Barnavård s vett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, 451 80 Uddevalla. Tfn: Tfn: 010-441 64 80 Hemsida: www.vgregion.se/bhv-i-fyrbodal 35:e årgången Nr 4, 2015 December Innehållsförteckning: Centrala Barnhälsovårdsteamet sid 1 Kalendarium sid 2 Julkrönika sid 3 God Jul från psykologenheten för mödra- och barn... sid 4 Disputation sid 5 HLR-instruktör sid 5 Dålig tillväxt hos barnet sid 5 Nya rutiner för förenklade hälsoundersökningar sid 6 Människor på flykt ökad uppmärk infektionssjuk.. sid 6 Senaste nytt från forskarna kring att rädda sid 6 Tips om växelvis boende för barn sid 7 BB/-amningsmottagningen sid 8 Epikris sid 9 Rökning och små barn sid 9 Lyssna på barnen att lindra skräcken för nålstick sid 9 Rikshandboken uppdaterad info vaccinering sid 10 Frågor och svar sid 11 Komjölksallergiträffar sid 13 En God Jul och ett Gott Nytt År önskar Centrala Barnhälsovårdsteamet!
1 Utgivare av Barnavård s vett: Centrala Barnhälsovården, Primärvården FyrBoDal Centrala Barnhälsovården Uddevalla sjukhus 451 80 Uddevalla 010-441 64 80 www.vgregion.se/bhv-i-fyrbodal Samtliga medarbetare kan nås genom teamassistenten. Per Möllborg per.mollborg@vgregion.se 010-441 64 82 verksamhetschef samt mobil 070-657 22 78 barnhälsovårdsöverläkare Susanne Olsson-Kristiansson 010-441 64 84 verksamhetsutvecklare mobil 070-082 32 59 susanne.olsson-kristiansson@vgregion.se Maria Bengtsson maria.kb.bengtsson@vgregion.se 010-441 64 83 dietist Mona Bryggman mona.bryggman@vgregion.se 010-441 64 85 psykolog Mikaela Johansson mikaela.johansson@vgregion.se 010-441 64 80 teamassistent
2 Studiedagar och informationsmöten för personal inom Barnhälsovården FyrBoDal, våren 2016 Här annonseras endast aktiviteter där Centrala Barnhälsovården är arrangör eller medverkar. Nedanstående är under planering, varför ändring kan komma att ske. Inbjudan sänds ut efterhand per e-post. Sök även på Centrala Barnhälsovårdens hemsida på intranätet. Datum Ämne Plats Arrangör 21 jan Bas- och metodutb Folkets Hus, Vänersborg VKV 9 feb Lokal träff med psykolog Mellerud Dalsland CBHV och dietist 16 feb Lokal träff med psykolog Achima Uddevalla CBHV och dietist 8 mars Lokal träff med psykolog Strömstad Tanum CBHV och dietist 15 mars Lokal BHV-träff med bhöl Vargön - Vänersborg CBHV och verk.utvecklare 21 mars Lokal BHV-träff med bhöl Maria Albert - Trollhättan CBHV och verk.utvecklare 22 mars Lokal träff med psykolog Nordstan Vänersborg CBHV och dietist 4 april Lokal BHV-träff med bhöl Ljungskile Uddevalla CBHV och verk.utvecklare 5 april Lokal träff med psykolog Orust Sotenäs, Lysekil CBHV och dietist Munkedal och Orust 6 april Lokal BHV-träff med bhöl Tanum f-central - Strömstad CBHV och dietist 7 april Lokal träff med psykolog Källstorp Trollhättan CBHV och dietist 14 april Lokal BHV-träff med bhöl Sotenäs fam-central Orust/Munkedal CBHV Lysekil/Sotenäs 19 april Utbildning obstipation Mer info kommer CBHV 20 april Utbildning obstipation Mer info kommer CBHV 21 april Lokal BHV-träff med bhöl Netteblad Dalsland CBHV och verk.utvecklare
3 God jul men vilket år. Det har varit en omvälvande höst i världen och kanske känner ni som jag att det aldrig tidigare känts så påtagligt att vi är en värld och inte olika delar eller kontinenter. Krig som terroriserar och förlamar leder till flyktingkriser som blir konkreta när vi möter barn och vuxna från drabbade områden i vår vardag. Bilden på tre åriga syriska pojken Alan Kurdi som hittades ensam på en strand i Turkiet på flykt till Grekland och senare målet Sverige sitter för alltid fast på våra näthinnor. Terrordådet i Paris är grymt, oförståeligt och skapar en otrygghet för miljontals människor och många är rädda för att åka tunnelbana eller gå på stora evenemang, precis det som terrorister vill åstadkomma. När man sedan ser att det ena efter det andra värmerekordet slås mitt i vintern och prognosen för julafton är i nivå med en vanlig svensk midsommar så känns det som tiden är ur led. Utifrån dessa dystra men sanna betraktelser