Strategisk plan och budget

Strategisk plan och budget - 1

Innehållsförteckning Kommunalrådet har ordet 4 Omvärldsbevakning 5 Kommunans organsiation 7 Politiska mål och ambitioner Vision och målstyrning 8 Verksamhetsmål: Attraktiv kommun 12 Verksamhetsmål: Medborgaren i fokus 16 Verksamhetsmål: Boende 18 Verksamhetsmål: Näringsliv 20 Verksamhetsmål: Livslångt lärande 22 Verksamhetsmål: God ekonomiska hushållning 24 Ekonomiska förutsättningar och budget 25 Nämnder Kommunstyrelsen 33 Barn- och utbildningsnämnd 34 Social- och omvårdnadsnämnd 35 Kultur- och fritidsnämnd 36 Samhällsbyggnadsnämnd 37 Investeringsbudget 38 Bilaga 1: Befolkningsprognos 39 Bilaga 2: Investeringsbudget 40 Bilaga 3: Riktade budgetprioriteringar 42 Bilaga 4: Ekonomistyrningsprinciper 43 Bilaga 5: Begrepp 46 Bilaga 6: balansräkningsenheter 48 Antagen av Kommunfullmäktige xx Foto: Mattias Nilsson, Miranda Bergsten, MostPhotos 2 3

KOMMUNALRÅDET HAR ORDET OMVÄRLDSANALYS Framtidens Tidaholm utvecklar vi tillsammans Tidaholm och vår omvärld När jag skriver det här känns det som att det vi länge tänkt på som Framtidens Tidaholm faktiskt börjar ta form. Snart är det inte en framtid längre, snart är vi där! Under året som ligger framför oss kommer vi att få se hur beslut verkställs: En ny skola kommer att ta form, nya villatomter kommer att göras byggklara. Ja, en helt ny stadsdel, Rosenberg, växer nu fram i Tidaholm. Att Tidaholm ska växa och utvecklas är självklart för mig. Därför har vi fattat beslut om att lägga 700 tusen kronor årligen under en treårsperiod på samhällsbyggnad. Pengarna ska till exempel gå till arbetet med att ta fram detaljplaner, så att Tidaholm förblir en attraktiv kommun att leva och bo i. sätter miljö- och klimatfrågorna högt på agendan och vi avsätter en miljon i budget för arbetet med de nationella miljömålen. Tidaholm ställer sig självklart bakom Agenda 2030. Givetvis ska vi arbeta för en hållbar framtid, där kommande generationer av Tidaholmare ges samma förutsättningar som vi har idag. Ny teknik ger oss nya arbetssätt inom många områden. Inom skolan har vi de senaste åren jobbat för att ge våra barn goda förutsättningar i ett allt mer digitaliserat samhälle. Nu ska vi också se över framtidens äldreomsorg för att säkerställa att vi skapar möjligheter för våra äldre och de av våra medarbetare som arbetar tillsammans med dem. Jag kan inte nog poängtera hur viktiga våra medarbetare är för kommunen. Utan alla som varje dag möter barn, äldre, familjer, personer i behov av stöd och många andra ute i våra verksamheter vore kommunen ingenting. Att behålla duktiga medarbetare och kunna rekrytera ny personal är en förutsättning för kommunens verksamhet. Därför har vi lagt ett lönestrategiskt program som sträcker över en femårsperiod, så att det finns förutsättningar att arbeta med denna framtidsfråga. Detta och mycket mer ser jag framför oss under åren som kommer. Vi går in i en period då mycket av det som hittills bara varit planer ska omsättas i handling och vi kommer att se frukterna av vårt arbete. Jag ser framåt med spänning och förväntan! Kommunen står inför många utmaningar men också många möjligheter. Kommunstyrelsens roll är att ansvara för den övergripande ledningen och styrningen av den kommunala verksamheten. I detta uppdrag ingår övergripande planeringen av kommunens verksamhet, ekonomi och investeringar. Kommunen påverkas av det som händer i vår omvärld. FN har antagit 17 globala utvecklingsmål, Agenda 2030, som bland annat handlar om att avskaffa fattigdom, uppnå jämställdhet, bekämpa klimatförändringen, säkerställa god hälsa, likvärdig utbildning samt hållbar ekonomisk tillväxt. Sveriges kommuner, landsting och regioner har en viktig roll i arbetet för att nå målen. Globalisering och möjlighet till ny teknik innebär att förändringar i värderingar sprids snabbare och når fler människor än tidigare. Det gör också att individer ur samma generation troligt kommer att ha mer skilda värderingar än tidigare. Unga vuxnas värderingar präglas av individualism, antiauktoritet och sekularisering - de är rörliga i sina värderingar och beteenden. Som personer är de starka individualister, men på en samhällelig nivå tror de att människor gynnas mer av samhälleliga lösningar än att var och en sköter sitt. Ny teknik gällande informations- och kommunikationsteknologin har stor genomslagskraft. Människor förväntar sig en ökad hög tillgänglighet, det vill säga att tjänster skall vara åtkomliga var, när och hur som helst. Kommunens service ska vara mer tillgänglig och medborgaren är mer påläst vilket ställer ökade krav på kommunen. Den demografiska trenden är att det föds fler barn och befolkningen i åldrarna 0-18 år ökar kraftigt. Detta samtidigt som befolkningen blir äldre och lever längre. Dessa faktorer kommer skapa stora utmaningar både inom barnomsorg och utbildning samt vård och omsorg Det är inte bara demografin som utgör ökade krav på ekonomin, utan press på ökad kvalité i den kommunala servicen. Under senaste åren har skatteunderlagen ökat betydligt mer än normalt, vilket beror på att fler personer arbetar. Dock kommer inte skatteunderlaget öka i samma takt de kommande åren, vilket innebär en större press på att arbeta mer effektivit och skapa andra arbetssätt. Vidare luckras kommun- och landstingsgränsernas betydelse upp när tjänster kan levereras utanför den egna gränsen. Olikheter i utbud mellan kommuner och mellan landsting leder till frågor om standardisering av vissa tjänster, men det leder också till att medborgare tar vara på möjligheten att få tjänster utförda utanför den egna kommunen/landstinget. Mycket FNs globala utvecklingsmål kopplas till de strategiska mål i Tidaholms kommun som direkt eller indirekt berörs. Läs mer om hur Tidaholm påverkas av de globala miljömålen på sidan 12-24. Anna-Karin Skatt (S) Kommunstyrelsens ordförande 4 5

OMVÄRLDSANALYS KOMMUNENS ORGANISATION tyder på att rättighetstrenden förstärks. Med ökad tillgänglighet till information om verksamheters kvalitet görs allt fler medvetna val av medborgarna. För att kostnader inte ska överstiga intäkter framöver kommer en rad olika åtgärder behöva vidtas. Kommunen behöver effektivisera verksamheten genom nya idéer och innovationer, med allt ifrån ny teknik till att arbeta smartare. Få unga akademiker anger kommuner och landsting som sin drömarbetsgivare. Matchningsproblem kan uppstå om den befintliga arbetskraften inte utbildar sig, inte vill ha eller inte vill flytta till de arbeten som fyrtiotalisterna lämnar efter sig. En annan problematik är att fler ungdomar har svårt att få jobb, då det inom en rad praktiska yrken har kunskapskraven ökat markant. Både offentlig och privat sektor ser ett ökat rekryteringsbehov som framförallt kommer sig av stora pensionsavgångar. Jämfört med tidigare generationer drivs den yngre generationen idag framförallt av en önskan om självförverkligande. Det gör att den yngre generationen inte ser sig själva som framtida chefer. Ökad ekonomisk ersättning är inte heller längre tillräckligt för att locka till chefspositioner eftersom nya statusmarkörer inte bygger på konsumtion (ny bil, större hus med mera) utan har andra värden (specialisering, upplevelser, volontärresor, träning med mera). En trend är urbaniseringen med ökat tillväxt i storstäder på grund av inflyttning, invandring samt ökat barnafödande vilket påverkar landsbygdssorter på olika sätt. Utvecklingen innebär ett ökat tryck framför allt på de kommuner som växer kraftigt samt de som i hög utsträckning tappar befolkning. En stark identitet är därför viktigt för kommuner som vill locka till sig invånare, företag och turister. Där tydlighet i vad kommunen erbjuder för tjänster gällande boende, företagande, skola, omsorg, fritid och kultur etcetera är viktigt för att människor och företag ska vilja bo, vistas och verka i kommunen. Kommunens organisation Politisk organisation Tidaholms kommuns politiska organisation består av kommunfullmäktige, kommunstyrelse och nämnder. Kommunfullmäktige och Kommunstyrelsen har råd och utskott knutna till sig. Nämnderna är uppdelade utifrån verksamhetsområden och samtliga nämnder har en förvaltning, undantaget social- och omvårdnadsnämnden som har två. Nämnden för Samhällsskydd Mellersta Skaraborg är gemensam med Falköpings, Skara, Götene och Tidaholms kommun. Tjänstemannaorganisation Tidaholms kommun har sju förvaltningar som bistår nämnder och styrelse med utredning, planering och utförande av tjänster.verksamheten bedrivs av kommunens anställda personal eller som inköp från andra utförare. Tidaholms kommun har gemensam tjänst för Samhällsskydd Mellersta Skaraborg med Falköping, Skara, Götene och Tidaholm. Förvaltningen är placerad i Falköping. Alla förvaltningschefer ingår i Tidaholms kommuns ledningsgrupp. Ledningsgruppen leds av kommundirektören som är kommunens högsta tjänsteman. Kommunala bolag Tidaholms kommun äger Tidaholms Energi AB som är moderbolag till Tidaholms Bostads AB (100%), Tidaholms Elnät AB (100%) och Bredband Östra Skaraborg AB (25%). Bolagen leds av politiskt sammansatta styrelser med representanter utsedda av kommunfullmäktige. Bolagens styrelser ansvarar för att kommunfullmäktiges beslut verkställs. Källa: SKL Rapport nr 2:Vägval för framtiden, Ekonomirapportfrån SKL, Nordea Markets 6 7

