ÅRSREDOVISNING 2012
INNEHÅLL INLEDNING KOMMUNLEDNINGEN HAR ORDET... 1 EKONOMISK SAMMANFATTNING... 2 FEM ÅR I RAD... 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AVSTÄMNING AV KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 FINANSIELL ANALYS... 6 PERSONALREDOVISNING... 10 RÄKENSKAPER RESULTATRÄKNING... 14 BALANSRÄKNING... 15 KASSAFLÖDESANALYS... 16 NOTER... 17 DRIFTSREDOVISNING... 23 INVESTERINGSREDOVISNING... 24 RESULTATRÄKNING FULLFOND OCH BLANDMODELL... 25 BALANSRÄKNING FULLFOND OCH BLANDMODELL... 26 SÄRSKILD REDOVISNING FÖR VATTEN- OCH AVLOPPSVERKSAMHET... 27 REDOVISNINGSPRINCIPER... 31 ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND KOMMUNSTYRELSE KOMMUNLEDNINGSKONTOR... 33 KOMMUNSTYRELSE CAMPUS VÄRNAMO... 37 UPPHANDLINGSNÄMND... 39 TEKNISK NÄMND... 42 MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSNÄMND... 46 Miljö- och stadsbyggnadskontoret... 46 MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSNÄMND... 51 Räddningstjänst... 51 KULTURNÄMND... 54 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND... 57 OMSORGSNÄMND... 62 MEDBORGARNÄMND... 67 ÖVERFÖRMYNDARE... 72 KOMMUNENS REVISORER... 73 FINANSIERING OCH ÖVRIG VERKSAMHET... 74 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 76 SAMMANSTÄLLD RESULTATRÄKNING... 78 SAMMANSTÄLLD BALANSRÄKNING... 79 SAMMANSTÄLLD KASSAFLÖDESANALYS... 80 NOTER TILL SAMMANSTÄLLD REDOVISNING... 81 VÄRNAMO STADSHUS AB... 83 VÄRNAMO ENERGI AB (KONCERNEN)... 84 FINNVEDSBOSTÄDER AB... 85 STUDENTBOSTÄDER I VÄRNAMO AB... 86 VÄRNAMO KOMMUNALA INDUSTRIFASTIGHETER AB... 87 ÖVRIGT REVISIONSBERÄTTELSE... 88 ORD- OCH BEGREPPSFÖRKLARING... 90 Årsredovisningen är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige över verksamhetsåret 2012. Frågor om innehållet besvaras av ekonomichef Kjell Fransson eller controller Emma Svensson, Värnamo kommun, 331 83 Värnamo, telefon 0370-37 70 00, e-post: kommunen@varnamo.se, org.nr: 212000-0555. Bilderna i årsredovisningen kommer från Smålandsbilder samt egna bilder.
INLEDNING KOMMUNLEDNINGEN HAR ORDET Bokslut 2012 åter ett framgångsrikt år för Värnamo Den ekonomiska utvecklingen i världen har även påverkat Värnamo kommun under 2012, inte minst när det gäller vilka ekonomiska förutsättningar som är realistiska. Den höga arbetslösheten biter sig fast och påfrestningar för invånarna speglar sig i de höga kostnaderna för olika sociala insatser. Trots stor påverkan från omvärlden kan och måste vi själva skapa de goda tiderna i Värnamo och arbetet med att skapa en långsiktigt hållbar tillväxt blir bara viktigare. Vår befolkning ökar, vi har kontroll över våra kostnader och vi satsar offensivt både på investeringar och på att utveckla våra medarbetare. Samtidigt är vi den kommun i länet som har lägst skatt. Investeringar Ombygganden av Gummifabriken fortskrider, liksom en rad andra investeringar, där det största objektet är det nya avloppsverket med tillhörande ledningar. Tillväxtarbete Vi har tillsammans med Värnamo Näringsliv och Värnamo City skapat en ny funktion: tillväxtstrategen som arbetar för att trygga den framtida välfärden. Nu går vi vidare med att anställa en företagslots för att ge ännu bättre service till befintliga och nya företag som vill etablera sig i kommunen. Målstyrning Införandet av målstyrning av verksamheterna fortsatte enligt plan och införandefasen är nu klar. Vi har förstärkt vår kvalitetsorganisation och skapat ett nytt forum för att analysera verksamheter ur både ett kvalitetsperspektiv och ett ekonomiskt perspektiv: har vi rätt kvalitet till rätt kostnad på våra tjänster är den fråga som ska besvaras. Vi är också i gång med ett långsiktigt arbete för att utveckla kommunens värdegrund. Samverkansutredning Under 