vill jag ändå lyfta fram att vi har alla möjligheter att se positivt på framtiden också. De perspektiv man får när man ser alla frivilliga som engagerar sig, de skratt man möter hos människor som känner att de är trygga igen och att vardagsproblem får en annan dimension är en möjlighet för egen utveckling. Det är visat att man faktiskt blir gladare av att ge än att få (det sprakar mer i hjärnan på rätt ställe vid undersökningar ) och att känna meningsfullhet i sin tillvaro är ett av de bästa hälsofrämjande attributen. Som någon klok svarade på frågan om hur man finner lycka att det går inte att finna men om man skapar mening i sin tillvaro kunde ögonblick av lycka bli resultatet. Inom barnhälsovården har vi redan känt av den ökade arbetsbelastningen men det kommer bli mer och jag tror på att vi klarar det och mår bra om vi känner att vi gör skillnad och ser hur meningsfullt vårt arbete är. Krydda detta med bra kamratskap, lite extra mycket humor, och att vi jobbar tillsammans med stöttande chefer så kommer vi klara det och kanske bli lite lyckligare och klokare människor på vägen. Ett gott nytt år och inte för mycket oro enligt citatet oroa dig inte för morgondagen, i övermorgon är den över! Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare
4 God jul och gott nytt år från Psykologenheten för mödra- och barnhälsovården Fyrbodal Nu har ännu ett år snart passerat, det har varit ett intensivt år med nya utmaningar både i stort och i smått. För enhetens del har det märks att tillgången på psykologer i vårt område har varit lägre, men de som varit på plats har kämpat på med en högre arbetsbelastning. Det har i visa områden kunnat bli en vis fördröjning, men i de flesta områden har psykologerna ingen väntetid. Enheten fick inför nästa år ett ekonomiskt tillskott av Hälso- och sjukvårdsnämnden, vilket är glädjande då det innebär att de värdesätter vår service och kompetens och gör att enheten kan bibehålla samma psykologtillgång som under detta år. Psykologenheten är tacksam för vårt samarbete med kompetenta och kreativa BVC-sjuksköterskor och barnmorskor, som möjliggör vårt gemensamma uppdrag att möta barn och föräldrar i vårt område. Psykologenheten för- mödra- och barnhälsovården Fyrbodal finns nåbara under julledigheten enligt följande schema och kontaktuppgifter;
5 Disputation Vår barnhälsovårdsöverläkare Per Möllborg kommer att försvara sin avhandling om plötslig spädbarnsdöd den 5 februari 2016 klockan 13.00. Disputationen sker i sal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg. Sudden infant death syndrome epidemiology and environmental factors Prevention is still a challenge Varmt välkomna att lyssna och vi önskar honom lycka till /CBHV Fyrbodal HLR-instruktör Vid intresse att utbilda sig till HLR-instruktör kan man vända sig till HLR-rådet för mer information; http://www.hlr.nu/kontakt-2/ Suss, verksamhetsutvecklare Dålig tillväxt hos barnet Lars Gelander föreläser på VKV s utbildning i Göteborg i oktober om orsaker till tillväxthämning hos små barn. Följ länken och läs mer http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=678 http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1651-2227.2006.tb02276.x/epdf Suss, verksamhetsutvecklare
6 Nya rutiner för förenklade hälsoundersökningar av barn Regionstyrelsen beslutade den 8 december om förändringar vid hälsoundersökningar av asylsökande. Gällande barn införs vissa förenklingar tills vidare som innebär att kroppsundersökning inte längre är obligatorisk utan bara om det framkommer något under samtal eller prover som motiverar detta. Dock skall man vara frikostig vid tveksamhet så barnen får träffa läkare och bli undersökta. Åldersgränsen för IGRA-test (Quantiferon) sänks till två år men under två år är fortfarande tuberkulintest (PPD) som gäller vid frågeställning latent tuberkulos. Ersättningen till vårdgivare för hälsoundersökningar höjs och IGRA-test blir kostnadsfritt liksom medicin mot skabb. Smittskyddet poängterar att BCG vaccination