POLITISKA MÅL OCH AMBITIONE POLITISKA MÅL OCH AMBITIONER Vision och målstyrning Kommunen arbetar utifrån ett styr- och ledningssystem som stödjer sig på vad kommunen gör för prioriteringar, hur organisationen planerar sin verksamhet samt på vilket sätt aktiviteterna genomförs. Vision Vision Målområde Styr- och budgetprocess Nedan beskrivs styr- och budgetprocessen - kommunens instrument för ledning och styrning av den kommunala verksamheten. Attraktiv kommun Boende Omvärlds- och behovsanalys för strategiska mål samt budget Beslut/Årsredovisning inklusive mål Dec Jan Nov Delårsrapport fastställs av kommunfullmäktige Uppstart: och målberedning Okt Verksamhetsplan Verksamhetsmål och strategier (med indikatorer) per nämnd/förvaltning Enhetsplan Eventuella enhetsmål och strategier (med indikatorer) Aktiviteter Aktiviteter Vision Enhetsmål Visionen utgör grunden för verksamhetsstyrningen och uttrycker hur Tidaholm ska utvecklas som kommun. Kommunfullmäktige fattar beslut om visionen som ligger till grund för styrningen och ger inriktning för arbetet.visionen är långsiktig. Enhetsmålen bryts ner från verksamhetsmålen. Enhetsplanerna fastställs av tjänstemän. Enhetsmålen är tidsatta, mätbara och uppnåeliga inom rimlig tid. Målområden utgår från vision och är de områden som bedöms som viktiga att arbeta vidare emot. Målområde är av övergripande karaktär. Målområde är allmänt formulerade. Målområden är långsiktiga. Dessa åskådliggör vägen till visionen och Tidaholms långsiktiga utveckling samt visar på vad ska uppnås. De strategiska målen är långsiktiga. Mars Verksamhetsmål Sept Uppstart, planering: Verksamhetsplaner och detaljbudget Enhetsplaner för verksamheten April Aug Maj Juli Juni Årsredovisning fastställs av kommunfullmäktige Avslutande budgetdialog Näringsliv Strategiska mål och strategier (med indikationer) Strategiska mål Feb Livslångt lärande Strategisk plan Målområden Verksamhetsplaner och budget fastställda i respektive nämnd Medborgaren i fokus Förvaltning Styr- och ledningssystem Kommunfullmäktige tar fram kommunövergripande strategiska mål som bryts ner av nämnderna i verksamhetsmål och egna målsättningar för verksamheter och enheter i kommunen. Det skapar en röd tråd i verksamhetsstyrningen. Politik Den strategiska planen är ett av kommunfullmäktiges viktigaste verktyg för att styra och leda den kommunala verksamheten. en ska ge besked om vad kommun prioriterar, vilka mål som ska uppnås, vilka resurser som behövs och hur de ska finansieras. Kommunfullmäktiges vision av hur kommunen ska utvecklas är utgångspunkten och ligger till grund för Strategisk plan och budget samt verksamhetsplaner. Verksamhetsmålen är nämndens mål. De strategiska målen bryts ner till verksamhetsmål.verksamhetsmålen är tidsatta, mätbara och uppnåeliga inom rimlig tid. Aktiviteter Aktiviteter beskriver vad som krävs, vilka insatser som behöver göras, för att de önskvärda målen (strategiska-, verksamhets- och enhetsmål) ska uppnås. De uttrycks ofta i form av ett visst antal åtgärder eller insatser som ska utföras under en given tidsperiod. Aktiviteter finns i enhetsplanerna och genomförs under en nära framtid. Strategi Strategin kompletterar målet och är ett vägval en riktningsbestämning som ska leda mot visionen. Strategier kan kopplas till mål på olika nivåer. Indikator Indikator är en beskrivning av vilken metod som ska användas för att mäta och därefter analysera utfallet. Mått som indikerar om målet kan anses vara uppfyllt. Indikatorer kan vara kopplade till mål på olika nivåer. Delårsrapport fastställs av kommunfullmäktige Strategiska mål och budget fastställs av kommunfullmäktige 8 9

POLITISKA MÅL OCH AMBITIONER Vision Visionen handlar om hur kommunen ska möta invånarnas behov av att leva och bo i en god livsmiljö som ger trygghet, omtanke och utveckling. Tidaholms kommun ska vara trygg och säker att bo, vistas och verka i och ge samma möjligheter för alla invånare. Därför är samverkan med andra aktörer i samhället viktigt. Omtanken är vår ledstjärna i vardagen för våra medborgare, vår miljö, vårt klimat, nästa POLITISKA MÅL OCH AMBITIONER generation och vår framtid. Gemensamt ansvar och samarbete mellan kommuninvånare, beslutsfattare, förvaltning, organisationer/föreningar och lokala företagare ger förutsättningar för en stark handlingskraft och utveckling för individer och företag. Verksamhetsmål Prioriterade målområden för att gå mot kommunens vision: Attraktiv kommun, medborgaren i fokus, boende, livslångt lärande och näringsliv. I Tidaholms kommun ska vi kunna leva och bo i en god livsmiljö som skapar trygghet, omtanke och utveckling för både individ och företag. Attraktiv kommun Tidaholms kommun skall aktivt medverka till att skapa förutsättningar för det goda livet. Medborgaren i fokus Tidaholms kommuns invånare skall uppleva en känsla av delaktighet, meningsfullhet och trygghet. Boende Tidaholms kommun skall medverka till att öka tillgången på ett bra och varierat boende för alla. Livslångt lärande Varje barn, ungdom och vuxen ska ges möjlighet att utvecklas utifrån sina behov och förutsättningar. Näringsliv Tidaholms kommun skall vara en aktiv och främjande kraft för näringslivet. 10 11

POLITISKA MÅL OCH AMBITIONER POLITISKA MÅL OCH AMBITIONER Attraktiv kommun Tidaholms kommun skall aktivt medverka till att skapa förutsättningar för det goda livet Att arbeta för att skapa en attraktiv kommun inbegriper en rad faktorer; utveckling av besöksnäringen, hållbarhet, trygghet, intressanta mötesplatser, tillgång på bra och varierat boende, en bra skola och omsorg, ett rikt kultur- och fritidsliv och goda förutsättningar för näringslivet. Målet att skapa en god livsmiljö för Tidaholms invånare innebär att skapa ett långsiktigt och hållbart samhälle. En av Tidaholms kommuns viktigaste utmaningar är den demografiska utvecklingen. Det är viktigt att medborgarna trivs och vill bo kvar i Tidaholm. Tidaholms kommun arbetar för att skapa en livsmiljö som är långsiktigt hållbar, det vill säga att den är hållbar såväl socialt som miljömässigt och ekonomiskt. Det är även viktigt att skapa en attraktiv kommun som människor vill flytta till. Kommunen ska bidra till att skapa ett levande centrum med mötesplatser för kommunens invånare och besökare. Kommunen vill värna om Tidaholms kulturarv och historia samt verka för en ökad turistnäring. Kommunen ska arbeta för en god folkhälsa vilket innebär att så många som möjligt ska må bra, både fysiskt och psykiskt. Kommunen ska också arbeta för mänskliga rättigheter och jämlik hälsa mellan grupper i samhället. Kommunen ser mångfald som en styrka och ska tillvarata den resurs som människor med olika etniska och kulturella bakgrunder utgör. Tidaholms medborgare upplever kommunen som en bra plats att leva och bo i Strategi För att höja andelen medborgare som upplever Tidaholms kommun som en bra plats att bo och leva ska kommunen arbeta för goda kommunikationsmöjligheter, ett bra varierat boende och värna om den lokala handeln. Kommunen ska arbeta för att stärka den lokala stoltheten, detta bland annat genom kommunidentitet, platsvarumärke, stadskärnans utveckling, marknadsföring, aktiviteter och skapa attraktivitet genom de gröna offentliga rummen. En viktig faktor är att inkludera alla i föreningslivet och det rika kulturutbudet. Processägare: Samhällsbyggnadsnämnd (SBN) Ansvarig nämnd: BUN, KS, KFN, SON, SBN Indikator Andel hushåll med tillgång till minst 100 Mbit Medborgarundersökning, NRI (nöjd region-index, faktorn rekommendation) Upplevelse av centrala offentliga platser i Tidaholms kommun Medborgarundersökning, NRI (nöjd region-index, faktorn Helhet) 2015 2016 2017 23 % 55 % 70 % 70 % 80 % 95 % 95 % 60-64 - 65 65 60 % 55 % 95 % 65 % 70 % 70 % 59-63 - 64 65 Förkortningar nämnder: Barn- och utbildningsnämnd (BUN) Kommunstyrelse (KS) Kultur- och fritidsnämnd (KFN) Social- och omvårdnadsnämnd (SON) Samhällsbyggnadsnämnd (SBN) 12 13

POLITISKA MÅL OCH AMBITIONER POLITISKA MÅL OCH AMBITIONER Kommunens verksamheter och service för medborgare präglas av samverkan, hög kvalitet och effektivitet Strategi Kommunen ska tillhandahålla väl fungerande verksamheter och verka för en effektiv och rättssäker ärendehantering som upplevs som trygga och professionella. Utveckling sker genom internationalisering, internt samarbete och samverkan med myndigheter, kommuner, näringsliv och andra berörda aktörer. Genom internationella samarbeten ska nya kunskaper och kontakter bidra till positiv utveckling, tillväxt för kommunen och främja sysselsättning för medborgarna. Skapa förutsättningar för att effektivisera och utveckla verksamheterna genom innovation och stöd av digitalisering utifrån medborgarnas behov. Kommun ska även verka för att samtliga kommunens medborgare och besökare upplever att de blir väl bemötta av kommunens medarbetare, ta hänsyn till önskemål, arbeta med en bättre personalkontinuitet. Processägare: Kommunstyrelse (KS) Ansvarig nämnd: BUN, KS, KFN, SON, SBN Indikator Antalet e-tjänster som kommunen erbjuder Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) Informationsindex för kommunens webbplats - totalt (%) 2015 2016 2017 27 27 34 60 70 70 70 94 % 89 % 97 % 95 % 95 % 95 % 95 % 76 % 81 % 71 % 84 % 88 % 90 % 90 % Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) 87 % 85 % 86 % 95 % 95 % 95 % 95 % Medborgarundersökning, NMI (nöjd medborgar-index, faktorn Helhet) Medborgarundersökning, NMI (nöjd medborgar-index, faktorn Bemötande) 60-60 - 62 63 61 65 65 65 I Tidaholms kommun råder en god folkhälsa Strategi Verka för goda livsvillkor och miljöer. Fokus på medborgares mänskliga rättigheter, välbefinnande och hälsa samt motverka segregering och utanförskap genom att satsa på tidiga insatser för att stödja ett starkt föräldraskap, individens utveckling och till fullföljda studier samt förebygga våld i nära relationer. Processägare: Kultur- och fritidsnämnd (KFN) Ansvarig nämnd: BUN, KFN, SON, SBN Indikator Sjukfrånvaro för medborgare i Tidaholms kommun (dagar) Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%) Elever i åk 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, andel (%) Indikator 2015 2016 2017 13,6 13 12,3 13,4 13 12,8 12,6 68 % 67,9 % 74,2 % 71 % 72 % 73 % 74 % 84,4 83,8 94,2 83 84 85 86 Tidaholms kommun utvecklas till ett förbättrat miljömässigt hållbart samhälle Strategi Arbeta fram en strategi för miljöarbete. Förenkla medborgarnas möjlighet att leva klimatsmart. Beslut ska bidra till ett miljömässigt hållbart samhälle. Effektivisera gällande energiåtgången av de kommunalt ägda fastigheterna. Processägare: Samhällsbyggnadsnämnd (SBN) Ansvarig nämnd: BUN, KS, KFN, SON, SBN Tidaholms kommuns placering i Aktuell hållbarhet/miljöaktuellts kommunranking NMI (nöjd medborgarindex, Faktorn miljöarbete) 2015 2016 2017 237 198 153 197 177 170 165 58 61 61 62 14 15

