Årsredovisning HOT OM KONFLIKT. Alla polisers fackförbund sid 5. Så påverkas arbetsmiljön av polisbristen sid 18. sid 11

Årsredovisning 2016 HOT OM KONFLIKT sid 11 Alla polisers fackförbund sid 5 Så påverkas arbetsmiljön av polisbristen sid 18 1

INNEHÅLL Ordföranden har ordet 3 2016 i siffror 4 Om Polisförbundet 5 Året som gick i korthet 6 9 FOKUS: Avtalsrörelsen 10 15 FOKUS: Högskoleutbildning 16 17 FOKUS: Arbetsmiljö 18 22 Året som gick (försäkringar, pension, rättshjälp, jämställdhet och organisation) 23 27 Polistidningen 28 29 Förvaltningsberättelse 30 31 Resultaträkning 32 Balansräkning 33_34 Noter 35 40 Revisionsberättelse 41 43 Förbundsstyrelsen 44 45 Foto: Pernille Tofte (när inte annat anges) 2

ORDFÖRANDEN HAR ORDET POLISKRIS OCH STREJKHOT ett år att minnas Det har varit ett år som sent ska glömmas. Som poliser är vi vana att vara i hetluften, men det här året har varit exceptionellt. Både för polisen som myndighet och för oss som är fackliga. Läget har varit oerhört tufft för poliskåren. Organisationen har på samma gång befunnit sig mitt i en stökig reform och varit utsatt för hårda yttre påfrestningar. Redan tidigt under året krävde Polisförbundet en kriskommission för att identifiera vilka åtgärder som skulle prioriteras, vilka resurser som krävdes samt hur dessa åtgärder skulle finansieras. Sedan dess har resursbristen inom polisen dock successivt blivit ännu värre. Regering och polisledning har dock hela tiden värjt sig mot Polisförbundets hårda kritik. De kallade till exempel kriskommission för larv, som jag minns det. Men under året har allt fler, både politiker i opposition, ledarskribenter och andra, stämt in i det som vi från fackligt håll sagt hela tiden: Läget för polisen är oerhört allvarligt. Det är korrekt att tala om en kris. Samtidigt som organisationen har gnisslat ordentligt under omorganisationens tumskruvar förberedde Polisförbundet sin organisation för konflikt. Vi behövde aldrig verkställa strejkhotet, utan fick till ett centralt avtal med nya och bättre förutsättningar för höjda polislöner och ökat regionalt inflytande. Men det var bara första ronden. Polisledningen har ett blytungt ansvar att dammsuga budgeten för att leverera i lönefrågan men inte heller det kommer att räcka. För att vända poliskrisen är det avgörande att se till att poliser får rimliga löner för det svåra och komplexa arbete de utför. Att sammanfatta 2016 kan verka dystert. Men vi måste komma ihåg att vi från fackligt håll också åstadkommit mycket positivt. Vi har, utöver det centrala avtalet, en överenskommelse med rikspolischefen om att uppvärdera polisyrket. Detta mycket mot bakgrund av att vi fått upp polisfrågan på den politiska dagordningen. Med det i ryggen ska vi fortsätta vårt arbete mot ett förhoppningsvis ljusare 2017. Foto: Roger Schederin Lena Nitz Polisförbundets ordförande 3

2016 I SIFFROR 4 314 000 kronor i skadestånd och ersättningar till Polisförbundets medlemmar blev resultatet av de 39 ärenden, bland annat arbetsskador, som Polisförbundet gick i mål med under året med hjälp av LO-TCO Rättsskydd, fackens egna juridiska byrå. 198 motioner behandlades under Kongressen 2016. 19 119 yrkesverksamma poliser var medlemmar i Polisförbundet. Därtill var 2900 pensionärer och 1206 polisstudenter med. 268 000 kronor betalades ut till 77 stipendiater under 2016. Nästan alla medlemmar som sökte fick stipendier och bidrag ur Polisförbundets fonder och stiftelser. 32%av våra yrkesverksamma medlemmar var kvinnor. 8 593 medlemmar beställde Polisförbundets fickalmanacka som delades ut kostnadsfritt tillsammans Polistidningen nr 5. 3OMRÅDEN VAR I SÄRSKILT FOKUS FÖR POLISFÖRBUNDETS MÅL OCH INRIKTNING: 1 POLISMYNDIGHETEN OCH POLISFÖRBUNDET omställnings- och förändringsarbete inom den nya Polismyndigheten samt fortsatt anpassning av Polisförbundets organisation för att även i framtiden vara det självklara fackförbundet för poliser 2 AVTALSRÖRELSEN ett nytt centralt avtal tecknades i oktober 3 HÖGSKOLEUTBILDNING opinionsbildning för att få upp polisfrågorna och högskolefrågan på den politiska dagordningen 4

OM POLISFÖRBUNDET ALLA POLISERS FACKFÖRBUND Att vara med i Polisförbundet är en självklarhet för de flesta poliser. Vi organiserar 93% av alla yrkesverksamma poliser i Sverige. Vi är ett fackförbund med cirka 19 100 aktiva medlemmar inklusive studerande vid polisutbildningarna. Dessutom har pensionerade poliser möjlighet att vara medlemmar i Polisförbundet. Cirka 1 300 förtroendevalda och 30 anställda arbetar vid Polisförbundets kansli med att skapa goda arbetsvillkor för medlemmarna genom medlemsservice, förhandlingar, administration, förvaltning, information samt opinionsbildning och påverkan av beslutsfattare på olika nivåer. Polisförbundet ingår i TCO, som är en sammanslutning av landets fackliga tjänstemannaorganisationer. Tillsammans med några andra fackförbund för statsanställda tecknar Polisförbundet ett gemensamt huvudavtal med Arbetsgivarverket. Samverkansorganet Offentliganställdas förhandlingsråd (OFR) är den fackliga organisation som representerar flest medlemmar inom både det kommunala och statliga området. Polisförbundet ska: verka för anslutning till Polisförbundet verka för jämställdhet, mångfald och motarbeta all form av diskriminering i arbetslivet, såväl inom polisväsendet som inom Polisförbundet och annan verksamhet som Polisförbundet deltar i verka för en god och trygg arbetsmiljö verka för utveckling av medlemmarnas yrken i syfte att höja status, vidareutveckla yrkesrollerna och klarlägga avgränsningen av yrkenas funktioner och befogenheter verka för att medlemmarna får rätt avvägd lön med hänsyn till yrkets kompetens och svårighetsgrad och till det ansvar och de risker, som är förenade med arbetsuppgifterna verka för ett gott kamratskap mellan medlemmarna och ett gott förhållande mellan polisen och allmänheten samarbeta med och påverka andra organisationer och aktörer för främjandet av Polisförbundets uppgift arbeta för goda och trygga arbets- och anställningsvillkor och bistå enskilda medlemmar i dessa frågor inom det statliga kollektivavtalsområdet arbeta för en rekrytering och utbildning, som svarar mot yrkets krav, samt för sakliga uttagningsprinciper Medlemsstöd Vi kan bland annat stötta medlemmar vid sjukdom, arbetslöshet och konflikt. Vi kan även stötta medlemmar som ställs till ansvar för åtgärd eller underlåtenhet i tjänsten eller som oförvållat råkat i ekonomiskt nödläge. 5

ÅRET SOM GICK KONGRESSÅR Foto: Foto: Martina Huber (övre raden, samt vänstra mellersta raden och mittersta nedre raden). Foto: Roger Schederin (övriga) 6

ÅRET SOM GICK I KORTHET Foto: Martina Huber KONGRESSEN 2016 I september var det dags för kongress. Polisförbundet håller kongress vartannat år och denna gång träffades kongressombuden i Upplands Väsby utanför Stockholm. Inte mindre än 198 motioner hade kommit in. Många av dem var inskickade direkt av medlemmar, medan andra tagit vägen genom lokalförbundsområden, förbundsområden och förbundsregioner. Kongressombudens beslut föregicks av en hel dags diskussioner i ämnesvisa grupperingar, så kallade tematorg för lön, allmänna anställningsvillkor, Polisförbundets organisation och utveckling, arbetsmiljö, trygghet, yrkesfrågor, jämställdhet och mångfald samt kommunikation och opinion. Det är på tematorgen som Polisförbundets politik mejslas fram. Utöver motioner behandlar tematorgen andra förslag som lagts fram för kongressen. I år fanns ett förslag till nytt politiskt program för jämställdhets- och mångfaldsfrågor som klubbades igenom i plenum. En utredning som däremot inte godkändes var utredningen om vilka positiva och negativa effekter ett beslut om att öppna upp polisförbundet för alla polisanställda skulle få för polisförbundet på såväl kort som lång sikt. Utredningen lades därmed till handlingarna som inte godkänd. POLISBRIST Polisförbundet har länge varnat för polisbrist. Med jämna mellanrum lägger politiker från olika partier förslag på fler poliser som ett sätt att visa handlingskraft i trygghetsfrågor. Samtidigt saknar alla den långsiktighet som frågan kräver. Därför tog Polisförbundet under 2016 fram statistiskt underlag till stöd för opinionsbildningen och presenterade samtidigt ett antal konstruktiva förslag för hur polisbristen kan hejdas. Polisförbundet lyfte framförallt fram fyra punkter som måste till för att vända trenden: Höj lönerna så att de blir rekryterande. Det måste satsas på polisernas löner i många år framöver, så att lönegapet till alternativa yrken minskar. Ett polislönelyft behövs. Ge bättre möjligheter till karriär- och kompetensutveckling. Det är viktigt att poliser får chansen att utvecklas i jobbet. Resurser måste avsättas både i tid och pengar för kompetensutveckling. Skapa en samlad strategi för hur polisyrket ska göras attraktivt. Denna strategi bör resultera i aktiva åtgärder som genomförs omgående. Enklast är att fråga de som faktiskt slutar varför de väljer att lämna polisyrket. Nu krävs samsyn, långsiktighet och en polispolitik som bygger Sverige starkt i trygghetsfrågor. Gör polisutbildningen till en högskoleutbildning för att höja attraktiviteten i yrket. Under sommaren och hösten fick polisbristen stort medieutrymme. MEDLEMSPANEL OCH UNDERSÖKNINGAR Att lyssna på medlemarnas erfarenheter är en viktigt för att utveckla det fackliga arbetet. Därför görs regelbundet medlemsundersökningar av olika slag. För att underlätta detta skapades en medlemspanel under året. Det föregicks av en massiv insamling av medlemmarnas privata mejladresser. FACKLIG UTBILDNING Under året har regionerna blivit mer delaktiga i den fackliga grundutbildningen genom den nyinrättade kursledarpoolen. En facklig grundutbildning per geografisk förbundsregion har genomförts och två påbyggnadsutbildningar. Dessutom har ett antal funktionsutbildningar genomförts. NYTT MEDLEMSSYSTEM Under året har en upphandling av ett nytt medlemsregister pågått. Det nya medlemsregistret ska vara i drift 2018. 7

