Informationsmöte - Nya förutsättningar från 1 april 2018.

Informationsmöte - Nya förutsättningar från 1 april 2018.

Program 09.30 10.00 Välkommen och inledning. 10.00 11.15 Nyheter i Samlad effektbedömning, SEB 11.15 12.15 Lunch 12.15 12.30 Anläggningskostnad krav, mallar och dokumentation 12.30 13.15 Nyheter i ASEK 13.15 13.35 Nyheter i Effektsamband 13.35 14.30 Nyheter i verktyg 14.30 15.00 Fika 15.00 16.00 Trafikprognoser 16.00 17.00 Frågestund 2 2018-04-16

Informationsmöte - Nya förutsättningar från 1 april 2018. INLEDNING Fredric Almkvist Avd Expertcenter Enhet Trafikprognoser

Innehåll Trafikverkets mål och uppdrag Tidplaner Var hittas information? Våra Experter/kontaktpersoner 4 2018-04-16

5 2018-04-16 Trafikverkets mål och uppdrag

Transportpolitikens mål Transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet Transportpolitikens funktionsmål: Tillgänglighet Transportpolitikens hänsynsmål: Säkerhet, miljö och hälsa 6 2018-04-16

7 2018-04-16

Trafikverkets ansvar Trafikverket ska utveckla, förvalta och tillämpa metoder och modeller för samhällsekonomiska analyser inom transportområdet, inklusive efterkalkylering och successivkalkylering Trafikverket ska ta fram och tillhandahålla aktuella trafikoch transportprognoser Regeringens Förordning (2010:185) med instruktion för Trafikverket 9 2018-04-16

Trafikprognoser - Regeringens förutsättningar Prop. 2012/13:251 Utgångspunkt för planering och vid beslut om prioriteringar. Utgå från nu beslutade förutsättningar, styrmedel och planer för infrastrukturen samt andra statliga aktörer. Effekterna av alternativa antaganden studeras genom känslighetsanalyser. Alternativa tillämpningar/prognoser ska kunna relateras till de framtagna nationella prognoserna Uppdateringar vartannat år och samma prognoser i ekonomisk o fysisk planering. Indata/antaganden dokumenteras, motiveras o hålls tillgängliga för granskning/kvalitetssäkring. Ta fram prognoser: Kostnadseffektivt, hög kvalité, alla trafik- och transportslag, beakta internationellt arbete. 10 2018-04-16

11 2018-04-16 Tidplaner

Årlig tidplan för samhällsekonomiska analyser och trafikprognoser Implementerings-/granskningsfas 1 Oktober Publiceras beslut om vad som kommer att börja gälla från 1 april nästa år. Exvis nya effektsamband och prognos- och analysförutsättningar. Offentliggörs för second opinion. 1 Mars (Internt) Ny reviderad trafikprognos samt uppdaterade planeringsverktyg är klara och slutlig kvalitetssäkring och dokumentation av prognosen påbörjas 1 April Publiceras nya gällande verktygsversioner, basprognoser, kalkylvärden, metoder, effektsamband. Dessa gäller sedan tillsvidare för tillämpning i alla samhällsekonomiska analyser och kalkyler som genomförs av eller åt Trafikverket 12 2018-04-16

4-ÅRS TIDPLAN SAMHÄLLSEKONOMI, PROGNOSER OCH VERKTYG Leverans Sampers/Samgods/ASEK/ Effektsamband 1/6 Leverans Sampers/Samgods/ASEK/ Effektsamband 1/6 Leverans Övriga modeller/verktyg 1/10 Leverans Övriga modeller/verktyg 1/10 Start 2016-04-01 2016 2017 2018 2019 2020 Slut 2020-04-01 Beslut om modeller (Internt) 1/6 Fastställande inför publicering (Internt) 1/3 Beslut om modeller (Internt) 1/6 Fastställande inför publicering (Internt) 1/3 PUBLICERING 1/4 PUBLICERING 1/4 PUBLICERING 1/4 4-års cykeln för uppdateringar, publiceringar och beslut av uppdaterade förutsättningar, verktyg och modeller för transportprognoser och samhällsekonomiska analyser. Vartannat år, den ¼ 2016, ¼ 2018 och ¼ 2020 publiceras också nya s k Basprognoser för gods- och persontransporter. Effektsamband beslutas och publiceras varje år. 13 2018-04-16

14 2018-04-16 Var hittas information?

www.trafikverket.se Metod för Samlad effektbedömning (SEB) Alla gällande samhällsekonomiska analyser och SEB:ar Samhällsekonomiskt Beslutsunderlag Prognos-, analys- och kalkylverktyg EVA Bansek Sampers Samgods m fl 15 2018-04-16

www.trafikverket.se Analysförutsättningar: www.trafikverket.se/samhallsekonomiochprognoser Bildspel från närmaste 2 dagarna (Dokumentarkiv) ASEK:s kalkylvärden och beräkningshandledning Effektsamband Trafik- och transportprognoser Gällande förutsättningar och indata Pågående forsknings- och utvecklingsprojekt Utvecklingsplan för transportekonomi och kap-analys RSS-flöde kring Aktuellt - Samhällsekonomiska analyser och trafikprognoser inom transportrådetnyheter 16 2018-04-16

17 2018-04-16 Våra Experter/kontaktpersoner

ASEK - Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn Ansvarig för samhällsekonomisk metodik och ASEK arbetet. Analyser och kalkylgranskning. Ordförande: Gunnel Bångman/Emma Lindvall Externa: Transportstyrelsen, Sjöfartsverket, Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Stockholms Läns Landsting/SL samt Trafikanalys Vetenskapligt råd: Professor Fredrik Carlsson Gbg universitet, Dr Jonas Westin CERUM Umeå Svante Mandell Konjunkturinstitutet o Dr Maria Börjesson VTI. Huvudleveranser: Vetenskapligt granskad samhällsekonomisk metodik och kalkylparametrar som kan fastställas och implementeras inom transportområdet. Metodutveckling (inkl konsulter och foi) och avsnitt i utvecklingsplan. Metodförvaltning. Översyn tillämpningar. 18 2018-04-16

Arbetsgrupp Samhällsekonomi Underhåll Samordna arbetet med Samhällsekonomiska verktyg, modeller och effektsamband Underhåll Ordförande: Helen Ahlenius/Joel Åkesson/Camilla Granholm Huvudleveranser: Metod och modellutveckling (inkl konsulter och foi) samt modellförvaltning med koppling till samhällsekonomi inom Underhållsområdet. Inklusive nödvändiga Effektmodeller. Avsnitt i utvecklingsplan. 19 2018-04-16

Samhällsekonomiska prioriteringskriterier - jvg Samordna och förvalta arbetet med samhällsekonomiska prioriteringskriterier (järnvägstrafik) Ordförande: Pär Ström/ Therése Olsson Huvudleveranser: Samhällsekonomisk metod samt modell utveckling (inkl konsulter o foi) för prioritering av järnvägstrafik utifrån samhällsekonomiska överväganden. Modellförvaltning EKG. 20 2018-04-16

Modellanpassad Indata Samordna arbetet med indataförsörjning till de modeller vi använder. Ordförande: Therése Olsson/ Martina Trupina Huvudleveranser: Samordning med övriga arbetsgrupper/processer samt leverans av kvaltetssäkrad och uppdaterad indatalista 1/3 som tillämpas från 1/4. 21 2018-04-16

Arbetsgrupp CBA-verktyg Samordning arbetet med CBA verktyg: Samkalk, Eva, Bansek, GC-kalk, Buller CBA, EBBA (banavg), Lönkalk Ordförande: Daniel Sahlgren/ Camilla Granholm Huvudleveranser: Metod och modell förvaltning samt utveckling (inkl konsulter och foi) av befintliga CBA verktyg samt driva projekt för långsiktig utveckling. Översyn tillämpning 22 2018-04-16

Arbetsgrupp Persontrafikmodeller Samordna arbetet med persontrafikmodeller för prognos och trafikanalys (inkl. Samkalk i samarbete med CBA gruppen) Ordförande: Leonid Engelson/ Kerstin Petterson (Martina Trupina) Huvudleveranser: Metod- och modellförvaltning samt utveckling (inkl konsulter och foi) av befintliga verktyg samt driva projekt för långsiktig utveckling. Avsnitt i utvecklingsplan. Översyn tillämpning 23 2018-04-16

SAMGODS Arbetsgrupp Samordna arbetet med modeller för gods- och näringslivstransporter (inkl cba i samarbete med CBA gruppen) Ordförande: Petter Hill/ Petter Wikström Huvudleveranser: Metod- och modellförvaltning samt utveckling (inkl konsulter och foi) av befintliga verktyg samt driva projekt för långsiktig utveckling. Avsnitt i utvecklingsplan. Översyn tillämpning 24 2018-04-16

Arbetsgrupp Basprognoser Samordna och leda arbetet med uppdatering av Basprognoserna (alla trafikslag och för såväl strategisk och fysisk planering) Ordförande: Carsten Sachse/ Per Eriksson Kerstin Pettersson (Person), Petter Wikström (Gods) Huvudleveranser: Samordning av processen för trafik- och transportprognoserna. Regelverk och metodik för trafik- och transportprognoserna. Metodförvaltning 25 2018-04-16

Arbetsgrupp Tågtrafikindata Samordna arbetet med indata till järnvägsanalyser Ordförande: Lena Wieweg/ Magnus Backman Huvudleveranser: Ta fram indata till järnvägsanalyser i form av prognostidtabeller till Sampers och kapacitetsutnyttjande till Samgods. Metod- och modellutveckling och förvaltning av hjälpmedel. Samarbeta med Trafikeringsprocessen. Bidra till utvecklingsplanen. 26 2018-04-16

Kvalitetsgranskningsprocess: SEB, Samhällsekonomi och verktyg Arbetsprocess för att kvalitetsgranska, ta beslut och publicera SEB, samhällsekonomiska analyser, indata, verktyg inkl deras effektmodeller, Ansvariga SEB: Agnes von Koch SEA: Camilla Granholm Verktyg: Daniel Wikström Huvudleveranser: Kvalitetsgranska och besluta alla SEB, samhällsekonomiska analyser samt nya verktyg och verktygsversioner. 27 2018-04-16

Projekt SEK för Steg 1- och 2 åtgärder Syfte: Att ta fram samhällsekonomiska kalkylmetoder för steg 1- och 2-åtgärder och att utveckla metodiken så att dessa kan värderas. Projektledare: Stefan Grudemo SEK i tidiga skeden Syfte: Möjliggöra samhällsekonomiska beräkningar i tidiga skeden av planeringsprocessen och därmed bidra till att val av utredningsalternativ kan göras på en mer objektiv bedömningsgrund samt att möjliggöra enkla och snabba beräkningar, vilket leder till en effektivare planeringsprocess. Projektledare: Emma Lindvall 28 2018-04-16