POLITISKA MÅL OCH AMBITIONER POLITISKA MÅL OCH AMBITIONER Medborgaren i fokus Tidaholms kommuns medborgare skall uppleva delaktighet, meningsfullhet och trygghet Utveckling av den lokala demokratin är en huvuduppgift för kommunen och medborgare i kommunen ska erbjudas olika former av deltagande. Möjligheten till delaktighet och inflytande i samhället är viktiga faktorer för människors hälsa. Tidaholm ska vara ett samhälle där alla kan delta i samhället. Trygghet är centralt för människors välbefinnande och livskvalitet och därmed också prioriterat för kommunen. Genom strategisk planering samt förebyggande arbe- te i samverkan med andra aktörer och medborgare ska kommunen bidra till en ökad trygghet. Alla medborgare ska uppleva att de har möjlighet att påverka kommunens utveckling. Kommunens verksamheter ska utgå från medborgarnas behov och idéer. Medborgarna ska involveras i beslutsfattandet på ett tidigt stadium. Kommunen ska aktivt arbeta med att skapa delaktighet hos medborgare bland annat genom medborgardialoger och råd. Tidaholms medborgare har stort inflytande Strategi Kommunen ska aktivt skapa förutsättningar för delaktighet, möjlighet till påverkan och inflytande för medborgarna utifrån olika intressentgrupper. Arbeta vidare med förhållningssätt och värdering av medborgarpåverkan inom den kommunala verksamheten samt arbetssätt för att ta tillvara och följa upp klagomål och synpunkter från medborgarna. Kommunen ska bidra till spridning av det demokratiska perspektivet och förmedla hur olika samhällsfrågor hänger samman. Processägare: Kommunstyrelse (KS) Ansvarig nämnd: BUN, KS, KFN, SON, SBN Indikator 2015 2016 2017 Medborgarundersökning, NII (nöjd inflytande index, Helhet) 41 % - 46 % - 47 % 47 % Medborgarundersökning, NII (nöjd inflytande index, Faktorn Påverkan) 41 43 44 43 Tidaholms medborgare känner sig trygga så väl inomhus som utomhus Strategi Samverkan med andra aktörer genom exempelvis Brottsförebyggande rådet, Folkhälsorådet och stödja trygghetsdialoger och -vandringar. Ta del av medborgarnas förslag för en tryggare kommun och vidta eventuella åtgärder. Processägare: Samhällsbyggnadsnämnd (SBN) Ansvarig nämnd: BUN, KS, KFN, SON, SBN Indikator Medborgarundersökning, NRI (nöjd region index, faktorn Trygghet) 16 2015 2016 2017 54 % - 57 % - 65 % 65 % 17

POLITISKA MÅL OCH AMBITIONER POLITISKA MÅL OCH AMBITIONER Boende Tidaholms kommun skall medverka till att öka tillgången på ett bra och varierat boende för alla Tidaholms kommun ska arbeta för att ta tillvara på den goda och gemytliga småstadsmiljön. Den offentliga miljön ska utvecklas och vårdas så att den är attraktiv, tillgänglig och känns trygg och säker att vistas i. Kommunen ska arbeta med att skapa attraktiva boendeformer som attraherar såväl befintliga som nya invånare. Det skall skapas boendeformer som är an- passade för kommuninvånarnas olika livssituationer och livets olika skeende. Den offentliga miljön ska bidra till ett positivt helhetsintryck av kommunen.tidaholms kommun arbetar för att skapa en livsmiljö som är långsiktigt hållbar, det vill säga att den är hållbar såväl socialt som miljömässigt och ekonomiskt. Kommunen ska genomföra insatser för att göra samhället tillgängligt för alla medborgare. Tidaholms kommun skall medverka till att öka tillgången till ett bra och varierat boende för alla Strategi Genom inventering och behovsanalyser initiera nya planområden så att byggnation underlättas. lägga ny tomtmark på olika områden inom kommunen och anlägga gatu- och parkmark som ger valmöjlighet för ett attraktivt boende och en attraktiv miljö. Information till byggherrar och andra intressenter kring möjliga områden för exploatering ska lyftas fram. Processägare: Samhällsbyggnadsnämnd (SBN) Ansvarig nämnd: SBN Indikator 2015 2016 2017 Antal nya beviljade bygglov på lägenheter/villor 4 4 23 50 50 50 50 NRI (nöjd regionindex, faktorn Bostäder) 48 51 52 53 Tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska förbättras Strategi Informera fastighetsägare om skyldigheten att tillgänglighetsanpassa sina lokaler där kommunal verksamhet bedrivs. Arbeta på med förbättring av lätt avhjälpta hinder och se över processer internt så att exempelvis ritgranskningsgruppen (Funktionshinderrådet) skall involveras i ett tidigt skede för att beslut ska bidra till ett tillgängligt samhälle. Processägare: Kultur- och fritidsnämnden (KFN) Ansvarig nämnd: BUN, KS, KFN, SON, SBN Indikator Andel av maxpoäng för sammanlagt resultat gällande fysisk tillgänglighet, tillgänglighet och deltaktighet (%) 18 2015 2016 30 % 52 % 2017 70 % 80 % 80 % 80 % 19

POLITISKA MÅL OCH AMBITIONER POLITISKA MÅL OCH AMBITIONER Näringsliv Tidaholms kommun skall vara en aktiv och främjande kraft för näringslivet och civilsamhället Tillväxt och en arbetsmarknad i balans är viktiga faktorer för Tidaholms kommun. Med ett gott företagsklimat blir det lättare att starta, driva och utveckla framgångsrika företag. Företagsamheten hos invånarna är en viktig tillväxtfråga då människor som är engagerade och aktiva bidrar till att utveckla såväl företag som samhället i stort. Kommunen blir en mer dynamisk och attraktiv plats att bo på om arbetsmarknaden, utbudet i näringslivet och företagsamheten samt ett starkt civilsamhälle frodas på landsbygden och i staden. Näringslivsarbetet ska präglas av ett gott samarbete mellan kommun, näringsliv och civilsamhället. Kom- munen skall leverera en god service med hög kvalité och ha ett gott bemötande. Näringslivet behöver arbetskraft med rätt kompetens. Skolan har ett särskilt ansvar för att samverka med näringslivet och utbilda elever för framtidens behov. Tidaholms kommun ska arbeta för ett gott företagsklimat genom öppen dialog och snabb ärendehantering vid myndighetsutövning. Kommunen ska också bereda attraktiv industrimark, verka för nyetableringar samt skapa mötesplatser. Att identifiera den lokala attraktionskraften för boende, besökare och företag och att aktivt arbeta med marknadsföring och stödja fiberutbyggnad är viktiga uppdrag. Näringslivsklimat ska förbättras inom Tidaholms kommun Strategi Tidaholms kommun ska arbeta för ett gott företagsklimat genom bra dialog, snabb och effektiv ärendehantering. Ta fram och erbjuda attraktiv industrimark och lokaler. Kommunen ska utbilda elever för framtida behov. Samverka med andra aktörer till exempel Högskolor. Dialog mellan kommun och företagare. Stödja och utveckla kulturella och kreativa näringar genom föreningsbidrag samt arbeta för goda kommunikationsmöjligheter. Tidaholms kommun ska implementera och arbeta för den lokala attraktionskraften och stärka varumärket. Fortsätta att stimulera besöksnäringen genom digitala forum. Skapa mötesplatser och attraktiva event för såväl invånare och besökare. Processägare: Kommunstyrelse (KS) Ansvarig nämnd: BUN, KS, KFN, SON, SBN Indikator 2015 2016 2017 Antal besökare på utvalda platser inom kommunen 373 500 375 300 382 625 378 000 380 000 382 000 385 000 Antal gästnätter* 55 512 61 540 63 110 56 500 87 000 89 000 90 000 Antalet nya företag per 1 000 invånare, Nyföretagarbarometern 2,8 3,4 3,7 3,6 3,8 3,9 4 Placering i Svenskt näringslivs företagsklimat 233 186 158 100 85 80 80 75 73 65 70 72 72 Total nöjd kundindex, NKI samt Företagarnas bedömning av servicen inom myndighetsområdet * Indikatorn Antal gästnätter utgår från och med från SCB beräkning vilket gör att målvärdet ökat. 20 21

POLITISKA MÅL OCH AMBITIONER POLITISKA MÅL OCH AMBITIONER Livslångt lärande Varje barn, ungdom och vuxen ska ges möjlighet att utvecklas utifrån sina behov och förutsättningar Den goda utbildningsmiljön grundläggs redan i förskolan. I förskolan och grundskolan möter barnen kunnig och utbildad personal som ger en god pedagogisk start på livets lärande. Kommunens uppgift är att ge alla barn och elever möjlighet att nå så långt som möjligt och kompensera elevers olika förutsättningar. För att skapa bra förutsättningar för lärande krävs goda förebilder och samverkan. Varje barn, ungdom och vuxen ska kunna lära och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. I det livslånga lärandet är det viktigt att kunna hitta och utnyttja den information individen behöver. I Tidaholms kommun har alla barn och elever rätt till stimulerande lärande, inflytande och trygg arbetsmiljö. I Tidaholms kommun ska det finnas yrkesskickliga lärare med gedigna ämneskunskaper och förmåga att väcka nyfikenhet och motivera barn och elever att lära nytt. Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället. Alla verksamheter inom kommunen ska präglas av möjligheten till inflytande och delaktighet för dem som har kontakt med verksamheten. Varje individ ska ges möjlighet att uppleva självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet. Utbildningsnivån i Tidaholms kommun skall höjas Strategi Arbeta med entreprenöriellt lärande, samverka med andra förvaltningar, kommuner, högskolor och internationellt. Lyfta betydelsen av det livslånga lärandet. Grundskolans kvalitet och elevers möjlighet till fullföljda studier skall förbättras. Processägare: Barn- och utbildningsnämnd (BUN) Ansvarig nämnd: BUN, KFN, SON Indikator Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%) Sammanvägt resultat i grundskolan, lägeskommun, ranking Andel förvärvsarbetande invånare 20-64 år, andel (%) 2015 2016 2017 24,1 % 24,6 % 25 % 26 % 26,5 % 27 % 27,5 % 166 213 26 173 168 165 160 79,7 % 80,6 % 81 % 81,3 % 81,6 % 82 % 22 23