2012 har vi också startat vår omfattande samverkansutredning, ett relativt unikt sätt att ta bort onödiga kostnader på medellång sikt. Samverkansutredningen har fått ett brett gensvar och bygger på transparens och delaktighet från chefer, medarbetare, fackliga företrädare och politiker. Förslagen som arbetas fram kommer var för sig att behandlas i kommunstyrelsen, som beslutar vilka förslag som ska förverkligas. För genomförandet av de olika förslagen har ordförande i nämnderna och hela kommunstyrelsen det yttersta ansvaret. Resultat Det ekonomiska resultatet för Värnamo kommun år 2012 blev + 19 miljoner kronor, vilket är tillfredsställande men på en lägre nivå än tidigare år. Få kommuner kan göra pensionsinlösen på 20 miljoner kronor, en satsning som långsiktigt stärker Värnamo kommuns ekonomi. Trots det ovissa ekonomiska läget hoppas vi att de åtgärder som pågår, inte minst inom samverkansutredningarna, ska leda till att Värnamo kommun ska klara de påfrestningar vi står inför. Vi arbetar för att klara påfrestningarna på ett, för medborgarna, bra sätt. Hans-Göran Johansson Kommunstyrelsens ordförande Mats Hoppe Kommunchef ~ 1 ~
INLEDNING EKONOMISK SAMMANFATTNING Årets resultat Årets resultat uppgår till +19,4 Mkr (+60,4 Mkr), vilket är 10 Mkr högre än budgeterat resultat. En av förklaringarna är att allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och fastighetsskatt blev 9,8 Mkr högre än budgeterat. Dessutom har kommunen erhållit en återbetalning av premier från AFA Försäkringar avseende AGS för åren 2007 och 2008 med 26,8 Mkr. Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar blev 2 Mkr lägre än budgeterat främst pga tidsförskjutning av en del projekt. Finansiella intäkter och kostnader blev netto 1,7 Mkr högre än budgeterat. Med anledning av återbetalning av premien från AFA Försäkringar har kommunen under året gjort ett par extra satsningar. En frivillig inlösen av pensionsrätter som har tjänats in före 1998 med 19,8 Mkr inklusive särskild löneskatt har skett och ett bidrag till Rydaholms idrottsförening till en konstgräsplan med 6,9 Mkr har utlovats. Båda dessa har belastat årets resultat. Inlösen av pensionsrätt medför att motsvarande belopp har minskat kommunens ansvarsförbindelse. Per 2012-12-31 uppgår dessa ansvarsförbindelser till 656,2 Mkr (682,7 Mkr). Justerat resultat med hänsyn till reavinster vid försäljningar uppgår till +18,9 Mkr, vilket gör att Värnamo kommun uppfyller kommunallagens krav om en ekonomi i balans. Nämndernas resultat Nämnderna visar i förhållande till budget sammanlagt ett underskott om 10,1 Mkr. De största underskotten visar medborgarnämnd (-9,8 Mkr), barn- och utbildningsnämnd (-9,7 Mkr) och omsorgsnämnd (-2,4 Mkr). De största överskotten visar kommunstyrelsen (kommunledningskontor) (+4,5 Mkr) och stadsbyggnadsnämnd (+5,9 Mkr). De största förklaringarna är följande: Medborgarnämnd -9,8 Mkr Väsentlig ökning av placeringskostnader för barn- och ungdomar samt även för vuxna. Barn- och utbildningsnämnd -9,7 Mkr Några verksamheter har blivit för lågt budgeterade jämfört med de verkliga kostnaderna, vilket har medfört budgetdifferenser om totalt 8 Mkr. De verksamheter som berörs handlar främst om kostnader för skolskjutsar samt hyror och bidrag till de fristående förskolorna. Omsorgsnämnd -2,4 Mkr Beror på ett antal faktorer där både överskott och underskott finns. Exempelvis har intäkter från avgifter överstigit budget medan ex ökat vårdtyngd inom särskilt boende har överstigit budget. Kommunstyrelse kommunledningskontor +4,5 Mkr Överskottet beror bla på felaktig debitering från Telia som har återbetalats under 2012 samt vissa servicefunktioner såsom IT, telefonväxel och vaktmästeri som visar