inte behövs för anställda vid asylboenden. Mer om detta och en mall för hälsoundersökningar hittar ni via smittskyddets nyhetsbrev v. 51 där det finns länkar. Länken till nyhetsbrevet är: http://www.vgregion.se/upload/smittskyddsenheten/nyhetsbrev/nyhetsbrev%202015/nyhets brev%20vecka%2051.pdf / Per Möllborg, Barnhälsovårdsöverläkare Människor på flykt-ökad uppmärksamhet på infektionssjukdomar Folkhälsomyndigheten har på sin webbsida flera dokument (varav en del på olika språk) som hanterar riskbedömning av smittspridning, handhygien mm. Länk till dessa sidor finns även på smittskyddets nyhetsbrev v. 51 nämnt ovan. Det kommer också anordnas ett seminarium i Göteborg 29 januari som handlar om att möta nyanlända flyktingar. Det kommer även ordnas nya utbildningar om hälsa, hygien och smittskydd på asylboenden under våren. Mer information om detta och anmälningar via smittskyddets hemsida. / Per Möllborg, Barnhälsovårdsöverläkare Senaste nytt från forskarna kring att rädda förhållandet hos småbarnsföräldrar Nu har forskare vid Göteborgs universitet tittat lite närmare på vilka faktorer som påverkar relationen hos småbarnsföräldrar. Det finns lite intressanta fynd som de kommit med, vid tanke på att ca 30 % av alla svenska småbarnsföräldrar separerar (SCB, statiska centralbyrån). Det är en undersökning som mätte relations kvalité hos 452 föräldrar, genom en enkät när första barnet var sex månader samt när barnet fyllt fyra respektive åtta år. 23 föräldrar hade separerat efter fyra år, ytterligare 16 efter åtta år. Den största skillnaden sågs inom dimensionerna tillfredställelse, enighet och samhörighet, när barnen var sex månader var de separerade paren signifikant mindre överens inbördes, mindre nöjda med relationen, samt upplevde mindre samhörighet och en lägre kvalitet i sexlivet jämfört med de icke-separerade paren.
7 Andra riskfaktorer var att vara samboende, låg utbildningsnivå och arbetslöshet. Forskarna betonar att vårdpersonal bör ta på sig uppgiften att stödja dem i relationen genom t ex betona vikten av att dela ansvaret för hem och barn, ordna avlastning och framhäva betydelsen av att upprätthålla sensualiteten och det sexuella samlivet. Läs gärna artikeln i sin helhet; http://www.gu.se/omuniversitetet/aktuellt/nyheter/detalj//forskarnas-tips-for-att-raddaforhallandet-hos-smabarnsforaldrar.cid1340453 Forskarnas relationstips inför småbarnstiden; Tydlig kommunikation. Prata öppet, tydligt och med raka jag-budskap Sensualitet i vardagen. Slösa med kramar, pussar och fysisk beröring Tid tillsammans. Viktigt både som par (ordna avlastning) och som familj Bekräftelse. Ge varandra uppskattning och kärlek Vid problem i relationen. Vänta inte för länge att söka hjälp Mona Bryggman CBHV/psykolog/Fyrbodal Tips om växelvis boende för barn Det finns ett informativt projekt som studerar växelvis boende för barn i olika åldersgrupper. De har samlat ihop vetenskapliga artiklar kring hur boendeform och barns välbefinnande, utveckling och sociala liv har samband. De har även tagit med föräldrars erfarenheter. Projektet heter Elvis-projektet och kan nås via denna länk; CHESS.su.se/Elvis Mona Bryggman, CBHV-psykolog/Fyrbodal
8 BB/-Amningsmottagningen finns för Dig som behöver komma tillbaka för uppföljning hos en barnmorska, barnläkare och/eller gynekolog. När ni känner er redo för att åka hem, säg gärna till personalen så tidigt som möjligt (gärna kvällen före). Förutsättningen för en säker hemgång är att mamman och barnet är friska, att barnet äter bra för dygnsåldern och uppföljning kan ordnas i rätt tid hos BB/-amningsmottagningen eller BVC. BB personal hjälper er att ta ett beslut om det är lämpligt att åka hem. Barnet undersöks av en barnläkare före hemgång och ibland kan mamman behöva träffa en förlossningsläkare eller annan vårdpersonal. Åker ni hem tidigare än 48t (2 dygn) efter förlossningen får ni en återbesökstid för att träffa en barnmorska för allmänt stöd. Vid besöket tas PKU-prov, hörseltest och vikt på barnet. Åker