ÅRET SOM GICK KONGRESSÅR Foto: Martina Huber (övriga). Foto: Roger Schederin (högra nedre raden). 8

ÅRET SOM GICK I KORTHET POLISFÖRBUNDETS ARBETSLÖSHETSERSÄTTNING Polisförbundet har ingen arbetslöshetskassa, utan istället en egen arbetslöshetsersättning (PAE). Ur denna kan medlemmar få ersättning om de blir avskedade från sitt arbete på grund av brott eller om de riskerar att bli det och därför säger upp sig själva. Fram till juni 2014 följde PAE samma principer som a-kassorna, vilket gav möjlighet till ersättning även för medlemmar som sagt upp sig själva utan att någon brottsmisstanke förelåg. Detta ändrades i samband med omorganisationen. I juni 2014 infördes ett tillfälligt stopp för ersättning till dem som sa upp sig själva. Det fanns då en farhåga att Polisförbundets ekonomi skulle påverkas om ett större antal medlemmar sa upp sig. I september 2016 beslutade förbundsstyrelsen att förlänga det tillfälliga stoppet till och med 2018-12-31. Samtidigt beslutades att en utredning ska göras för att se hur ersättningen ska utformas i framtiden. Utredningen ska presenteras för Kongressen 2018. NYTT AVTAL OM LOKALA OMSTÄLLNINGSMEDEL I april 2016 tecknades lokalt kollektivavtal med Polismyndigheten om användningen av lokala omställningsmedel. Alla myndigheter under staten avsätter årligen 0,3 procent av lönesumman för att finansiera åtgärder och aktiviteter i omställningssyfte. För Polismyndigheten innebär det cirka 30 miljoner kronor per år. Pengarna ska bidra till att medarbetare som hamnar i omställning på grund av organisations- eller verksamhetsförändringar kan möta förändringen. Exempel på åtgärder som kan vara aktuella är att erbjuda medarbetaren kompetensutveckling till helt eller delvis nya arbetsuppgifter, eller till en ny yrkesroll inom polisen, så kallad kompetensväxling. Ett annat exempel är ekonomiskt stöd vid resor och pendling för att arbetsplatsen flytta längre bort i förhållande till den tidigare arbetsplatsen. Avtalet om omställningsmedel tecknade Polisförbundet tillsammans med de andra tre arbetstagarorganisationerna vid Polismyndigheten. Avtalet gäller från den 8 april 2016. INTERNATIONELLT Utbyte med andra länder hjälper oss att utveckla vår verksamhet. I april genomförde förbundsstyrelsen ett studiebesök i Skottland hos Polisförbundets motsvarighet Scottish Police Federation. Bland annat studerades brottsförebyggande arbete och samverkan mellan myndigheter och organisationer. Under året som gick fördjupades det nordiska polisfackliga samarbetet. Nordiska Polisförbundet (NPF) bildade under året en arbetsgrupp med syftet är att hitta några gemensamma frågor att arbeta med tillsammans på nordisk nivå. I det europafackliga samverkansorganet EuroCOP lyftes återigen den alltid lika aktuella frågan om hot och våld mot poliser. Vid höstmötet i Barcelona fick deltagarna höra berättelser från tre olika kollegor om hur hot och våld påverkat deras liv. Underfinansieringen av Polisen i Europa diskuterades också på mötet. NY PERSONUPPGIFTSFÖRORDNING I maj 2018 träder en ny dataskyddsförordning ikraft och förberedelser inför detta har pågått under året. PA-PROCESSEN För Polisförbundets studerandemedlemmar är det angeläget att så tidigt som möjligt få besked om var de ska göra sin aspiranttjänstgöring och var de blir anställda som polisassistenter efter genomgången utbildning. Under året som gått har Polisförbundet arbetat med att hitta en lösning för detta tillsammans med Polismyndigheten. Målet är att polisstudenterna ska ges besked om detta redan när de antas till utbildningen. Avsikten är att den nya ordningen införs med start hösten 2017. ARBETSSSKADOR Under året uppmärksammades förtroendevalda och medlemmar på vikten av att göra arbetsskadeanmälningar. Detta mot bakgrund av att Polisförbundet och LO-TCO Rättsskydd sett att många missar möjliga ersättningar. Anmälan ska göras direkt efter att skadan skett, så att skyddsombud kan kopplas in från start. I jämförelse med andra fackförbund utverkar Polisförbundet förhållandevis stora summor i skadestånd per medlem. Risker i den fysiska arbetsmiljön spelar in, men också den psykosociala arbetsmiljön och Polisförbundet har där börjat se viss koppling till omorganisationen. ALMEDALEN Polisförbundet medverkade vid politikerveckan i Visby och arrangerade där två seminarier. 9

FOKUS: AVTALSRÖRELSEN BASED ON TRUE STORIES Inför lönerörelsen mobiliserade Polisförbundet medlemmarnas engagemang bland annat genom en kampanjsajt som lanserades i juni. Foto: Privat Många poliser tog tillfället att berätta om sin vardag på Polisförbundets kampanjsajt Polisliv. Under de fyra månader som sajten var aktiv fick polisernas situation stor uppmärksamhet i medier och i den politiska debatten. Polisliv var ett sätt att sprida kunskap om hur det är att vara polis idag. Syftet var att visa allmänhet och beslutsfattare att polisyrket är ett yrke utöver det vanliga. Detta för att skapa en förståelse för att det behövs bättre villkor och förutsättningar för poliser. Bland annat utlystes en tävling om att skriva ett tal direkt till inrikesministern. Det inlägg som delades flest gånger tog förbundsordförande Lena Nitz med sig till Almedalen när hon skulle hålla ett tal till inrikesminister Anders Ygeman. Kampanjsajten lanserades den 21 juni och stängdes ner den 26 oktober. De mest delade inläggen gavs även ut i bokform och skickades till alla landets riksdagspolitiker. CHRISTIAN HALD IGV-polis i Sundsvall skrev det vinnande bidraget till tävlingen och det blev hans tal som hölls för inrikesminister Anders Ygeman. Det vinnande inlägget delades av 89 personer och på Polisförbundets Facebooksida fick det tummen upp av 330 personer: Kära inrikesminister Krisen inom svensk polis och rättsväsende är total. 10

FOKUS: AVTALSRÖRELSEN KONFLIKTHOT Polisförbundet förberedde organisationen för en eventuell konflikt till hösten 2016 då det statliga avtalet löpte ut. Erfarenheterna från de kärvande löneförhandlingarna med Polismyndigheten hösten 2015 gjorde det angeläget för Polisförbundet att få till ett ramavtal som ger ett starkare förhandlingsläge än tidigare anpassat till Polismyndighetens organisation. Skulle detta inte lyckas låg konflikt nära till hands. Ramavtalet RALS tecknas tillsammans med andra förbund för statsanställda tjänstemän (inom OFR/S,P,O) så första steget var att få dem med på Polisförbundets krav. Det var framförallt två saker Polisförbundet ville ha med i ramavtalet: en individgaranti som skulle garantera alla statsanställda tjänstemän en löneförhöjning samt bättre förutsättningar för inflytande i de kommande löneförhandlignarna på myndighetsnivå. Efter att ha fått samsyn om detta med de andra förbunden inleddes förhandlingar med Arbetsgivarverket samtidigt som Polisförbundet rustade för en eventuell konflikt. Förbundskansliet bildade en konfliktorganisation som ansvarade för alla förberedelser. En konflikthandbok togs fram under våren och ett omfattande arbete bedrevs för att säkerställa att Polisförbundet skulle kunna nå medlemmar även utanför arbtsplatserna vid en eventuell konflikt. Bland annat samlades privata mejladresser in. Under denna period fördubblades antalet privata mejladresser i medlemsregistret. I början av sommaren genomfördes en konfliktövning där både kansliets och förbundsregionernas beredskap sattes på prov. Åtgärderna fick stor uppmärksamhet i organisationen och det blev påtagligt att Polisförbundet skapat förutsättningar för att i realiteten kunna verkställa en konflikt. Många missnöjda och frustrerade medlemmar satte sitt hopp till den eventuella konflikten och hade gärna sett en strejk men det blev aldrig aktuellt. Konflikt är i sig inget självändamål utan ett verktyg att ta till för att sätta press i förhandlingarna. Sannolikt bidrog konflikthotet och medlemmarnas engagemang till att förhandlingarna efter hand började gå åt rätt håll. Individgarantin gick inte igenom, men vårt andra huvudsakliga krav väckte gehör. Efter intensiva förhandlingar med Arbetsgivarverket nåddes en överenskommelse som undanröjde grunden för konflikt. Det nya ramavtalet som tecknades i oktober 2016 gav regionerna ett ökat inflytande över de kommande löneförhandlingarna i nästa led. Det är i dessa förhandlingar som de enskilda medlemmarnas löner bestäms. 11

