Närhälsan Central Barnhälsovård VGR 2017 MAT FÖR SMÅ BARN

Relevanta dokument
MAT OCH BARN Centrala ba rnhä rn lsovå v rden, Söd rden, ra Älvsbo r Älvsbo g 1 Leg die i tis t t Julia Backlund. R l eviderad Aug Au

Centrala Barnhälsovården MAT OCH BARN

Centrala Barnhälsovården MAT OCH BARN

Manus mat och barn. Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg

Gå med i Semperklubben! Första matboken. Mosa, smaka och njut!

Måltidsplanerare Ett hjälpmedel för att planera ditt barns måltider

Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn

Bra mat för barn 6-12 månader

BARNMAT Del 1. Från 6 månader. Centrala Barnhälsovården Borås 2006 Dietister inom barnhälsovården i Södra Älvsborg

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

6-12 månader ålder. Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Barnmat del 1

Nya kostråd för barn. Vårstart för barnhälsovården i Västra Götalandsregionen. 17 januari Nutritionist Lena Björck Livsmedelsverket

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Handledning till OH-bilder - Mat för spädbarn

Handledning till OH-bilder - Mat för spädbarn

Handledning om matprat i föräldragrupper för BVC sjuksköterskor

Handledning om matprat i föräldragrupper för BVC sjuksköterskor

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Små barns mat - goda matvanor tidigt i livet

Aktuella kostrekommendationer för barn

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Tio steg till goda matvanor

Barnets nutrition 0-6 år. Anna Magouli Leg. Dietist Centrala Barnhälsovården FyrBoDal

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Bra mat för spädbarn. under ett år

Bra mat för spädbarn. under ett år

Vegankost till barn. Johan Keres Leg. Dietist

Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Kostråd till dig som är opererad för obesitas

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel

Läsa och förstå text på förpackningar

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Kosten kort och gott

VEGETARISK MAT TILL BARN

Årets Pt 2010 Tel

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Råd för en god hälsa

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

SMAKPORTIONER VID EN (LAKTO-) VEGETARISK KOST

Vad påverkar vår hälsa?

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Kost i skola och barnomsorg

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

Bra mat för hela familjen

maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Till vårdnadshavare 1

Råd om mat till dig som ammar

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern.

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

för ditt barn! Tips och recept på nyttiga mellanmål

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan och Den ska stå för procent ( kcal) av dagens energibehov.

En riktig må bra-kasse!

Viktigt att tänka på efter operationen 3. Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7

Bra mat för barn. mellan ett och två år

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Goda kostvanor - Näringslära

Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Maria Svensson Kost för prestation

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Vad räknas till frukt och grönt?

Yvonne Wengström Leg. Dietist

Mat och dryck för dig som har diabetes

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

Planering av måltiderna

Bra mat för idrottande barn och ungdomar

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Sunda matvanor för skolbarn

Råd om mat till dig som ammar

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Varför ska man ha ett balanserat?

Recept och måltidsförslag

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Ladda med rätt mat! Alexandra Petersson Nutritionist

Centrum för folkhälsa. Tillämpad näringslära. Andrea Friedl.

Riktlinjer för mat och måltider inom skola och förskola

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

Transkript:

MAT FÖR SMÅ BARN

Den första maten 0-6 månader Bröstmjölk och/eller modersmjölksersättning D-droppar

Smakprover Tidigast från 4 månader För de intresserade Ca ett kryddmått (t.ex. ett slick från fingret) Bröstmjölk/ersättning för näring Går bra att smaka från er egen mat Syfte: ta till vara på ett eventuellt intresse Börja med annan mat Smakportioner Från 6 månader För alla Börja med någon tesked Öka mängden långsamt Syfte: bidrar med näring och energi Bild: 1177.se

Matintroduktion När och hur?

Matintroduktion Vad? Bildkälla: Vannhögskolan, Trelleborgs kommun

Allergi Bildkälla: www.melissaspania.no Det finns inga livsmedel som rekommenderas att undvikas första året ur allergisynpunkt!