överskott. Miljö och stadsbyggnadsnämnd +5,9 Mkr Miljö- och stadsbyggnadskontoret visar ett överskott om 4,6 Mkr vilket bla beror på att intäkter för bygglov har blivit högre samt att vissa utredningar och projekt inte har tagits i anspråk. Dessutom har några tjänster varit vakanta och personalkostnaderna har därmed blivit lägre. Räddningstjänsten visar ett överskott om 1,4 Mkr, vilket till stor del beror på att kostnaderna för trygghetsprojektet blev lägre än budgeterat. Nettoinvesteringar Årets nettoinvesteringar uppgår till 114,6 Mkr (95,1 Mkr). De största investeringarna avser överföringsledning mellan Värnamo och Pålslund samt påbörjandet av själva reningsverket (25 Mkr totalt), VA sanering i Åminne (7,7 Mkr) samt ombyggnad av kök i Forsheda skola (7,6 Mkr) Budgeterade nettoinvesteringar uppgick till 248,8 Mkr, vilket medför att årets utfall alltså är 134,2 Mkr lägre. Den främsta anledningen är att många beslutade investeringsprojekt av olika anledningar blivit försenade. Personalekonomisk redovisning Per 2012-12-31 har Värnamo kommun 2 646 årsarbetare, att jämföra med 2 588 per 2011-12-31. Det innebär en ökning om 58 årsarbetare. Den totala sjukfrånvaron har ökat med 0,13 procentenheter till 4,58 % 2012. Sjukfrånvaron för kvinnor uppgår till 4,77 % och för män till 3,89 %. Andelen sjukfrånvaro längre än 60 dagar har totalt ökat med 0,88 procentenheter till 46,74 %. Det är främst männens långa sjukfrånvarotid som ökat med 10 procentenheter. ~ 2 ~
INLEDNING FEM ÅR I RAD Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut 2012 2011 2010 2009 2008 Antal invånare (per 12-31) 33 012 32 934 32 833 32 753 32 823 Utdebitering allmän kommunalskatt, kr * 20,75 21,08 21,08 21,08 21,08 Utbetalda löner inkl lönebikostnader, kkr 1 242 459 1 189 114 1 160 092 1 154 583 1 128 909 Omsättning (intäkter, skatteintäkter och 1 923 998 1 912 281 1 874 867 1 805 394 1 793 991 kommunalekonomisk utjämning), kkr Avskrivningar/nedskrivningar, kkr 82 110 82 820 78 048 73 894 71 893 Verksamhetens nettokostnader, kkr 1 536 143 1 492 414 1 457 846 1 440 631 1 411 955 Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning, kkr 1 548 491 1 545 179 1 509 430 1 461 494 1 430 714 Finansnetto, kkr 7 033 7 674 15 084 13 236 18 355 Årets resultat före extraordinära poster, kkr 19 381 60 440 66 668 34 099 37 114 Årets resultat, kkr 19 381 60 440 66 668 34 099 37 114 Årets resultat enligt lagen om ekonomisk balans, kkr 18 889 61 260 60 382 33 759 33 554 Nettoinvesteringar, kkr 114 607 95 075 141 836 159 201 150 673 Anläggningstillgångar, kkr 1 292 902 1 243 431 1 234 546 1 217 288 1 138 510 Kortfristiga fordringar och placeringar samt förråd, kkr 135 434 174 697 135 274 77 118 80 094 Likvida medel, kkr 272 853 268 358 294 048 319 323 259 564 Eget kapital, kkr 1 223 163 1 203 782 1 143 343 1 076 675 1 042 576 Avsättningar, kkr 126 453 142 224 182 715 203 419 163 496 Långfristiga skulder, kkr 28 959 25 029 0 1 586 1 586 Kortfristiga skulder, kkr 322 614 315 451 337 810 332 049 270 510 Pensionsskuld inom linjen (inkl löneskatt), kkr 656 185 682 739 619 851 681 522 660 101 Rörelsekapital, kkr 85 673 127 604 91 512 64 392 69 148 Anläggningskapital, kkr 1 137 490 1 076 178 1 051 831 1 012 283 973 428 Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter och 98,8 96,1 95,6 97,7 97,4 kommunal ek. utjämning och finansnetto Balanslikviditet (oms.tillg/kortfr. skulder) 1,27 1,40 1,27 1,19 1,26 Soliditet (eget kapital/tillgångar), % 71,9 71,4 68,7 66,7 70,5 Soliditet inkl pensionsförpliktelser före 1998, % 33,3 30,9 31,5 24,5 25,9 Skuldbetalningsförmåga = teoretisk återbetalningstid (långfr skulder/res2), år (ej avskrivningar) 0,3 0,2 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde (res/intäkter), % (ej avskrivningar) 5,3 7,5 7,7 6,0 6,1 Skuldflödesgrad (långfr. skulder/intäkter), % 1,5 1,3 0,0 0,1 0,1 Skuldbalansgrad (skulder/tillgångar),% 20,7 20,2 20,3 20,7 18,4 Berörda nyckeltal 2008-2010 är inte omräknade med hänsyn till vissa ändrade redovisningsprinciper from 2011. *) Skatteväxling har skett 2012-01-01 med Jönköpings läns Landsting med 0,33 % för överlämning av huvudmannaskap för kollektivtrafiken. ~ 3 ~