Projekt Socioekonomiska indata Syfte: Att ta fram tillämpbara socioekonomisk data till Basprognoser samt att utveckla och klargöra regelverk och metodik för socioekonomiska data inom ramen för Trafikverkets trafik- och transportprognosverksamhet. Projektledare: Gunilla Wikström Modeller för storstad Syfte: Att utveckla modeller och metoder för urbana miljöer och storstadsområden Projektledare: Leonid Engelson 29 2018-04-16

Projekt Ny teknik/beteenden i våra metoder/modeller Syfte: Klargöra och förtydliga hantering av förändrade förutsättningar beträffande ny teknik och beteendeförändringar vid samhällsekonomiska analyser och i de modeller/verktyg som används för att genomföra sådana. Projektledare: Per Eriksson 30 2018-04-16

Övergripande förvaltning och utveckling Övergripande förvaltning av de IT baserade verktyg och modeller och den datahantering som behövs inom transportområdet för analys av samhällsekonomi, kapacitet och trafikprognoser. Delförvaltningsledare: Daniel Wikström Övergripande utvecklingsansvar kring de verktyg och modeller som används för analys inom området samhällsekonomi och trafikprognoser. Ansvar Transportekonomi-program FOI samt Utvecklingsplan för Transportekonomi- och kapacitetsanalys. Utvecklingsansvarig: Sylvia Yngström-Wänn 31 2018-04-16

Övriga experter (på enheterna Samhällsekonomi respektive Trafikprognoser) Gunnar Isaksson Samhällsekonom Arbetar med: Samhällsekonomiska effekter som fördelnings- och arbetsmarknadseffekter, regionalekonomiska effekter och skattefaktorer, marginalkostnader. ASEK-gruppen. Utredningar. Viktoria Liss Trafikanalytiker Arbetar med: Projektledning inom områdena trafik- /transportprognoser och samhällsekonomi. 32 2018-04-16

Övriga experter (på enheterna Samhällsekonomi respektive Trafikprognoser) Emma Selling Biträdande utredare/samhällsekonom juniorkonsult Arbetar med: Bullerprognoser och EVA. Mindre omfattande uppdrag gällande samhällsekonomi och trafikanalys. Anders Bornström Trafikanalytiker Arbetar med: Utveckling, förvaltning och tillämpning av prognosmodeller, däribland GIS-verktyg, kartor och IPA-verktyget. 33 2018-04-16

Övriga experter (på enheterna Samhällsekonomi respektive Trafikprognoser) René Braune Trafikanalytiker Arbetar med: Utveckling, förvaltning och tillämpning av samhällsekonomiska modeller, däribland Sampers och Wikibana. Paul Larsson Trafikanalytiker Arbetar med: Utveckling, förvaltning och tillämpning av prognosmodeller, främst Sampers. 34 2018-04-16

Övriga experter (på enheterna Samhällsekonomi respektive Trafikprognoser) Joar Lind Trafikanalytiker Arbetar med: Utveckling, förvaltning och tillämpning av prognosmodeller, främst Samgods. Fredrik Ljunggren Trafikanalytiker Arbetar med: Utveckling, förvaltning och tillämpning av prognosmodeller, främst Sampers. 35 2018-04-16

Övriga experter Agnes von Koch SEB (Samlad effektbedömning) agnes.von-koch@trafikverket.se Lars Eriksson AKK (Anläggningskostnader) lars.eriksson@trafikverket.se Alexander Hellervik Effektsamband alexander.hellervik@trafikverket.se 36 2018-04-16

Slut Fredric Almkvist Enhetschef Trafikprognoser Expertcenter, Planering, Trafikverket 010-123 57 56 fredric.almkvist@trafikverket.se Peo Nordlöf Enhetschef Samhällsekonomi Expertcenter, Planering, Trafikverket 010-123 58 27 peo.nordlöf@trafikverket.se 37 2018-04-16

38 2018-04-16 Vi är tillbaka eller inte

Informationsmöte - Nya förutsättningar från 1 april 2018. Nyheter i Samlad effektbedömning, SEB Camilla Granholm Agnes von Koch

Presentation: Agnes von Koch, Strategisk planering Samlad effektbedömning: utveckling och granskning Camilla Granholm, Samhällsekonomi Samhällsekonomi i Samlad effektbedömning: utveckling och granskning Hanna Ekelöf och Susanna Toller, Transportkvalitet-Miljö Klimatkalkyl 40

Vad är Samlad effektbedömning (SEB)? Samlad effektbedömning är ett kvalitetssäkrat beslutsunderlag där åtgärdens effekter beskrivs ur tre oviktade beslutsperspektiv. Dessa beslutsperspektiv svarar mot det övergripande transportpolitiska målet: Transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Samhällsekonomisk analys Transportpolitisk målanalys Fördelningsanalys 41

Vad är oviktade beslutsperspektiv? Innan man bestämmer sig för att genomföra en åtgärd kan man utreda och analysera vilka effekter den kommer att åstadkomma om man genomför den. I den Samlade effektbedömningen ställs frågan: Vad blir skillnaden i effekter och kostnader om vi genomför denna åtgärd jämfört med om vi inte genomför den? Att de tre beslutsperspektiv som redovisas i Samlad effektbedömning är oviktade innebär att det inte görs någon sammanvägning av dem. De tre perspektiven belyser effekterna ut olika synvinklar med hjälp av olika metoder. Den Samlade effektbedömning kommer inte fram till om åtgärden bör genomföras eller inte. Däremot läggs fakta kring effekter och kostnader fram på ett standardiserat sätt. Detta för att ge beslutsfattare ett så likvärdigt och genomlysligt stöd för sitt beslut som möjligt. 42

43 Styrande dokument, mallar och stöddokument för Samlad effektbedömning och samhällsekonomiska analyser

Rikt- och rutinbeskrivning: TDOK 2015:0142 Riktlinje Samlad effektbedömning och samhällsekonomiska analyser TDOK 2015:0109 Rutinbeskrivning Samlad effektbedömning och samhällsekonomiska analyser beskrivning av ansvar och omfattning vid granskning Koppling till ny riktlinje och mall för GKI typ-sebar har bytt namn till exempel-sebar 44

Nationellt granskningsansvar Nationell granskning av SEB syftar till att säkerställa att SEB upprättats enligt gällande regelverk samt att innehållet är informativt och lättillgängligt. Regelverk som ska följas är gällande ASEK samt riktlinjer och rutinbeskrivningar för SEA och SEB, anläggningskostnadskalkyl och klimatkalkyl. Därutöver görs stickprovsmässig granskning av innehålls kvalitet, med fokus på systematiska och återkommande fel. Nationell granskning av investeringskostnad (anläggningskostnadskalkyl) i SEB inriktas på att säkerställa att kostnadsbedömningarna tagits fram, kvalitetssäkrats och dokumenterats enligt gällande regelverk. Granskning av investeringskostnaden genomförs, dokumenteras och kommuniceras utifrån en checklista. SEB-upprättande enhets ansvar Ansvaret för innehållets kvalitet ligger på upprättande enhet inom Trafikverket, dvs den enhet som lämnar in SEB till nationell granskning. Detta ansvar omfattas av att säkerställa att de analyser som gjorts av åtgärden utgår från samma underlag och att åtgärden är konsekvent beskriven i de olika underlagen. Till stöd vid granskning finns en checklista. När det gäller Exempel-SEBar ansvar upprättande enhet för vilka SEBar som behöver tas fram för att belysa ett åtgärdsområde. Undantagshantering Om brister identifierade vid nationell granskning inte kan åtgärdas inom tillgänglig tid (t ex leveransdatum för åtgärdsplanering eller byggstartsrapportering), lyfts SEB till chefen för Nationell strategisk planering och/eller chefen för Expertcenter Samhällsekonomi för särskilt beslut. 45

Stöddomument: Stöddokument Enkel-SEB utan samhällsekonomisk kalkyl Stöddokument Enkel-SEB med samhällsekonomisk kalkyl Stöddokument Fullständig-SEB utan samhällsekonomisk kalkyl Stöddokument Fullständig-SEB med samhällsekonomisk kalkyl Dessa stöddokument ersätts av instruktion direkt i SEBmallen 46

Uppdaterade och tillagda stöd- och lathundar Stöd och lathundar: 47

Mallar: TMALL 0370 Samlad effektbedömning: Nya mallar TMALL 0395 SEB Övriga åtgärdsvalsstudier 48

49 Tekniska förändringar i SEB-mallen

Stöd-kommentarer flyttas till kolumn jämte SEB-celler samt i instruktionsflik Granskningskommentarer direkt i SEB Excelmallen (inte per mejl som det är nu) 50

51 Endast bilden läggs in i sammanfattningen. Allt annat hämtas från de övriga kapitlen.

52 Vem som gjort en viss bedömning behöver inte skrivas in på varje rad SEBen utan detta beskrivs i en sammanfattande fritextruta under tabellerna.

Övrigt: Enkel och fullständig SEB behålls men namnet ändras till Enkel SEB med nettonuvärde (NNV), Enkel SEB utan nettonuvärde (NNV), Fullständig SEB med nettonuvärde (NNV) och Fullständig SEB utan nettonuvärde (NNV). Planuppgifter ska inte bokföras i SEB (tex uppdelning på finans i kostnadstabellen samt Syfte med SEB tas bort) 53

Sammanfattning Endast bilden läggs in i sammanfattningen. Allt annat hämtas från de övriga kapitlen. 54

Beskrivning av åtgärd 1.7 Åtgärdskostnad och finansiering Tabell 1.3 Åtgärdskostnad i löpande priser Namn på kostnadskalkyl Åtgärdskostnad i upprättad Datum för löpande kostnadskalkyl priser (mnkr) Prisnivå Beräkningsmetod Huvudanalysens FKS utredningsalternativ. Hässleholm-Lund höghastighetsjvg 18800 2017-02-06 2017-01 Successiv kalkyl 50 % Nominell 20170206 åtgärdskostnad Avsnittet är nerkortat och förenklat. Exempel Åtgärdskostnadstabell Huvudanalysens jämförelsealternativ. Ej relevant Ej relevant Ej relevant Ej relevant Ej relevant Nominell åtgärdskostnad Tabell 1.4 Åtgärdskostnad och finansiering Eventuell Åtgärdskostnad per åtgärds- Sammanlagd uppdelning på Prisnivå Beräkningsmetod finans eller finansiär kostnad finansiär (mnkr) (mnkr) Oklart. Stora delar Huvudanalysens finansieras av förutsätts utredningsalternativ. medfinansiering staten men 18000,0 18000 2015-06 Successiv kalkyl 50 % Nominell av kommuner och åtgärdskostnad regioner kommer troligen krävas. Huvudanalysens jämförelsealternativ. Ej relevant 0 0 Ej relevant Ej relevant Nominell åtgärdskostnad 55

56 Kapitel 2 Samhällsekonomisk analys

57 Bakgrundstexter (teori) borttagna!

58

59 Dubbletter av information borttagen

60

61 Borttagen ur ASEK sedan tidigare

62 Värderade/Ej värderade effekter i samma tabell

63

64 Förenklad

65

66 Förenklad

67 Förenklat

68 Förenklad

69 Oförändrad

Tagit bort bedömningarna i flera nivåer Tagit bort exempeleffekt er pga. svåra att tolka 70