FOKUS: AVTALSRÖRELSEN Dammsug budgeten Dan Eliasson 21 300 NYA POLISER 24 500 24 380 24 980 Övervärde Förhandlas nu Före 1 okt 2014 1 okt 31 dec 2014 Sommaren 2015 Dec 2015 Nya polisers löner i fokus 2013 2015 17% Bestämdes i centrala avtalet i höstas 2,2% PENGAR IN PENGAR UT Förhandlingar pågår Minst 2,2% POLIS SEDAN FÖRRA REVISIONEN Poliser som fått nya löner* Löneförhöjning Pengar från politiskt håll? 149 245 2 658 4 142 1 085 poliser fick nya löner i genomsnitt 3 330 kr/mån Nationell samling Anders Ygeman jun sep okt nov jun sep okt nov Siffrorna är i genomsnitt per månad *t ex vid av nya arbetsuppgifter FLERA VÄGAR MOT LÖNELYFT Polislönerna har halkat efter i många år och effekterna visade sig under 2016 bland annat i form av ett ökat antal poliser som lämnade yrket och svårigheter att fylla platserna vid polisutbildningen. Men ett lönelyft som märks i plånboken kan inte åstadkommas endast i en enda sedvanlig lönerevision. Därför jobbar Polisförbundet parallellt i flera spår. 12

FOKUS: AVTALSRÖRELSEN SÅ KAN POLISLÖNERNA HÖJAS PENGAR IN: 1 oktober 2016 RALS 2016-2017 = minst 2,2% (märket = 2,2%) 13 juni 2016 RALS-Polis 2014-2016 revision 3 = 2,99% (märket = 2,5%) 31 december 2016 RALS-Polis 2016-2017 = förhandlingar pågick vid årets slut Vad gör Polisförbundet för att höja polislönerna? För att vända utvecklingen behöver vi arbeta strategiskt på flera plan där lönerevisionen utgör en av flera viktiga pusselbitar, säger förhandlingschef Niklas Simson. Hur då? Enkelt uttryckt arbetar vi dels för att få in mer pengar i systemet, dels för att få ut så mycket pengar som möjligt i systemet till just polislöner. Lönerevisionen är en viktig del i detta, men kan inte ensamt åstadkomma de löneförhöjningar som yrket förtjänar. Hur jobbar ni för att få in mer pengar till polislöner? I varje lönerevision måste polislönerna öka mer än snittet för övriga arbetsmarknaden för att vi ska uppnå en reallöneökning, det är grunden. Sätten att åstadkomma detta är flera: 1) Bottenplatta = oenighetsvärde till revisionen För att vara på den säkra sidan skaffar vi oss hängslen och livrem genom det centrala statliga avtalet. Det blev klart i oktober 2016 och där slås bland annat fast att polislönerna för revisionen 2016 inte kan landa på mindre än det så kallade märket för arbetsmarknaden som för 2016 var 2,2%. Detta är således vad vi vet att vi får om vi inte skulle komma överens med Polismyndigheten eller för den delen Säkerhetspolisen (mer om Säkerhetspolisen på nästnästa sida). Men mer än så behövs för att uppvärdera polisyrket. För att polislönerna ska öka mer än övriga löner på arbetsmarknaden behöver vi komma överens om ett högre värde i de förhandlingar som följer på myndighetsnivå. 2) Förhandlingar = övervärde till revisionen Vi förhandlar med Polismyndigheten om hur mycket mer pengar vi ska få till löneökningar. Under året som gått har vi förhandlat om två revisioner. Den ena blev klar revisionen blev klar i juni och den andra förhandlade vi fortfarande om vid årets utgång. I båda fallen syftade våra förhandlingar till att få ut mer pengar till polislönerna än genomsnittet för arbetsmarknaden och vi lyckades få gehör för detta hos vår motpart. Den lönerevision som blev klar i juni innehöll en särskild överenskommelse med om att polislönerna ska öka så mycket det bara är möjligt. Men budgeten är begränsad. Därför är det viktigt att jobba i flera spår både på kort och lång sikt. 3) Pengar från politiskt håll = ökade resurser till polisen Polisförbundet tar varje tillfälle att uppvakta regering och riksdag om polisernas situation. Vi arbetar även aktivt med press och opinionsbildning. Under året som gått har poliskrisen fått stort utrymme i medier och i den politiska debatten. Det gäller att mobilisera alla krafter i syfte att få det ekonomiska tillskott som behövs för en uppvärdering av polisyrket. Niklas Simson 13

FOKUS: AVTALSRÖRELSEN PENGAR UT VID FLERA TILLFÄLLEN Hur jobbar Polisförbundet för att få ut mer pengar till polislöner? Lönerevisionen är det man i första hand tänker på och det är naturligt eftersom det är kring denna som hela avtalsrörelsen kretsar. Här gäller det att få ut så mycket pengar som möjligt. Så länge polislönerna hamnar över snittet för arbetsmarknaden har vi ett kvitto på att vi är på väg åt rätt håll, säger förhandlingschef Niklas Simson. Höjd lön mellan revisionstidpunkterna är en annan viktig plattform. Här ser vi att takten ökar. Att ökat ansvar ska ge högre lön borde vara självklart, men tyvärr har det inte fungerat som det borde. Därför gjorde vi en särskild överenskommelse om detta vid revisionen som blev klar i juni. Under hösten 2016 har vi även arbetat fram de första delarna i ett system för detta. Vilka karriärkliv, såväl vertikala som horisontella, ska ge högre lön och hur mycket är rimligt? Efter att överenskommelsen tecknades har denna möjlighet utnyttjats i allt högre grad, och gett de berörda poliserna allt högre löneförhöjningar. Höjda lägstalöner är också en viktig pusselbit som i längden gagnar dem som redan är anställda poliser. Hela upplägget för lönerevisionerna bygger på att alla som är inne i systemet generera pengar till löneökningar som sedan kan fördelas på olika sätt. Om vi då får in en stor mängd nya poliser med låga löner kommer det att bli mindre pengar att fördela till poliserna som helhet vid nästa revision. Det var orsaken till att de lägsta lönerna var i fokus och ökade med 17% under den föregående avtalsperioden från 21 300 kronor 2014 till uppemot 25 000 kronor i månaden 2015. Nya polisers löner i fokus 2013 2015 17% PENGAR UT: 17% Nya polisers löner ökade cirka 17% förra avtalsperioden (2013-2016) Förhandlingar pågår Minst 2,2% POLIS Den kommande revisionen ger minst 2,2% 2,2% 1 085 poliser fick nya löner i genomsnitt 3 330 kr/mån Nya löner mellan revisionerna. Sex månader efter överenskommelsen i juni hade 1085 poliser fått nya löner med löneförhöjningar på i genomsnitt 3 300 kronor i månaden. 14

FOKUS: AVTALSRÖRELSEN SÄKERHETSPOLISEN När polislönerna nått medial uppmärksamhet är det Polismyndigheten som varit i fokus. Samtidigt har en rad förhandlingar förts mer i skymundan för de medlemmar som arbetar i den andra av de två polismyndigheterna: Säkerhetspolisen. Foto: Martina Huber 15/6 tecknades avtal om Kåpan Extra (gäller från 1 januari 2016) i syfte att harmonisera och komplettera detta avtal med det nya statliga pensionsavtalet PA16. 24/6 tecknades avtal om lokala omställningsmedel (gäller från 1 januari 2016). 16/11 tecknades ett löneavtal. Det nya löneavtalet (RALS-S) för avtalsperioden 2016-2017 tecknades tillsammans med ST och Saco. Avtalet tecknades med utgångspunkt i myndighetens situation och omorganisation. Avtalet gäller från den 1 oktober 2016 med revisionstidpunkt den 1 december. Den retroaktiva delen (för oktober och november) betalades ut som en engångssumma på 1500 kronor med decemberlönen. Högsta chef och vår medlem. Anders Thornberg, säkerhetspolischef, medverkade vid Kongressen 2016 och fick där starkt publikstöd för sitt tal efter att han inlett med att berätta att han är medlem i Polisförbundet. 2016 var även första året med ett eget arbetstidsavtal för Säkerhetspolisen (ATA-S). Hur det nya avtalet ska tillämpas har diskuterats under året i en partsgemensam arbetstidsgrupp där representanter för fack och arbetsgivare ingår. Parterna är överens om att denna arbetsgrupp fortsatt ska verka tillsvidare och att det ska genomföras en kompletterande utbildning om det nya avtalet under 2017. Både Polismyndigheten och Säkerhetspolisen omfattas av de centrala avtal som tecknas inom staten exempelvis central RALS, pensionsavtal (PA16) och villkorsavtal. Sedan 2015 kan dock Säkerhetspolisen även teckna egna lokala avtal med Polisförbundet. Sedan Säkerhetspolisen bildade en egen myndighet har det blivit svårare för anställda där att söka sig till Polismyndigheten. Detta på grund av att lediga funktioner annonseras internt inom Polismyndigheten. Polisförbundets har under året arbetat för att anställda vid Säkerhetspolisen ska kunna söka funktioner eller anställningar inom Polismyndigheten på samma premisser som Polismyndighetens anställda. 15

FOKUS: HÖGSKOLEUTBILDNING HÖGSKOLEUTBILDNING FÖR POLISER Polisförbundet har i många år strävat efter att polisutbildningen ska bli en högskoleutbildning. Ett förslag i den riktningen kom i maj 2016 när Polisutbildningsutredningen presenterade sin utredning. Utredningen Polis i framtiden Polisutbildning som högskoleutbildning (SOU 2016:39) föreslog att polisutbildningen blir en högskoleutbildning byggd på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I remissvaret tar Polisförbundet fasta på att en högskoleutbildning för poliser är nödvändig för att ge framtidens poliser bra verktyg att kunna verka i en yrkesroll i förändring. Därför behöver poliser högskoleutbildning komplext samhälle I framtiden måste polisen utföra sitt uppdrag i ett allt mer komplext samhälle. Tre år på högskola och möjligheten att gå vidare och studera till masterexamen är en bra grund för att utveckla förmågan att tänka kritiskt, analysera, hänga med i samhällsutvecklingen och vara ödmjuk inför kunskap. Allt detta är egenskaper som framtidens poliser kommer att behöva. förmåga till kritiskt tänkande I framtiden kommer poliser i ännu högre grad än idag behöva förmåga att självständigt och kritiskt göra bedömningar, urskilja problem och föreslå lösningar. Det lär man sig bäst genom en utbildning som grundar sig i vetenskap och beprövad erfarenhet. Då polisarbete i mångt och mycket är praktiskt måste de teoretiska studierna kombineras med hur man praktiskt ska agera i olika situationer. få poliser på stor yta förutsätter flexibilitet I Sverige arbetar relativt få poliser spridda över en stor geografisk yta. För att fungera väl måste polisverksamheten därför vara flexibel. Av samma anledning måste de flesta poliserna vara generalister. Polisen måste kunna styra sina resurser till de uppgifter som för tillfället är mest angelägna och till de tider och platser där de för närvarande gör mest nytta. Det är en förutsättning för att polisen ska vara framgångsrik. forskning förbättrar polisverksamheten Polisforskningen är ett grundfundament till en ny högskoleutbildning. Det är viktigt att man redan nu konkretiserar polisforskningens syfte. Viktiga områden att forska på kan vara på metoder inom praktiskt polisarbete, hur man minskar mängdbrott, förhörsteknik, våld i nära relationer, näthat, hatbrott, miljöbrott eller minskad våldsanvändning för att ta några konkreta exempel. Det är också viktigt att forska på polisens interna organisation och hur polisen interagerar med övriga samhällsfunktioner. 16