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AVSTÄMNING AV KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL Kommunens nya målstyrningsarbete Värnamo kommun har nu avslutat införandefasen av den nya målstyrningsmodellen. Ett versionsbyte av beslutstödet Hypergene, där målstyrningen är en del, kommer att ske under våren 2013. Tyngdpunkten i målstyrningsmodellen ligger i att alla anställda ska känna till målen och vara kreativa och skapa verkliga aktiviteter kopplade till varje mål, för att målen ska uppnås. I dagsläget finns ca 1800 aktiviteter kopplade till målen. Alla anställda och politiker kan följa målstyrningen genom en tittabehörighet i Hypergene. Kommunens övergripande mål Medborgar-/kundmål 1. Invånarna i Värnamo kommun ska känna sig trygga Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning. Egen tilläggsfråga: "Föreställ dig en kommun med ideal trygghet. Hur nära ett sådant ideal kommer tryggheten i Värnamo kommun?" (Max 100 p) Nulägesnivå: 58 p (höst 2012) Målnivå: 58 p Uppföljningsintervall: Vartannat år, nästa mätning hösten 2014. MÅLET UPPNÅTT 2. Medborgarna ska uppleva att Värnamo är en attraktiv kommun att leva och bo i Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning, NRI (Nöjd Region Index, max 100 p). Helhetskänsla, rekommenderar andra att flytta hit, arbetsmöjligheter, utbildningsmöjligheter, bostäder, kommunikation, kommersiellt utbud, fritid och trygghet. Nulägesnivå: 61 p höst 2012 (snitt för alla kommuner i SCB-mätningen vår o höst 2012 var 60 p, bästa kommun 73 p) Målnivå: 68 p Uppföljningsintervall: Vartannat år, nästa mätning hösten 2014. MÅLET EJ UPPNÅTT Resursmål Med resursmål avses produktivitet, process, ekonomi och personal. Av resursmålen startar vi enbart med ekonomi och personal. Ekonomi 3. Årets resultat bör för ett enskilt år inte understiga 2 % och för perioden* ska genomsnittet inte understiga 2,5 % * Perioden innebär tre år framåt respektive bakåt. Mätmetod: Årets resultat, med undantag för de poster som vid balansavstämning inte ska medräknas och genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad tom 1997, ska för ett enskilt år inte understiga 2 % av summan av allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift. För perioden ska genomsnittet inte understiga 2,5 %. Nulägesnivå: 2,50 % för det enskilda året 2012 och 2,52 % för den aktuella perioden 2010-2015. Målnivå: Se målformulering. Uppföljningsintervall: Två gånger per år (delårsbokslut samt årsbokslut). MÅLET UPPNÅTT 4. Investeringar (exkl. affärsverksamhet**) ska för perioden*** i sin helhet självfinansieras ** Affärsverksamhet avser renhållning samt vatten- och avloppsverksamhet. *** Perioden innebär tre år framåt respektive fem år bakåt. Mätmetod: Den totala nettoinvesteringsvolymen (exkl. affärsverksamhet**) ska för perioden*** inte överstiga summan av resultat (enligt balansavstämning och med justering för genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad tom 1997) och under samma tidsperiod genomförda avskrivningar. Nulägesnivå: +81,4 Mkr Målnivå: Se målformulering. Uppföljningsintervall: Två gånger per år (delårsbokslut samt årsbokslut). MÅLET UPPNÅTT Personal 5. Medarbetarna i Värnamo kommun ska vara nöjda med sin upplevda arbetssituation i frågor som delaktighet, respektfullt bemötande, ledarskap och personlig utveckling. Mätmetod: Medarbetarundersökningens Nöjd medarbetarindex, NMI. Nulägesnivå: 75 i medelbetyg på en skala från 0 till 100 år 2011. Målnivå: 77 i medelbetyg på en skala från 0 till 100 år 2013. Uppföljningsintervall: Första mätning 2011. Därefter 2013. MÄTNING GÖRS 2013 ~ 4 ~