Värderade/Ej värderade effekter Tillägg Känslighetsanalyser Ej NNK<0 Ej Nettonuvärde utan SEKkalkyl 71

72 DoU-kostnad bryts ut ur posten Övrigt och redovisas separat

Fördelningsanalys Flik 3, Fördelningsanalys Tabellen 3.2 fördjupad fördelningstabell tas bort. Däremot förtydligas att man kan ha olika typer av fördjupade fördelningsanalyser med som bilagor eller referenser till bedömningar i tabell 3.1. --------------------------------- I tabell 3.1 tas följande fördelningsaspekt bort: Trafikanter, transporter och externt berörda --------------------------------- Resenärer Övrigt näringsliv Klimat: Externt berörda Resenärer avser privatresor och övrigt näringsliv avser yrkestrafik. Åtgärdsspecifik fördelningsaspekt mot Åtgärdsspecifik fördelningsaspekt, till exempel inkomstfördelning. -------------------------------- Instruktion för när inledande FKB ska tas fram/uppdateras då det inte är åtgärdsplanering: Om ingen FKB (fullständig eller inledande) finns framtagen sedan tidigare så behöver man inte göras någon FKB så länge man inte är inne i en åtgärdsplanering. Vid uppdatering av en SEB som har en fullständig eller inledande FKB sedan tidigare så behöver man endast uppdatera FKB om åtgärden har förändringar som påverkar analys och slutsatser i FKB. 73

Transportpolitisk måluppfyllelse Begreppet Samhällsekonomisk hållbarhet byts till Ekonomisk hållbarhet Felrättning: Vägtransportsystemets totala emissioner av kväveoxider (NOx) och partiklar (PM10). ) Ersätts med: Transportsystemets totala emissioner av kväveoxider (NOx) och partiklar (PM10). ) Rubriken 4.5 Målkonflikter ersätts med rubriken 4.5 Kommentar till målanalysen inklusive målkonflikter 74

För just klimatpåverkan ska man ta hänsyn till och beskriva både utfall av koldioxid på grund av trafikering (se tabell 2.3) och utfallet i på grund av byggande underhåll (se tabell 4.3). De båda beräkningarna i dessa tabeller ska inte summeras. Däremot kan man resonera kring och ta hjälp av storleksordningarna i sin bedömning. Beskrivning av hur resultaten från klimatkalkylen och effektivitetstalen kan användas vid bedömning av långsiktig hållbarhet Exempel på en bedömning av Ekologisk hållbarhet : Påverkan på klimatet har sammantaget bedömts minska: överflyttning av trafik från väg till järnväg ger minskad koldioxidutsläpp medan byggskedet medför ökad klimatpåverkan. Åtgärden medför ett stort intrång i landskapet och nya barriärer kommer att skapas. 75

Process, bilagor & referenser Kontaktperson är den som står som kontaktperson i SEBens sidhuvud SEB-ansvarig är den person som ansvarar för att ta fram och granska SEBen i ett första steg innan den skicas in till regional granskning 76

77 Klimatkalkyl

Riktlinje Klimatkalkyl TDOK 2015:0007 Klimatkalkyler ska göras för investerings- och reinvesteringsåtgärder 50 miljoner. Klimatkalkyl upprättas i åtgärdsvalsstudie när beräkningar görs för trafikens effekter. Klimatkalkyl upprättas genom planläggningsprocess och byggproduktion Resultatet från klimatkalkylen ska redovisas i kapitel fyra i SEB. Avsedd tabell finns. Vid avslutad entreprenad ska en deklaration av faktisk klimatprestanda göras - klimatdeklaration 78

Förändringar från och med 1 april Även reinvesteringar 50 miljoner kronor omfattas av riktlinjen. Förtydligande av krav på klimatkalkyl i ÅVS. Gäller vid SEB som inkluderar samhällsekonomisk kalkyl och klimatbedömning från trafiken. Tidigare enbart undantag för TMall 0395 Slopat krav på klimatkalkyl i samband med beställning. Slopat krav på återrapportering av klimatdeklaration till beställande enhet på VO Planering eftersom arbetssätt saknas och data går att sammanställa direkt i Klimatkalkylmodellen. Slopat krav på överlämnande av klimatdeklaration till VO Underhåll eftersom de inte ser nytta med det. Samma förändringar gäller även rutinbeskrivning klimatkalkyler i Planera åtgärder 2015:0068 79

Granskningshandling Fastställelsehandling Planläggningsprocess, väg- och järnvägsplan Åtgärdsvalsstudie GKI Samrådsunderlag: - inför beslut om BMP A1 Samrådshandling: - inför val av alternativ A2 - inför granskning A3 Detaljprojektering A4 Bygg E Drift och underhåll K0 K1 K2 K3 K4 K4 Totalentreprenad GKI = Grov kostnadsindikation = Klimatkalkyl = Klimatkalkyl inför totalentreprenad A 2-4 = Anläggningskostnadskalkyl E = Ekonomisk efterkalkyl = Klimatkrav (ljus = krav i planläggning mörk = reduktionskrav) = Systematiskt klimat- och energieffektiviseringsarbete = Klimatdeklaration = Upprättande av slutrapport 80

Informationsmöte - Nya förutsättningar från 1 april 2018. Anläggningskostnad krav, mallar och dokumentation Bedömning av åtgärdsoch anläggningskostnader i åtgärdsvalsstudier och funktionsutredningar Alexander Hellervik

Omfattning och syfte Syftet med denna riktlinje är att beskriva vilka krav som gäller för framtagande och dokumentation av bedömning av: anläggningskostnader för s.k. byggnadsåtgärder åtgärdskostnader för ej byggnadsåtgärder.i samband med : åtgärdsvalsstudier (ÅVS) funktionsutredningar (FU) exempel-seb (för trimnings- och miljöåtgärder vid inriktningsoch åtgärdsplanering). 82

Målsättning Målsättningen med riktlinjen är att erhålla: Beslutsunderlag med bästa möjliga kvalitet, utifrån kunskapsnivån i skedet. Ett gemensamt arbetssätt som underlättar upphandling samt roll- och ansvarsfördelning mellan TRV och konsultbranschen. Höja kvaliteten på dokumentationen av kalkylerna, genom införande av gemensamma kalkylmallar och en gemensam kalkylstruktur. Ökad möjlighet till erfarenhetsutbyte mot processerna Investera och underhålla. Underlätta samarbetet över VO-gränserna vid kvalitetssäkring samt inför beställning av planläggning. 83

Avgränsning Riktlinjen behandlar inte : uppskattningar av framtida underhålls- och reinvesterings-behov (LCC-kostnader) för Byggnadsåtgärder, utan avgränsas till kostnader för att utreda, planera och genomföra åtgärden. Men för ej byggnadsåtgärder är det värdefullt om eventuella framtida kostnader för att upprätthålla, administrera och underhålla åtgärdens funktion kan uppskattas, eftersom schablonvärden sannolikt saknas för dessa i ASEK samt Trafikverkets verktyg för samhällsekonomisk analys (t ex Samper och EVA). 84

Ansvar Projektledare för åtgärdsvalsstudie, funktionsutredning och exempel-seb ansvarar för att kalkylarbetet genomförs och dokumenteras enligt riktlinjens krav. 85

Vilka berörs av riktlinjen: Primära intressenter: VO Planering: Ansvar förframtagandet (projektleder) arbetet med åtgärdsvalsstudier. Både regioner samt nationella funktioner berörs beroende på omfattning och typ av ÅVS. VO Underhåll: Ansvar förframtagandet (projektleder) arbetet med funktionsutredningar. Kalkylnätverket inom VO Investering: Ansvarar för uppdatering av á-priser i mallen Grov kostnadsindikation Intern mall Sekundära intressenter: VO investering/stora projekt: Kan anlitas som resurs vi framtagande kostnadsbedömningar som gör i egen regi samt delta vid kvalitetssäkring (second opinion-granskning). Konsultbranschen: Kommer att anlitas för framtagagande av kostnadsbedömningar via den externa GKImallen. 86

Nya dokument Riktlinje: TDOK 2017:0532, Bedömning av åtgärds- och anläggningskostnader i åtgärdsvalsstudier och funktionsutredningar finns att hämta via dokumentcenter, ÅVS-portalen och Planeringsportalen. Handledningar: TDOK 2017:0530, Handledning för grov kostnadsindikation- Intern mall TDOK 2018:0108, Handledning för grov kostnadsindikation- Extern mall Handledningarna finns att hämta via dokumentcenter, ÅVS-portalen och Planeringsportalen. Mallar: TMALL0833, Grov kostnadsindikation Intern mall Endast tillgänglig för Trafikverkare. TMALL0834, Grov kostnadsindikation Extern mall finns att hämta på ÅVS-portalen och Planeringsportalen samt Trafikverket.se, via länk: https://www.trafikverket.se/trvsefiler/blanketter_mallar_styrande/anläggningskostnadskalkyler/tmall _0834_grov_kostnadsindikation_ÅVS_FU-extern.xltx 87

88 Krav på anläggningskostnadskalkyler vid ÅVS och FU

Start av investeringsobjekt Väg-/järnvägsplan(Planläggningsprocessen) Lagakraftvunnen plan Färdig anläggning Åtgärdsval Plan, inför beslut om BMP Plan, inför alternativval Plan, inför granskning Bygghandling Fastställelsehandling Bygg Underlagskalkyl Underlagskalkyl Underlagskalkyl Görs av utredande/ projekterande konsult Totalkostnadsprognos enligt riskreservsmodellen (Störningsfri kostnad + störningskostnad) Osäkerhetsanalys Osäkerhetsanalys Osäkerhetsanalys TRV ansvarar för genomförandet Grov kostnadsindikation Fastställd kalkylsammanställning Fastställd kalkylsammanställning Fastställd kalkylsammanställning Efterkalkyl kostnad = Byggstartsbeslut = Samlad effektbedömning inkl klimatkalkyl 89

Intern respektive extern GKI Den externa mallen (utan förifyllda á-priser) ska alltid användas när GKI utförs av konsulter, eftersom detta möjliggör en breddad erfarenhetsåterföring och kunskapshöjning inom branschen. I linje med förändringsarbetet Renodlad beställarroll ska rollerna renodlas, vilket bl a innebär att Trafikverket ska vara en professionell beställare med förmåga att genomföra och styra upphandlingar av väl beskrivna uppdrag. Leverantörsmarknaden, å andra sidan, ska ansvara för väl genomförda, kontraktsenliga och kvalitetssäkrade leveranser. Ett annat syfte med förfaringssättet är att möjliggöra intern second-opinion-granskning med stöd av den interna mallen. Den interna mallen får endast användas av medarbetare med trafikverksbehörighet!! 90

Nationell granskning I samband med nationell granskning av SEB enligt krav i riktlinjen för SEB, vilken genomförs av PLnpp och PLee, granskas även anläggningskostnadskalkylerna. Granskningen av anläggningskostnadskalkylerna inriktas på att: kostnadsbedömningarna tagits fram, kvalitetssäkrats och dokumenterats enligt gällande regelverk. att beskrivning av innehållet och förutsättningar är informativ och lättillgänglig. 91

