Resultat Lässcreening 2

Relevanta dokument
Kvalitetsredovisning Ljungbyhedsskolan 1, F-3 Läsåret 2012/2013

Kvalitetsredovisning Ljungbyhedsskolan. läsåret

Nya Snyggatorpsskolans kvalitetsredovisning F-9 och fritidshem

Resultat Lässcreening åk 2, 4 och åk 7 med analys och åtgärder

Kvalitetsredovisning Ljungbyhedsskolan Färingtofta skola läsåret

Resultat Lässcreening åk 4 och åk 7 med analys och åtgärder

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6

Parkskolan åk 1-6, Läsåret

VERKSAMHETSPLAN Sankt Anna skola FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Arbetsplan för 1-6 Stigens Friskola Läsåret 2016/2017

Arbetsplan Åtorpsskolan åk /2019

Verksamhetsplan 2015/2016. Rombergaskolan

Kvalitetsredovisning Grundskola - Bofinkenskolan läsåret 2014/2015

Kvalitetsredovisning Grundskola - Bofinkenskolan läsåret 2013/2014

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015

Kvalitetsrapport. Ludvika gårds förskola samt Lorenbergaskolan åk 4-6

Kvalitetsredovisning för Grundskolan 2010

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för

Barn- och utbildningsförvaltningen Klippans kommun Färingtofta skola Kvalitetsredovisning läsåret 2010/2011

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Verksamhetens systematiska kvalitetsarbete - om grundskolans arbete med systematisk uppföljning och analys

Verksamhetsplan. Hagaskolan och fritidshem 2015/2016

Beslut för förskoleklass och grundskola

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Nya Snyggatorpsskolans kvalitetsredovisning åk F-9 Läsåret Områdets system och rutiner för kontinuerligt kvalitetsarbete:

Tingdals Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Skolutvecklingsplan. Skolans namn: Hallerna Skola Läsår: Kommun: Stenungsunds kommun. Vi utbildar världsmedborgare

Arbetsplan Bruksskolan åk /2019

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola 7-9

Huvudmannens plan för systematiskt kvalitetsarbete

Arbetsplan Stora Vallaskolan 2018/2019

Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Kvalitetsredovisning Vedby skola läsåret 2013/2014

Tingdals Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för Noltorpsskolans grundsärskola Läsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017

Tingdals Förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Balders hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsarbete för Vikmanshyttans skola period 2 (okt dec), läsåret

, Mikael Johansson, Annie-Frid Johansson, Läsåret Arbetsplan åk F-6

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan. Ekeby skola och fritidshem 2018/2019

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15

Beslut för grundskola

Nybro kommun Hanemålaskolan. LIKABEHANDLINGSPLAN Hanemålaskolan

VERKSAMHETSPLAN Östra Ryd FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Balders hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skolområde Korsavad 2013/2014

Kungsgårdens skola arbetsplan

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Skolområde Korsavad 2012/2013

Kvalitetsredovisning Grundskola - Pilagårdsskolan läsåret

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

Älta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola

Områdets system och rutiner för kontinuerligt kvalitetsarbete

FERLINSKOLAN

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan

Kvalitetsredovisning, Ljungbyheds rektorsområde

Mariebergsskolan skolområde sydplan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan förskola 18/19

VERKSAMHETSPLAN Västra Husby FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/2018 Hede-och Tanumskolan Förskoleklass-årskurs 6

Arbetsplan för Årsunda kyrkskola åk 1-6 läsåret

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling för Marieskolan med fritidshem

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Kvalitetsrapport

Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Mariagårdens förskola

Kvalitetsarbete för Vasaskolan period 2 (okt dec), läsåret

Duveholms gymnasiesärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsarbete för fritidshemmet Hjortronmyren period 1 (juli-sept), läsåret

Östra förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsrapport. Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Pegasus förskoleklass Bruksskolan. Ansvarig rektor: Mikael Johansson

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Lokalt åtagande och aktivitet (Tuna skolområde)

Kyrkslättens skola - Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsområdesplan 2018

Arbetsplan förskoleklass

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

Kvalitetsrapport avseende måluppfyllelse 2015/16

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Åsaka skola

Balders hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sätra grundskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Transkript:

Kvalitetsredovisning Färingtofta Skola Läsåret 2012/2013 Områdets beskrivning av verksamheten, nyckeltal Personaltäthet undervisning Skola antal lärare/100 barn: i Förskoleklass arbetar 14,17 lärare per 100barn I år 1-3 arbetar 11,67 lärare per 100 barn Områdets system och rutiner för kontinuerligt kvalitetsarbete Färingtofta skola följer ett årshjul för kvalitetsuppföljning innefattande pedagogiska, ekonomiska och övriga mål. Uppföljningar sker lokalt och centralt kontinuerligt över året. Se årshjul för 2012-2014. I juni genomför arbetslaget utifrån olika resultat som enkäter, trygghetsvandringar, etc. en sammanfattande läsårsutvärdering. Lässcreening 2 Ordavkodning tabell 1, markerad kurva Läsförståelse tabell 2, markerad kurva 1