FOKUS: HÖGSKOLEUTBILDNING Foto: Peter Orevi VANLIGA MISSFÖRSTÅND OM POLISUTBILDNINGEN Högskolefrågan är långifrån löst i och med att den utredning som regeringen tillsatt är klar. Opinionsbildande insatser behövs till dess att den nya polisutbildningen beslutats av riksdagen. Ett led i detta är att träffa politiker i opposition. I maj medverkade Polisförbundet vid Moderaternas Sverigemöte. Till detta sammanhang tog Polisförbundet fram en folder som bland annat bemöter myter och missförstånd: När polisutbildningen blir högskola blir det mer teori och mindre praktik Nej, även en högskoleutbildning kan vara praktisk, allt beror på hur utbildningen utformas och tvärtom vill Polisförbundet se en ökning av de praktiska momenten. De poliser som har gått en högskoleutbildning vill bara bli chefer Nej, drivkraften för att söka till polisutbildningen är inte att bli chef. Polisstudenterna ser istället fram emot möjligheten att få vara med och skapa trygghet och ställa saker tillrätta. Fel sorts människor rekryteras om utbildningen blir en högskola Nej, med en högskoleutbildning får vi reflekterande och analytiska poliser med förmåga att möta människor i svåra situationer. Poliskåren ska också spegla samhället. Därför behöver vi attrahera fler kvinnor och fler personer med annan etnisk bakgrund till polisyrket. Högskoleutbildningar lockar ofta till sig dessa målgrupper. De som söker en högskoleutbildning vill inte arbeta i yttre tjänst Nej, det är redan idag vanligt att de som söker utbildningen har läst på högskolan tidigare. Så många som 60% av dem som började i Södertörn vårterminen 2015 hade läst på högskola tidigare. Det räcker om akademiker går en snabbutbildning för att bli polis Nej, det tar lång tid att växa in i yrkesrollen som polis. Har man polisiära befogenheter som ger rätt att göra inskränkningar i människors privatliv förutsätter det att man har en gedigen utbildning. Alla kan ju inte forska vi måste ju jobba också Nej, det finns flera praktiska utbildningar med högskolestatus. Lärare och sjuksköterskor är ett par exempel. Majoriteten av dessa arbetar i verksamheten medan ett fåtal forskar. De som väljer att forska är viktiga eftersom de i hög grad bidrar till verksamheten. 17

FOKUS: ARBETSMILJÖ POLISFÖRBUNDET OCH POLISMYNDIGHETEN Om arbetsgivaren ska uppnå de verksamhetsresultat som politikerna ställer finns inga genvägar. Vi har akuta verksamhetsproblem och akuta arbetsmiljöproblem och de går hand i hand. Det vi måste göra först och främst är att få kärnverksamheten att fungera. EMMA CRONBERG ARBETSMILJÖ Jobbet som polis medför många risker och när resurserna inte räcker till blir riskerna än större. Under ett år som präglas av resursbrist har skyddsorganisationen följaktligen fullt upp och måste prioritera hårt. allt arbete utgår från underifrånperspektivet från arbetsplatsnivå och uppåt. NATIONELL SKYDDSKOMMITTÉ NATIONELL SKYDDSKOMMITTÉ RESURS RESURS SYSTEMATISKT SYSTEMATISKT arbetsmiljöarbete arbetsmiljöarbete KOMPETENS- FÖRHÖJNINGSPLAN KOMPETENS- FÖRHÖJNINGSPLAN VERKSAMHETSANALYS VERKSAMHETSANALYS ARBETSPLATS- ARBETSPLATS- NIVÅ NIVÅ VÅLD VÅLD HOT HOT OCH OCH deligationsordning deligationsordning ORGANISATION ORGANISATION arbets- och arbets- och Dessa fyra områden utgår i sin tur från ett par bakomliggande förutsättningar. Strategin för arbetsmiljöområdet har under 2016 utgått från fyra prioriterade områden. 18

FOKUS: ARBETSMILJÖ HOT OCH VÅLD De samhällsproblem som finns runtom i Sverige påverkar i högsta grad poliser. I situationer där poliser har ett uppdrag att agera eller ska biträda räddningstjänst och ambulans möts de många gånger av stenkastning och molotovcoctails. Risken att bli allvarligt skadad är påtaglig. Till detta ska läggas alla de förtäckta hot som drabbar Polisförbundets medlemmar och inkräktar på privatlivets sfär och som syftar till att ge en rädd och passiv poliskår. För att orka stanna kvar i ett yrke som innehåller hot och våld är det viktigt att få goda förutsättningar i arbetet i form av utbildning, gott ledarskap, utrustning och tillräckliga reusrser. Det förebyggande arbetet är avgörande för att de som arbetar i verksamheten i slutändan ska känna sig trygga. När du jobbar med den ständiga stressen du utsätts för är det viktigt att förebygga de risker som faktiskt går att förebygga, säger nationella huvudskyddsombudet Emma Cronberg. Emma Cronberg, nationellt HSO. Foto: Andreas Nikitin EXEMPEL PÅ RESULTAT INOM OMRÅDET 2016: Förstärkningsvapen i fordonen. Försöksverksamehet pågår. Elchockvapen/taser. Försöksverksamhet påbörjas. Minskad risk för dödligt våld genom förenklad lagstiftning som ger poliser rätt att skjuta i ett tidigare skede. Efter bland annat vår påverkan har Polismyndigheten lyft frågan till politisk nivå för att ändra skjutkungörelsen. Terrorutbildning. En praktiskt inriktad endagsutbildning läggs in i den årligt återkommande basutbildningen polisiär konflikthantering. Polismyndigheten har flera pågående arbeten kring hot och våld. Regeringen har genomfört ett rundabordsamtal med alla blåljusmyndigheter där ytterligare lagstiftsändringar övervägs. I arbetet mot grov organisaerad brottslighet har ett metodstöd tagits fram där stor emfas läggs på arbetsmiljön. Arbetsmetoden testas nu i vissa delar av landet. Förbättringsarbete har genomförts i en mängd utrustningsfrågor såsom taktiska sköldar, uniform o.s.v. 19

FOKUS: ARBETSMILJÖ RESURS Resursbristen inom polisen är en riskfaktor i sig. I juli larmade Emma Cronberg (i en 6 6a till rikspolischefen) om att arbetsbelastningen redan har lett till ohälsosam arbetsbelastning. Polisen har i över flera års tid brottats med resursbrist. Att ovanpå detta genomföra en omorganisation i en verksamhet som redan är maxad bäddar för problem. De farhågor vi såg inför omorganisationen har tyvärr inträffat, säger Emma Cronberg. Resursbristen förvärrades under 2016 av att fler poliser än tidigare slutat, antingen för att gå till ett annat yrke eller för att gå tidigare i pension. Resursbristen har tydliggjorts i den arbetsmiljöplan som Nationella skyddskommittén antog under året. En verksamhetsanalys ska genomföras som utgår från lokalpolisområdena och aggregeras uppåt. Polisförbundet skulle också vilja se åtgärder som får poliser att stanna längre i yttre tjänst. Sådant som regelbundna hälsokontroller och ökat antal timmars träning på arbetstid; att gå från en arbetsgivarpolitik till en personalpolitik med utrymme för mer flexibel syn på arbetstidsförläggning. Om arbetsgivaren ska uppnå de verksamhetsresultat som politikerna ställer finns inga genvägar. Vi har akuta verksamhetsproblem och akuta arbetsmiljöproblem och de går hand i hand. Det vi måste göra först och främst är att få kärnverksamheten att fungera, säger Emma Cronberg. EXEMPEL PÅ RESULTAT INOM OMRÅDET 2016: Polismyndigheten har tagit till sig vår anmälan( 6 6a ) och lyft fram resursbristen som ett prioriterat område att arbeta med i arbetsmiljöplanen för 2017. ORGANISATION ORGANISATION/ARBETS- OCH DELGATIONSORDNING Polisförbundet har lagt mycket tid och kraft på att komma till rätta med otydligheter i organisationen som härrör i den nya arbetsordning som infördes i samband med omorganisationen. Syftet var i sig gott, att delegera och flytta ansvaret längre ut i organisationen. Men det blev rörigt när processansvaret, som ofta ligger nationellt, skildes från funktionsansvaret, som ofta ligger lokalt. Det har skapat handlingsförlamning i organisationen som märks på alla nivåer. Ett exempel är att poliser på fältet inte vågar ta ett enkelt beslut. Istället ringer de in till högre chefer med långa fördröjningstider som effekt, säger Emma Cronberg. En tydlig organisation behövs för att få en bra arbetsmiljö för poliser i yttre tjänst. Detta är också något som i hög grad berör chefer på olika nivåer. Polisförbundet och skyddsorganisationen är pådrivande för att ge cheferna en drägligare arbetsmiljö genom att införa biträdande chefer. Andra saker som ska ses över är chefernas mandat och antalet organisatoriska nivåer. Otydligheter försämrar det systematiska arbetsmiljöarbetet, säger Emma Cronberg. EXEMPEL PÅ RESULTAT INOM OMRÅDET 2016: Delar i omorganisationen omprövas. Fackets och skyddsorganisationens ifrågasättande av den nya organisationsstrukturen, matrisorganisationen, har lett vidare till ett arbete som Polismyndigheten startade hösten 2016: Grunden för reformen. Syftet är att analysera vilka förändringar som behöver göras i organisationen. Exempel på frågor som lyfts men inte hunnit effektueras: Biträdande chefer kan komma att införas under 2017. Uppföljning av ledning i yttre verksamhet ska genomföras under 2017-2018. En snabbutbildning (fyra veckor) till förundersökningsledare har införts efter påtryckning från skyddsorganisationen. Polisarbetet ska utgå från verksamhetsanalyser på lokal nivå. 20