Gluten finns i vete, korn och råg. Endast små mängder i havre. När smakprover börjar ges Börja med små, små mängder - öka långsamt T.ex. genom någon sked gröt, munsbit av smörgåsrån eller bröd eller några skedar pasta några gånger per vecka Glutenintroduktion Vad, när och hur?

Livsmedel att undvika första året Honung Gröna bladgrönsaker Grön potatis Mat som kan sättas i halsen Socker Salt Opastöriserad mjölk Riskakor och rismjölk

Hemlagat eller köpt? Båda är bra!

Laga egen barnmat

Hjälpmedel Bild: 1177.se

Från puré till bitar Bild: 1177.se Anpassa konsistensen efter barnets utveckling

Tallriksmodellen

Dryck Vatten måltidsdryck samt bästa törstsläckaren Mjölk måltidsdryck från 1 års ålder

Magsäckens storlek (portionsstorlekar) Vuxen Nyfödd 3 dagar 7 dagar 4 veckor 1 år 5-7 ml 30 ml 60 ml 120 ml 250 ml 1300 ml

Måltidsordning LUNCH MELLANMÅL MELLANMÅL FRUKOST Källa: Egmont förlag MIDDAG KVÄLLSMÅL

Utrustning När barn ska börja äta är det bra att ha

Måltiden en stund tillsammans Skärm/ljud/ leksaker Samspel Äta själv Förebilder? Gemenskap Källa: 1177.se

Barnansvar och vuxenansvar Vuxenansvar vad och när Barnansvar hur mycket

Bra barnmat? =?

Smaksinnet J A G V I L L H A K O R V!!! Bild: http://helenasays.blogg.se

Järn Industritillverkad gröt och välling T.ex. baljväxter, teff, aprikoser och pumpafrön C-vitamin Tillagningsmetoder Kött Fullkornsprodukter Berikning

Gröt och välling

Små barn behöver extra fett Tänk på fettkvalitén Välj helst rapsolja eller flytande margarin vid berikning 1 tsk per portion hemlagad mat 2-3 ggr/dag Välj minst 80 % fetthalt till berikning

D-vitamin 5 D-droppar dagligen Fisk 2-3 ggr per vecka D-vitaminberikade mjölkprodukter

Fullkorn och fibrer

Mat från 8-10 mån Mer vanlig mat 2 lagade måltider/huvudmål per dag (lunch och middag) Grövre konsistens träna på bitar Mer plockvänlig mat Mer av familjens mat

Mjölk och mjölkprodukter Vitamin A Vitamin D Niacin Tiamin Riboflavin Vitamin B12 Vitamin B6 Fosfor Kalcium Magnesium Zink Selen Jod Kalium Välj naturella produkter smaksättning kan göras med bär/frukt Från 1-års ålder som dryck eller i större mängder som fil/yoghurt

Undvik sockerrika och söta livsmedel Godis och choklad Söta drycker Söta flingor & müsli Söta pålägg Glass Söta mejeriprodukter Kakor & kex

Byggstenar för frukost och mellanmål Källa:

Matglädje Källa: 1177.se

LYCKA TILL MED MATSTARTEN!