POLITISKA MÅL OCH AMBITIONER EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BUDGET God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning innebär att kommunens finansiella mål samt verksamhetsmässiga mål uppnås. Tidaholms kommun skall ha en god ekonomisk hushållning Strategi Kommunen skall generera vinst för att klara framtida investeringar i verksamheter samt kontinuerligt effektivisera lokalnyttjandet och aktivt avyttra fastigheter i egen regi där kommunen ej bedriver verksamhet. Kommunen ska undvika upplåning till investeringar. Göra en treårsbudget i balans, vilket innebär att årets resultat i budgeten uppgår till resultatmålet. Förfina resursfördelningsmodell för alla verksamheter. Processägare: Kommunstyrelse (KS) Ansvarig nämnd: BUN, KS, KFN, SON, SBN Indikator Årets resultat/skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning (%) 2015 2016 2017 4,8 % 10,3 % 2,3 % 2,7 % 3 % 3 % 3 % Soliditet kommunen (%) 29,3 % 36,6 % 37,5 % 35 % 35 % 35 % 35 % Ekonomiska förutsättningar och budget Den omvärldsanalys som beskrivs på sidan 5-6 påverkar Tidaholms kommun i allra största grad. I skatteunderlagsprognoserna ser vi att skatteunderlaget ökar för, men att ökningen av skatteunderlaget mattas av efter. Prognosen för är 3,0 % och för budget ökar skatteunderlaget med 3,2 %. Därefter mattas ökningen av för åren och, då är ökningen på respektive år 2,3 % och 2,0%. Även de demografiska förändringarna kommer att påverka Tidaholms kommun. Detta kommer innebära att grupperna i icke arbetsför ålder kommer att öka samtidigt som åldersgruppen som genererar skatte- intäkter minskar. Detta medför att färre personer kommer att försörja fler. De stora investeringsbehoven som finns på nationell nivå finns även i Tidaholms kommun. För att klara dessa investeringar kommer Tidaholms kommun använda sina likvida medel som byggts upp tack vare de senaste årens goda resultat. Investeringsnivån medför dock att kommunen inte klarar av att finansiera investeringar med bara egna medel under budgetperioden -. Kommunen måste därför under budgetperioden öka upp sin långfristiga låneskuld. Mer information om investeringar finns på sidan 38 samt 40-41. Sammanställning (mnkr) Årets resultat 20 100 22 800 23 100 23 600 Årets resultat i % 2,7% 3,0% 3,0% 3,0% Statteintäkter och bidrag 736 591 759 936 777 744 793 119 Ökning av skatteintäkter och bidrag i % 3,2% 2,3% 2,0% Nettokostnader 686 734 708 652 720 977 734 024 Ökning av nettokostnader i % 3,2% 1,7% 1,8% Investeringsbudget 101 206 110 475 100 200 15 450 Ekonomiska förutsättningar en för - utgår ifrån följande övergripande antaganden: Skatter och Bidrag Utdebiteringen är fastställd till 22:07 under hela perioden Skatteunderlagsprognosen samt bidrag och avgifter bygger på prognoser från Sveriges kommuner och landsting (Cirkulär: 18:18) 24 25

EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BUDGET EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BUDGET Befolkningsprognos Befolkningsförändringen bygger på kommunens årligen reviderade befolkningsprognos (Se bilaga 1). Befolkningen väntas öka med 73 invånare fram till år, vilket är en nedskrivning jämfört med förra årets prognos. Befolkningsökningen sker inom grupperna 0-18 år samt 65 år och uppåt, se diagram. Resultat (mnkr) Investeringar (mnkr) Exl. VA & renhållning förutsättningar Nämndernas budgetramar är uppräknade med detta index (höger). Indexuppräkningen är en bedömning utifrån de samlade prognoser som finns publicerade gällande ökningen samt av utrymmet i budgeten för Tidaholms kommun. Från och med är indexuppräkningen för personal och pris sammanslagen och viktad. Nämndens ansvar Nämnden ansvarar för att beslutade mål och åtaganden uppnås inom tilldelat kommunbidrag. Nämnden ska inrymma sina verksamheter inom den budget som kommunfullmäktige har fastställt. Beredskap för kostnadsavvikelser mot budget och oförutsedda utgifter ansvarar nämnden för genom omprioriteringar och omfördelningar inom tilldelad budget. - Kommunens resultat under budgetperioden uppgår till 3,0 % av skatter och bidrag för -. Resultatet innebär att kommunen klarar sitt finansiella mål gällande god ekonomisk hushållning. För att klara resultatmålet med de nya förutsättningarna gällande skatteintäkter och förändringar i demografin krävs anpassningar i kommunens verksamheter. Index Personalindex 3,0% Prisindex 2,0% Personal/Prisindex 2,7% 2,7% 2,7% Verksamhetsplaneringen skall bygga på den faktiska behovs- och kostnadsutvecklingen som nämnden själv beräknar och de prioriteringar som nämnden själv vill göra, för att utifrån kommunfullmäktiges beslut om mål och budget bedriva en bra och effektiv verksamhet och ha en ekonomi i balans. Nämnden ska ha en långsiktighet i sina prioriteringar och i grunden se över befintlig verksamhet samtidigt som nödvändig utveckling måste beaktas. I övrigt hänvisas till kommunens ekonomistyrprinciper beträffande nämndens ansvar. Anpassningar 0,7% 1,5% 2,0% 2,0% Eftersom dessa anpassningar är nödvändiga och skall vara årligen återkommande uppmanades nämnderna att påbörja arbetet med anpassningar inför. Kommunen har stora investeringar under perioden och därför krävs positivt resultat för att klara dessa investeringar. Räntekostnaderna väntas öka på grund Likvida medel (mnkr) På grund av den höga investeringstakten kommer kommunens likvida medel minska under budgetperioden. Tack vare de överskott som genererats främst under 2015 och 2016 har kommunen likvida medel att utnyttja i stor utsträckning till kommande investeringar. Soliditet (%) av att ränteläget kommer att förändras. Riksbankens prognos är dock väldigt osäker men en höjning av ränteläget finns med i budgeten. Långfristiga skulder (mnkr) Enligt investeringsbudgeten kommer kommunen att öka sina långfristiga skulder från och med för att klara den planerade investeringstakten. Enligt budget - finns en planerad upplåning på 35,0 mnkr. Kommunens soliditet är fortsatt god trots en hög investeringstakt, detta tack vare goda goda resultat och stabil ekonomi de senaste åren. Dock för ligger en låg investeringsbudget som förbättrar soliditeten. Se sidan 38, Investeringar, för detaljer. 26 27

EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BUDGET EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BUDGET Förändringar i ramarna I tabellen nedan visas förändringarna över budgetramen indelad i kategorier. Tabellen är en sammanställning för samtliga nämnder. Samma kategorier återfinns på respektive nämnd.texterna under respektive tabell beskriver förändringen mellan och om inte annat anges. Pris och volymförändringen innehåller förändringen av resursfördelningen. Den ena delen är den årliga justeringen på prislapparna och den andra är volymförändringen för hela befolkningen eller respektive målgrupp. Resursfördelningsmodellens prislappar baseras på referenskostnad, genomsnittlig nettokostnad för kommungruppen (pendlingskommun nära mindre tätort, härefter benämnd kommungrupp ) eller traditionell budgetuppräkning. På respektive nämnd så återfinns dessa pris och volym parametrar för varje verksamhet. Referenskostnaden i tabellerna är angivna i hela kronor per brukare för respektive verksamhet. RefeNämnd (tkr) ram renskostnad för Tidaholms kommun är framräknad med antagande av andel brukare samt en framskrivning av volym baserat på befolkningsprognosen. Genomsnittlig nettokostnad för kommungruppen är den faktiska nettokostnaden från räkenskapssammandrag 2016, uppräknat till enligt index under 5.1. Kostnadsambitionsnivå är den justering som är gjord för verksamheten, där 100% indikerar samma kostnadsambitionsnivå som genomsnittet för kommungruppen, en justering över 100% påvisar en högre kostnadsambitionsnivå än genomsnittet. Resterande verksamheter som inte presenteras i tabellerna har en tilldelning beräknad på traditionell budgetuppräkning. Resultaträkning Resultaträkning (tkr) -686 734-708 652-720 977-734 024 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Av- och nedskrivningar -28 703-26 666-29 772-32 878-715 437-735 318-750 749-766 902 Skatteintäkter 556 812 577 925 595 840 617 886 Generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift 179 779 182 011 181 904 175 233 227 68 50 Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster -1 054-2 045-3 963-2 667 20 100 22 800 23 100 23 600 20 100 22 800 23 100 23 600 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat För att klara de nya ekonomiska förutsättningarna krävs att Tidaholm kommuns kostnadsmassa anpassas. För att klara resultatmålet så finns en anpassning på 1,5% per nämnd för. För och ligger anpassningen på 2,0% för respektive år. 686 734 708 652 720 977 734 024 19 254 26 935 28 052-14 610-15 005 varav: Pris/Volymförändringar prioriteringar Verksamhetsförändringar Anpassningar 12 732-10 468 Respektive kategori återfinns inom varje nämnd på sidan 33-37. Detta är en beskrivning om vad de olika kategorierna innehåller. nämnden och social- och omvårdnadsnämnden så beror förändringarna på resursfördelningsmodellen som bygger på volym och pris. Pris och personalindex, är den kompensation som respektive nämnd har för kostnadsökningar hänfört till personalkostnader och övriga kostnader och intäkter prioriteringar, innebär politiska satsningar som lagts in i budgeten till respektive nämnd Volymförändringar, innebär förändringar som beror på variationer i volymer. Inom barn- och utbildnings- 28 400 Verksamhetsförändringar, innefattar flytt av verksamheter mellan nämnder. Anpassningar, är den kostnadsminskning som respektive nämnd har per år. 29

EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BUDGET EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BUDGET Balansräkning (tkr) kassaflöde Tillgångar kassaflöde Anläggningstillgångar Kassaflödesrapport - kommunen (tkr) 2017 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggn. och tekn. anläggningar 678 977 749 404 731 976 Den löpande verksamheten Årets resultat 22 800 23 100 23 600 Maskiner och inventarier Summa materiella anläggningstillgångar 678 977 749 404 731 976 Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för av- och nedskrivningar 26 666 29 772 32 878 Finansiella anläggningstillgångar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 400 400 400 Värdepapper, andelar, bostadsrätter mm 11 116 11 116 11 116 Medel från verks. före förän. av rörelsekapital 49 866 53 272 56 878 Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Bidrag till infrastruktur Medfinansiering E20 11 116 690 093 3 600 11 116 760 520 3 200 11 116 743 092 2 800 Ökning / minskning kortfristiga fordringar Ökning / minskning förråd och varulager Ökning / minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten 49 866 53 272 56 878 Summa bidrag till infrastruktur Omsättningstillgångar 3 600 3 200 2 800 Investeringsverksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar - 111 475-101 200-16 450 Förråd 630 630 630 Investeringsbidrag till materiella anläggningstillgångar 1 000 1 000 1 000 Kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar 97 304 25 196 123 130 815 322 97 304 2 681 100 615 864 335 97 304 36 822 134 756 880 648 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investeringar i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten - 110 475-100 200-15 450 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån - 35 000 Årets resultat 22 800 23 100 23 600 Amortering av skuld -8 217-9 384-9 384 Resultatutjämningsreserv 91 735 91 735 91 735 Ökning av långfristiga fordringar -8 300-1 800 Lokal utvecklingsreserv 11 977 11 977 11 977 Minskning av långfristiga fordringar 2 097 2 097 2 097 Övrigt eget kapital 400 617 423 417 446 516 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -14 420 25 913-7 287 Summa eget kapital 527 129 550 228 573 828 Årets kassaflöde -75 029-21 015 34 141 Avsättningar Likvida medel vid årets början 98 725 23 696 2 681 Avsättn. för pensioner o likn förpliktelser 5 327 5 327 5 327 Likvida medel vid årets slut 23 696 2 681 36 822 Avsättn. bidrag till infrasturktur 6 000 6 000 6 000 Summa avsättningar 11 327 11 327 11 327 Skulder Långfristiga skulder Checkräkningskredit 4 051 4 051 4 051 Lån i banker och kreditinstitut 81 140 107 053 99 766 Andra långfristiga skulder 3 077 3 077 3 077 Summa långfristiga skulder 88 268 114 181 106 894 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 32 875 32 875 32 875 Övriga kortfristiga skulder 155 723 155 723 155 723 Summa kortfristiga skulder 188 598 188 598 188 598 Summa skulder 276 867 302 780 295 493 Skulder, avs. och eget kapital 815 322 864 335 880 648 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser inkl löneskatt 175 538 174 932 173 988 per nämnd per nämnd Nämnd (tkr) Kommunstyrelsen 60 871 51 000 44 418 40 789 Årlig förändring (%) -16,2% -12,9% -8,2% Barn- och utbildningsnämnd 292 461 305 660 316 324 323 209 Årlig förändring (%) 4,5% 3,5% 2,2% Kultur- och Fritidsnämnd 31 694 32 966 33 671 34 284 Årlig förändring (%) 4,0% 2,1% 1,8% Social- och omvårdnadsnämnd 276 539 285 885 293 032 301 363 Årlig förändring (%) 3,4% 2,5% 2,8% Samhällsbyggnadsnämnd 25 168 33 142 33 532 34 379 Årlig förändring (%) 31,7% 1,2% 2,5% Summa skattefinansierat 686 733 708 653 720 977 734 024 Borgen och andra förpliktelser 298 429 284 080 269 731 Summa ansvarsförbindelser 473 967 459 012 443 719 30 31

EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BUDGET NÄMNDER prioriteringar Kommunstyrelsen inklusive finansförvaltningen prioriteringar - Verksamhetsbeskrivning Riktade budgetprioriteringar är områden då särskilda medel avsatts för ett specifikt ändamål, antingen som prioriterade områden eller genom tilldelning i ram. I Tidaholms kommun är de områden som presenteras på den här sidan riktade budgetprioriteringar under -. Se tabell på sidan 42. Miljöstrategiskt arbete Kommunstyrelsen har till uppgift att leda och samordna den kommunala organisationen och ansvarar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen ska ha uppsikt över nämndernas verksamhet samt den verksamhet som bedrivs i kommunala bolag. Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för den ekonomiska förvaltningen och personalpolitiska frågor. Styrelsen bereder även de ärenden som ska behandlas av fullmäktige samt för att verkställa och följa upp fullmäktiges beslut. Kommunstyrelsens budgetram är uppdelad i två delar. Del ett är den verksamhet som bedrivs inom kommunstyrelsen, med kommunstyrelsens olika avdelningar. Del två är de delar som avser hela kommunen och som finns budgeterat på kommunstyrelsen. Denna del innefattar pensioner, bidrag, transfereringar och avgifter. Stadskärnan och Tidaholms identitet Detaljplanering / läggning Nämnd (tkr) ram 60 871 51 000 44 418 40 789 1 746-5 947-2 978-634 - 651-12 680-20 771-21 148 varav: Pris/Volymförändringar prioriteringar Verksamhetsförändringar - 11 154 Anpassningar - 463 Varav finansiering och transfereringar Nämnd (tkr) ram 5 998 varav: Pris/Volymförändringar - 5 946-8 091-377 prioriteringar Verksamhetsförändringar - 12 732 Anpassningar prioriteringar Riktade budget prioriteringar 2 700 tkr.totalt finns 6 300 tkr till riktade budgetprioriteringar. Mer detaljer återfinns på sidan 42. Miljöstrategiskt arbete 250 tkr flyttas från samhällsbyggnadsnämnden och läggs in under riktade budgetprioriteringar. Beloppet ökas på med 750 tkr för till en totalbudget på 1000 tkr. Medel för arbetskläder tas från riktade budgetprioriteringar, 200 tkr, och tilldelas i ram till social- och omvårdnadsnämnden (140 tkr) och barn- och utbildningsnämnden (60 tkr). Verksamhetsförändringar 32 Utökat anslag arbetskläder Lönepolitiskt program Friskvård Stöd till folkbildning/sisu Avskrivningar på inventarier flyttas ut på respektive nämnd, 1 578 tkr. De avskrivningar som flyttats ut i nämndernas ram, motsvarande justering återfinns på finansförvaltningen, - 12 732 tkr. 33

NÄMNDER NÄMNDER Barn- och utbildningsnämnd Verksamhetsbeskrivning Barn- och utbildningsnämnden ska fullgöra kommunens uppgifter enligt skollagen (2010:800). Nämnden ansvarar för förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, elevhälsa, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare, viss uppdragsutbildning samt kommunal musikskola. Volymförändringar Resursfördelningsmodellen inom barn- och utbildningsnämnden genererar en budgetram som är jämförbar med års tilldelning. Före anpassningar och exkluderat ovan verksamhetsförändringar tilldelas barn- och utbildningsnämnden en budgetram som är 6,0 % högre än. prioriteringar Verksamhet (antal) Nämnd (tkr) Målgrupp Andel Förskola 1-5 år * andel 80% 608 589 587 578 Fritidshem 6-12 år * andel 52% 468 536 545 551 Grundskola 7-15 år 100% 1 214 1 261 1 287 1 299 Förskoleklass 6 år * andel 100% 177 143 150 159 Gymnasieskola * 16-18 år / Invånarantal 100% 450 12 885 12 890 12 900 ram 292 461 305 660 316 324 323 209 varav: Pris/Volymförändringar 17 526 16 777 13 212 prioriteringar 60 Verksamhetsförändringar 2 421 Anpassningar - 4 387-6 113-6 326 Medel för arbetskläder kommer från riktade budgetprioriteringar, 60 tkr, vilket tillförs ramtilldelningen utöver resursfördelningsmodellen. Verksamhetsförändringar Avskrivningar på inventarier flyttas ut på respektive nämnd, 2 921 tkr. Feriearbete, medel 500 tkr, flyttas från barn- och utbildningsnämnden och läggs på social- och omvårdnadsnämnden. Verksamhet (kr) Referenskostnad Förskola 135 401 Fritidshem 28 284 Grundskola (inkl Förskoleklass) 98 012 Gymnasieskola 4 495 Referenskostnaderna för flera verksamheter bland annat förskola genererar ökad tilldelning jämfört med. Antalet barn i åldrarna 0-18 år växer till antalet, men prognosen visar en minskning med 26 barn fram till jämfört med förra prognosen. Verksamhet (kr per invånare) Genomsnitt* Prislapp - tilldelning Pedagogisk omsorg 154 178 % 274 Obligatorisk särskola 549 182 % 1 000 Gymnasie särskola 354 205 % 726 Kultur och Musikskola 297 142 % 422 Social- och omvårdnadsnämnd Verksamhetsbeskrivning Nämnden ansvarar för kommunens äldreomsorg och insatser till personer med funktionsnedsättning, såsom hemtjänst i enskilt boende, service och omvårdnad i särskilda boendeformer samt övrig äldreomsorg, LSS-verksamhet samt kommunal socialpsykiatri. Nämnden ansvarar för kommunens individ- och familjeomsorg. I uppgiften ingår försörjningsstöd till enskilda och familjer, insatser riktade mot barn och unga, ungdomsvård samt missbrukarvård. Nämnden är även arbetslöshetsnämnd enligt lag (1944:475) om arbetslöshetsnämnd. Volymförändringar Resursfördelningsmodellen genererar ökade medel för äldreomsorgen eftersom befolkningen över 65 år ökar, och för befolkningsgruppen över 65 år är ännu prioriteringar Verksamhet (antal) Målgrupp Andel Äldreomsorg Över 65 år 100% 2 992 3 022 3 051 3 110 LSS Invånarantal / 0-64 år * andel Individ och Familjeomsorg (IFO) Nämnd (tkr) ram 276 539 285 885 293 032 301 363 varav: Pris/Volymförändringar 12 514 12 865 14 192 prioriteringar 140 Kostnadsambitionsnivå Verksamhetsförändringar 1,25% 12 905 123 123 122 Invånarantal 100% 12 885 12 890 12 900 839 Anpassningar - 4 148-5 718-5 861 Medel för arbetskläder kommer från riktade budgetprioriteringar, 140 tkr, vilket tillförs ramtilldelningen utöver resursfördelningsmodellen. Verksamhetsförändringar Avskrivningar på inventarier flyttas ut på respektive nämnd, 339 tkr. Feriearbete, medel 500 tkr, flyttas från barn- och utbildningsnämnden och läggs på social- och omvårdnadsnämnden. Verksamhet (kr) Referenskostnad Äldreomsorg 56 968 LSS 545 551 Individ och Familjeomsorg (IFO) 3 022 fler jämfört med förra årets prognos för perioden -. Resursfördelningen inom LSS bygger på referenskostnad och invånarantal samt andel i åldersgruppen 0-64 år. IFO omfattas för av resursfördelning som bygger på referenskostnad och invånarantalet. Före anpassningar och exkluderat ovan verksamhetsförändringar tilldelas nämnden en budgetram som är 4,5 % högre än. * Genomsnitt: Nettokostnad - Pendlingskommun nära mindre tätort 34 35