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Miljömål 6. Kommunens medborgare och kommunens egna anställda ska vara nöjda med kommunens miljöarbete i sin helhet Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning, NMI (Nöjd Medborgar Index) del B11:1 om vad medborgarna tror/tycker om kommunens insatser för att kommuninnevånarna ska kunna leva miljövänligt samt medarbetarundersökning. Nulägesnivå: 5,9 höst 2012 (snitt för alla kommuner i SCB-mätningarna vår o höst 2012 var 5,9, bästa kommun 7,0). Anställdas uppfattning 40% nöjda år 2011. Målnivå: 7,0 hösten 2012,samt 60 % nöjda anställda år 2013. Uppföljningsintervall: Vartannat år, nästa mätning SCB hösten 2014. Nästa medarbetarundersökning 2013. MÅLET EJ UPPNÅTT 7. Värnamo kommun som geografiskt område ska reducera utsläppen av växthusgaser med minst 40 % till år 2020 jämfört med 1990 års nivå Mätmetod: Svensk MiljöEmissionsData (SMED)(RUS). Utfallen är justerade from 2012, pga att SMED/RUS använder ny beräkningsmetod då statistikunderlaget blivit utförligare. Nulägesnivå: Minskat med 17,3% mellan åren 1990-2010. (Uppdaterad 1208). Målnivå: Minskning med minst 40 % mellan åren 1990-2020. Uppföljningsintervall: En gång per år. Kommunens symbol för målstyrning MÅLET EJ UPPNÅTT ~ 5 ~
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL ANALYS Årets resultat Kommunen redovisar för 2012 ett positivt resultat på 19,4 Mkr. Den ursprungliga årsbudgeten var på +27,2 Mkr. Under året har revidering skett av årsbudgeten, främst genom att nämnderna använt delar av resultatfonder, till ett budgeterat helårsresultat på +9,4 Mkr. 70 60 50 Mkr 40 30 20 10 0 37,1 34,1 66,7 60,4 2008 2009 2010 2011 2012 Nämnderna visar i sina bokslut ett underskott mot reviderad budget på sammanlagt -10,1 Mkr. De största underskotten visar medborgarnämnden -9,8 Mkr, barnoch utbildningsnämnden -9,7 Mkr och omsorgsnämnden -2,4 Mkr. Kommunstyrelsen (kommunledningskontoret) visar däremot ett överskott på 4,5 Mkr och miljö- och stadsbyggnadsnämnden (miljö- och stadsbyggnadskontoret) +4,6 Mkr. Se vidare driftredovisningen och respektive nämnds verksamhetsberättelse. Avstämning mot balanskravet 19,4 Balanskravet innebär att kommunens intäkter måste överstiga kostnaderna varje enskilt år. Ett eventuellt underskott mot balanskravet ska återställas inom de närmaste tre budgetåren. Realisationsvinster ska inte ingå i denna avstämning mot balanskravet. Årets resultat +19,4 Mkr blir, efter avdrag av realisationsvinsterna på 0,5 Mkr sammanlagt +18,9 Mkr. Det innebär att kommunen under 2012 har uppfyllt lagens krav om balans i ekonomin. Kommunen har inte några underskott från tidigare år som ska återställas. Belopp i Mkr 2008 2009 2010 2011 2012 Resultat enl lagen om +33,6 +33,8 +60,4 +61,3 +18,9 ekonomisk balans Soliditet 70,5 % 66,7 % 68,7 % 71,4 % 71,9 % Förändring av eget kapital +3,7 % +3,3 % +6,2 % +5,3 % +1,6 % Avstämning mot god ekonomisk hushållning I kommunallagen läggs fast att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Den kommunala verksamheten ska genomsyras av en god ekonomisk hushållning i ett både kort- och långsiktigt perspektiv. Kännetecknande för en god ekonomisk hushållning är bla: att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna och att resultatet, sett över en längre period, är positivt Från och med 2004-12-01 har lagen förtydligats och