Vägledning för livet Samverkansparter - Skaraborgs kommunalförbund (projektägare) - Fyrbodals kommunalförbund - Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund Finansieras av Europeiska Socialfonden (ESF) Po1-projekt: kompetenshöjande Tidsplan: Planering- och analysfas 170401-170831 Genomförandefas 170901-181130 (15 månader) Avslutningsfas 181201-190131
Projektets övergripande mål Att SYV ska vara ett högt prioriterat område där individer matchas för utbildningar som leder till utveckling och arbete på den regionala arbetsmarknaden där resurser ställs till förfogande och där SYV har ett högt mandat, hög kompetens och god omvärldsförståelse.
Vilka resultat vill vi uppnå under projekttiden? Ett uppdaterat SYVuppdrag som kan följa med i en föränderlig arbetsmarknad och samtidigt klara att hantera de lokala förutsättningarna. Stärka SYVfunktionen Stödja/skapa SYV-nätverk Ökat intresse för att studera på nationella yrkesprogram som leder till att branscher med rekryteringsproblem ska hitta rätt kompetens i framtiden. Elever ska få vägledning om: - vilken utbildning som ett framtida arbetsliv kräver - hur villkoren för kvinnor och män ser ut i olika branscher - hur den regionala arbetsmarknaden ser ut och fungerar så att risken för felval minskar
Från normkritik till normmedvetenhet och normkreativitet Högskolan Väst, Trollhättan Marcus Svensson, Jämställdhetsstrateg Fyrbodals kommunalförbund/hälsokällan ESF Vägledning för livet Henrik Erlandsson & Mia Lindberg I SAMARBETE MED:
Sveriges jämställdhetspolitiska Beyonce mål
Sveriges Sveriges jämställdhetspolitiska mål mål 0,437 x 87 =38,19
Sanningar varierar i olika tider, epoker och Sveriges jämställdhetspolitiska mål sammanhang. I västvärlden är det först runt 1950-talet som rosa börjar användas som kvinnomarkör. Innan dess var färgen snarare manligt kodad, den betraktades som en variant av rött, som i sin tur symboliserade styrka, blod och krigiskhet. Blått var snarare en kvinnligt kodad färg, åtminstone i katolska miljöer där den sedan medeltiden associerats med Jungfru Maria. I sin undersökning om barnkläder i historien refererar historikern Jo Paoletti till det amerikanska veckomagasinet Ladies Home Journal som 1918 konstaterar. Den allmänt accepterade regeln är rosa för pojkar och blått för flickor. Svar på Marcus rosa och blått. (Rosa den farliga färgen av Fanny Ambjörnsson)
Linjeövning Hur jämställd är världen anser du? (1 6) Inte alls jämställd Totalt jämställd Hur jämställt är Sverige anser du? (1 6) Inte alls jämställd Totalt jämställd Hur jämställd är din arbetsplats anser du? (1 6) Inte alls jämställd Totalt jämställd Hur jämställd är du? (1 6) Inte alls jämställd Totalt jämställd
Kvinnor/tjejer och män/pojkar skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv Nationella politiska målet för jämställdhet.
Sveriges Sveriges jämställdhetspolitiska mål mål 1. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. 2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 3. Jämställd utbildning. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. 4. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. 5. Jämställd hälsa. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor. 6. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.