Informationsmöte - Nya förutsättningar från 1 april 2018. LUNCH 11.15 12.15

Informationsmöte - Nya förutsättningar från 1 april 2018. Nyheter i ASEK Gunnel Bångman Emma Lindvall

94 2018-04-16 ASEK 6.1 Gunnel Bångman

Ny värdering av vägtrafikolyckor med skadeföljd enligt STRADA istället för skadeföljd enligt polisrapportering Skadeklassificering enligt polisrapportering: Svårt skadad Brott, krosskada, allvarlig skärskada etc, intagen på sjukhus Lindrigt skadad Övrig personskada. Sjukhusvård förväntas ej. Problem ej anpassat till senaste kunskapsutvecklingen - ej hänsyn till funktionsnedsättningar som kan uppstå en tid efter olyckan, p g a till exempel whip-lash-skador eller hjärnskakning Skadeklassificering enligt STRADA (sjukvårdens): MAS Mycket allvarligt skadad minst 10% permanent funktionsnedsättning AS Allvarligt skadad minst 1% permanent funktionsnedsättning EAS Ej allvarligt skadad högst 1% permanent funktionsnedsättning 95 2018-04-16

Varför ny värdering av vägtrafikolyckor? Nuvarande ASEK-värden från 1990-talet kopplade till skadeklassificering enligt polisrapporteringen 2007 Förslag av Vägverket att tillämpa olyckskategorier och skadeföljder enligt STRADA (sjukvårdens skadegradering) istället för indelningen enligt polisrapportering 2009-2012 Skattning av effektsamband för gradering av skador enligt STRADA (RPMI). 2013 Projektansökan från IHE i Lund och Örebro universitet om värdering av materiella kostnader och riskvärdering för skadade i vägtrafikolyckor. 2014 - Forskningsprojekt på drygt 2 år startar 2015 - Effektsambanden beslutas och publiceras av Trafikverket Våren 2016 Projektet om olycksvärdering avslutas. 96 2018-04-16

RPMI-faktorer - Trafikverkets effektsamband m a p skadeföljd av vägtrafikolyckor enligt STRADA Exempel på RPMI-faktorer medelvärde för alla vägtyper och olyckstyper Svårt skadad SS Lindrigt skadad LS Allvarliga skadade, AS, minst 1% funktionsnedsättning Varav: Mycket allvarligt skadade, MAS, minst 10% permanent funktionsnedsättning Varav: AS exklusive mycket allvarligt skadade, AS-MAS, Mellan 1-10% permanent funktionsnedsättning 33,0 % 8,7 % 24,3 % 67,0 % 13,7 % 2,0 % 11,7 % 86,3 % Ej allvarligt skadade, EAS, Högst 1% permanent funktionsnedsättning 97 2018-04-16

Riskvärdering av döda och skadade i trafiken, klassade enligt STRADA (sjukvårdens indelning) Kalkylvärden, i 2014-års prisnivå, enligt nedanstående tabell. Milj kr per person. Dödsfall Allvarligt skadad (AS) Varav: Mycket allvarligt (MAS) Varav: Allvarligt exkl mycket allvarligt (AS-MAS) Ej allvarligt skadad (EAS) Förlust av QALY 18,7 5,493 5,649 4,895 1,945 Dödsfallsekvivalenter 1,0 0,294 0,302 0,262 0,104 VSI/VSL 40,5 11,9 12,2 10,6 4,2 Övriga (materiella) kostnader 6,10 0,95 4,44 0,36 0,04 98 2018-04-16

Jämförelse: Skadekostnad för genomsnittlig vägtrafikolycka (alla vägtyper, skadeföljd 1,56 personer). Milj kr per olycka i 2014-års prisnivå. Dödade Svårt skadade (SS) Lindrigt skadade (LS) Total kostnad per olycka Riskvärdering enligt ASEK 6.1 med ny skadeindelning och nytt VSL Övriga kostnader (materiella) enligt ASEK 6.1 1,4 1,7 6,4 9,4 0,2 0,1 0,2 0,6 Total kostnad enligt ASEK 6.1 1,6 1,8 6,6 10,0 Riskvärdering enl ASEK 6.0 0,8 1,0 0,2 2,1 Materiella kostnader ASEK 6.0 0,1 0,2 0,1 0,3 Total kostnad enl ASEK 6.0 0,9 1,2 0,3 2,4 99 2018-04-16

Vilka effekter blir det av att räkna med olycksvärdering enligt STRADA i ASEK 6.1, jämfört med gamla värderingen enligt ASEK 6.0? Förbättrad lönsamhet för trafiksäkerhetsåtgärder på väg, i absoluta tal och jämfört med andra typer av åtgärder. Allmänt ökad lönsamhet av projekt med betydande effekter på trafiksäkerhet på väg, t.ex. investering i väg med mötesseparering, förbifarter etc. Men ingen påtaglig effekt på den interna rangordningen mellan sådana projekt. Vägprojekt som enligt gamla olycksvärderingen beräknas vara svagt olönsamma kan egentligen vara svagt lönsamma (i den senaste Åtgärdsplaneringen gällde detta för 3 objekt av 56). Försumbara effekter vid analyser av åtgärder för järnväg och sjöfart. 100 2018-04-16

Värdering av fotgängarolyckor, singel (fallolyckor) Värdering i ASEK 6.0 - värdering av akuta effekter på kort sikt: Ny värdering i ASEK 6.1 enligt STRADA - omfattar även långsiktiga konsekvenser Beslut: Kostnader för fotgängarolyckor enligt nedanstående tabell. 2014-års prisnivå Skadad person Dödsfall Genomsnittlig olycka Riskvärdering: Milj kr per person eller per olycka Övriga(materiella) kostnader: Milj kr per person eller per olycka 3 15 3 0,05 0,09 0,05 Kostnad för genomsnittlig olycka = lika med total kostnad för skadad (endast 0,1% är dödsfall). 101 2018-04-16

Värdering av singelolyckor på cykel ASEK 6.1 - Tillämpning av samma värdering som för fotgängarolyckor. Nytt kalkylvärde för singelolyckor på cykel har ännu inte tagits fram. Cykelolyckor har tidigare befunnits kosta mer än fotgängarolyckor (bland annat p g a högre hastigheter och allvarligare skador). En ändring av kostnaden för en genomsnittlig fotgängarolycka, enligt ny kunskap och ny kostnadsvärdering, på 3 milj kr per olycka, men bibehållen värdering på cykelolyckor skulle ge en uppenbar snedfördelning i värderingen. Samma värdering kommer därför att tillämpas tills ny värdering tagits fram inför nästa revidering av ASEK. 102 2018-04-16

Förseningstidsvärdet för godstransporter Enligt SIKA (numera Trafikanalys) som tidigare ansvarade för ASEK uppräkningsfaktorn för förseningstid (från vanligt åktidsvärde) bör vara samma för persontrafik och godstrafik. ASEK 6.0: Persontrafik förseningstidsvärden = 3,5 * vanligt åktidsvärde Godstrafik förseningstidsvärden = 2 * vanligt transporttidsvärde ASEK 6.1: Vi ändrar så att även godstrafiken får uppräkningsfaktor 3,5 103 2018-04-16

Lönsamhetskriterier för samhällsekonomisk analys av investering Nu rekommenderar ASEK att nettonuvärde (NNV) och nettonuvärdekvoter (NNK) som är mellan 0 och -1 redovisas. Men små negativa tal kan också ge tvivelaktiga rangordningar. Beslut: Redovisa alla beräknade Nettonuvärden (NNV) men enbart positiva nettonuvärdekvoter (NNK) Nu rekommenderar ASEK beräkning och redovisning av två olika kvoter: NNK i = Nettonuvärde / Investeringskostnad NNK idu = Nettonuvärde / Summa Investerings och D&U-kostnad De ger som regel ungefär samma resultat men NNKidu kan användas både vid investering och för drifts- och underhållsåtgärder. Beslut: Enbart NNV och kvoten NNK idu ska beräknas och redovisas. 104 2018-04-16

Generella metodbeskrivningar i ASEKrapportens kapitel 4 och 5 Kalkylmetodik för klimatrelaterade sårbarhetskalkyler Modellen ger en översiktlig beskrivning av grunderna (enligt skolboken) i hur man gör beräkningar av statistiska förväntningsvärden för framtida kostnader som sparas in vid investeringar. Ger exempel på tillämpning vid t.ex. klimatsäkring av infrastruktur. Utformning av järnvägsstationer och samhällsekonomiska nyttoeffekter (finns även publicerad som Trafikverkets PM 2018:02) En översiktlig beskrivning av vilka effekter som kan vara relevanta att ta med i en samhällsekonomisk analys av byggnad eller ombyggnad av en järnvägsstation, givet olika utformningar av stationen. Hantering av skatter, subventioner och budgeteffekter i våra kalkylverktyg Nytt avsnitt i 5.12 med praktiska tillämpningar av ASEKs principer och beräkningsmetoder 105 2018-04-16

109 2018-04-16 Hur påverkar de nya olyckskostnaderna kalkylresultaten? Emma Lindvall

Nya olycksvärderingar hur påverkas kalkylresultaten? Två viktiga förändringar som båda påverkar kalkylresultaten: Nya skadeklassificering enligt STRADA - d.v.s. nya skadekategorier. Ny riskvärdering med ny metod - VSL ökar med nästan 70 % - från 24 till 40,5 miljoner kronor. Men hur påverkas resultaten när vi implementerar de nya värderingarna? 110

Jämförelse ASEK 6.1 mot ASEK 6.0 Dödsfall Svårt skadad Lindrigt skadad ASEK 6.0 25,4 4,7 0,2 -Riskvärdering 24,0 4,0 0,16 -Materiella kostnader 1,4 0,7 0,07 ASEK 6.1* 46,6 6,9 5,3 -Riskvärdering 40,5 6,4 5,1 -Materiella kostnader 6,1 0,5 0,17 Nya värden men bef. VSL.* 30,1 4,3 3,2 -Riskvärdering 24,0 3,8 3,0 -Materiella kostnader 6,1 0,5 0,17 *Beräkning med genomsnittliga RPMI-faktorer 111

Jämförelse ASEK 6.1 mot ASEK 6.0 Dödade Svårt skadade Lindrigt skadade Per olycka ASEK 6.0 Total kostnad 0,9 1,2 0,3 2,4 - Riskvärdering 0,8 1,0 0,2 2,1 - Materiella kostnader 0,1 0,2 0,1 0,3 ASEK 6.1* Total kostnad 1,6 1,8 6,6 10,0 - Riskvärdering 1,4 1,7 6,4 9,4 - Materiella kostnader 0,2 0,1 0,2 0,6 *Beräkning med genomsnittliga RPMI-faktorer 112