NÄMNDER NÄMNDER Kultur- och fritidsnämnd Samhällsbyggnadsnämnd Verksamhetsbeskrivning Nämndensuppgift är att ansvara för kommunens uppgifter inom folkhälso-, kultur-, fritids- och turismområdet. Nämnden ansvarar för kommunens relationer till, och utveckling av, föreningslivet avseende de föreningar, organisationer och enskilda ideella krafter som hör till nämndens verksamhetsområde. Nämnden är ansvarig nämnd för ärenden enligt lotterilagen (1994:1000) och bibliotekslagen (2013:801), Museilagen (2017:563) och - och skuldrådgivning, socialtjänstlagen (2011:453). prioriteringar Nämnd (tkr) Verksamhet (antal) Målgrupp Andel Kulturverksamhet Invånarantal 100% 12 885 12 890 12 900 Fritidsverksamhet Invånarantal 100% 12 885 12 890 12 900 ram 31 694 32 966 33 671 34 284 varav: Pris/Volymförändringar 1 132 1 365 1 286 prioriteringar 200 Verksamhetsförändringar 415 Anpassningar - 475-659 - 673 Bidrag för ökat stöd till SISU idrottsutbildarna och övriga studieförbund, 200 tkr, flyttas från riktade budgetprioriteringar för och permanentas. Dessa medel tillförs ramen utöver resursfördelningen. Verksamhetsförändringar Avskrivningar på inventarier flyttas ut på respektive nämnd, 415 tkr. Verksamhet (kr per invånare) Volymförändringar Kultur och Fritidsnämnden omfattas av resursfördelningsmodellen och baseras på totala antalet invånare i kommunen. Prislappen på tilldelningen är högre än för genomsnittet för kommungruppen, vilket är en avsiktligt justering för kommunens ambitionsnivå. Detta genererar en tilldelning som är högre än tidigare. års budget baserades på traditionell budgetuppräkning. Genomsnitt* Kostnadsambitionsnivå Prislapp - tilldelning Kulturverksamhet 892 112 % 997 Fritidsverksamhet 1 364 121 % 1 650 * Genomsnitt: Nettokostnad - Pendlingskommun nära mindre tätort Verksamhetsbeskrivning Reglemente för samhällsbyggnadsnämnd fattas beslut om i början av hösten. Verksamhetsbeskrivningen kompletteras med nämndens uppdrag vid revidering av budget i höst. För framräknande av budgetram för samhällsbyggnadsnämnden har en sammanslagning av tekniska nämnden och miljö- och byggnadsnämnden gjorts. Inga justeringar för avgående eller tillkommande kostnader har gjorts. Volymförändringar Resursfördelning tillämpas på väg, gata och park för samhällsbyggnadsnämnden, vilket för volym följer befolkningens ökning under budgetperioden. Prislappen på tilldelningen är nedjusterad, dels för färre antal prioriteringar Nämnd (tkr) ram 25 168 33 142 33 532 34 379 varav: Pris/Volymförändringar 1 739 1 876 2 340 prioriteringar - 250 Verksamhetsförändringar 7 479 Anpassningar - 995-1 486-1 493 Miljöstrategiskt arbete 250 tkr flyttas från samhällsbyggnadsnämnden och läggs in under riktade budgetprioriteringar. Verksamhetsförändringar Avskrivningar på inventarier flyttas ut på respektive nämnd, 7 479 tkr. meter bil- och cykelväg per invånare jämfört med kommungruppens genomsnitt och dels för att behålla nuvarande kostnadsambitionsnivå. Anpassningar för samhällsbyggnadsnämnden baseras på förgående års ram exklusive internhyresintäkter. Verksamhet (antal) Målgrupp Andel Väg- och järnvägsnät, parkering Invånarantal 100% 12 885 12 890 12 900 Parker Invånarantal 100% 12 885 12 890 12 900 Verksamhet (kr per invånare) Genomsnitt* Kostnadsambitionsnivå Prislapp - tilldelning Väg- och järnvägsnät, parkering 1 284 86 % 1 099 Parker 363 54 % 195 * Genomsnitt: Nettokostnad - Pendlingskommun nära mindre tätort Jävsnämnd Verksamhetsbeskrivning Reglemente för jävsnämnd fattas beslut om i början av hösten. Verksamhetsbeskrivningen kompletteras därför med nämndens uppdrag vid budgetjustering i höst. 36 37

INVESTERINGSBUDGET Investeringsbudget Som tidigare beskrivits så finns det stora investeringsbehov nationellt i verksamhetslokaler och även så i Tidaholms kommun. I budgeten för - finns flertal investeringar som redan beslutas och påbörjas i budget, såsom: Ny F-6 skola på Rosenbergs området - total projektbudget 155 mnkr (-) Ny Förskola på Rosenbergs området - total projetkbudget 25 mnkr (-) Ombyggnation Forsen/Hökensåsskolan - total projekt budget 20 mnkr (-) Idrottshall på Rosenbergsområdet - total projektbudget 30 mnkr (-) Nämnd (tkr) Tilläggsanslag & ombudg Summa budget Kommunstyrelsen 2 300 1 583 3 883 1 200 1 200 1 200 Barn- och utbildningsnämnd 1 000 328 1 328 1 000 1 000 1 000 Kultur- och fritidsnämnd 500 300 800 3 000 500 500 Social- och omvårdnadsnämnd 600 487 1 087 500 500 500 Samhällsbyggnadsnämnd 82 975 11 133 94 108 104 775 97 000 12 250 Skattefinansierad verksamhet 87 375 13 831 101 206 110 475 100 200 15 450 Vatten- och avloppsverk 6 300 2 235 8 535 2 300 800 - Renhållningsenhet 8 500 7 099 15 599 6 000 1 000 - Affärsdrivande verk 14 800 9 334 24 134 8 300 1 800 Totalt kommunen 102 175 23 165 125 340 118 775 102 000 15 450 Befolkningsprognos BILAGA 1 Prognos År 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2022 2023 2024 2025 2026 2027 0 år 158 131 131 158 141 139 142 143 143 143 143 143 142 141 139 139 Ökning per år 40-27 - 27-17 - 3 1 1-0 - 0-0 - 2-1 - 1-0 Ack fr o m - - - - - - 3 4 4 4 4 4 3 2 0-0 1-5 år 600 668 694 705 729 761 729 736 734 723 724 727 728 728 726 723 Ökning per år - 21 68 26 11 24 - - 32 7-2 - 11 1 3 1-1 - 2-3 Ack fr o m - - - - - - - 32-25 - 27-38 - 37-34 - 33-33 - 35-38 6 år 126 111 130 127 141 131 177 143 150 159 148 146 148 149 149 150 Ökning per år - 4-15 19-3 14-46 - 34 7 10-11 - 2 2 0 1 0 Ack fr o m - - - - - - 46 12 19 28 17 15 17 18 18 19 7-9 år 387 366 381 368 387 417 410 452 455 470 455 460 456 446 447 451 Ökning per år 1-21 15-13 19 - - 7 42 2 16-15 5-4 - 10 1 4 Ack fr o m - - - - - - - 7 35 38 53 38 43 39 29 30 34 10-12 år 412 418 389 395 385 389 392 402 426 419 457 459 474 460 465 462 Ökning per år - 19 6-29 6-10 - 3 10 24-7 38 2 15-14 5-3 Ack fr o m - - - - - - 3 13 37 30 68 70 85 71 76 73 13-15 år 398 405 442 420 435 409 414 407 406 409 418 441 435 470 472 486 Ökning per år 19 7 37-22 15-5 - 7-1 3 8 23-6 35 2 14 Ack fr o m - - - - - - 5-2 - 3 0 9 32 26 61 63 77 16-18 år 476 436 398 428 441 473 447 455 436 440 434 432 436 445 465 460 Ökning per år - 44-40 - 38 30 13 - - 26 8-19 4-6 - 1 4 8 20-5 Ack fr o m - - - - - - - 26-18 - 37-33 - 39-41 - 37-28 - 8-13 19-24 år 1 099 1 068 1 034 989 965 846 857 844 842 843 850 849 843 843 832 843 Ökning per år 21-31 - 34-45 - 24-11 - 13-2 1 7-1 - 6 0-11 11 Ack fr o m - - - - - - 11-2 - 4-3 4 3-3 - 3-14 - 3 25-44 år 2 654 2 682 2 747 2 736 2 807 2 888 2 880 2 875 2 871 2 879 2 889 2 885 2 927 2 923 2 950 2 960 Ökning per år - 48 28 65-11 71 - - 8-5 - 5 8 10-3 41-4 28 9 Ack fr o m - - - - - - - 8-13 - 17-9 1-3 39 35 62 72 45-64 år 3 419 3 416 3 410 3 441 3 421 3 401 3 397 3 406 3 376 3 304 3 270 3 242 3 193 3 191 3 146 3 125 Ökning per år 18-3 - 6 31-20 - - 4 9-29 - 73-33 - 28-49 - 3-45 - 20 Ack fr o m - - - - - - - 4 5-25 - 97-131 - 159-208 - 210-255 - 276 65-79 år 2 019 2 049 2 066 2 097 2 119 2 134 2 145 2 141 2 161 2 216 2 190 2 185 2 179 2 153 2 146 2 140 Ökning per år 27 30 17 31 22-11 - 4 20 55-26 - 5-6 - 26-7 - 6 Ack fr o m - - - - - - 11 7 27 82 56 51 45 19 12 6 80-89 år 689 682 669 681 688 700 715 730 729 723 757 781 813 849 881 906 Ökning per år 3-7 - 13 12 7-15 15-0 - 6 33 25 32 36 33 24 Ack fr o m - - - - - - 15 30 29 23 57 81 113 149 181 206 90-w år 119 133 126 124 138 139 143 151 161 170 179 181 179 180 182 184 Ökning per år - 6 14-7 - 2 14-4 8 9 10 9 1-2 2 2 2 Ack fr o m - - - - - - 4 12 22 31 40 42 40 41 43 45 Totalsumma 12 556 12 565 12 617 12 669 12 797 12 827 12 848 12 885 12 890 12 900 12 914 12 933 12 953 12 977 13 002 13 029 Ökning per år - 13 9 52 52 128-21 37 5 10 14 18 21 23 25 27 Ack fr o m - - - - - - 21 58 63 73 87 106 126 150 175 202 1980 1990 2000 2017 P 2027P Födda 131 198 119 137 140 137 Döda 179 149 152 135 138 145 Födelseöverskott -48 49-33 2 2-8 Inflyttade 376 581 369 539 545 550 Utflyttade 385 462 472 515 526 515 Flyttnetto -9 119-103 24 19 35 Folkökning -57 168-136 26 21 27 38 Folkmängd 13 069 13 283 12 694 12 827 12 848 13 029 39

BILAGA 2 BILAGA 2 Investeringsbudget Skattefinansierat Namn Totalt Notering Lokalinvesteringar Skolbyggnader Skolbyggnad - Rosenberg F-6 50 000 51 750 51 750-153 500 Projekt Utsmyckning Rosenbergsskolan - 1 500 - - 1 500 Projekt Förskola - Rosenberg - 12 000 13 000-25 000 Projekt Idrottshall - Rosenberg - 15 000 15 000-30 000 Projekt Ombyggnation Hökensås/Forsen 5 000 10 000 5 000-20 000 Projekt Vård och omsorg - Nytt LSS-Boende 10 081 - - - 10 081 Övriga fastigheter - erat fastighetsunderhåll 5 762 5 000 5 000 5 000 20 762 Årligen Barnens Hus - - - - Byte värmekälla Fröjereds skola 1 300 - - - 1 300 Byte värmekälla Midgård, lägenheter 500 - - - 500 Projekt Tillgänglighetsanpassning 234 100 100 100 534 Projekt Reservkraftverk 600 600 - - 1 200 Projekt Övriga, inkl förstudier 1 526 - - - 1 526 Infrastruktur IT 810 - - - 810 Projekt E-arkiv 1 200 - - - 1 200 Projekt Gemensamt hänvisningssystem Falköping 500 - - - 500 Projekt Parker Kommunens Gröna rum 600 600 600 600 2 400 Årligen Tidan - Belysning, etapp III-IV 200 - - - 200 Projekt Kajkanter - Tidan - 800 - - 800 Projekt Lekplatser Underhåll 19 250 250 250 769 Årligen Diverse 109 - - - 109 Projekt Gator och trafikbelysning - - - - - Broar, renovering 888 500 500 500 2 388 Årligen GC-väg samt trafikreglering enligt program 2 750 2 000 2 000 2 000 8 750 Årligen - Statsbidrag - 1 375-1 000-1 000-1 000-4 375 Årligen Trafikbelysning 316 200 200 200 916 Årligen Toppbeläggningar 1 524 1 500 1 500 1 500 6 024 Årligen Exploatering - Bälteberga, nytt exploateringsområde 2 000 2 000 - - 4 000 Projekt Yxan (Hägnelund) 1 000 - - - 1 000 Projekt Övrigt 21 - - - 21 Projekt Inventarier - Inventarier Samhällsbyggnadsnämnd 1 378 1 475 1 100 1 100 5 053 Årligen Inventarier Social- och omvårdnadsnämnd 1 087 500 500 500 2 587 Årligen Inventarier Kultur- och fritidsnämnd 800 1 500 500 500 3 300 Årligen Inventarier Barn- och utbildningsnämnd 1 328 1 000 1 000 1 000 4 328 Årligen Inventarier Kommunstyrelsen 1 373 1 200 1 200 1 200 4 973 Årligen Övrigt - Reserv förstudie, projektering 9 675 2 000 2 000 2 000 15 675 Årligen Affärsdrivande Namn Totalt Notering VA-verk Reservvattentäkt 7 291 2 500 1 000-10 791 Projekt VA-ledning Madängsholm-Tidaholm 500 - - - 500 Projekt Överföringsledning Folkabo 2 500 2 500 - - 5 000 Projekt Exploateringsområde kv Yxan (Hägnelund) 2 938 - - - 2 938 Projekt Exploateringsområde Bälteberga 2 000 1 000 - - 3 000 Projekt Övrigt 370 - - - 370 Projekt Summa VA 15 599 6 000 1 000-22 599 Renhållningsenheten Deponiåterställning 2 735 500 500-3 735 Projekt Sopbil 2 000 - - - 2 000 Projekt Matavfall Kärl 500 200 200-900 Projekt Ombyggnation ÅVC 500 - - - 500 Projekt Personalbyggnad - Siggestorp 2 000 - - - 2 000 Projekt Farligt Avfall 700 - - - 700 Projekt Rivning + Kallgarage /förråd - 1 000 - - 1 000 Projekt Grönt kort - 500 - - 500 Projekt Återvinningsstationer (ÅVC) 100 100 100-300 Årligen Summa renhållning 8 535 2 300 800-11 635 Summa affärsdrivande 24 134 8 300 1 800-34 234 Total investeringsbudget Namn Totalt Notering Summa skattefinansierad verksamhet 101 206 110 475 100 200 15 450 327 331 Summa affärsdrivande 24 134 8 300 1 800-34 234 Summa investeringar 125 340 118 775 102 000 15 450 361 565 Summa skattefinansierad verksamhet 101 206 110 475 100 200 15 450 327 331 40 41