ni hem 48-72t (2-3 dygn) efter förlossningen och har fått ert första barn och har behov av snabb uppföljning för att få fortsatt stöd ordnar vi ett telefonsamtal dagen därpå alternativt får ni en tid för ett återbesök hos en barnmorska. Åker ni hem efter 72t (3 dygn) och är i behov av snabb uppföljning till följd av problem för mamman eller barnet efter förlossningen eller vid amnings/- matningssvårigheter, får ni en tid för ett återbesök hos en barnmorska. Lång resväg kan upplevas som ett problem, men det är viktigt att BB/- amningsmottagningens barnmorskor får träffa er igen innan ni har fortsatt uppföljning på BVC i hemorten. I samband med återbesöket kan ni i lugn och ro få råd om amning eller matning, skötsel av barnet och mamman får uppföljning efter förlossningen. BB/-Amningsmottagningen: 01043 52430. Juli 2015
9 Epikris Neonatalavdelning hälsar att om ni saknar någon epikris så är det bara att ringa. Samma om det är någon familj/barn som ligger inne som ni funderar på hur det går för, så är ni välkomna att ringa. Suss, verksamhetsutvecklare Rökning och små barn Kristina Hansen presenterar resultat i sin avhandling som ger motiv till det förebyggande arbetet att små barn inte skall utsättas för cigarettrök. Här följer ett kort sammandrag av hennes abstract. Följ gärna länken och läs mer i avhandlingen! A life course perspective on health in childhood and adulthood with special focus on health effects of smoking Vår hälsa påverkas under hela vår levnad av en mängd faktorer. Senare års studier har kunnat visa att även faktorer tidigt i livet - under fostertiden, barnaåren, tonåren och unga vuxenlivet har betydelse för individens hälsa senare i livet. Rökning är en sådan riskfaktor som har visats kunna påverka uppkomsten och utvecklingen av ohälsa långt senare i livet, men även under olika skeden av livet. Tre av fyra artiklar i denna avhandling studerar rökningens effekter på hälsan med fokus på rökning och rökexponering under olika skeden av livet och hur tidigare exponering för rökning påverkar hälsan senare i livet. De empiriska underlagen utgjordes av data från en enkät som delades ut i anslutning till 4-årskontrollen på BVC, data från Malmö Kost Cancer studiens kardiovaskulära kohort, data från Folkhälsoenkät Barn och Unga 2012 respektive Folkhälsoenkät Skåne 2008. Syftet med den första studien var att studera sambandet mellan tidig exponering för passiv rökning och förekomst av allergi vid 4-års ålder. Resultaten visade att allergiutveckling bland 4-åringarna var betydligt vanligare om barnet hade minst en allergisk förälder. Det fanns även ett samband mellan tidig exponering för passiv rökning och allergiutveckling bland barn med allergiska föräldrar. Även tidigare studier har visat på samband mellan passiv rökning tidigt i livet och allergiutveckling. Resultaten från denna avhandling understryker att hälsan i en viss ålder påverkas av exempelvis livsstil, sociodemografiska och psykosociala faktorer, men också av exponeringar tidigare i livet. Resultaten pekar även på behovet av ett fortsatt arbete för att förebygga och minska rökning och rökexponering redan i tidig ålder. Att kunna identifiera särskilt sårbara perioder för riskexponering ökar möjligheten till tidiga preventiva insatser. https://lup.lub.lu.se/search/publication/8165744 Lyssna på barnen och lindra skräcken för nålstick Är du rädd för att ta blodprov? För ett barn kan skräcken för nålsticket bli traumatiskt rädslan kan i värsta fall hänga kvar resten av livet. För att ta reda på vad för slags stöd barnen vill ha har forskaren Katarina Karlsson pratat med barnen, läs mer under följande länk: http://www.forskning.se/2015/12/10/lyssna-pa-barnen-och-lindra-skracken-for-nalstick/