Årskurs 2: Ordavkodning: Jämfört med kommunen i övrigt ligger Ljungbyheds rektorsområde (i detta fall Färingtofta skola och Ljungbyhedsskolan 1) bättre till,27% för kommunen resp. 54 % Ljungbyheds ro (stanine 6-9) Läsförståelse: samma sak gäller i läsförståelse där kommunresultatet ligger på 29% medan Ljungbyheds ro ligger på 37%. Området har ett noggrant genomfört läsförberedande arbete i Förskoleklass bestående av dels information till vårdnadshavare kring vikten av tidig språkstimulans, men framför allt ett strukturerat arbete i fonologisk medvetenhet genom Bornholmsmodellen och Trageton/Att skriva sig till läsning. Ett medvetet arbete inom läsförståelse bedrivs. Läshastighet: Alla elever har ökat sin läshastighet sedan skolstarten. Fyra elever av 17, årskurs 1-2, uppnår inte önskvärd läshastighet enligt adekvat åldersnivå. Dessa elever har haft träning i ordavkodning enligt BRAVKODmodellen vilket gett positivt resultat. Fokus område 1: Våra elevers resultat mål *Grundskolans meritvärde ligger på plats 100 i Sverige- *Alla elever skall vara behöriga till nationellt program på gymnasiet. : 2

Skolan samlar in resultat på individ, grupp och organisationsnivå. Varje elev har en sk IUP-pärm som innehåller PP, bedömningar (själv-, kamrat- samt pedagogbedömning). Pärmen innehåller även IUP samt ett personligt prognosblad. Varje mentor lämnar in prognosblad för gruppen terminsvis till rektor. Dessa sammanställs i en övergripande fil för en överskådlig prognos på organisationsnivå. Genom att jämföra prognoser över tid finns det möjlighet att leta mönster, se trender både på grupp- och ämnesnivå. Färingtofta skola har under vårterminen enbart haft elever till och med årskurs 2, vilket gör att det inte finns Nationella prov att utvärdera. Skolan, som är en F-3 skola, har inte egna meritvärde eller slutbetyg att redovisa. Lässcreeningens resultat för Färingtofta visar att alla elever har ökat sin läshastighet sedan skolstart. De elever som vid skolstart inte uppnådde önskvärd läshastighet enligt adekvat åldersnivå har alla haft extra stöd bland annat genom BRAVKOD. Matematikscreening har genomförts i årskurs 1 och 2. Prognosblad för årskurs 1 och 2 visar låga resultat gällande framför allt matematik och svenska. Då elevantalet är lågt syns varje enskild elev tydligt i statistiken. Analys av resultat Alla elever har ökat sin läshastighet sedan skolstarten. Fyra elever av 17, årskurs 1-2, uppnår inte önskvärd läshastighet enligt adekvat åldersnivå. Dessa elever har haft träning i ordavkodning enligt BRAVKOD-modellen vilket gett positivt resultat. Gällande matematikscreening har det i årskurs 2 påvisas behov av arbete med matematik på olika sätt, ej låsning vid en redovisningsform samt problemlösningsarbete där läsningen är en central del. Gällande prognosbladen, och framför allt ämnena matematik och svenska: Vi har elever som idag ligger en bit från att nå de nationella kunskapsmålen i årskurs 3. Eleverna och deras problematik är väl känd för oss och insatser för att hjälpa dem är insatta. Åtgärder för utveckling: Påbörjade insatser för enskilda individer kommer fortlöpa. På gruppnivå: Läsförståelseprojektet, som startade till läsåret 201/2013, kommer få ökad verkställighet under kommande läsår. Matematikverkstad är under uppbyggnad i Färingtofta och kommer med hjälp av kommunövergripande matematikprojekt färdigställas under kommande läsår. Fokusområde 2: Folhälsa/ Livskvalitet mål Ökad samverkan mellan förskola, familjedaghem och förskoleklass för att skapa en trygg och säker uppväxt för barnen i Klippans kommun. Insatser 3