Jämförelse ASEK 6.1 mot ASEK 6.0 Kostnaden för en genomsnittlig olycka stiger från 2,4 till 10 miljoner kronor. Den nya skadeindelningen ger stor ökning i kostnaden för lindrigt skadade troligtvis långsiktiga skador som ej kommer med i polisrapporteringen. Eftersom antalet lindrigt skadade är den skadekategori med flest antal skadade kan vi förvänta oss att detta får ett stort genomslag i kalkylerna. De stora ökningarna förklaras således både av ett högre VSL, men även av den nya skadeindelningen! 113

Resultat från EVA-körningar Kört om 56 objekt med EVA från ÅP 2018-2029 med de nya olycksvärderingarna (värderingar beräknade med genomsnittliga RPMIfaktorer). 50 av 56 projekt lönsamma med kalkylvärden från ASEK 6.0 genomsnittlig NNK i = 0,92. Genomsnittlig olyckskostnad = 285 mnkr. Med nya olycksvärderingar blir ytterligare 2 projekt lönsamma. Genomsnittlig NNK i = 2,51. Genomsnittlig olyckskostnad = 1013 mnkr. 114

Resultat från EVA-körningar 10 Jämförelse NNK ASEK 6.0 mot ASEK 6.1. 8 6 4 2 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1011121314151617181920212223242526272829303132333435363738394041424344454647484950515253545556-2 NNK-i ASEK 6.0 NNK-i ASEK 6.1 115

Resultat från EVA-körningar - slutsatser Ett lyft uppåt i lönsamheten. Både NNV och NNK betydligt högre med de nya värderingarna. Några projekt som sticker ut > åtgärder som har stora effekter för Lindrigt skadade Trafiksäkerhetshöjande åtgärder prioriteras högre med nya värderingar. Dock inga markanta skillnader i prio-ordningen inom kategorin vägåtgärder. Vägobjekt blir generellt sett mer lönsamma. Kan påverka prioriteringen mellan trafikslag. Viktigt att observera att beräkningarna är gjorda med genomsnittliga RPMIfaktorer! 116

Informationsmöte - Nya förutsättningar från 1 april 2018. Nyheter i effektsamband Alexander Hellervik

Vad är effektsamband? Åtgärd eller förändrat tillstånd Effektsamband Observerbar förändring 118

Åtgärd Effektsamband Samhällsekonomi Andra analyser SEB 119

Effektsamband kan vara kvantitativa eller kvalitativa kan sitta ihop med andra samband - i effektsambandskedjor eller effektmodeller kan vara inbyggda i analysverktyg men kan också vara fristående dokumenteras i effektkataloger 120

Kvalitetsklasser för effektsamband Verifierade effektsamband Effektkorrelationer Subjektiva effektbedömningar 121

Ny rutinbeskrivning: Ta fram effektsamband Fastställd 1 juli 2017: Rutinen ska användas för att: ta fram, fastställa och förvalta effektsamband och effektkataloger. Nya och uppdaterade samband kommer från experter och sakkunniga Interna projekt och/eller FoI För förvaltning av sakinnehåll ansvarar experter och sakkunniga Enheten Strategisk planering ansvarar för koordinering och formaliagranskning 122

Nyheter från 1 april 2018 Nya effektsamband: Tågförseningar Rälsbrott urspårning konsekvens Kadaverrensning Reinvestering av kontaktledning Kompletterande underhåll av plankorsning Trädsäkring MCS-system (Motorvägskontrollsystem) Uppdateringar: Hastighetsflödessamband Länk- och korsningsmodell för trafiksäkerhet (GC-kalk). Plankorsning med järnväg - inaktuellt avsnitt har tagits bort Infartsparkeringar 123

Tågförseningar Sambandet utgörs av två modeller: 1. Sannolikheten att ett tåg är försenat 2. Förväntad storlek på förseningen Förklarande variabler: 1. Längden på den sträcka tåget har åkt, 2. Det genomsnittliga kapacitetsutnyttjandet 3. Andelen enkelspår på sträckan 4. Stationsuppehåll där förseningen mäts Kvalitetsklass: Effektkorrelation Katalog: Bygg om eller bygg nytt, kapitel 5 124

Rälsbrott urspårning konsekvens En effektsambandskedja bestående av tre effektsamband har tagits fram: 1. Samband mellan resultat från OFP (Oförstörande provning med ultraljudsteknik) och sannolikhet för rälsbrott. 2. Samband mellan rälsbrott och sannolikheten för urspårning. 3. Samband mellan urspårning och sannolikheten att en urspårning leder till konsekvensklass K3-K5. 1. K3-K5 innebär händelser som leder till stor ekonomisk skada, allvarlig personskada eller dödsfall. Kvalitetsklass: Effektkorrelation (punkt 1 och 2) samt subjektiv effektbedömning (punkt 3). Katalog: Drift och underhåll, kapitel 6 125

Kadaverrensning Förväntat antal dödade örnar som funktion av tiden från påkörning av djur (som kan utgöra attraktivt kadaver) fram till dess att kadavret omhändertas. Tiden som ett kadaver ligger kvar har stor betydelse för sannolikheten att en örn dödas av efterkommande tågpassage. Exempel: Minskning av omhändertagandetiden för kadaver från 7 till 3 dygn Resultat: Antal dödade örnar minskar från 2,3 till 1,2 per år Kvalitetsklass: Subjektiv effektbedömning. Katalog: Drift och underhåll, kapitel 6 126

Reinvestering av kontaktledning Samband mellan anläggningens ålder och förväntad merförsening baserat på haverisannolikhet för kontaktledning. Bygger på analys av händelser i under åren 2011-2015 Kvalitetsklass: Effektkorrelation Katalog: Drift och underhåll, kapitel 6 127

Kompletterande underhåll av plankorsning Effektsambandet beskriver hur kompletterande underhåll för plankorsningar (utöver lägsta standard enligt regelverk) leder till färre fel och färre förseningar. Effekterna baseras på utvärdering av kompletterande underhåll av plankorsningar på bandel 524 Följande effekter beskrivs: En halvering av det totala antalet fel, varav likaså en halvering av antalet signalrelaterade fel (på plankorsningar). En halvering av antalet säkerhetsbesiktningsanmärkningar (på plankorsningar). Varaktighet: så länge som de kompletterande åtgärderna fortlöpande utförs. Kvalitetsklass: Subjektiv effektbedömning. Katalog: Drift och underhåll, kapitel 6 128

Trädsäkring Samband mellan åtgärden trädsäkring och minskad merförsening på grund av färre trafikavbrott. Baseras på subjektiv expertbedömning, kompletterat med felrapporter med koppling till träd under åren 2010-2017 Exempel: 25 km lång elektrifierad järnvägssträcka som trädsäkras Resultat: Vi undviker 0,95 händelser per år, varigenom merförsening minskar med 108 tågminuter. Kvalitetsklass: Subjektiv effektbedömning. Katalog: Drift och underhåll, kapitel 6 129

MCS-system (Motorvägskontrollsystem) Kövarning inkl. rekommenderad hastighet Effekter på sekundärolyckor, restid, bränsleförbrukning och CO2- utsläpp Variabel hastighet/harmonisering av hastighet. Effekter på fördröjning, skadegrad, bränsleförbrukning och CO2- utsläpp Effektsambanden ingår i ett Excel-verktyg (MESS). Kvalitetsklass: Effektkorrelation Katalog: Bygg om och bygg nytt (Kapitel 4, 6 och 7) 130

Uppdateringar Katalog Bygg om eller bygg nytt Uppdatering av hastighet-flödessamband (Kapitel 4 och bilaga) : motorvägar, fyrfältsvägar, mötesfria motortrafikleder, mötesfria landsvägar och tvåfältiga landsvägar. Dessa samband är grunden för restidseffektmodellen i EVA. Länk- och korsningsmodell för trafiksäkerhet gällande fotgängaroch cykelolyckor med motorfordon (GC-kalk) (Kapitel 6) Skadeklassificering enligt sjukvårdsdiagnoser och risk för permanent medicinsk invaliditet (RPMI) Inaktuellt avsnitt om effektsamband för plankorsning med järnväg har tagits bort (Kapitel 6) Istället hänvisas till ASEK-rapporten. 131

Uppdatering Infartsparkeringar Avser parkering som särskilt inrättats för att möjliggöra byte mellan bil och kollektivtrafik. Inte entydigt i vilken utsträckning infartsparkeringar verkligen leder till de effekter som eftersträvas Effekterna beror av samverkande faktorer, såsom: Anslutningsresans längd (med bil) i relation till huvudresan (med kollektivtrafik) Kollektivtrafikutbud för huvudresan Förutsättningar för anslutningsresor med kollektivtrafik, cykel eller gång upptagningsområde, lokalisering mm. Katalog: Enkla effektsamband 132

133 TACK!

Informationsmöte - Nya förutsättningar från 1 april 2018. Nyheter i verktyg Camilla Granholm Pär Ström Lena Wieweg Emma Lindvall

135 2018-04-16 EVA Camilla Granholm

EVA = Effekter vid väganalyser Används för att beräkna och värdera effekter samt beräkna lönsamhet för enskilda objekt Vägtransportsystemet Objekt i landsbygdsmiljö 136

Basvägnät (JA) Utredningsvägnät (UA) 137

Nyheter i EVA version 3.2 (1 april 2018) EVA version 2.9X (windows XP) går i graven. Från och med 1 april 2018 endast EVA 3.2 Största skillnader mellan webb-eva och XP-EVA i webb-eva finns: Integrerat kartsystem - planeringsvägnät och bakgrundskartor behöver inte infogas. Webbgränssnitt du kör EVA via din webbläsare. Detta innebär dock att det i dagsläget inte går att jobba offline. Databasbaserad alla EVA-kalkyler sparas direkt i en gemensam databas. Du kan via rättigheter ge en annan EVA-användare möjlighet att titta eller ändra i ditt EVA-projekt. Gransknings- och godkännandeprocess leveranser av EVA-kalkyler genom att ändra behörigheter och status. EVA-filer behöver inte lagras och skickas manuellt. 138

Nytt i effektmodeller och värderingar i EVA 3.2 Trafiksäkerhet: nya definitioner (MAS, AS osv. istället för SS, LS) nya värderingar enligt ASEK VQ-samband: revidering utifrån nya mätningar Kostnadseffektivitetstal anpassade efter SEB/ASEK NNKidu och nettonuvärde: anpassning till ASEK Vägnät Felrättningar 139

Ny och utvecklad funktionalitet EVA 3.2 Trafikuppräkningstal inlagda i systemet Automatiska känslighetsanalyser Bifoga filer (t.ex. arbets-pm) Filtrering av objekt i systemet Hjälptexter Granskningsprocessen i EVA Översyn av EVA-resultatrapport Export av projekt till j.son-fil 140

Dokumentation EVA Effektberäkningar vid väganalyser Dokumentation del 1 EVA användningsområden och effektmodeller EVA Effektberäkningar vid väganalyser Dokumentation del 2 Användarmanual Beräkningsstöd Potensmodellen Utvecklad Arbets-PM-mall för EVA-analyser Handledning Analys av omskyltad hastighet i EVA www.trafikverket.se/eva 141