FOKUS: ARBETSMILJÖ SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE (SAM) Delegationen av arbetsmiljöuppgifter till cheferna har inte fungerat tillfredställande bland anant för att många chefer varit tillförordnade under omorganisationen. Detta har påverkat flera delar av det systematiska arbetsmiljöarbetet: arbetet med tillbud och arbetsskador, skyddsronder, riskbedömningar och uppföljningar av verksamheten ur ett arbetsmiljöperspektiv. Med tanke på vad poliserna i yttre tjänst möter i sin vardag i form av bakhåll, underlägen hot, våld, bangers, att kriminella skruvar av hjulbultar på polisernas privata bilar och så vidare riskerar vi att få en mer rädd polis, en passiv polis. För att stävja detta är det systematiska arbetsmiljöarbetet viktigt, säger Emma Cronberg. EXEMPEL PÅ RESULTAT INOM OMRÅDET 2016: Den grundläggande arbetsmiljöutbildningen för chefer och skyddsombud har förlängts från två till tre dagar. Skyddsorganisationen har väckt det systematiska arbetsmiljöarbetet på samtliga skyddskommittér och arbetsplatsmötesnivåer som vi har nått och detta arbete utgår ifrån AFS 1993:2 (Våld och hot). Det systematiska arbetsmiljöarbetet kring hot och våld har beslutats att samordnas inom myndigheten utifrån skyddsorganisationens initiativ att arbeta med utgångspunkt i AFS 1993:2 (Våld och hot). Nationellt har ett förebyggande arbetsmiljöarbete påbörjats med prioritet hot och våld. Analyser har gjorts utifrån polisens arbetsskade- och tillbudssystem Lisa samt utifrån sjukskrivningar. Chefernas arbetsmiljöansvar har tydliggjorts under året. Efter att frågan varit uppe i Nationella skyddskommittéen har antalet chefer som fått arbetsmiljödelegation ökat med 100%. En förbättring för arbetsmiljöarbetet är att riskbedömningar inför förändringar genomförs i högre omfattning än tidigare och att samverkan sker i ett tidigare skede. Detta tack vare att nationella huvudskyddsombudet numera deltagar i arbetsgivarens återkommande nationella MBL-forum. En partsgemensam femårig arbetsmiljöstrategi har tagits fram 2016 med stark förankring i AFS 2015:4 (social och organisatorisk arbetsmiljö) En arbetsmiljöplan har tagits fram där tyngdpunkten ligger på det lokala perspektivet. Arbetsmiljöfrågor ska fångas upp nerifrån och lyftas uppåt i organisationen. Skyddsorganisationen har deltagit i en mängd styrgrupper, projekt och arbetsgrupper, såsom polisstrategisk omvärldsbevakning, polisbil 2018 framtida ledningsstöd och RLC-programmet. Nationella huvudskyddsombudet deltar i arbetsmiljöarbetet vid nationella särskilda händelser. Foto: Peter Orevi 21

FOKUS: ARBETSMILJÖ SÅ PÅVERKAS ARBETSMILJÖN AV POLISBRISTEN Polisyrket bedöms av Arbetsmiljöverket som ett högriskyrke. Polisbristen upplevs av poliser som en försvårande omständighet för att klara uppdraget. Den påverkar inte bara arbetsbelastningen, den ökar också risken för både våld och hotsituationer, inte minst vid ingripanden där många människor befinner sig. Risker för våld och hot kan bland annat förebyggas genom utbildning och god planering av polisverksamheten, vilket försvåras när det råder brist på poliser. Kraven på en tillfredsställande arbetsmiljö får inte åsidosättas. Detta framgår av bland annat AML, AFS 2001:1 (SAM), AFS 2015:4 (Organisatorisk och Social arbetsmiljö), AFS 1993:2 (Våld och Hot) samt AFS 1982:3 om ensamarbete. Ensamarbete innebär inte endast att en ensam arbetstagare utför arbete. Arbetsuppgifter inom polisverksamheten, som utförs av en civilanställd och en polis, kan bedömas som ensamarbete om endast en av dessa har erforderlig kompetens för uppdraget, det vill säga utbildning och erfarenhet av rättstillämpning. ÅTGÄRDER MOT BULLER För att sätta press på arbetsgivaren att åtgärda arbetsmiljöbrister behöver ibland Arbetsmiljöverket kopplas in. Ett sådant tillfälle var när skyddsorganisationen i slutet av 2015 begärde åtgärder för att minska risken för bullerskador. Det är en fråga som varit aktuell i flera år. I december 2016 kom Arbetsmiljöverket med ett föreläggande med ett vite på tre miljoner kronor. Polismyndigheten har nu ett år på sig att vidta en rad åtgärder för att minska risken för att de anställda drabbas av hörselskador. Foto: Hanna Wallerman

ÅRET SOM GICK FÖRSÄKRINGAR FÖRSÄKRINGAR 1 APRIL 2016 Den obligatoriska försäkringen som ingår i medlemsavgiften ändrades. Olycksfallsförsäkringen som tidigare gällt för hela familjen blev en försäkring endast för medlem. Partner (medförsäkrad) och barn erbjöds att teckna frivilliga försäkringar. Dödsfallsersättning på grund av sjukdom flyttades till den frivilliga livförsäkringen. Barngruppliv flyttades till den frivilliga livförsäkringen. Redan tecknade frivilliga försäkringar ändrades inte. I samband med förändringarna genomfördes en kampanj om att teckna livförsäkring på sex prisbasbelopp för medlem och medförsäkrad utan krav på hälsodeklaration. Ytterligare ett kampanjerbjudande gavs på barnförsäkringen med höjt belopp vid invaliditetet: 1 miljon kronor. Den kostnadsfria perioden på sex månader som tidigare erbjudits under aspiranteflyttades. Den infaller nu de första sex månaderna som anställd polis. Studerandepaketet kan våra studenter behålla fram till dess att de får anställning. 1 JUNI 2016 Försäkringsadministrationen togs över av Förenade Liv. Medlemmar kan nu själva logga in på Mina Sidor på Förenade Livs hemsida och se sitt försäkringsinnehav med hjälp av mobilt bank-id. Sedan juni finns även möjlighet att göra sin skadeanmälan via webben. POLISUTBILDNINGARNA Nya polisstudenter på de tre utbildningsorterna har fått besök av oss med information om försäkringar och nyttan med medlemskap i Polisförbundet. 23

ÅRET SOM GICK PENSION NYTT PENSIONSAVTAL Förhandlingarna om ett nytt tjänstepensionsavtal sträckte sig över ett par år och avslutades 2016. Med det nya pensionsavtalet PA 16 behåller flertalet medlemmar samma pensionssystem som tidigare, medan yngre kollegor omfattas av nya avtalsvillkor. Det tidigare pensionsavtalet PA03 var uppdelat i två olika delar. En så kallad förmånsdel där man som individ var garanterad en livslång pensionsutbetalning samt en del där man fick en procentuell avsättning beräknad på sin inkomst, så kallad premiebestämd pension. Skillnanden mellan förmånsbestämd och premiebestämd är att i det första fallet är det arbetsgivaren som garanterar an viss pensionsnivå, medan i det premiebestämda systemet är det du som individ som står för riskerna, precis som i andra sparformer som finns på markanden. Men i takt med att vi blir allt äldre har staten genom Arbetsgivarverket velat förhandla om en förändring av systemet som ligger i linje med övriga arbetsmarknaden. När Arbetsgivarverket ville fasa ut den förmånsbestämda pensionslösningen och ersätta den med en premiebaserad pensionslösning, var det ur facklig synvinkel viktigt att hitta en lösning som inte ändrade villkoren för dem som redan är anställda. Parterna kom då överens om att de nya villkoren i avtalet ska gälla dem som är födda 1988 eller senare. FÖRMÅN PREMIE FÖDDA 1987 ELLER TIDIGARE PA 16 AVDELNING II + + + Cirka 60% av den del av den pensionsgrundande lönen (beräknat på de sista fem åren) som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp (motsvarar ca 38 000:- i månaden) Födda 1972 eller tidigare har ytterligare en förmånsbestämd del som beräknas på inkomsten upp till 7,5 inkomstbasbelopp 4,5% av den pensionsgrundande lönen FÖDDA 1988 ELLER SENARE PA 16 AVDELNING I + + + 4,5% av den pensionsgrundande lönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp 30% av den del av den pensionsgrundande lön som överstiger 7,5 basbelopp 1,5% av den pensionsgrundande lönen PREMIE ÖVRIG TJÄNSTEPENSION ( KÅPAN EXTRA ) + 4,6% av den fasta lönen 24