I november 2012 fick vårdnadshavare möjlighet att besvara en enkät gällande övergång från förskola till förskoleklass och fritidshem. Under läsåret 2012/2013 har det utarbetats och förankrats en tydlig Handlingsplan kring överlämnande förskola-förskoleklass/fritidshem. Denna började gälla januari 2013 i och med att brev med erbjudande om plats i förskoleklass skickades hem till vårdnadshavare. I den enkät gällande övergång förskola-förskoleklass och fritidshem som vårdnadshavare besvarade i november 2012 kan vi se att man överlag är nöjd med övergången från förskola till förskoleklass. Enstaka vårdnadshavare har i enkäten svarat nej på frågan upplever du att du fått all information som ditt barn och behövde inför övergången till förskoleklass?. I följdfrågan vilken information har du saknat? har man dock valt att inte svara, vilket gör det svårt för oss att veta vilken förändring som önskas. På frågan Har den nya läraren/mentorn tillsammans med dig gått igenom portfolion från förskolan/dagbarnvårdaren? svarar 4 av 5 vårdnadshavare nej. Genom den utarbetade handlingsplanen finns det en tydlig struktur om vad som ska hända när. Slutgiltigt resultat av denna insats syns inte förrän kommande läsår (2013/2014) startat. Analys av resultat Då vårdnadshavare inte svarat på vilken information man saknar är det svårt för oss att dra någon generell slutsats av svaret. Genomgång av portfolio har skett med varje ny elev, både vid träff på förskolan inför skolstart samt även när skolan börjat. Detta har dock inte skett lika omfattande tillsammans med vårdnadshavare, vilket vi tror är bakgrunden till att flertalet vårdnadshavare svarat nej på frågan. Struktur ger trygghet. Utarbetad handlingsplan har ökat tydligheten kring vad som ska göras när och av vem. Åtgärder för utveckling Fortsatt arbete med tydligt överlämnande. Informationsträff sker redan idag på vårterminen, samt kompletteras med höstterminens första föräldramöte. Inför varje träff är det viktigt att vi noggrant tänker igenom vad som presenteras. Inför höstens samtal är det viktigt att portfoliopärmarna och skolans syfte med dessa beskrivs tydligt även för vårdnadshavare. Mål med årets Likabehandlingsarbete: Trygghet och Trivsel nivå 5 Qualis Insats/Arbetsgång: Trygghet och Trivsel mäts på flera olika sätt, dels i den årligen genomförda 4

Qualisenkäten i årskurs 2 (samt 5 och 8) samt dels genom så kallade trygghetsvandringar. Dessa genomförs i grupp en gång per termin. På skolan har man haft gemensamma samlingar kring Likabehandlingplanen. Eleverna har lämnat förslag på hur man ska arbeta med arbetsro samt trygghet och trivsel. De har även varit med och lagt upp strategierna. Elever och personal har tillsammans arbetat fram ordningsregler. Genom arbetsmetoden Cooperative Learning har eleverna arbetat i åldersblandade grupper. Denna metod har använts med gott resultat på många lektionspass. I Qualisenkäten ser vi att en hög andel av eleverna trivs och känner sig trygga på skolan. En elev har svarat vet ej, medan ingen elev har svarat instämmer inte alls. Gällande arbetsro ser vi att vi fortfarande har elever som enbart instämmer till viss del på frågan jag får lugn och ro när jag behöver. Vårdnadshavarnas svar stämmer väl överens med elevernas. Trygghetsvandringarna visade på att det kan kännas otryggt på bandyplanen då den upplevs vara i dåligt skick. Den är grusig och gropig, det är lätt att halka och snubbla. En del elever känner även obehag över att det finns myror lite överallt. Höstterminen var gällande arbetsro en riktig utmaning. På ett olyckligt sätt blev det fel norm som kom att gälla vilket gjorde att det var en tuff period för såväl elever som personal. Extra resurs sattes in samt viss omorganisation i elevgrupperna gjordes. Efter höstlovet gjorde man en nystart med väldigt intensivt arbete kring arbetsro och ordningsregler. Eleverna gjordes i hög grad delaktiga genom bland annat samtal och gruppövningar. Insatserna gav goda resultat och under vårterminen har man kunnat skörda frukten av höstens hårda arbete. Analys av resultat: Så länge vi har elever som upplever att de inte kan få lugn och ro när de behöver det, behöver vi på olika sätt arbeta vidare med arbetsro. På en så liten skolenhet som Färingtofta är, är det lätt att fel norm börjar gälla. Det är viktigt att tidigt se signaler och skapa möjligheter för förändring för att kunna göra en kursändring. Detta kunde göras och gjordes, mycket tack vare pedagogernas ihärdighet under höstterminen. Enträget arbete ger resultat, och vi kan se ökad arbetsro och lust att lära under vårterminen. Inför kommande läsår behöver vi arbeta vidare med förebyggande insatser och även göra en tydligare koppling av kartläggningsarbete och förebyggande insatser för såväl elever som vårdnadshavare. Åtgärder för utveckling dvs reviderade åtgärder som går in i nya Likabehandlingsplanen: Fortsatt arbete kring arbetsro: - varje morgon startar med läsning, antingen enskild läsning eller i högläsning i grupp. 5