EXTRABILDER

Bild: FaR-teamet Göteborg centrum och väster

Bild: FaR-teamet Göteborg centrum och väster

Närhälsan Central Barnhälsovård Måltidsförslag under barnets första år 4-6 månader 6 månader 6-8 månader 8-10 månader 10-12 månader MORGON Bröstmjölk eller modersmjölksersättning FÖRMIDDAG Bröstmjölk eller modersmjölksersättning LUNCH Bröstmjölk eller modersmjölksersättning EFTERMIDDAG Bröstmjölk eller modersmjölksersättning MIDDAG Bröstmjölk eller modersmjölksersättning KVÄLL Bröstmjölk eller modersmjölksersättning * Från tidigast 4 månaders ålder kan man börja låta barnet få smaka små mängder mosad/mixad mat någon gång ibland. T.ex. vid lunch eller middag. T.ex. potatis, palsternacka, morot, majs eller annat lämplig mat som familjen äter och som kan mosas. Mängd: ett kryddmått till någon tesked. MORGON Bröstmjölk/tillskottsnäring FÖRMIDDAG Bröstmjölk/tillskottsnäring LUNCH Börja med smakprov/smakportion av mosad mat, t.ex. potatis, palsternacka, morot, majs, ris, fisk, kyckling, kött. Börja med 1 tsk och öka sedan successivt till ca 1/2 dl. Bröstmjölk/tillskottsnäring EFTERMIDDAG Bröstmjölk/tillskottsnäring Smakportion av gröt, kan serveras med lite fruktpuré alt. smörgåsrån eller smulad och uppblöt skorpa/brödbit. MIDDAG Bröstmjölk/tillskottsnäring. KVÄLL Bröstmjölk/tillskottsnäring MORGON Bröstmjölk/tillskottsnäring FÖRMIDDAG Bröstmjölk/ tillskottsnäring LUNCH Öka successivt upp till en hel komplett måltid av mos/puré enligt tallriksmodellen: T.ex. ½-1 dl potatispuré + 1/2 dl grönsakspuré + 1/2 dl puré av kött/fågel/fisk/ägg. Efterrätt: frukt-/bärpuré ca 1/2 dl. Dryck: vatten Ev. bröstmjölk/tillskottsnäring. EFTERMIDDAG Bröstmjölk/tillskottsnäring och/eller gröt och/eller frukt-/bärpuré MIDDAG Bröstmjölk/tillskottsnäring KVÄLL Bröstmjölk/tillskottsnäring Ev. gröt eller välling MORGON Bröstmjölk/välling/gröt + frukt-/bärpuré. FÖRMIDDAG Mosad eller finriven frukt eller bär och/eller gröt. LUNCH Finfördelad kokt mat enligt tallriksmodellen: T.ex. 1 mosad potatis/1 dl kokt pasta/3/4 dl kokt ris + 1/2-1 dl kokta/finrivna grönsaker + ½ -1 dl kött/fisk/ägg/fågel Efterrätt: frukt/bär 1/2-1 dl Dryck: vatten EFTERMIDDAG Frukt/bär och/eller gröt. MIDDAG Smakportion av familjens mat. Dryck: vatten KVÄLL Bröstmjölk/tillskottsnäring/vä lling/gröt - Bitar & plockvänlig mat från ca 8-10 mån ålder. - OBS! 1-2 gröt/välling måltider per dag och max 3 st per dag! MORGON Bröstmjölk/välling / gröt* + 1/2 dl mjölk + frukt-/bärpuré + ev. 1 ljus smörgås med margarin och leverpastej/mjukost FÖRMIDDAG Frukt/smörgås LUNCH Finfördelad kokt mat enl. tallriksmodellen: 1 mosad potatis/1 dl kokt pasta/3/4 dl kokt ris + 1/2-1 dl kokta/finrivna grönsaker + 1 dl kött/fisk/ägg/fågel. Efterrätt: Frukt/bär 1/2-1 dl Dryck: vatten EFTERMIDDAG Mjölkprodukt, smörgås och frukt/bär MIDDAG Som lunchen ovan. KVÄLL Bröstmjölk/välling/gröt * Prova även mer fiberrika grötar som rågflinge-/råggröt eller grahamsgröt ibland. Ursprungsidé Anna Klebom, leg dietist Alingsås barnmottagning. Reviderad 2015 av Julia Backlund, Central Barnhälsovård, Södra Älvsborg

Fett & fettkvalitet Mättat fett från djurriket + kokos- och palmolja Enkel- och fleromättat fett från växtriket + fisk Intaget av mättat fett bör begränsas Välj omättat fett i första hand

Kolhydrater Pasta, ris, bulgur, bröd, gryn, flingor, grönsaker, frukt och bär etc Kolhydrater är den huvudsakliga energikällan Välj kolhydrater av god kvalité, dvs. näringsrika och fiberrika

Proteiner Kött, fisk, kyckling, ägg, baljväxter

Vegetarisk mat

Frukostförslag för lite äldre barn

Trög mage

Min hälsomodell

Matvanor grundläggs tidigt - ge ditt barn en hälsosam start i livet!

Matpyramiden Bild: Sundkurs, webbvägen till en sundare folkhälsa

Hinner vi med allt?