ÅRET SOM GICK RÄTTSHJÄLP RÄTTSHJÄLP Polisförbundets rättsnämnd arbetar strategiskt och långsiktigt med rättshjälpsfrågorna. Nämnden beslutar bland annat om rättshjälp och andra former av juridisk hjälp. Nämnden arbetar också med ärenden som kan få stor principiell betydelse, till exempel om de ska prövas i Arbetsdomstolen. ERKÄNNANDE I ARBETSDOMSTOLEN Den stora omorganisationen av polisen som trädde i kraft 2015 medförde att fungerande verksamheter splittrades. Så hade det inte behövt bli. Polisförbundet stämde staten för processen som ledde fram till detta. I december 2016 kom domen. Arbetsdomstolen (AD) kom fram till att det var ett brott mot medbestämmandelagen, MBL, att inplaceringarna av personalen i den nya Polismyndigheten inte hade förhandlats fullt ut. Polisförbundet välkomnade domen som ett erkännande av vikten av fackligt inflytande och delaktighet. Det var inför att de 21 länsvisa polismyndigheterna skulle slås ihop till en enda som Genomförandekommittén under 2014 preliminärt placerade in personalen i den nya organisationsstrukturen. Förbundets uppfattning var att den slutliga placeringen skulle förhandlas allt eftersom detaljorganisationen blev klar. Detta gjordes aldrig. De preliminära inplaceringarna blev istället permanenta utan att inplaceringarna förhandlats på grupp- och individnivå med Polisförbundet. BAKSLAG I ARBETSDOMSTOLEN Ett annat ärende som Polisförbundet drivit i AD under 2016 gällde en avdelningschef som fick en varning för att under kortare tid ha glömt sitt tjänstevapen med tillhörande ammunition i omklädningsrummet i polishuset. Händelsen inträffade efter ett fotbollsderby där flera medarbetare skadats och chefens fokus var att följa upp sitt arbetsmiljöansvar. Händelsen inträffade nattetid och endast poliser hade tillgång till lokalerna. Omständigheterna var sådana att disciplinpåföljden borde ha undanröjts ansåg Polisförbundet, men AD gick på arbetsgivarens linje i domen som meddelades i mars. TVISTER Under året har Polisförbundet även drivit en rad tvister rörande brott mot MBL för att värna om inflytandet för medlemmar, fack och skydd. Utöver det har vi drivit individärenden rörande brott mot LAS, kvittningslagen etc. På nationell nivå har Polisförbundet även genomfört flertalet centrala förhandlingar enligt MBL 14 i vår strävan att biträda regionerna för att värna både medlemmar och verksamheten. 8-ANSTÄLLNINGAR En stor fråga som Polisförbundet också drivit under senare år som en följd av omorganisationen är omhändertagandet av medlemmars anställningar och anställningsvillkor för de som innehavt så kallade 8-anställningar. Det gäller de medlemmar som både innehaft en tillsvidareanställning vid en polismyndighet och en tidsbegränsad anställning vid före detta Rikspolisstyrelsen. Ett 30-tal medlemmar har berörts under året. För vissa av medlemmarna är frågan löst där de erhållit både anställning och anställningsvillkor utifrån sin tidigare 8-anställning. För de övriga pågår förhandligarna ännu. SKADESTÅND Polisförbundet har även biträtt medlemmar både vid domstol och Brottsoffermyndigheten i skadeståndsrättsliga delar efter att poliser blivit angripna eller utsatta i tjänsten. PERSONALANSVARSNÄMNDEN (PAN) En stor del av Polisförbundets rättshjälp går till att bistå medlemmar som ställs inför Personalansvarsnämnden vid Rikspolisstyrelsen (PAN). PAN handlägger ärenden där poliser riskerar avsked eller att få disciplinpåföljd. Polisförbundet har biträtt medlemmar i både skiljande- och disciplinärenden. TILLSÄTTNINGAR Polisförbundets jurister har under året biträtt medlemmar i överklaganden av tillsättningar och där pågår arbetet fortfarande. Det rör främst arbetsledande befattningar. 25

ÅRET SOM GICK JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD På Stockholm Pride medverkade ett antal förtroendevalda för Polisförbundets räkning. Kongressen 2016 antog ett nytt politiskt program för jämställdhet och mångfald. Tillsammans med arbetsgivaren genomförde vi en utbildning om jämställdhet och mångfald. Vi har samverkat på nationell och regional nivå i regeringsuppdraget Jämställdhetsintegrering. Vi har drivit ett antal diskrimineringsärenden på olika nivåer under året. Foto: Hanna Wallerman 26

ÅRET SOM GICK ORGANISATION ORGANISATION Den fackliga organisationen speglar arbetsgivarens organisation. Varje polisregion motsvaras av en förbundsregion som konstituerar sig i eventuella underorganisationer. Vid Säkerhetspolisen finns en förbundsregion. Studerandemedlemmar är organiserade i respektive lärosätes studerandeförbundsregion. VID POLISMYNDIGHETEN FÖRBUNDSREGION NORD Förbundsområde Västernorrland Lokalförbundsområde Medelpad Lokaförbundsområde Södra Ångermanland Lokalförbundsområde Örnsköldsvik Förbundsområde Jämtland Förbundsområde Västerbotten Förbundsområde Norrbotten Lokalförbundsområde Luleå/Boden Lokaförbundsområde Piteå Älvdal Lokalförbundsområde Norra Lappland Lokalförbundsområde Kalix Lokalförbundsområde Tornedalen Förbundsområde Nord Chef FÖRBUNDSREGION MITT Förbundsområde Uppsala län Förbundsområde Västmanland Förbundsområde Gävleborg Förbundsområde Mitt Chef FÖRBUNDSREGION STOCKHOLM Förbundsområde Stockholm Syd Förbundsområde Stockholm Birger Jarl Förbundsområde Stockholm Kamraterna Förbundsområde Stockholm Nord Förbundsområde Stockholm Chef Förbundsområde Gotland FÖRBUNDSREGION ÖST FÖRBUNDSREGION VÄST Förbundsområde Storgöteborg Förbundsområde Älvsborg Förbundsområde Skaraborg Förbundsområde Fyrbodal Förbundsområde Halland Förbundsområde LKP Förbundsområde LOP Förbundsområde Väst Chef Förbundsområde Verksamhetsstöd FÖRBUNDSREGION SYD Förbundsområde Malmö Förbundsområde Nordvästra Skåne Förbundsområde Södra Skåne Förbundsområde Sydvästra Götaland Förbundsområde Sydöstra Götaland Förbundsområde Syd Chef FÖRBUNDSREGION BERGSLAGEN Förbundsområde Värmland Förbundsområde Örebro län Förbundsområde Dalarna FÖRBUNDSREGION NATIONELLA AVDELNINGAR VID SÄKERHETSPOLISEN FÖRBUNDSREGION RIKSPOLISEN VID POLISUTBILDNINGEN STUDERANDEFÖRBUNDSREGIONER: UMEÅ STOCKHOLM VÄXJÖ 27

ÅRET SOM GICK POLISTIDNINGEN POLISTIDNINGEN 2016 Polistidningen jobbar självständigt med urval och nyhetsvärdering. Åsikter som uttrycks i debattinlägg, krönikor och andra artiklar sammanfaller inte nödvändigtvis med förbundets uppfattning. #1 Krävande kontroller. I januari besökte Polistidningen Trelleborgs hamn, där tio poliser per dygn kollade id-handlingar och nyanlända utan tolk, och utan förstärkning från andra delar av landet. #2 Utsatta områden. En ny polisstation är på gång i Rinkeby, men enligt huvudskyddsombudet Siv Stendahl skulle polisnumerären behöva vara dubbelt så stor som den tänkta för att skapa varaktig förbättring. Noll konkurrens. 4589 personer sökte till polisutbildningen med start hösten 2016. Men över 1000 av dessa fyllde inte ens i det webbformulär som inleder antagningsprocessen. #3 #4 En skjutning per vecka. Sampatrulleringen med dansk polis hör till det som fått stryka på foten när ökande grov brottslighet och gränskontroller gjort situationen ohållbar, berättar Nina Eilenberg Wemrin, ordförande för Polisförbundet Malmö. 28

#5 Riktade sig till rikspolischefen. Det måste till en polislönesatsning. Och du Dan, du kan börja med att använda de där 700 miljonerna i anslagssparande, sa Polisförbundets ordförande Lena Nitz i sitt invigningstal vid Kongressen. Polistidningen.se 2016 Mycket av materialet i papperstidningen kan läsas på polistidningen.se, men inte exempelvis Pannotiserna. På webben publiceras även andra nyheter och debattinlägg. Via en Twitter-spalt på polistidningen.se kan man även ta del av andras nyheter, inlägg och kommentarer i framförallt polisiära och fackliga frågor. De mest lästa webbtexterna 2016 var: 1. 1076 sökande kroknade vid webbformuläret (april 2016) En granskning av polisutbildningens antagningsstatistik. 2. Något har gått förlorat (februari 2016) Insändare med långt perspektiv på utvecklingen inom Polisen. 3. Låt korthuset rasa (december 2016) Nyhetsreportage om det ansträngda läget vid Växjöpolisen. 4. Jag sov inte på fyra dygn (april 2016) Intervju med Madelene, som var nära att drunkna vid olyckan i Fredrika, men räddades av sina kollegor. Extremt ansträngt. Utredarna i Växjö tvingas prioritera stenhårt och hinner i princip bara med ärenden med lagstadgade tidsfrister. Relationsbrotten når de aldrig, berättar Marcus Gustavsson, gruppchef för grova brott. #6 5. Öppet brev till ställföreträdande rikspolischef Mats Löfving (februari 2016) Insändare signerad Fredrik Brokopp, kompletterad med svar från Löfving. 6. Många kallade, för få utvalda (februari 2015) Redaktörsrader från i fjol, om tomma platser på polisutbildningen. 7. Många tar vi med brallorna nere (oktober 2014) Intervju med Mikaela Kellner, en av världens tuffaste poliser. 8. Piketen styrka med tyngd (november 2010) Ett ständigt populärt reportage om ett tillslag i Skåne. 9. Får jag tidsförskjuta dig? (augusti 2016) Krönika av Victoria Dunros, operatör på RLC Väst. 10. Signalement på gott och ont (september 2012) En artikel apropå JO-kritik mot vissa signalement. Polistidningen tidningen för Polisförbundets medlemmar Redaktionen består av reportrarna Emma Eneström och Ossian Grahn, AD/bildredaktör Ali Moosavian, samt chefredaktör Eva Schoultz som även är ansvarig utgivare. Upplagan är 24 500 exemplar. Polistidningen når studenter, yrkesaktiva- och pensionerade poliser samt polisintresserade prenumeranter och politiker. När man tittar bakåt var vi de facto 18 000 poliser redan 1989, men befolkningen var knappt åtta miljoner. Saxat ur 2016-års mest lästa debattinlägg på Polistidningen.se: Något har gått förlorat, av Per-Åke Ekholm, kommissarie i Motala. 29