10 Rikshandboken har uppdaterat sin information gällande Vaccination av till Sverige inflyttade barn 151210. Folkhälsomyndighetens vaccinationsrekommendationer för människor på flykt När barn kommer från konfliktdrabbade länder är risken stor att de är helt eller delvis är ovaccinerade. Äldre barn 6-18 år bör erbjudas vaccination så snart det är möjligt. Vaccinationerna ska ges inom ramen för det nationella vaccinationsprogrammet (NVP) 0-18 år (HSLF-FS 2015:6). Vaccinationsprogram kan variera avsevärt inom enskilda länder. Samhällsstrukturer kan förändras och barn har kanske inte fått ta del av de officiella programmen. Det kan särskilt gälla barn som varit i länder med krig och/eller på flykt eller av andra skäl inte haft kontakt med regelbunden vaccinationsverksamhet. Följ länken till bra information; http://www.rikshandboken-bhv.se/texter/nar-hur-och-varfor/vaccination-av-till-sverigeinflyttade-barn--/ CDC har en bra hjälpreda för översättning av olika länders vaccinationskort. RHB ger även råd för Vaccination vid första besöken när dokumentation saknas eller är osäker. Hämtat från Rikshandboken. Suss, verksamhetsutvecklare
11 Frågor och svar BVC-ssk: Vi har ett stort asylboende i vårt område och nu har två olika föräldrar som arbetar där undrat om de skall vaccinera sig mot tuberkulos. De är oroliga för att de skall få med sig smitta och öka risken att deras små barn blir sjuka. Osäker på hur jag skall svara, vad anser du? Svar: Man skall alltid ta människors oro på allvar men också kunna lugna och förklara. Det här med risk är subjektivt men risken är minimal att personalen skall drabbas och nästan obefintlig att de skulle kunna smitta några egna barn utan att de skulle få tydliga symptom. Någon vaccinering rekommenderas inte då risken är så liten och vaccinet har sina brister. Mer om detta hittar du också på smittskyddets hemsida liksom på folkhälsomyndigheten. BVC-ssk: Fyra år gammal gosse som inte har fått någon vaccination alls på föräldrarnas begäran. Då dom nu fått ett barn till har jag lyckats att informera att storebror kan smitta lillasyster med bla kikhosta. Vi har dessutom haft kikhosta på den förskola där syskonet går. Föräldrarna börjar nu att vackla och tror att dom vill vaccinera den stora pojken. Hur skall jag gå tillväga? Svar: Bra jobb, kommunikation är allt i kontakten med föräldrar som såklart vill sina barn det bästa men kan vara oroliga utifrån vad man läst och hört. Om de står fast vid sitt beslut så påbörja vaccination med en dos Infanrix-hexa samt en Priorix som du ger samtidigt. Efter två månader en dos Infanrix-hexa till samt en Synflorix. Därefter kan du ge en Synflorix till tidigast efter 2 månader och den tredje dosen Infanrix-hexa ger du tidigast sex månader efter dos 2. Pojken kan sedan få en Priorix till som andra barn i årsk 2 och då lämpligt ge Tetravac eller motsvarande via skolhälsovården. Lycka till-din BVC läkare får ordinera efter min rekommendation. BVC-läkare: Nu när inte längre ultraljud på höfter görs generellt på alla barn som föds på NÄL så känner jag mig mer osäker. Det är ganska ofta som jag tycker det knäpper i höften när man undersöker. Hur frikostig skall man vara med remiss till ortoped? Svar: Precis som du säger har vi varit bortskämda med den extra säkerhet som ultraljud höfter innebär med allmänna screeningen på NÄL. Vad inte alla vet är att NÄL (och Karlskrona om de har kvar den) är de enda sjukhusen som haft detta som rutinerbjudande. Undersökningen är bra och tillförlitlig men skall vägas mot kostnader och tid. Även när vi hade ultraljud höfter har undersökning kliniskt varit ett obligatorium under de första läkarbesöken. I läkartidningen nr 15, 20130409 finns en bra artikel om höftledsluxation av barnortoped Henrik Düppe. Kortfattat extra risk om det är flicka (4 ggr vanligare än pojke), sätesbjudning, tvillingar, eller ärftlighet. Det var också vanligare när vi hade det riskfyllda magläget istället för som nu rygg som rekommendation. En riktig knäpp eller klickljud kan innebära positiv Ortolani vilket innebär att en luxerad höftkula trycks in i skålen och skall givetvis remitteras liksom om Barlows manöver är positiv dvs höften luxerar när man trycker höften nedåt vid samtidig adduktion i höften. Det finns bra bild i artikeln.