BILAGA 3 BILAGA 4 Riktade budgetprioriteringar Ekonomistyrningsprinciper Målområde Attraktiv kommun Medborgaren i fokus Livslånga lärandet Boende Näringsliv Övrigt Riktade budgetprioriteringar Kommunens stadskärna är viktig för att stärka upplevelsen att Tidaholm är en bra plats att leva och bo i. För att nå detta mål så avsätts medel för Stadskärnans utveckling och kommunidentitet. Kommunen har en viktig roll i att skapa ett miljömässigt hållbart samhälle. För att stödja och främja arbetet så avsätts medel för att arbeta fram en strategi för Tidaholms kommun. Kommunen har en viktig roll i bredbandsarbetet. För att nå målet med bredbandsutbyggnad så har en projektledare anlitats som bredbandssamordnare inom Tidaholms Energi AB. Tjänsten finansieras till 50 % av Tidaholms kommun. Kultur och fritidsnämnden erhåller 200 tkr för ökat stöd till folkbildning med anledning av civilsamhällets viktiga roll i samhälllsfunktionen För att nå målet att öka tillgången till ett bra och varierat boende för alla, så avsätts medel för att accelerera arbetet med detaljplanering och planläggning. För att nå målet att näringslivsklimatet skall förbättras i Tidaholms kommun, så ska kommunen utbilda elever för framtida behov. Därför avsätts medel för att erbjuda feriepraktik till elever i åk 1 och åk 2 på gymnasiet. Inom ramen för ett projekt med start 2016 ska kommunen arbeta för att erbjuda alla anställda rätten till en heltidsanställning 500 * 1 000 350 200 1 000 350 1 000 700 700 700 Summa 2 400 2 700 700 700 Återstår 4 600 3 600 5 600 2 600 Summa avsatta medel 7 000 6 300 6 300 3 300 God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning är ett viktigt mål för kommunen och ett grundläggande villkor för att kunna uppnå de välfärdspolitiska mål, som är det primära syftet med kommunens verksamhet. God ekonomisk hushållning innebär att kommunens verksamhetsmässiga samt finansiella mål uppnås. På samma sätt är en svag ekonomisk hushållning en begränsning för kommunen när det gäller att tillgodose angelägna behov inom olika verksamhetsområden. En balanserad ekonomisk utveckling är en förutsättning för att kommunens service kan behållas och utvecklas. 1. modell Respektive nämnd ansvarar för att beslutade mål och åtaganden uppnås inom tilldelade kommunbidrag. Nämnd ska inrymma sina verksamheter inom den budget som kommunfullmäktige har fastställt. De mål som upprättas för nämnderna skall vara realistiska så att de resurser som ställs till verksamheternas förfogande kan uppfylla målen. Mål och medel skall harmoniera. Beredskap för kostnadsavvikelser mot budget och oförutsedda utgifter ansvarar nämnden för genom omprioriteringar och omfördelningar inom tilldelad budget. Om inte särskilt angivits har nämnd möjlighet att omdisponera medel utifrån kommunfullmäktiges prioriterade mål. Om den beslutade ramen visar sig otillräcklig ska nämnd i första hand vidta åtgärder för att omdisponera tillgängliga resurser inom nämndens samlade kommunbidrag och i andra hand hos kommunfullmäktige aktualisera behov av att ändra mål och inriktning för verksamheten. Nämnd är skyldig att vidta åtgärder vid befarat underskott. 2. Resursfördelning En ny resursfördelningsmodell, som bygger på standardkostnader och volym beräknad enligt framtagen befolkningsprognos, har framtagits inför budget 2016. Utgör första etappen på en fortsatt utveckling av resursfördelningsmodellen. 3. Balansräkningsenheter Skattefinansierad verksamhet och taxefinansierad verksamhet skall hållas åtskild VA-verk och renhållningsverk redovisas därför var och en för sig som balansräkningsenheter. och affärsdrivande verksamhet beträffande investeringar regleras med interna lånereverser. Räntesats för lånereverserna fastställs en gång per år i samband med att kommunfullmäktige fastställer nästkommande års budget. Kostnadstäckningsgraden för de affärsdrivande verksamheterna skall utgöra 100 %. 4. Nämnderna utgör resultatenheter Varje nämnd får ett kommunbidrag för hela sitt verksamhetsområde. Kommunbidraget är lika med nämndens nettokostnader. Nämnden kan i sin tur uppdela sin verksamhet i olika resultatenheter eller resultatområden. Overheadkostnader för central administration ingår ej i nämndens kommunbidrag: 5. Uppföljning Kommunstyrelsen har uppsiktsplikt över att de av fullmäktige fastställda målen för verksamheten och ekonomin efterlevs. Varje nämnd skall genomföra resultat- och måluppföljning. Redovisning till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige sker i samband med delårsbokslut augusti och årsredovisning. Redovisning av ekonomisk uppföljning till kommunstyrelsen efter februari, april och oktober. Kommunstyrelsen ska, om beslutad budget inte bedöms uppnås, till kommunfullmäktige föreslå omprioriteringar mellan verksamheter eller andra åtgärder för att uppnå budget i balans. 6. Över- och underskottshantering 6a. Överskott och underskott Nämndnivå: Efter verksamhetsårets slut skall nämnden genomföra en uppföljning av verksamhetens utförande samt presentera en mål- och resultatanalys. Efter denna redovisning kommer kommunstyrelsen att fatta beslut om fördelning av över- och underskott. Resultatenhetsnivå: Respektive nämnd beslutar om resultatets fördelning för sina resultatenheter. Nämnden har att beakta det totala resultatet för nämnden vid resultatets fördelning. 6b. Principer för användning av överskott Ett ackumulerat överskott disponeras av nämnden och får användas för utgifter av ej återkommande karaktär. Överskottet får ej användas som Fordringar och skulder mellan skattekollektivet ett sätt att finansiera årligen återkommande ut- 42 43