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE verksamhet Polisförbundet är en partipolitiskt obunden facklig organisation, som företräder medlemmarna och för deras talan i gemensamma fackliga, sociala och intellektuella intressefrågor. resultat och ställning Medlemsavgifter och övriga intäkter uppgick till 70 426 tkr (70 559 tkr) och kostnaden för den fackliga verksamheten var 64 702 tkr (61 170 tkr). Resultatet av den fackliga verksamheten uppgick till 5 724 tkr (9 389 tkr). Resultatet av finansförvaltningen uppgick till 1 891 tkr (3 606 tkr), vilket omfattar realiserade vinster, realiserade förluster, utdelningar och räntor. Vid försäljningen av Polisförbundets fastighet på Baldersgatan år 2005 beslöts att viss del av avkastningen från placerade medel ska användas för att täcka underskott i den löpande fackliga verksamheten. Skillnaden mellan marknadsvärde och bokfört värde på förbundets finansiella tillgångar uppgår till 12 573 tkr (10 714 tkr). viktiga händelser under räkenskapsåret Polisförbundets högsta beslutande organ kongressen höll möte på Scandic Infra City i Upplands Väsby under september månad. Kongressen sammanträder vartannat år. I övrigt hänvisas till förbundets verksamhetsberättelse. medlemmar 2016-12-31 2015-12-31 Aktiva medlemmar 19 406 19 060 Studerandemedlemmar 917 1 415 Passiva medlemmar 2 890 2 927 totalt antal medlemmar 23 213 23 402 30

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE medlemsavgifter Den månadsavgift som medlemmarna betalar består av en förbundsavgift en försäkringsavgift och en avgift till den lokala förbundsregionen. Förbundsavgiften var 292 (292) kr per månad och försäkringsavgiften 53 kr per månad, Totalt har 67 405 tkr (68 144 tkr) betalats in av medlemmarna till förbundet i medlemsavgifter. medlemsförsäkringen Förbundet har tecknat en kollektiv olycksfall- och sjukförsäkring för medlemmarna hos Förenade Liv, premierna för dessa uppgår till 48 kr respektive 5 kr per månad. Totalt har 12 302 tkr (12 687 tkr) inbetalats rörande försäkringspremier, vilket har redovisats till Förenade Liv. arbetslöshetsersättning Under året har 52 tkr (606 tkr) utbetalats i ersättning till arbetslösa medlemmar. aktivitetsstöd Under året har intäkter för aktivitetsstöd uppgått till 1 593 tkr (1 601 tkr), kostnaden har uppgått till 56 tkr (1 175 tkr). Avgiften som ingår i medlemsavgiften är 7 kr per månad. förvaltning/organisation Förbundsstyrelsen leder Polisförbundets verksamhet och är under tiden mellan kongresser förbundets högsta beslutande organ. Styrelsen består av en ordförande och tio ordinarie ledamöter. Styrelsens mandatperiod är fyra år. Under året har 45 (45) förbundsstyrelsemöten hållits varav 33 (34) telefonmöten. Polisförbundet har både auktoriserade och förtroendevalda revisorer som sköter revisionen av verksamheten. Det finns två förtroendevalda revisorer som granskar räkenskaperna och två förtroendevalda revisorer som granskar verksamheten. Förbundet har sitt säte i Stockholm resultatdisposition Resultat för år 2016 har av styrelsen disponerats på följande sätt: Ingående fritt kapital 31 361 660 Årets resultat 6 954 580 summa 38 316 240 Avsättning till konfliktfond 810 323 Avsättning till reservfond 5 873 740 Avsättning till fond för representantskap 1 800 000 Avsättning till fond för förbundsforum 400 000 Avsättning till fond för arbetslöshetsförsäkring 1 050 000 utgående fritt eget kapital 28 382 177 summa 38 316 240 Förbundets resultat och ställning framgår av efterföljande resultat- och balansräkningar med tilläggsupplysningar. 31

RESULTATRÄKNING RESULTATRÄKNING fackliga verksamhetens intäkter not 2016-01-01 2016-12-31 2015-01-01 2015-12-31 Medlemsintäkter 67 405 342 68 144 406 Övriga intäkter 1 3 020 582 2 414 905 70 425 924 70 559 311 fackliga verksamhetens kostnader Externa kostnader 2-35 360 013-29 757 038 Personalkostnader 3, 4-26 501 861-28 223 677 Avgifter till andra organisationer 5-2 353 368-2 522 204 Avskrivningar 6, 7, 8, 9-487 140-667 525-64 702 382-61 170 444 fackliga verksamhetens resultat 5 723 542 9 388 867 finansiella poster Resultat från övriga företag med ägarintresse 10 7 202 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 11 1 887 233 3 606 908 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 229 4 662 Räntekostnader och liknande resultatposter -3 856-5 548 1 890 808 3 606 022 resultat efter finansiella poster 7 614 350 12 994 889 bokslutsdispositioner Förändring av periodiseringsfond 12-290 000-290 000 resultat före skatt 7 614 350 12 704 889 skatter Skatt på årets resultat -659 770-527 894 årets resultat 6 954 580 12 176 995 32

BALANSRÄKNING BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR anläggningstillgångar not 2016-12-31 2015-12-31 Materiella anläggningstillgångar Inventarier 6, 7, 8, 13 354 699 575 567 Summa materiella anläggningstillgångar 354 699 575 567 Finansiella anläggningstillgångar Bostadsrätter och andelslägenheter 9 11 445 484 11 491 886 Aktier och andelar i aktiefonder 14 42 710 616 38 728 325 Andelar i företag med ägarintresse 15 219 651 1 Obligationer och andra räntebärande papper 16 8 948 176 10 954 335 Summa finansiella anläggningstillgångar 63 323 927 61 174 547 summa anläggningstillgångar 63 678 626 61 750 114 omsättningstillgångar Varulager m.m. Handelsvaror 220 763 317 589 Summa varulager m.m. 220 763 317 589 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 190 034 273 670 Medlemsfordringar 6 670 333 6 002 032 Skattefordran 583 509 Övriga fordringar 495 569 2 533 575 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 17 2 132 584 1 740 798 Summa kortfristiga fordringar 10 072 029 10 550 075 Kassa och bank Kassa och bank 33 703 667 33 940 513 Summa kassa och bank 33 703 667 33 940 513 summa omsättningstillgångar 43 996 459 44 808 177 summa tillgångar 107 675 085 106 558 291 33

BALANSRÄKNING eget kapital och skulder not 2016-12-31 2015-12-31 Eget kapital 18 Ändamålsbestämda medel 69 783 790 59 849 727 Balanserat resultat 28 382 177 31 361 660 summa eget kapital 98 165 967 91 211 387 obeskattade reserver Periodiseringsfonder 19 3 330 000 3 330 000 summa obeskattade reserver 3 330 000 3 330 000 kortfristiga skulder Leverantörsskulder 3 046 809 5 110 988 Skatteskulder 540 667 Övriga skulder 1 155 145 1 506 412 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 20 1 977 164 4 858 837 summa kortfristiga skulder 6 179 118 12 016 904 summa eget kapitel och skulder 107 675 085 106 558 291 34

NOTER NOTER redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Redovisnings- och värderingsprinciper är oförändrade i jämförelse med föregående år. intäktsredovisning Medlemsavgifter intäktsredovisas i den period avgiften avser. Intäkter i form av bidrag intäktsföres som huvudregel när gåvan sakrättsligt är genomförd. Om bidraget avser en bestämd tidsperiod periodiseras bidraget över denna period. Annons, prenumerations och försäkringsintäkter redovisas i den period de avser. inkomstskatter Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år och justeringar avseende tidigare års aktuella skatt. Skatteskulder/fordringar värderas till vad som enligt förbundets bedömning ska erläggas till eller erhållas från Skatteverket Bedömningen görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas. För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen.,skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital. Uppskjuten skatt avseende framtida skatteeffekter redovisas inte i resultat och balansräkningarna. typ antal år Stambyte andelslägenheter 25 Balkonger andelslägenheter 50 Inventarier i bostadsrätts- och andelslägenheter 5 Inventarier 4 Installationer 5 Datorer 3 finansiella anläggningstillgångar Finansiella tillgångar som är avsedda för långsiktigt innehav redovisas till anskaffningsvärde. Har en finansiell anläggningstillgång på balansdagen ett lägre värde än det bokförda värdet skrivs tillgången ned till detta lägre värde om det kan antas att värdenedgången är bestående. varulager Varulagret består av presentartiklar. Varulagret har värderats till det lägsta av anskaffnings- och nettoförsäljningsvärdet. fordringar Fordringar med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen redovisas som anläggningstillgångar, övriga som omsättningstillgångar. Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Utgifter för förbättringar av tillgångars prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella tillgångar. Följande avskrivningstider tillämpas: 35

NOTER not 1 övriga intäkter 2016 2015 Annonser 1 167 096 825 520 Prenumerationer 8 466 8 160 Ersättning för försäkringsadministration 1 212 109 891 910 Hyresintäkter 81 612 13 200 Övrigt 551 299 676 115 3 020 582 2 414 905 not 2 externa kostnader 2016 2015 Parlamentarism 6 854 744 6 477 844 Facklig utbildning 3 769 998 3 475 266 Kommunikation 3 891 202 2 815 561 Polistidningen 2 818 900 2 512 929 Ombudsmän 3 055 000 3 504 474 Administration 14 970 169 10 970 964 35 360 013 29 757 038 not 3 personalkostnader Medelantalet anställda: 2016 2015 Kvinnor 18,00 19,00 Män 12,00 12,00 30,00 31,00 Löner, ersättningar och sociala kostnader: 2016 2015 Löner och ersättningar Löner och ersättningar Pensionskostnader Pensionskostnader Styrelse och kanslichef 3 282 475 592 067 3 121 541 554 692 Övriga anställda 14 572 004 2 661 054 15 104 430 2 963 909 17 854 479 3 253 121 18 225 971 3 518 601 Sociala kostnader 6 917 288 6 477 605 I personalkostnader och antal anställda ingår förbundsordföranden som är heltidsanställd. Lön, ersättningar och pensionsförmåner till förbundsordförande och kanslichef utgår enligt gällande kollektivavtal. Förbundsordförande är förtroendevald för en mandattid om fyra år. För kanslichefen gäller att vid uppsägning från kanslichefens sida tillämpas 3 månaders uppsägningstid. Vid uppsägning från Polisförbundets sida tillämpas. 12månaders uppsägningstid. Inga avgångsvederlag utbetalas. 36