det läggs fast att kommunerna skall ange finansiella mål för ekonomin och mål och riktlinjer för verksamheten Målen skall vara av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Värnamo kommun jobbar sedan 2009 enligt en ny målstyrningsmodell. De övergripande målen gäller från 2010 medan nämndernas verksamhetsmål gäller från 2011. Avstämning av de övergripande målen sker i ett särskilt avsnitt i denna årsredovisning. Avstämningen av nämndernas verksamhetsmål för 2012 sker i respektive nämnds verksamhetsberättelse. Avstämning mot övergripande finansiella mål Kommunfullmäktige i Värnamo kommun har beslutat om följande övergripande finansiella mål för år 2012: 1. Årets resultat, med undantag för de poster som vid balansavstämning inte ska medräknas och genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad tom 1997, ska för ett enskilt år inte understiga 2 % av summan av allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift. För perioden ska genomsnittet inte understiga 2,5 %. Årets resultat för 2012, med avräkning för realisationsvinster, uppgår till 18,9 Mkr. Därtill kommer inlösen av en del av pensionsskulden med 19,8 Mkr som är frivillig och inte ska inräknas i avstämningen mot det ekonomiska målet. Summan av allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift uppgår till 1 548,5 Mkr. Resultatet blir därmed +2,5 % av intäkterna och målet är därmed uppfyllt för det enskilda året 2012. ~ 6 ~
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Vid avstämning tre år bakåt och tre års budget framåt (2010-2015) uppgår resultatet till +2,52 %. Även ur det tidsperspektivet är målet uppfyllt. 2. Investeringar: Den totala nettoinvesteringsvolymen (exkl affärsverksamhet ska för perioden inte överstiga summan av resultat (enligt balansavstämning och med justering för genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad tom 1997) och under samma tidsperiod genomförda avskrivningar.) Årets investeringar (exkl affärsverksamhet) uppgår till 70,1 Mkr. Resultat (exkl pensionsinlösen och realisationsvinster) och avskrivningar uppgår till 120,8 Mkr. Årets resultat och avskrivningar överstiger därmed årets investeringar med 50,7 Mkr. För perioden fem år bakåt och tre års budget framåt (2008-2015) överstiger resultat och avskrivningar investeringarna med 81,4 Mkr. Målet är därmed uppfyllt. Se vidare särskilt avsnitt om avstämning av kommunens övergripande mål. Utveckling av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning % 10 8 6 4 2 0 4,4 2,2 Den totala ökningen av skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift mellan år 2011 och 2012 blev endast 0,2 %. År 2011 var ökningen 2,4 %. Orsaken till den extremt låga ökningen är att huvudmannaskapet för kollektivtrafiken har överförts från kommunerna i Jönköpings län till landstinget från 2012. För att finansiera detta har en skatteväxling skett med 0,33 procentenheter. Utan denna skatteväxling hade ökningen varit cirka +1,5 %. År 2001 genomförde kommunen en skattesänkning med 0,25 procentenheter. Därefter har utdebiteringen av allmän kommunalskatt varit oförändrad. Värnamo är den enda kommun i länet som, utöver skatteväxlingar med landstinget, inte har höjt skatten under den senaste 10- årsperioden. Utöver skatteunderlagets utveckling är det i första hand utvecklingen av antalet invånare som påverkar skatteintäkterna. Avvikelsen mot budget för år 2012 avseende skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning uppgår till +9 Mkr. Orsaken till de högre intäkterna är i 3,3 2,4 2008 2009 2010 2011 2012 0,2 första hand att den rådande lågkonjunkturen påverkat skatteunderlag någon mindre än beräknat. Från 2013 har huvudmannaskapet för hemsjukvården överförts