Diskrimineringslagstiftningen handlar om alla människors lika värde oavsett kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionalitet sexuell läggning eller ålder (Källa: Diskrimineringsombudsmannen)
Begrepp diskrimineringsgrunder och normkritik CIS MAN HETEROSEXUELL FUNKTIONELL SVENSK SEKULÄR TRANS KVINNA HOMO-/ BISEXUELL FUNKTIONS- NEDSATT INVANDRARE TROENDE
Begreppet kön Könsidentitet Könsuttryck Juridiskt kön
Viktoria Harrysson 1
Tala om arbetslivet ett genusmedvetet och normkritiskt material för hela skolan Startsida Din presentation Frida Wikstrand & Mia Lindberg
Vad är ett bra arbete? Det goda livet vad är det? Normer i vägledning och samtal i skola och arbetsliv, handlar om möjliga framtider Vad är ett bra arbete? Det goda livet vad är det? Heteronormativitet Familjenormer Maskulinitet och femininitet i skola/arbetsliv/fritid Anställningsbarhet Utbildningsnormer
Den långa vägen till arbetsmarknaden - Om unga utanför Red: Jonas Olofsson (2014) Säkra kort och öppna dörrar Reflektioner om normer som påverkar elevernas val - Bevarande av valmöjligheter - Kunskapsideal och kvalité - Status Empirin visar en tydlig normbildning i elevernas gymnasieval. Det finns exempel på två normbildande komponenter V Vilja och värderingar K Kunskap och kognition Hjort, Hjärpe & Panican (2014)
Den långa vägen till arbetsmarknaden - Om unga utanför Red: Jonas Olofsson (2014) I skärningspunkten mellan skola och arbetsliv om historien Matchningsteori (test them and tell them) Klientcentrerad teori (klienten i centrum, empati och lyssnande, Carl Rogers) Utvecklingsinriktade teoribildningar Idag samlingsnamn karriärutvecklingsteorier Begreppet Career Learning och Valkompetens i fokus Dilemma! Vägledning i balansgången mellan individ- och samhällsbehov Lovén (2014), Lindh (2004)
Andelen kvinnor och män på gymnasieskolans nationella program SYVBarometern Nationella sekretariatet för genusforskning, 2018 (Mia Heikkilä)
Hur ser utbildnings- och arbetsmarknaden ut? Sverige har en könsuppdelad arbetsmarknad Social bakgrund påverkar möjligheter i utbildning och val till högre utbildning Pojkars antipluggkultur To cool for school
Om att välja väg - Linda Gottfredson Theory of Circumscription and Compromise Gottfredsons teori bygger på antagandet att vi fattar beslut utifrån processer där vi värderar olika handlingsalternativ samt gör kompromisser mellan dem. Kompromisserna styrs av både genetiska och sociala förutsättningar. Vi prioriterar i första hand yrkesområden som motsvarar vårt kön, därefter status/socialgruppstillhörighet och sist intresse, självförverkligande och personliga behov. (Career Choice and Development, 2002)
Circumscription and compromise 1. Först bildas konstruktioner om att vi är olika kön och vilka yrken som domineras av vardera könet. 2. I nästa steg diskrimineras yrken i förhållande till könstillhörighet 3. När individen utvecklas börjar hen förstå att yrken har olika status och utifrån det kan vara med eller mindre lämpliga 4. Slutligen identifierar individen yrken som de föredrar och som tycks passa ihop med den egna självbilden
Circumscription 4 steg Steg 1: Ålder 3-5 år. Barnet blir medvetet om det yttre, människor är stora/små etc. Man kan dock förändra det yttre, klä ut sig, låtsas vara någon annan Steg 2: Ålder 6-8 år. Barnet förstår att det är skillnad mellan kvinnor, män och tex yrkens status. Barnet söker sig till dem han/hon kan identifiera sig med. Steg 3: Ålder 9-10 år. Barnet blir medvetet om sociala värderingar, bryr sig mer om hur andra tycker. Här visar sig ofta begränsningar, dvs barnet utesluter yrken som ses som ouppnåeliga utifrån den egna uppfattningen om sin förmåga. Steg 4: Ålder 14 år-. Identitetskris i tonår. Barnet börjar nu istället att väga in acceptabla alternativ utifrån egna preferenser samt blir medvetna om vilka utbildningar/jobb som är tillgängliga.
Kompromisser Gottfredson menar att utifrån självkännedom och föreställningar om yrken/arbetsliv formas tankar och önskningar om yrken samt uppfattningar om vad som är tillgängligt och möjligt och som mynnar ut i ett mer konkret önskat yrke/yrkesområde.
Begränsningar och acceptabla alternativ Hög Prestigenivå på jobb Gräns för strävandena Ideala önskningar Realistiska önskningar ZON AV ACCEPTABLA ALTERNATIV Tolerabel gräns för prestige Tolerabel gräns för genus LG menar således att våra val i första hand styrs av kön, därefter status och sist intresse. Mycket maskulina Låg Mycket feminina Hög
Reflektion According to this theory, career practise should encourage both exploration and constructive realism That is, practitioners should discuss why some job options have been ruled out with individual clients, and/or why some compromises appear more feasible than others Crucially, the theory highlights the need for careers work with individuals at a very early age for there to be any hope of influencing perceptions of occupational roles (Career Choice & Developement, Brown, 2004)
Att förstå ungdomars identitetsskapande - En inspirations- och metodbok Red: Sorbring, Andersson & Molin Ungdomar som är på väg ut i arbetslivet befinner sig i en övergångsfas. De ska inte bara forma sin vuxenidentitet utan också byta roll från elev/student till arbetstagare. För många handlar det dessutom om att hitta en bestämd yrkesgrupp och i detta närma sig en yrkesidentitet samtidigt väcker det frågor om vad man vill göra i sitt framtida liv, vem man vill vara och i vilken mån man vågar följa sina drömmar Yrken som prototyp eller som stereotyp? Ulfsdotter-Eriksson & Hedenus (2014) KIWI -cards
Pausa - Mer om yrke Bikupa Tänk på ett yrke. Beskriv det först som en prototyp; dvs: Vad innebär yrket, vad gör man? Tänk sedan på samma yrke som stereotyp; dvs: Vilka egenskaper associerar ni till yrket? (Red; Sorbring, Andersson & Molin, Att förstå ungdomars identitetsskapande, 2014) När ett yrke väl en gång har könsstämplats, så karaktäriseras det enbart med de aspekter av arbetsinnehållet som motsvarar könsstereotyperna (Steinberg 1996 s. 116 i Eriksson 2012 s. 11)
Yrken och arbetsliv Bilden av yrken könsmärkning ser olika ut i olika länder. I Ryssland, vanligt med kvinnliga svetsare Självklart, att vara svetsare ställer stora krav på finmotorik och känsla för små detaljer I Kina/Indien vanligt med kvinnliga byggnadsarbetare Styrt av arbetsmarknadens behov men också yrken som Prototyp Bilden av yrken förändras också över tid.