142 2018-04-16 Bansek Pär Ström

Nyheter Bansek Ny version: Bansek 4.5 180401 Rättat de fel som upptäckts kopplat till elektrifieringskalkyler godstrafiken Ändrat så att det inte blir några minskade olyckskostnader vid elektrifiering för godstrafiken Rättat ett fel kopplat till elasticitetsberäkningen för nationella resor Rensat bort möjligheten att klassificera kalkyler utifrån inaktuella skede t ex förstudie, järnvägsplan osv. Lagt in beräkning av NNKidu Lagt in en versionshantering i öppningsfönstret där det framgår om ändringar gjorts av indata t ex rättad prognos Lagt in automatisk fördelning av anläggningskostnader enligt ASEK Lagt in nya person- och godsprognosen (Person_2040_20180401 resp Gods_2040_20180401) 143

144 2018-04-16 Översiktlig Järnvägs-CBA Lena Wieweg

Översiktlig samhällsekonomi järnväg Beräkningar av mindre avstånds- och tidsförändringar i tidiga skeden inklusive ÅVS Exempelvis då det finns många alternativ men kanske inte detaljerad information för att göra en fullständig samhällsekonomisk kalkyl Kan användas för värdering av förändrad Tidtabellstid Förseningstid Linjeavstånd 145

De effekter som beräknas är Värderade åktids- och transporttidsförändringar för resande och gods Förändrade fordonskostnader för person- och godståg Värderade förseningstidsförändringar för resande och gods Beräkning görs endast för befintliga trafik- och transportvolymer, det vill säga inga förändringar av antal avgångar kan göras och inga beräkningar av förändrat resande eller godsvolymer görs i modellen. 146

Utsökning länkar/sträckor ANGE Rktning 1 ANGE Figur 1: Utsökning av sträckor Från nod Till nod Lä nk Nodna mn Nodna mn Avs tå nd Spå r 4304 9300 43049300 Kungs ba cka Leka rekul l e 12,67 Dubbel s på r 9300 4341 93004341 Lekarekulle Åsa 4,44 Dubbelspår 4341 4342 43414342 Åsa Frillesås 5,66 Dubbelspår 4342 9572 43429572 Frillesås Värö 9,37 Dubbelspår 9572 4200 95724200 Vä rö Va rberg 15,44 Dubbel s på r 147

Ange effekter per vald sträcka ANGE TIDS- OCH AVSTÅNDSFÖRÄNDRINGAR FÖR BERÄKNING TIDTABELLSTID, MINUTER AVSTÅND, KM FÖRSENINGSTID Snabbtåg Övriga persontåg Lokaltåg Godståg Snabbtåg Övriga persontåg Lokaltåg Godståg Snabbtåg Övriga persontåg Lokaltåg Gods 148

Resultat per vald sträcka NUVÄRDE 60 år VÄRDE PER ÅR Nuvärde åktid/transporttid, MSEK Nuvärde förseningstid, MSEK Nuvärde fordonskostnad, MSEK TOTALT MSEK TOTALT MSEK Långväga resor Regionala resor Gods Långväga resor Regionala resor Gods Persontåg Godståg 149

Redovisning trafik- och transportdata per vald sträcka Transportvolym per år Antal tåg per dygn Tågtyper kapacitetsberäkning Tågtyper prognos och kalkyl Resor per ärende 1000-tal per år Resor per tågtyp och ärende, 1000-tal per år 150

151 2018-04-16 Tillämpning av nytt effektsamband för förseningar Lena Wieweg

Innehåll Beräkning av förseningar för persontåg Beräkning av förseningar för godståg 152 2018-04-16

Effektsamband för tågförseningar 1. Sannolikhet att ett tåg är försenat vid en station: P Y = 1 = exp x β 1 + exp x β x b = a1 p,g + a2 p,g ln(distsum) + a3 p,g espandel + a4 p,g ln(kapb) + a5 p,g stopp p = persontåg, g= godståg distsum: ackumulerat avstånd från start- respektive slutnod espandel: andel enkelspår ackumulerat över linjens avstånd kapb: viktat genomsnittligt kapacitetsutnyttjande vid varje nod stopp: nod där tåget gör uppehåll för resandeutbyte 154

Effektsamband tågförseningar 2. Modell för väntevärdet av ett resandetågs antal förseningsminuter givet att tåget är försenat (Y=1) m = b1 p,g + b2 p,g distsum + b3 p,g espandel+ b4 p,g stopp 3. Förväntat antalet förseningsminuter per tåg vid uppehåll (stopp=1) ges alltså av: P Y = 1 m Det förväntade antalet förseningsminuter beräknas per station där resandetåg gör uppehåll för resandeutbyte. Antalet förseningsminuter multipliceras med antal avstigande per linje. Beräkning görs separat per resärende 155

Tillämpning av effektsambandet 1. Analys med SampersSamkalk (två prognosscenarier) Efter att respektive prognos är klar läggs resultat i form av linjelänk och av- och påstigande in i tidtabellsmodellen där beräkning enligt ovan görs. Resultat för respektive scenario kopieras in i excelmodellen Effektberäkning förseningar SampersSamkalk.xls. 2. Analys baserat på ett prognosscenario (elasticitetskalkyl) I modellen Samhällsekonomiska Kalkyl Järnväg.xls finns beräkningarna inlagda för Bas-prognosen samt JNB-prognosen. Kontakta Plep eller Plee för hjälp och handledning. 156

FÖRSENINGSTID, TIMMAR PER ÅR NY Vändn line frånnod tillnod KapacitetsSpår Kaptillägg tdt-tillägg Förs.tid/tåg AV NT AV NP AV RT AV RP AV RA linje ing Uppehåll 10502 Kävlinge Furulund 0,98 Enkelspår 0,356 0,079 1,011 0 0 29 697 337 NY 1 10502 Furulund Flädie 0,98 Enkelspår 0,811 0,179 0,000 0 0 0 0 0 0 10502 Flädie Lomma 0,98 Enkelspår 0,759 0,167 1,356 0 0 24 364 197 1 10502 Lomma Alnarp 0,98 Enkelspår 0,199 0,044 0,000 0 0 0 0 0 0 10502 Alnarp Rinnebäck 0,98 Enkelspår 0,302 0,067 0,000 0 0 0 0 0 0 10502 Rinnebäck Arlöv 0,98 Enkelspår 0,122 0,027 0,000 0 0 0 0 0 0 10502 Arlöv Malmö godsban 0,39 Dubbelsp 0,000 0,052 0,000 0 0 0 0 0 0 10502 Malmö godsban Malmö central 0,39 Dubbelsp 0,000 0,112 1,387 67 402 202 2 800 1 604 1 10502 Malmö central Triangeln 0,99 Dubbelsp 0,488 0,075 1,402 149 567 61 1 401 720 1 10502 Triangeln Hyllie 0,99 Dubbelsp 0,757 0,116 1,430 15 84 43 1 464 707 1 10502 Hyllie Svågertorp 0,43 Dubbelsp 0,000 0,138 1,431 0 0 9 151 69 1 10502 Svågertorp Fosieby 0,29 Dubbelsp 0,000 0,107 0,000 0 0 0 0 0 0 10502 Fosieby Malmö Persborg 0,51 Dubbelsp 0,008 0,061 1,438 0 0 54 861 371 1 10502 Malmö Persborg Rosengård 0,51 Dubbelsp 0,004 0,029 1,442 108 215 27 596 198 1 10502 Rosengård Östervärn 0,51 Dubbelsp 0,008 0,064 1,452 1 0 24 637 222 1 10502 Östervärn Malmö central 0,19 Dubbelsp 0,000 0,068 1,453 903 1 435 203 2 018 1 138 Vänd 1 10502 Malmö central Östervärn 0,19 Dubbelsp 0,000 0,068 0,372 176 230 6 60 45 1 10502 Östervärn Rosengård 0,51 Dubbelsp 0,008 0,064 0,540 40 80 12 109 80 1 10502 Rosengård Malmö Persborg 0,51 Dubbelsp 0,004 0,029 0,580 0 0 19 500 263 1 10502 Malmö Persborg Fosieby 0,51 Dubbelsp 0,008 0,061 0,000 0 0 0 0 0 0 10502 Fosieby Svågertorp 0,29 Dubbelsp 0,000 0,107 0,674 1 1 10 265 106 1 10502 Svågertorp Hyllie 0,43 Dubbelsp 0,000 0,138 0,746 0 0 88 703 271 1 10502 Hyllie Triangeln 0,99 Dubbelsp 0,757 0,116 0,872 0 0 11 489 187 1 10502 Triangeln Malmö central 0,99 Dubbelsp 0,488 0,075 0,934 103 431 14 418 284 1 10502 Malmö central Malmö godsban 0,39 Dubbelsp 0,000 0,112 0,000 0 0 0 0 0 0 10502 Malmö godsban Arlöv 0,39 Dubbelsp 0,000 0,052 0,000 0 0 0 0 0 0 10502 Arlöv Rinnebäck 0,98 Enkelspår 0,122 0,027 0,000 0 0 0 0 0 0 10502 Rinnebäck Alnarp 0,98 Enkelspår 0,302 0,067 0,000 0 0 0 0 0 0 10502 Alnarp Lomma 0,98 Enkelspår 0,199 0,044 1,115 53 319 137 1 881 1 277 1 10502 Lomma Flädie 0,98 Enkelspår 0,759 0,167 0,000 0 0 0 0 0 0 10502 Flädie Furulund 0,98 Enkelspår 0,811 0,179 1,398 0 0 83 1 483 599 1 10502 Furulund Kävlinge 0,98 Enkelspår 0,356 0,079 1,453 1 5 130 2 334 1 044 1 157

Värdera förseningar för godstrafiken på jvg Tidigare riktlinje gäller ej Går inte att effektberäkna på samma sätt som för persontrafiken Effekter på förseningar för godstrafiken måste bygga på bedömningar De får ingå i kalkylen om de bygger på väl motiverade bedömningar (måste vara utförligt beskrivna i PM hur de uppstår) Utrymmet för bedömningen är max 50% av det förändrade kapacitetspåslag för godstrafiken som kan beräknas med modellen Samhällsekonomisk kalkyl järnväg.xls Metoden får bara tillämpas i grundkalkyl vid elasticitetskalkyler (ett prognosscenario) Vid systemanalyser (samgods/sampers i JA och UA) får förseningseffekter för godstrafiken bara ingå som en känslighetsanalys 159

160 2018-04-16 MESS nytt kalkylverktyg Emma Lindvall

MESS v 1.0 MESS är ett Excelbaserat verktyg för samhällsekonomiska beräkningar av investeringar i motorvägsstyrningssystem (MCS). Verktyget är framtaget av MOVEA, men ägs och förvaltas av Trafikverket. I verktyget beräknas effekter avseende framkomlighet (restid), säkerhet (olyckor) och miljö (koldioxidutsläpp). Med verktyget kan i nuläget följande åtgärder beräknas: Komplettering med kövarning/rekommenderad hastighet på befintliga motorvägar. Uppgradering av befintligt MCS-system med föreskriven hastighet/hastighetsharmonisering. 161