BILAGA 4 BILAGA 4 gifter. För ett årligt uttag överstigande 500 000 kr krävs alltid kommunstyrelsens medgivande bland annat på grund av likviditets- och resultatpåverkande skäl. Nämnden skall före beslut om uttag från ackumulerat överskott beakta årets resultat. 7. Omdisponeringar och tilläggsanslag 7a. Omdisponeringar av medel under löpande år Omdisponering av medel under löpande år inom kommunbidraget beslutas av resp nämnd Om omdisponering erfordras mellan olika nämnders kommunbidrag skall beslut härom fattas av kommunstyrelsen. 7b. Tilläggsanslag En av hörnstenarna i kommunens budgetmodell är att någon kompensationsekonomi ej skall råda. Kommunbidraget kan ses som ett kontrakt för att få viss verksamhet utförd. Härav kommer att tilläggsanslag under löpande år ej beviljas till någon verksamhet. 8. Intern kontroll Intern kontroll är en process som utförs av styrelse, nämnd, förvaltningsledning och medarbetare där syftet är att säkerställa att verksamheten: bedrivs i enlighet med fullmäktiges mål, riktlinjer och uppdrag, bedrivs enligt gällande lagar och föreskrifter, använder resurser på ett effektivt sätt och har en tillförlitlig finansiell redovisning och rättvisande rapportering. samheten. För att precisera detta ytterligare gäl ler att en utgift redovisas som en investering om: - Den ekonomiska livslängden beräknas till minst tre år - Är avsedd för stadigvarande bruk - Att beloppet är av väsentlig storlek Samtliga kriterier skall vara uppfyllda. Med väsentligt belopp menas ett halvt prisbasbelopp. Korttidsinventarier och inventarier till ringa värde (anskaffningskostnad under ett halvt prisbasbelopp) kostnadsförs direkt. Ändring av redovisningsprinciper har skett för gränsdragningen mellan vad som skall betraktas som investering respektive driftkostnad när det gäller att bibehålla eller alternativt förlänga/förbättra funktion och livslängd av en anläggningstillgång. Tidigare utgångspunkt har varit att allt som bibehåller standarden på anläggningen skall betraktas som driftkostnad. Förbättringsåtgärder skall definieras som investering. Denna gränsdagning har nu omtolkats så att båda dessa åtgärder förlänger anläggningens livslängd och skall därför klassificeras som investering. Detta innebär att driftkostnadsmedel för planerade underhållsåtgärder på fastigheter, gator, trafikbelysning mm kommer att klassificeras som investering. Regelbundet återkommande och beloppsmässigt jämförliga inventarieanskaffningar skall ej upptagas i investeringsbudgeten. Undantag kan göras för objektvisa nyanskaffningar och större sporadiska ersättningsanskaffningar. 9b. Investeringsprocessen Kommunfullmäktige har (Kf 3/1997) antagit regler för ett investeringsprojekts genomförande I fullmäktiges reglemente för intern kontroll 1 beskrivs en ansvarskedja där kommunstyrelsen har det upphandling till uppföljning och slutredovisning. från förstudie, projektering, genomförande och övergripande ansvaret för att det finns en god intern Investeringsäskanden skall beskriva investeringens syfte, investeringsbehov och driftkostnads- kontroll i kommunens verksamheter. Detta innebär bland annat att kommunstyrelsen ansvarar för att det konsekvenser. Dessutom skall beskrivas vilka upprättas en organisation kring intern kontroll energi- och miljökonsekvenser/effekter investeringen ger. Nämnderna ansvarar därefter för den interna Före ett beslut tas om en investering skall avgöras hur investeringens kostnader i form av ka- kontrollen inom sina respektive verksamhetsområden. Respektive nämnd ska se till att det finns en organisation för den interna kontrollen, att regler och nämndens kommande budgetramar/kommunbipitalkostnad samt övriga kostnader skall påverka anvisningar antas samt att det årligen upprättas en drag. internkontrollplan. Medel för investeringar anslås per investeringsobjekt. 9. Investeringar Omdisponering av investeringsmedel till väsentlig karaktär beslutas av kommunfullmäktige. Med 9a. Definition En investering är en anläggningstillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav i verkstiger 5 000 tkr eller är av principiell betydelse. väsentlig karaktär menas objekt vars utgift över- Övrig omdisponering av investeringsmedel beslu- 44 45 tas av kommunstyrelsen. Ombudgetering av investeringsanslag mellan budgetår beslutas av kommunstyrelsen. 9c. Metod kapitalkostnad För beräkning av kapitalkostnader för skattefinansierad verksamhet används så kallad nominell metod. Avskrivningar görs planenligt under anläggningens eller inventariernas nyttjandetid och startar när dessa tas i bruk. Kapitalkostnader ingår inte i nämndernas ramar men påverkar kommunens resultat 10. Beslutsprocessen av ett investeringsprojekt från plan till genomförande 10a. Förstudie Behov av en investering uppstår hos en nämnd. Nämnden upprättar en idéskiss för projektet samt ansöker hos kommunstyrelsen att få göra en förstudie. En totalkostnadskalkyl skall alltid bifogas beslutsunderlaget samt hur investeringen påverkar framtida driftkostnader. Kommunstyrelsen anger direktiv för hur förstudien skall bedrivas. Medel till förstudien anslås. Resultatet av förstudien presenteras för kommunstyrelsen. I detta läge skall kommunstyrelsen: - Föreslå kommunfullmäktige att gå vidare med projektet samt uppdra åt tekniska nämnden att göra en projektering. I samband härmed anslår även kommunfullmäktige medel till projektering. - Återremittera ärendet till verksamhets nämnden och med förändrade direktiv. - Avbryta projektet. 10b. Projektering Samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att genomföra projekteringen av investeringsprojektet Anslag för projektering innebär ej att slutligt beslut föreligger angående genomförande av investeringen. En uppföljning av kostnadskalkylen som upprättades i förstudien skall ske och bifogas beslutsunderlaget samt hur investeringen påverkar framtida driftkostnader. Resultatet av projekteringen föreläggs kommunstyrelsen som föreslår kommunfullmäktige: - att genomföra investeringsprojektet och samtidigt anslå medel för investeringens genomförande. - att avbryta projektet. 10c. Genomförande och upphandling Samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att upphandla investeringen och genomföra investeringen i enlighet med projekteringen. Om investeringsutgiften avviker från gällande anslagsnivå skall tekniska nämnden på nytt ta upp ärendet för nytt beslut i kommunfullmäktige. 10d. Uppföljning och slutredovisning Samhällsbyggnadsnämnden skall tertialvis i samband med delårsrapport rapportera till kommunstyrelsen beträffande projektets fortskridande och ekonomi. Slutredovisning skall ske till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige gällande både investering och driftkostnader.

BILAGA 5 BILAGA 5 Begrepp Begrepp Strategisk plan Verksamhetsplan Enhetsplan Vision Målområde Strategi Mätmetod Processägare (ansvar inom målstyrningen) Ansvarig nämnd (ansvar inom målstyrningen) Förklaring Kommunfullmäktiges viktigaste verktyg för att styra och leda den kommunala verksamheten. en ska ge besked om vad kommun prioriterar, vilka mål som ska uppnås, vilka resurser som behövs och hur de ska finansieras. En verksamhetsplan är en redogörelse av de aktiviteter förvaltningen planerar att genomföra under en kommande period. Verksamhetsplanen åskådliggör hur de strategiska målen ska uppnås under en viss period, exempelvis ett år. I en verksamhetsplan bryts större mål ner till delmål samt att ev enhetsplaner och riktlinjer för en bestämd period tas fram. Enhetsplanen beskriver nämndens antagna verksamhetsmål som enheterna ska arbeta mot för att förverkliga nämndens men också de kommungemensamma målen. En övergripande politisk ambition att formulera sin strategi mot. En vision beskriver ett önskat framtida läge och behöver inte kunna mätas eller vara helt realistiskt. Område med övergripande karaktär som anger den önskvärda riktning och utveckling för strategiska mål. Är ett vägval en riktningsbestämning som ska leda mot visionen. En beskrivning av vilken metod som ska användas för att mäta och därefter analysera utfallet. Mätmetoden skall ge förutsättning för samma mätvärde när samma objekt mäts vid upprepade tillfällen (förutsatt att objektet inte ändrat sig). Det slutliga resultatet (per år) Önskat resultatvärde (per år) Inom målstyrning finns ansvarig nämnd och processägare. Processägaren äger ansvaret för att väga samman de ansvariga nämndernas analyser samt dra en slutsats om hur de ansvariga nämndernas arbete sammantaget har påverkat utfallet av det strategiska målet i strategisk plan. Den nämnd som omfattas av effektmål och som skall ta fram underliggande effektmål utifrån sitt resp område i verksamhetsplan. Varje ansvarig nämnd ansvarar för att analysera utfallet av nämndens arbete mot ett visst strategiskt mål och delge processägare. Finansieringsanalys Kassaflödesanalys Balansräkning Likviditet Soliditet Internränta Avskrivning Periodisering Skatteunderlag Skattekraft Resultatutjämningsreserv (RUR) Lokal utvecklingsreserv (LUR) Finansieringsanalys visar hur driftverksamheten, investeringsverksamheten och finansieringsverksamheten bidragit till den uppkomna förändringen av likvida medel. Se finansieringsanalys. Balansräkningen redovisar hur stora kommunens tillgångar är vid årsskiftet och hur dessa tillgångar är finansierade. Balansräkningen visar också hur kapitalet har använts och hur det har anskaffats. Tillgångarna är uppdelade i omsättningstillgångar och anläggningstillgångar. Betalningsförmågan på kort sikt (förmåga att betala skulder i rätt tid). Andelen eget kapital av de totala tillgångarna (graden av egna finansierade tillgångar). Internränta - Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggnings- och omsättningstillgångar) som utnyttjas inom en viss tid. mässig värdenedsättning av anläggningstillgångar. Fördelning av kostnader och intäkter på de redovisningsperioder till vilka de hör. Totalt kommunalt beskattningsbar inkomst för samtliga skattskyldiga i kommunen (framkommer vid inkomsttaxeringen). Skatteunderlaget dividerat med antalet invånare vid inkomstårets utgång (den kommunalt beskattningsbara inkomsten per invånare). Reserven är avsedd att utjämna normala svängningar i skatteunderlaget över konjunkturcykeln för att skapa större stabilitet för verksamheterna. När disposition ur fonden får göras uttrycks i kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning. I 2013 års bokslut avsattes medel av de av AFA återbetalade sjukförsäkrings avgifter som erhölls detta året till en lokal utvecklingsreserv. Omvärldsanalys Omvärldsanalysen är en analys av vilka faktorer och kommande trender som påverkar kommunen, det vill säga omvärlden. Omvärldsanalyser används som grund för strategisk planering och övergripande beslut. Resursfördelningsmodell Modell för att fördela ekonomiska resurser. Referenskostnad Referenskostnaden bygger på kostnadsutjämningen och indikerar vad respektive verksamhet borde ha för nettokostnad, enligt kostnadsutjämningssystemet, om kommunen bedriver den verksamheten med genomsnittlig ambitionsnivå och effektivitet. Referenskostnad kallades tidigare för Strukturårsjusterad standardkostnad. Delårsrapport Delårsrapporten skall innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av kommunens verksamhet och resultat sedan föregående räkenskapsårs utgång. Årsredovisning Årsredovisningen skall redogöra för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets slut och bestå av förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och en sammanställd redovisning. Bokslut Ett avslutande av alla konton i bokföringen och ett sammanställande av tillgångar och skulder i en balansräkning vid slutet av redovisningsperioden samt av intäkter och kostnader under denna i en resultaträkning. Finansiella mål Kommunens finansiella mål uttrycks i form av resultatmål och mål för egenfinansiering av investeringar. Se Strategisk plan Verksamhetsmål Kommunens verksamhetsmål uttrycks i form av effektmål på en övergripande nivå i strategiska planen och nedbrutna inom respektive nämndområde i verksamhetsplaner. Resultaträkning Resultaträkningen är en sammanställning av kostnader och intäkter för en redovisningsperiod. 46 47

BILAGA 6 balansräkningsenheter Resultaträkning (tkr) Skattefinansierad VA-Verk Verksamhetens intäkter 19 100 11 300 Totalt kommunen Verksamhetens kostnader -708 652-15 400-10 600-734 652 Av- och nedskrivningar -26 666-3 232-654 -30 552 Verksamhetens nettokostnader -735 318 468 46-734 804 Skatteintäkter 577 925 577 925 Gen. statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift 182 011 182 011 Finansiella intäkter 227 227 Finansiella kostnader -2 045-468 -46-2 559 Resultat före extraordinära poster 22 800 0 0 22 800 Extraordinära intäkter - Extraordinära kostnader - Årets resultat 22 800 0 0 22 800 Kassaflödesrapport (tkr) Den löpande verksamheten Renhållningsverksamhet Skattefinansierad VA-Verk Renhållningsverksamhet Totalt kommunen Årets resultat 22 800 22 800 Justering för ianspråktagna avsättningar - - Justering för av- och nedskrivningar 26 666 3 232 654 30 552 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 400 400 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning / minskning kortfristiga fordringar Ökning / minskning förråd och varulager - Ökning / minskning kortfristiga skulder 49 866 3 232 654 53 752 Kassaflöde från den löpande verksamheten 49 866 3 232 654 53 752 Investeringsverksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar -111 475-6 000-2 300-119 775 Investeringsbididrag materiella anläggningstillg. 1 000 1 000 Försäljning av materiella anläggningstillgångar - - Investeringar i finansiella anläggningstillgångar - - Försäljning av finansiella anläggningstillgångar - - Kassaflöde från investeringsverksamheten -110 475-6 000-2 300-118 775 Finansieringsverksamheten - Nyupptagna lån - 6 000 2 300 8 300 Amortering av skuld -8 217-2 020-77 -10 314 Ökning av långfristiga fordringar -8 300-8 300 Minskning av långfristiga fordringar 2 097 2 097 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -14 420 3 980 2 223-8 217 Årets kassaflöde -75 029 1 212 577-73 240 48 49

50 Postadress: 522 83 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset Torggatan 26A Telefon: 0502-60 60 00 Fax: 0502-60 63 50 E-post: tidaholms.kommun@tidaholm.se www.tidaholm.se