NOTER not 4 könsfördelning i företagsledningen 2016 2015 Styrelseledamöter Kvinnor 4,00 4,00 Män 7,00 7,00 11,00 11,00 Ledande befattningshavare Kvinnor 2,00 2,00 Män 2,00 2,00 4,00 4,00 not 5 avgifter till andra organisationer 2016 2015 TCO 1 848 820 2 029 900 Nordiska Polisförbundet 189 180 189 911 Eurocop 233 423 223 373 TAM-arkiv 81 946 79 020 2 353 369 2 522 204 not 6 inventarier fs-lägenheter 2016-12-31 2015-12-31 Ingående anskaffningsvärden 1 107 176 1 107 176 Utgående anskaffningsvärden 1 107 176 1 107 176 Ingående avskrivningar -1 073 938-993 547 Förändringar av avskrivningar Årets avskrivningar -33 238-80 391 Utgående avskrivningar -1 107 176-1 073 938 utgående redovisat värde 0 33 238 not 7 inventarier 2016-12-31 2015-12-31 Ingående anskaffningsvärden 6 412 059 6 412 059 Förändringar av anskaffningsvärden Inköp 219 870 Utgående anskaffningsvärden 6 631 929 6 412 059 Ingående avskrivningar -6 394 398-6 339 381 Förändringar av avskrivningar Årets avskrivningar -41 963-55 017 Utgående avskrivningar -6 436 361-6 394 398 utgående redovisat värde 195 568 17 661 37

NOTER not 8 datautrustning 2016-12-31 2015-12-31 Ingående anskaffningsvärden 3 580 569 3 129 274 Förändringar av anskaffningsvärden Inköp 451 295 Utgående anskaffningsvärden 3 580 569 3 580 569 Ingående avskrivningar -3 055 901-2 642 447 Förändringar av avskrivningar Årets avskrivningar -365 538-413 453 Utgående avskrivningar -3 421 439-3 055 900 utgående redovisat värde 159 130 524 669 not 9 bostadsrätter och andelslägenheter 2016-12-31 2015-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärden Bostadsrätter 8 237 000 8 237 000 Andelslägenheter 3 695 356 3 695 356 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 11 932 356 11 932 356 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ingående avskrivningar -440 470-394 068 Årets avskrivningar -46 402-46 402 Utgående ackumulerade avskrivningar -486 872-440 470 utgående planenligt restvärde 11 445 484 11 491 886 Förbundet innehar ett antal bostadsrätter/andelslägenheter med syfte att styrelseledamöterna ska ha en bostad vid förrättningar. En försiktig värdering av bostadsrätterna och andelslägenheterna på 87 929 (87 929) kr/kvm ger ett totalt värde på 40 271 000 (40 271 000) kr/kvm. not 10 resultat från övriga företag med ägarintresse 2016 2015 Utdelning Bergendal Meetings Ek förening 7 202 7 202 not 11 resultat från värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 2016 2015 Utdelningar och ränteintäkter av värdepapper 56 295 Realisationsresultat av aktier och andelar i aktiefonder 1 874 987 3 366 884 Realisationsresultat av obligationer och andra räntebärande 12 246 183 729 1 887 233 3 606 908 38

NOTER not 12 förändring av periodiseringsfond 2016 2015 Avsättning till periodiseringsfond -790 000 Återföring från periodiseringsfond 500 000-290 000 not 13 installationer 2016-12-31 2015-12-31 Ingående anskaffningsvärden 1 690 623 1 690 623 Utgående anskaffningsvärden 1 690 623 1 690 623 Ingående avskrivningar -1 690 623-1 690 623 Utgående avskrivningar -1 690 623-1 690 623 utgående redovisat värde 0 0 not 14 aktier och andelar i aktiefonder 2016-12-31 2015-12-31 Ingående balans, redovisat värde 38 728 325 29 929 212 Köp 14 978 295 14 683 612 Försäljning -10 996 004-5 874 499 42 710 616 38 738 325 Marknadsvärde 54 986 500 49 403 690 not 15 specifikation av andelar i företag med ägarintresse Namn Kapitalandel % Röstandel % Antal andelar Bokfört värde Futurion 1,50 1,50 15,00 219 650,00 Bergendal Meeting ek förening 0,12 0,12 25,00 1,00 Namn Org.nr Säte Futurion AB 559008-4967 Stockholm Bergendal Meeting ek förening 714800-1899 Stockholm not 16 obligationer och andra räntebärande papper 2016-12-31 2015-12-31 Ingående balans, redovisat värde 10 954 335 17 266 817 Köp 1 000 000 5 037 729 Försäljningar -3 006 159-11 350 211 8 948 176 10 954 335 Marknadsvärde 9 245 720 10 945 335 39

NOTER not 17 förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2016-12-31 2015-12-31 Förutbetalda hyror 1 346 123 1 347 110 Övriga förutbetalda kostnader 786 461 393 688 2 132 584 1 740 798 not 18 förändringar i eget kapital Ingående balans Resultat disposition Årets resultat Utgående balans Konfliktfond 26 066 727 810 323 26 877 050 Reservfond 31 183 000 5 873 740 37 056 740 Fond förbundsforum 800 000 400 000 1 200 000 Fond representantskap 1 800 000 1 800 000 3 600 000 Fond arb. löshetsförsäkring 1 050 000 1 050 000 Balanserat resultat 19 184 665 2 242 932 21 427 597 Årets resultat 12 176 995-12 176 995 6 954 580 6 954 580 Belopp vid årets utgång 91 211 387 0 6 954 580 98 165 967 not 19 periodiseringsfonder 2016-12-31 2015-12-31 Specifikation av periodiseringsfonder Beskattningsår 2011 800 000 800 000 Beskattningsår 2012 40 000 40 000 Beskattningsår 2013 200 000 200 000 Beskattningsår 2014 1 500 000 1 500 000 Beskattningsår 2015 790 000 790 000 Redovisat värde 3 330 000 3 330 000 not 20 upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2016-12-31 2015-12-31 Upplupen semesterskuld inkl sociala avgifter 1 827 164 2 511 827 Upplupna kostnader rättshjälpsärenden 1 639 085 Övriga upplupna kostnader 150 000 707 925 1 977 164 4 858 837 not 21 ansvarsförbindelse 2016-12-31 2015-12-31 TCO:s borgensring 9 938 500 10 237 500 Nordiska Polisförbundet 5 689 000 5 550 326 15 627 500 15 787 826 TCOs borgensring uppgår till 500 kr per aktiv medlem inklusive studerandemedlemmar per den 31 december. Ansvarsförbindelse för Nordiska polisförbundet uppgår till 240 DKK per fullbetalande medlem per 31 december. 40

REVISIONSBERÄTTELSE REVISIONSBERÄTTELSE till kongressen i polisförbundet, org.nr 802002-6780 rapport om årsredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Polisförbundet för år 2016. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Revisorernas ansvar enligt denna sed beskrivs närmare i avsnitten Den auktoriserade revisorns ansvar samt De förtroendevalda revisorernas ansvar. Vi är oberoende i förhållande till förbundet enligt god revisorssed i Sverige. Jag som auktoriserad revisor har fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Annan information än årsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för den andra informationen. Den andra informationen består av Verksamhetsberättelsen (men innefattar inte årsredovisningen och vår revisionsberättelse avseende denna). Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen. Styrelsen ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen för bedömningen av förbundets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen avser att likvidera förbundet, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Den auktoriserade revisorns ansvar Jag har att utföra revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Mitt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen. 41

REVISIONSBERÄTTELSE Som del av en revision enligt ISA använder jag professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: Identifierar och bedömer jag riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för mina uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. skaffar jag mig en förståelse av den del av förbundets interna kontroll som har betydelse för min revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala mig om effektiviteten i den interna kontrollen. utvärderar jag lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. drar jag en slutsats om lämpligheten i att styrelsen använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Jag drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om förbundets förmåga att fortsätta verksamheten. Om jag drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste jag i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Mina slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att en förening inte längre kan fortsätta verksamheten. utvärderar jag den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. Jag måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Jag måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de betydande brister i den interna kontrollen som jag identifierat. De förtroendevalda revisorernas ansvar Vi har att utföra en revision enligt revisionslagen och därmed enligt god revisionssed i Sverige. Vårt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och om årsredovisningen ger en rättvisande bild av förbundets resultat och ställning. rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalande Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning för Polisförbundet för år 2016. Vi tillstyrker att kongressen beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Grund för uttalande Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorernas ansvar. Vi är oberoende i förhållande till förbundet enligt god revisorssed i Sverige. Jag som auktoriserad revisor har i övrigt fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen. Revisorernas ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot i något väsentligt avseende företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot förbundet. 42

REVISIONSBERÄTTELSE Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot förbundet. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder den auktoriserade revisorn professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på den auktoriserade revisorns professionella bedömning och övriga valda revisorers bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för förbundets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Stockholm den 22 mars 2017 Sven-Olov Lundbäck Jan Ebefeldt Johan Rönnkvist Förtroendevald revisor Förtroendevald revisor Auktoriserad revisor 43

FÖRBUNDSSTYRELSEN FÖRBUNDSSTYRELSENS TACK Foto: Roger Schederin Från vänster: Tomas Stjernfeldt, Christer Palmkvist, Lena Nitz, Mats Lundberg, Sven-Erik Svensson, Emma Cronberg, Anna Nellberg, Stefan Eklund, Martin Ulvenhag. Saknas på bilden: Anette Naesström, Mikael Sjöstedt. Det har varit ett händelserikt år och förbundsstyrelsen vill tacka alla medlemmar och förtroendevalda för fint engagemang under det gågna året. Vi ser fram emot ett fortsatt bra samarbete. Förbundsstyrelsen 44