Gällande programversion och dokumentation Gällande programversion och dokumentation hittar du på https://www.trafikverket.se/mess Gällande programversion är MESS v 1.0 Excelfil. Hur verktyget ska användas beskrivs i dokumentet Manual MESS v 1.0. Metodiken beskrivs i en underlagsrapport Samhällsekonomisk kalkyl avseende motorvägsstyrningssystem Förslag till metodik 162

163 Indata & resultat i MESS

164 Indata & resultat i MESS

Indata & resultat i MESS SAMHÄLLSEKONOMISK KALKYL - Komplettering med MCS/kövarning/rekommenderad hastighet på befintliga motorvägar Nytta Nytta/år Nytta 2020-2040 Delsumma, trafiksäkerhet 48,29 [Mkr/år] 999 [Mkr] Delsumma, framkomlighet 6,50 [Mkr/år] 135 [Mkr] Delsumma, miljö 0,18 [Mkr/år] 4 [Mkr] Kostnad Kostnad/år Investering inkl. skattefaktor 78 [Mkr] Delsumma, drift inkl. skattefaktor 5,65 [Mkr/år] 118 [Mkr] NNV 941 NNK(idu) 4,8 Nytta kövarning 2020-2040 Mkr 1100,0 1000,0 999,0 900,0 800,0 700,0 600,0 500,0 400,0 300,0 200,0 100,0 0,0-100,0-200,0 134,6 3,8 9,9 Säkerhet Framkomlighet Miljö Investering -67,8 Drift -90,7 Restvärde Skattefaktor -44,6 165

Indata & resultat i MESS DELRESULTAT - Komplettering med MCS/kövarning/rekommenderad hastighet på befintliga motorvägar Grundläggande data Trafikarbete som berörs 331,0 [Mapkm/år] Trafiksäkerhet Sekundärolyckor som följd av primärolycka (skattat antal sekundärolyckor) 11 [Antal/år] Minskning av sekundärolyckor tack vare kövarning/rek.hastighet 3,2 [Antal/år] Framkomlighet Restid normalt 3,2 [Mftim] Minskad restid tack vare generell hastighetsökning 0,02 [Mftim] Extra restid pga allvarliga incidenter 0,13 [Mftim] Minskad fördröjning tack vare kövarning /rek.hastighet 0,005 [Mftim] Miljö Bränsleförbrukning pga sekundärolyckor 0,2 [M liter] Minskad bränsleförbrukning tack vare kövarning / rek.hastighet 0,07 [M liter] Minskat koldioxidutsläpp 0,16 [M kg] 166

Informationsmöte - Nya förutsättningar från 1 april 2018. FIKA 14.30 15.00

TMALL 0141 Presentation v 1.0 Informationsmöte - Nya förutsättningar från 1 april 2018. Trafikverkets Basprognoser fr o m 1 april 2018 1. Personprognos 2. Godsprognos 3. Trafiktillväxttal Carsten Sachse Basprognosansvarig

Basprognoser 2018-04-01 Personprognos 169

Basprognoser 2018-04-01 Personprognos - förutsättningar 170

Byte Vad är av oförändrat prognosårsedan 2016-års Basprognos Vad är oförändrat sedan förra Basprognoserna 2016 Oförändrade basår (2014) och prognosår (2040, 2060) Socioekonomiska data (befolkning, sysselsättning, ekonomisk tillväxt) Bilinnehav Körkostnader Kollektivtrafiktaxor 171

Övergripande förutsättningar 2018 och 2016 års Basprognoser Förutsättning 2014 2040 2060 Rel utv 2014-2040 Rel utv 2040-2060 Perioden Årligen Perioden Årligen Realinkomstutv 1 1,47 1,99 47% 1,5% 35% 1,5% Körkostnad bil kr/km 1,85 kr 1,66 kr 1,81 kr -10% -0,4% 9% 0,4% Befolkning* 9 627 287 11 095 180 11 769 536 15% 0,5% 6% 0,3% Förvärvsarbetande* 4 616 589 5 249 091 5 457 085 14% 0,5% 4% 0,2% Bilar/capita 0,42 0,41 0,41-2% -0,1% -1% -0,1% 172

Byte Vad är av förändrat prognosår sedan förra Basprognoserna 2016 Planförslagen 2018-2029 för nationell plan och länsplaner har tillkommit (dvs ändringar i befintliga planer plus ytterligare 4 år) Justerad barriärkostnader för över Öresund och ny kalibrering pga detta och med bättre kalibreringsunderlag Parkeringsavgifter Stockholm 2014 i innerstaden och 2040 innerstaden och ytterområde Backaundantaget för trängselskatt i Göteborg har lagts in för prognosår Transportkostnader för godstransporter uppdaterade till ASEK 6.1 pga detta har godsmodellen kalibrerats om Rättningar av upptäckta fel 173

NY KALIBRERING FLYGRESANDENIVÅER Den nuvarande långväga modellen ger orealistiska flygresandenivåer därav kalibrering. Samma förfarande som i 2016 års Basprognoser, men ny kalibrering Nivåerna kalibreras utifrån Trafikverkets officiella flygprognos. Kalibrering sker genom faktoruppräkning av de ombordrestider som ges utav ordinarie utbudsmakro Hanteras automatiskt i Sampers standardriggning 174

Nya programversioner Nya versioner av personprognosmodellerna Sampers 3.4.1 Emme 4.3.5 175

Basprognoser 2018-04-01 Personprognos Validering nulägesprognos 176

Nulägesprognos 2014 - Validering Trafikarbete Bil (miljoner fkm) Modell Statistik TRAFA Statistik TRV* Färdmedel Prognos 2014 (2018) Personbil 53 000 Personbil yrkestrafik 8 100 Summa Lätta fordon 61 200 Lastbil utan släp 4 000 Lastbil med släp 3 400 Summa Tunga fordon 7 400 Totalt 68 500 Färdmedel Statistik TRAFA 2014 Personbil 64 500 Lätt lastbil 8 400 Tung lastbil 4 700 Buss 970 Totalt 78 570 Färdmedel Statistik TRV 2011 * enbart statliga vägar Statistik TRV 2015 Lätta fordon 49 500 52 000 Tunga fordon 6 500 7 000 Totalt 56 000 59 000 Personbilsresandet (inkl yrkestrafik) underskattas med ca 15% jfrt TRAFA-statistik Sampers modellerar ej gränsöverskridande resor Viss osäkerhet i statistik jämfört tidigare statistik från SIKA, Vägverket, VTI Storleken på trafikarbetet för den tunga trafiken bedöms vara realistisk i förhållande till Trafikverkets statistik Den tunga trafiken hanteras genom exogent framtagna tilläggsmatriser som kalibrerats mot trafikmätningar utrikesregistrerade lastbilar ingår 177

Vad säger statistiken egentligen? Ett exempel 7 000 6 000 5 000 Lastbilar, trafikarbete fordonskilometer 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 TRAFA LB TRV LB Röd linje - Trafikverket Statliga vägar, inklusive utländska lastbilar Blå linje - Trafikanalys Samtliga vägar, exklusive utländska lastbilar 178

Nulägesprognos 2014 - Validering Transportarbete (miljoner pkm) Färdmedel Prognos Statistik 2014 (2018) 2014 Långväga bil 23 700 Långväga tåg 7 800 Långväga buss 2 900 Flyg 3 600 3 600 Summa långväga 38 000 Regional bil* 73 900 Regional tåg 5 800 Regional övrig spår 2 300 2 400 Regional buss 7 700 Gång och Cykel 4 100 5 300 Summa regionalt 93 800 Totalt 131 800 varav b il 97 500 110 300 varav tåg 13 600 12 100 varav b uss 10 700 9 700 * inklusive yrkestrafik Bilresandet underskattas med ca 15% Liknande mönster som hos trafikarbetet Sampers modellerar ej gränsöverskridande resor Viss osäkerhet i statistik Buss- och tågresandet överskattas något Vet ej exakta orsaker till detta Viss osäkerhet i statistik? 179

Basprognoser 2018-04-01 Personprognos - prognosresultat 180

Prognoser 2040 och 2060 Trafikarbete Bil Trafikarbete - Bil (miljoner fkm) Färdmedel Prognos 2014 Prognos 2040 Prognos 2060 Personbil 53 000 68 900 74 600 Personbil yrkestrafik 8 100 10 400 12 100 fordon 61 200 79 300 86 700 Lastbil utan släp 4 000 5 000 5 800 Lastbil med släp 3 400 5 400 7 100 fordon 7 400 10 400 12 900 Totalt 68 600 89 700 99 600 Färdmedel 2016 Prognos 2014 (2016) Personbil 52 800 yrkestrafik 8 100 fordon Lastbil utan 61 000 släp 4 200 släp 3 400 fordon 7 700 Totalt 68 600 Årlig tillväxt - Trafikarbete Bil 2018 års Basprognoser 2016 års Basprognoser Färdmedel Årlig Tillväxt 2014-2040 Årlig Tillväxt 2040-2060 Personbil 1,0% 0,4% Personbil yrkestrafik 1,0% 0,8% fordon 1,0% 0,4% Lastbil utan släp 0,9% 0,7% Lastbil med släp 1,8% 1,4% fordon 1,3% 1,1% Totalt 1,0% 0,5% Färdmedel Årlig Tillväxt 2014-2040 Årlig Tillväxt 2040-2060 Personbil 1,0% 0,4% Personbil yrkestrafik 1,0% 0,8% Summa Lätta fordon 1,0% 0,5% Lastbil utan släp 1,0% 0,8% Lastbil med släp 1,9% 1,4% Summa Tunga fordon 1,3% 1,1% Totalt 1,1% 0,5% 181

182 Prognoser 2040 och 2060 Trafikarbete Bil

Prognoser 2014, 2040 och 2060 Transportarbete - Alla färdmedel (miljoner pkm) Färdmedel Prognos 2014 Prognos 2040 Prognos 2060 Långväga bil 23 700 30 700 33 600 Långväga tåg 7 800 12 100 14 600 Långväga buss 2 900 3 500 4 100 Flyg 3 600 4 100 4 500 Summa långväga 38 000 50 400 56 800 Regional bil* 73 900 96 900 106 200 Regional tåg 5 800 8 800 10 600 Regional övrig spår 2 300 3 500 4 100 Regional buss 7 700 9 200 10 200 Gång och Cykel 4 100 5 100 5 500 Summa regionalt 93 800 123 500 136 600 Totalt 131 800 173 900 193 400 varav b il 97 500 127 600 139 700 varav tåg 13 600 20 900 25 200 varav b uss 10 700 12 700 14 300 * inklusive yrkestrafik 183