- eleverna är delaktiga och bestämmer regler hur det ska vara i klassrummen - Tydlig återkoppling till vårdnadshavare, både gällande uppmätta resultat men även vilka insatser som görs. Ökad elevdelaktighet: - vid planering inför uppstart av nytt arbetsområde (PP) - genom väl förankrat elevrådsarbete Tydligt värdegrundsarbete: - genom arbetsmetoden Cooperative Learning återkommande arbeta med värdegrundsövningar. Vi utgår då från orden: Empati, Trygghet, Ansvar, Lust att lära samt Respekt. Fokusområde 3: Dialog Qualisområde E Delaktighet nivå 4 mål: Varje elev utövar successivt ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. Insatser Gemensamma samlingstillfällen med diskussionspunkter. Elevdelaktighet vid upprättande av Pedagogiska Planeringar (PP). Delvis elevledda utvecklingssamtal. Då Färingtofta skola är en liten skola finns det stora möjligheter till gemensamma samlingstillfällen med alla elever på skolan. Diskussionspunkter så som ordningsregler, grön flagg, redskap för att upprätthålla arbetsro är exempel på saker som diskuterats både i storgrupp, men även i mindre gruppkonstellationer. Eleverna är i högre grad delaktiga i de pedagogiska planerings- och bedömningsprocesserna. Både kamrat- och självbedömningar förekommer. Eleverna är efter mognad ansvariga för delar av sitt utvecklingssamtal. Analys av resultat Elevernas delaktighet har ökat. Vi ser att eleverna behöver tränas i att bli delaktiga, men även i högre grad måste få möjlighet till delaktighet i både planerings- och bedömningsprocesserna. Eleverna håller i varierande grad sina utvecklingssamtal. Genom att eleverna får en ökad möjlighet och förmåga till delaktighet i planerings- och bedömningsprocesserna bör även deras förmåga att hålla sitt eget utvecklingssamtal öka. Åtgärder för utveckling - Öka elevernas delaktighet och inflytande i planeringsprocesserna. - Öka elevernas delaktighet och inflytande i bedömningsprocesserna, bland annat med hjälp av IKT-redskap. Mål utifrån egna behov i verksamheten Mål Med fokus på kommunikation, värdegrund och ökad läsförståelse 6

Insatser - Arbetet med hemsidan och skolportal har pågått hela läsåret. Temaarbete har genomförts i samtliga årskurser. - Hela skolan har arbetat fokuserat under läsåret med att öka arbetsron samt med att ta fram förankrade redskap för att upprätthålla arbetsron. - Ett kommungemensamt läsförståelseprojekt har drivits under läsåret. - Skolan har en fungerande och attraktiv hemsida. Skolportalen kommer att vara fullt implementerad under hösten 2013. - Arbetet med att öka arbetsron har gett resultat men behöver fortsätta arbetas med. - et av läsförståelseprojektet kan inte bedömas ännu. Arbetet fortsätter under nästa läsår Analys av resultat: - Hemsidan samt även Färingtoftas del i skolportalen har utvecklats positivt under läsåret vilket gjort att vi fått ett redskap för informationsflöde både externt till nyfikna intressenter (hemsida) samt även internt till befintliga elever och vårdnadshavare (Skolportalen). - Arbete med arbetsro är ett ständigt pågående arbete som behöver bedrivas. Våra insatser har gett positiva resultat. - Då läsförståelseprojektet ännu inte är avslutat kan vi inte heller göra en bedömning av insatsen. Åtgärder för utveckling: - fortsatt arbete med ämnesövergripande tema - fortsatt läsförståelseprojekt - matematikprojekt med uppbyggnad av matematikverkstad - tillsammans med Ljungbyhedsskolan skapa en marknadsföringsgrupp. Verksamhetens helhetsbild av utvecklingsområde som framkommit i redovisningen och som blir nya arbetsområden/mål inför nästa läsår. - : fortsatt verkställighet av läsförståelseprojektet. Utveckling av matematikverkstad genom kommunövergripande matematikprojekt. - Fortsatt arbete med arbetsro; ökat systematiskt arbete genom tydlig koppling av kartläggning och förebyggande insatser - Öka elevernas möjlighet till delaktighet och inflytande i planerings- och bedömningsprocesser bland annat med hjälp av IKT-verktyg. 7