12 Sammanfattningsvis så skall man vara liberal med remittering till ortoped som då ofta gör ultraljudsundersökning. En viss överbehandling får accepteras då resultatet är strålande och barnen inte särskilt besvärade av von Rosen skena eller Frejka kudde. Genom den noggranna kliniska screeningen har vi ca 10-15 fall/år av för sent upptäckt höftledsluxation jämfört med det förväntade 100-150 fallen om detta inte undersöktes. Be en kollega känna extra på tveksamma fynd, remittera frikostigt och kanske kan du hitta en dag att vara med på BB eller en barnortoped för att bli lite säkrare på handlaget. Per Möllborg, Barnhälsovårdsöverläkare Frågor och svar Dietist Vi har fått en del frågor kring att blanda modersmjölksersättning med varmvatten direkt ifrån kranen och mammorna uppger att de bland annat fått denna information på sjukhuset. Är vi gammalmodiga som avråder från detta? Vi tänker att man absolut ska ta vattnet från kallvattenkranen och sedan koka eller värma det. Vad är rätt? Svar: På tillverkarnas paket (av modersmjölksersättning) står det ofta att man först ska koka allt vatten som används till ersättningen. Detta då tillverkarna inte vet vilken vattenkvalitet som finns hos kunden. I Sverige behöver inte kommunalt vatten kokas före användning. Dock ska vi alltid använda kallt vatten från kranen. Följande rekommendation finns på Livsmedelsverkets hemsida; Eftersom barn är känsliga för infektioner är det viktigt att vara noga med hygienen när du gör i ordning ersättningen. Tvätta därför alltid händerna innan du börjar. Det är också viktigt att använda rena flaskor och nappar och att de diskas noggrant, men de måste inte steriliseras. Blanda inte ut ersättningen med vatten från varmvattenkranen, eftersom det bland annat kan innehålla koppar från ledningarna. Använd i stället kallvattnet och spola tills vattnet är kallt. Värm sedan vattnet och blanda ersättningen enligt instruktionen på förpackningen. På förpackningen står det också hur länge färdigblandad ersättning håller. Släng ersättning som blir över efter att barnet har ätit. Vatten från egen brunn Den som har egen brunn bör analysera vattnets kvalitet innan det ges till barn. Kommunens miljöförvaltning där du bor kan ge råd om hur du gör. Var särskilt uppmärksam på om vattnet innehåller bakterier, arsenik, mangan, nitrat eller fluorid, eftersom små barn är känsligare än vuxna för dessa ämnen. Maria Bengtsson, dietist
13 KOMJÖLKSALLERGITRÄFFAR VÅREN 2016 Du som förälder eller annan anhörig (far- eller morförälder, dagmamma, förskolepersonal) är välkommen till en träff där vi pratar om mat för barn med komjölksallergi. Lokal: Barnmottagningen, NÄL, Trollhättan Alternativa tider: Onsdag 13 januari Onsdag 10 februari Onsdag 9 mars Onsdag 6 april Onsdag 18 maj Onsdag 15 juni Samma program alla dagar Klockan: 15.00 16.30 Ur innehållet: Hur läser vi ingrediensförteckningen? Vad finns det för komjölksersättningar och hur kan de användas? Exempel på andra mjölkfria produkter. Behövs extra kalk? Anmälan skall göras i förväg på telefon 010 435 20 34 senast dagen innan. Aktuell dag anmäler ni er på Barnmottagningen senast kl 15.00. Kom gärna utan barn. Observera att träffen är för anhöriga till komjölksallergiska/överkänsliga barn. Multiallergiska barn träffar efter remiss dietist vid enskilt besök. Välkomna! Maria Leroy Leg. dietist Mirja Augustsson Leg. dietist