Prognostiserad tillväxt 2040 och 2060 Tillväxt - Transportarbete (miljoner pkm) Färdmedel 2014-2040 2040-2060 2014-2040 2040-2060 Långväga bil 1,0% 0,5% 30% 9% Långväga tåg 1,7% 0,9% 55% 21% Långväga buss 0,7% 0,8% 21% 17% Flyg 0,5% 0,5% 14% 10% Summa långväga 1,1% 0,6% 33% 13% Regional bil* 1,0% 0,5% 31% 10% Regional tåg 1,6% 0,9% 52% 20% Regional övrig spår 1,6% 0,8% 52% 17% Regional buss 0,7% 0,5% 19% 11% Gång och Cykel 0,8% 0,4% 24% 8% Summa regionalt 1,1% 0,5% 32% 11% Totalt 1,1% 0,5% 32% 11% varav bil 1,0% 0,5% 31% 9% varav tåg 1,7% 0,9% 54% 21% varav buss 0,7% 0,6% 19% 13% * inklusive yrkestrafik Årlig Tillväxt Total Tillväxt 184

Prognoser 2040 och 2060 - jämförelse med 2016 års Basprognoser Årlig tillväxt - (miljoner pkm) 2018 års Basprognoser 2016 års Basprognoser Färdmedel Årlig Tillväxt 2014-2040 2040-2060 Långväga bil 1,0% 0,5% Långväga tåg 1,7% 0,9% Långväga buss 0,7% 0,8% Flyg 0,5% 0,5% Summa långväga 1,1% 0,6% Regional bil* 1,0% 0,5% Regional tåg 1,6% 0,9% Regional övrig spår 1,6% 0,8% Regional buss 0,7% 0,5% Gång och Cykel 0,8% 0,4% Summa regionalt 1,1% 0,5% Totalt 1,1% 0,5% varav bil 1,0% 0,5% varav tåg 1,7% 0,9% varav buss 0,7% 0,6% Färdmedel Årlig Tillväxt 2014-2040 2040-2060 Långväga bil 1,0% 0,5% Långväga tåg 1,7% 0,9% Långväga buss 0,7% 0,8% Flyg 0,5% 0,5% Summa långväga 1,1% 0,6% Regional bil* 1,1% 0,5% Regional tåg 1,6% 0,9% Regional övrig spår 1,6% 0,9% Regional buss 0,6% 0,5% Gång och Cykel 0,8% 0,4% Summa regionalt 1,1% 0,5% Totalt 1,1% 0,5% varav bil 1,0% 0,5% varav tåg 1,6% 0,9% varav buss 0,7% 0,6% 185

Resultat prognoser 2040 och 2060 - Transportarbete Mycket marginella skillnader Regional bil marginellt lägre 2018 - Skåne och Stockholm Regional buss marginellt högre 2018 - Stockholm 186

Historisk utveckling samt prognostiserad tillväxttrend Årlig tillväxt 2014-2040 2018 års prognos (2016) Bil: 1.0 % (1.0 %) Tåg: 1.7 % (1.6 %) Buss: 0.7 % (0.7 %) Flyg: 0.5 % (0.5 %) 187

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034 2036 2038 2040 Historisk utveckling samt prognostiserad tillväxttrend Transportarbete (Index 100 = År 2014) Statistik 1990-2014 + Tillväxt Basprognoser 180401 180 160 140 120 100 80 60 40 Personbil Tåg Buss Flyg 20 0 188

189 Historisk utveckling samt prognostiserad tillväxttrend

Historisk utveckling samt prognostiserad tillväxttrend Trafikarbetestillväxt Personbil tidigare prognoser + statistisk trend Prognos Nulägesår Prognosår Tillväxt fkm (% per år) Vägverket Nationell plan 2003 2004 2015 1,48 Nat. plan 2008 EET-scenario 2006 2020 0,82 Nat. plan 2008, Referens-scenario 2006 2020 1,48 Kapacitetsuppdraget 2011 2006 2030 1,45 Nat. Plan 2012 2010 2030 1,46 Basprognos 2014 2010 2030 1,16 Basprognos 2015 2010 2030 1,14 Basprognos 2016 2014 2040 1,01 Statistisk trend 1990 2014 0,61 Statistisk trend 2000 2014 0,63 190

Basprognoser 2018-04-01 Personprognos - känslighetsanalyser 191

Känslighetsanalyser - Basprognos för persontrafik 2040 Utebliven bränsleskattehöjning Ingen energieffektivisering av personbilsflottan 12 % minskad biltrafik 2040 mot 2014 (= 33 % mindre 2040) Oförändrade real inkomst 2014-2040 192

Känslighetsanalyser Sc 1= Utebliven bränsleskattehöjning Sc 2= Ingen energieffektivisering av personbilsflottan Sc 3= 12 % minskad biltrafik 2040 mot 2014 (= 33 % mindre 2040) Sc 4= Oförändrade real inkomst 2014-2040 193

Känslighetsanalyser 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Nulägesprognos 2014 Basprognos 2040 Scenario 1 Scenario 2 Scenario 3 Scenario 4 Bil Tåg Inrikes flyg Buss Spårväg Tbana Gång och Cykel Sc 1= Utebliven bränsleskattehöjning Sc 2= Ingen energieffektivisering av personbilsflottan Sc 3= 12 % minskad biltrafik 2040 mot 2014 (= 33 % mindre 2040) Sc 4= Oförändrade real inkomst 2014-2040 194

Känslighetsanalyser - Sammanfattning Personbil Persontransportarbete, Index 2014 = 100 Sc 1= Utebliven bränsleskattehöjning Sc 2= Ingen energieffektivisering av personbilsflottan Sc 3= 12 % minskad biltrafik 2040 mot 2014 (= 33 % mindre 2040) Sc 4= Oförändrade real inkomst 2014-2040 195

Känslighetsanalyser - Sammanfattning Tåg Persontransportarbete, Index 2014 = 100 Sc 1= Utebliven bränsleskattehöjning Sc 2= Ingen energieffektivisering av personbilsflottan Sc 3= 12 % minskad biltrafik 2040 mot 2014 (= 33 % mindre 2040) Sc 4= Oförändrade real inkomst 2014-2040 196

Basprognoser 2018-04-01 Godsprognos 197

Övergripande förutsättningar Basår: 2012/2014 Prognosår: 2040 Kostnadsnivå: 2014 enligt ASEK 6.0 Nät: Vissa justeringar i enlighet med planförslaget för 2040 Bränsleskattehöjning Banavgiftshöjning Effekter av Svaveldirektivet Samgods ver 1.1.1 198

Nyheter i Samgods version 1.1.1 Justerade kostnader i enlighet med ASEK 6.0 En modul för automatisk generering av elasticiteter Mindre modellrättningar avseende SelectLink, LP2CC.exe samt Report_12_RCM Investeringar 2040 enligt planförslaget för perioden 2018-2029 Ver 1.1.1 gäller fr.o.m. 2018-04-01. 199

200 Total produktion, export, import och förbrukning, samt omsättning inom partihandel, 2010 och 2040 (mdr kr/år i prisnivå 2012)

201 Efterfrågan i kton per år 2012 och 2040 per varugrupp

Historisk utveckling samt prognostiserad tillväxttrend (Statistik 1975-2014 i kombination med tillväxttakter från Samgods) 202

1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029 2031 2033 2035 2037 2039 Historisk utveckling samt prognostiserad tillväxttrend 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Väg Järnväg Sjöfart (Mdr tonkm per år; Statistik 1962-2012 i kombination med tillväxttakter från Samgods=>2040) 203

204 Modellresultat Volymförändring 2012-2040

Modellresultat Transportarbete 2012-2040 (mdr tonkm/år) 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Järnväg Sjöfart Väg 2012 2040 205

206 Miljarder tonkilometer per år 2012, modellresultat jfr statistik

Resultat prognoser 2040 - Transportarbete Något lägre total årlig tillväxttakt av transportarbetet i 2018 års Basprognoser jfr 2016 års Basprognoser : 1.8 % per år vs 2.0 % per år 2,50% 2,00% 1,50% 1,00% 0,50% 0,00% Järnväg Sjöfart Väg Totalt Basprognoser 2016 (2012-2040) Basprognoser 2018 (2012-2040) Minskning för sjöfart beror framförallt på att mer volymer går på internationellt vatten i Kattegatt i 2040 än tidigare. Dessa volymer räknas inte in i sjöfartens transportarbete i Sverige. Påverkar inte lastade och lossade volymer per svensk hamn i modellen. 207

Modellresultat Lastade/lossade volymer per hamnområde (kton/år) 80000,0 70000,0 60000,0 50000,0 40000,0 30000,0 20000,0 10000,0 0,0 Basår Prognosår 208

Modellresultat Transportarbete jvg per varugrupp (mtonkm/år) 12000,0 10000,0 8000,0 Basår Prognosår 6000,0 4000,0 2000,0 0,0 209

Känslighetsanalyser Känslighetsanalys med lägre tillväxt (motsvarar historisk trend) Känslighetsanalys utan bränsleskatteökning för väg Känslighetsanalys med vägslitageavgift Känslighetsanalys med malmökning Känslighetsanalys med längre tåg (från 630 till 750 m) Känslighetsanalys elektrifiering av Meråkerbanen Känslighetsanalys ökad trafik till/från Timrå Känslighetsanalys Sundsvalls logistikpark 210

Basprognoser 2018-04-01 Trafikuppräkningstal 211

Lastbilar för EVA och manuella analyser Samgods nya prognos 2018 vissa regionala skillnader mot 2016 som inte gick att förklara Beslutades att använda 2016-års trafikuppräkningstal Pga osäkerheter kring ruttval för en nationell modell baserad på en zonindelning på kommunnivå, har vi valt att inte dela upp trafikuppräkningstalen på vägkategori Det innebär också att lastbilsmatriserna och matris för personbil yrkestrafik i Sampers är oförändrade sedan 2016 212

Lastbilar för EVA och manuella analyser (kvot) 2016 2018 (2016) 213

Personbil för EVA och manuella beräkningar Vi tydliggör nu att för manuella beräkningar bör dessa trafikuppräkningstal användas Skillnaden mellan 2018 och 2016 års trafikuppräkningstal är försumbar, för kvoten prognosår/basår skiljer det på andra decimalen 214

Personbil för EVA och manuella beräkningar (kvot) 2016 2018 215

Personbil för Samkalkanalyser Notera att detta är årliga tillväxttal Nytt är att Samkalk nu kan hantera negativ tillväxt, detta ökar konsistensen mot andra SEK-analyser, t ex EVA 216

Personbil för Samkalkanalyser (årliga tillväxttal) 2016 2018 217

Här hittas mer resultat, underlag och information om prognoserna Information om Basprognoserna Prognosrapporter Diverse resultat- och indatasammanställningar, t ex tillväxttal Beräkningshandledning - Trafik- och transportprognoser mm Gällande förutsättningar och indata http://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/planera-och-utreda/planerings--ochanalysmetoder/samhallsekonomisk-analys-och-trafikanalys/kort-om-trafikprognoser/ http://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/planera-och-utreda/planerings--ochanalysmetoder/samhallsekonomisk-analys-och-trafikanalys/gallande-forutsattningar-ochindata/ Modellanpassade indata- och omvärldsförutsättningar 180401 Metoder för framtagande av indata och förutsättningar - Sampers Basprognoser 2018-04-01 218

SLUT Tack för mig 219