Bilder av yrken och arbetsliv Forna tiders hantverkare hade sin glädje i att göra inte bara detaljer utan varje föremål för sig från början till slut. Ur: Att välja yrke En del husmödrar älskar livligt arbete andra känner mer glädje i stilla drömmar vid t.ex. strumpstoppning. Ur: Att välja yrke
Pausa - ÖVNING Yrkesenkäten Fyll först i på egen hand Vilka bilder/föreställningar har du om yrket Dela sedan in er i yrkesgrupper och diskutera
Vad är ett yrke? Säger något om var du befinner dig i samhällets sociala skikt Det finns föreställningar om hur man är i vissa yrken. En yrkestitel är bärare av föreställningar och stereotypa bilder av det aktuella yrket. Barnen väljer samma eller liknande yrken som föräldrarna (Var tionde svensk har samma arbete som en av föräldrarna) Yrken i sig är neutrala de blir könsmärkta genom könsbundna sysselsättningar och stark könsdominans Ulfsdotter-Eriksson & Hedenus (2014)
Att tala om intressen - Yrkesval och det personliga intressets betydelse. Hedenus & Wikstrand (2015) I karriärteorier beskrivs intressen som något som vid sidan av andra aspekter, såsom social bakgrund och kön, påverkar individers studie- och yrkesval. Intresse i sig beskrivs dock som socialt opåverkat. Samtidigt vet vi från tidigare forskning att intresse är socialt strukturerat, varför det finns skäl att diskutera hur vägledningen ska förhålla sig till individens intresse Både vägledare och elever tillskriver det personliga intresset stor betydelse. För ungdomarna styr det tydligt kontakten med yrkesvägledande material och för vägledarna är det ett fundamentalt verktyg i vägledningsprocessen.
Barbara Bassot Career Learning and Development: A social constructivist model for the twentyfirst century (2012) Den konstruktivistiska teorin bygger på ett inifrån och ut perspektiv. Individen konstruerar sin historia byggd på individuella och kognitiva processer Den socialkonstruktivistiska teorin, tar också hänsyn till det omgivande samhället, med dess ständigt pågående interaktiva socialiseringsprocesser. The gap that exists for an individual child (or adult) between what he is able to do alone, and what he can achieve with help from one more knowedgebla than himself CLD Career Learning Development ZPD Zone of proximal development
Tala om arbetslivet Normkritisk pedagogik (Bromseth & Darj 2011) För att lyckas etablera ett undersökande förhållningssätt så behöver jag kunna navigera i ett samtal med en komplex förståelse av erfarenheter och föreställningar. Föreställningar både avspeglar människors levda erfarenheter och avgör vad som är möjligt att erfara. Föreställningar både berättar om världen och skapar världen Gunilla Edemo (2011)
Hur gör vi? Probing The Skilled helper, G Egan (2014) Vad behöver vi kunna för att komma åt normer, bli normkritiska i vårt agerande? Hur bygga upp samtal? tuning in active listning responding with empathy checking understanding probing summarizing challenging negotiating
Exempel på frågor Hur kommer det sig att du valt just de här yrkesbilderna Vilka yrken har du valt bort och varför? Berätta hur du kom fram till att det här yrkeskortet inte var något för dig. När bestämde du dig för att det här yrket var möjligt för dig? Vad representerar ett yrke som inte alls kan tänka dig? Vad i din bakgrund tror du har påverkat din uppfattning om yrken? Vilka möjliga/önskade yrken har du valt bort? berätta och motivera Vad har du gjort för att vidga dina perspektiv på möjliga yrken? Analysera grunderna för kompromisser. Berätta om de yrken du valt bort för att du tror de inte är möjliga för dig Hur kommer det sig att du tror dessa yrken är orealistiska för dig Vad har du gjort för att vidare undersöka de yrken som du bedömt som orealistiska? Om du ska göra avkall på ett drömyrke vad får du istället som är lika mycket värt?
SYVBarometern
Frågor att fundera på Vilka utbildningsvägar och val benämns i undervisning eller på skolan Vilka elever och utbildningar talar ni om i fikarummet? Vilka talas om som problematiska - varför? Vad ses som positivt och vad ses som negativt på er skola, i ert lärarlag? (ex egenskaper) Hur talar ni om utbildning och framtid med eleverna? Ses vissa normbrott som bättre än andra? Varför är det så? Hur kan ämnen och yrkens komplexitet synliggöras i undervisning och samtal? Hur kan ni på skolan arbeta för att vidga elevernas perspektiv och se andra möjliga framtider för alla oavsett kön och bakgrund? Hur talas det om yrken med låg status? Vilka yrken nämns aldrig? Du som arbetar på skola har ofta valt en teoretisk utbildning själv. Hur ser du på praktiska utbildningar/yrken?
Vad kan ni göra? vänd spegeln mot er själva Språk: Vilka berättelser är möjliga, vilka normer reproducerar jag genom val av ord, exempel osv Vilka bilder av arbete och yrken presenteras och beskrivs som möjliga av elever/lärare/vägledare/övrig personal Vad ses som normalt och vad ses som avvikande Vilka normbrott görs på din arbetsplats? Hur tas dessa emot? Synliggörs? Vad reagerar du på? Bråka med normerna! Ska vägledare utmana och störa?
Vad kan ni göra? vänd spegeln mot er själva Ja / nej / kanske
Hur ska vi göra? Vägledning i bred och snäv bemärkelse arbeta med lärare och skolledning Gruppvägledning gruppövningar/diskussioner Arbeta aktivt med normkritisk pedagogik i samtal, utmana och medvetandegöra. Normkritisk pedagogik som en metodik i vägledning för utmana och bredda perspektiv. Börja tidigt! Föreställningar om vilket yrke som passar vilket kön och om hur en ska vara baserat på kön sätts tidigt. Genusmedveten pedagogik och normkritisk pedagogik! Från normkritik, till normmedvetenhet till normkreativitet
Karin Ehrnberger normer och design Bråka med normen
Om normer i arbetslivet och näthat Lina är lastbilschaufför. jag gick fordons- och transportprogrammet på gymnasiet. Mitt intresse för lastbilar kommer inte direkt genom "arv" inom familjen, utan av en händelse. När jag började på fordonsprogrammet så var jag mentalt inriktad på att bli lackerare, men under en "prova på dag" så klättrade jag för första gången upp i hytten på en lastbil och i det ögonblicket så var min framtid klar - det var där jag hörde hemma Linas kamp
Jämställdhet i nationella parlamenten
Jämställdhet och ojämställdhet globalt Flickor/kvinnor får inte tillträde till utbildning i samma utsträckning Över 200 miljoner kvinnor/flickor är könsstympade Kvinnor tjänar mindre pengar
Juridiska tjejer går förbi i utbildningskampen?
Juridiska tjejer går förbi i utbildningskampen?
Juridiska tjejer går förbi i utbildningskampen? En sorts (pojk)könad övervakning där de starka normerna för traditionell manlighet och kvinnlighet förstärks
Manlighetskontraktet våldsidéologin
De framgångsrika pojkarna (Gustafsson, 2014) Azad: Nu inför SO-provet försöker jag att inte läsa betygskriterierna så som man borde göra så att man vet vad man ska plugga till. Ofta så får vi instuderingsfrågor och dem tränar jag på. Intervjuare: Är instuderingsfrågor viktigare än betygskriterierna? Azad. Nej det tycker jag inte, egentligen är det så att kriterierna är bättre med det känns som om det blir segare för mig att plugga då. Intervjuare: Han (läraren) gör så för att det är innehåll han vill att du ska träna på? Azad: Precis. Intervjuare: Så ni har knäckt de normer som Leif har. Det han lägger i instuderingsfrågorna är det innehåll han vill att ni ska lära er? Azad: Precis, vi har knäckt koden. Hiwa: Precis Ur: Att lyckas i skolan Om skolprestationer och kön i olika undervisningspraktiker (Öhrn & Holm, 2014)