från landstinget till länets kommuner. För att finansiera detta har en skatteväxling skett med 0,34 procentenheter. Värnamo kommuns utdebitering av allmän kommunalskatt blir därmed 21,09 % under 2013. Utveckling av nettokostnader % 10 8 6 4 2 0 4,4 2,0 2008 2009 2010 2011 2012 Den totala ökningen av nettokostnaderna inklusive avskrivningar mellan år 2011 och 2012 uppgår till 2,9 %. Intäktsökningen av allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift är, pga skatteväxlingen endast 0,2 %. Under perioden 2008-2012 ökade nettokostnaderna med 8,8 % medan skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift ökade med 8,2 %. Nettokostnadsökningen med 2,9 % är oroväckande särskilt med tanke på att kostnaderna för kollektivtrafik inte längre finns kvar (ca 18 Mkr/år). Utveckling av nettokostnadsandelen 2008 2009 2010 2011 2012 Verksamhetsnetto av skatter +utjämning 93,7% 93,5% 91,4% 91,2% 93,9% Avskrivning av skatter +utjämning 5,0% 5,1% 5,2% 5,4% 5,3% Verksamhetens nettokostnader (inkl avskrivn) av skatter +utjämning 98,7% 98,6% 96,6% 96,6% 99,2% Finansnetto av skatter +utjämning -1,3% -0,9% -1,0% -0,5% -0,5% Verksamhetens nettokostnadsandel har under femårsperioden ökat med 0,2 procentenheter. Avskrivningsnivån har, trots ökad nivå med 10,2 Mkr under femårsperioden, inte ökat mer än 0,3 procentenheter i förhållande till skatteintäkter och utjämning. 1,2 2,4 2,9 ~ 7 ~
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Investeringar 180 160 140 120 100 Mkr 80 60 40 20 0 151 2008 2009 2010 2011 2012 Nettoinvesteringar/ nettokostnader 10,7% 11,1% 9,7% 6,4% 7,5% Nettoinvesteringar/ resultat +avskrivningar 137,7% 147,4% 98,0% 66,4% 112,9% Kommunen investerade 2012 för 114,6 Mkr. År 2011 var investeringarna lägre (95,1 Mkr). Om kommunen investerar för mer än årets resultat och årets avskrivningar innebär det att kapital måste tillföras antingen genom att befintliga likvida medel används eller att externa lån upptas. Fram till och med 2012 har kommunen kunnat finansiera samtliga investeringarna med egna medel. Med den höga investeringsnivå som finns i investeringsplan är det dock inte möjligt i framtiden utan lån kommer att behöva upptas för den avgiftsfinansierade verksamhetens investeringar. De flesta kommunala investeringar medför, till skillnad från investeringar i affärsdrivande verksamhet, oftast en utökad verksamhet med kostnadsökningar som följd. Det är angeläget att kommunen, efter den nuvarande perioden av stora investeringar, begränsar investeringarna till en lägre nivå för att inte belastningen på likviditet ska bli alltför stor. Räntekostnader för lån innebär att det ekonomiska utrymmet för verksamheterna minskar. Med anledning av att fd gummifabriken ägs av ett kommunalt bolag framgår inte investeringen i ombyggnaden av denna i kommunens redovisning och nyckeltal men är dock betydande i ett koncernperspektiv. Tillgångarnas sammansättning 2008 2009 2010 2011 2012 Materiella tillgångar 74,5% 73,4% 72,8% 72,5% 72,9% Finansiella tillgångar 2,5% 2,1% 1,4% 1,2% 3,1% Summa anläggnings- 77,0% 75,4% 74,2% 73,7% 76,0% tillgångar Kortfristiga fordringar 5,4% 4,8% 8,1% 10,4% 8,0% Finansiella placeringar, kassa och bank Summa omsättningstillgångar 159 142 2008 2009 2010 2011 2012 95 115 17,6% 19,8% 17,7% 15,9% 16,0% 23,0% 24,6% 25,8% 26,3% 24,0% Skuldsättning 2008 2009 2010 2011 2012 Total skuldsättning 29,5% 33,3% 31,3% 28,6% 28,1% varav avsättningar 11,1% 12,6% 11,0% 8,4% 7,4% varav långfr. skulder 0,1% 0,1% 0,0% 1,5% 1,7% varav kortfr. skulder 18,3% 20,6% 20,3% 18,7% 19,0% Pensionsskulden (inkl. löneskatt) Mkr 700 600 500 400 300 200 100 0 660,1 15,2 48,5 32,8 29,1 26,3 2008 2009 2010 2011 2012 Avsättning 681,5 619,9 682,7 Ansvarsförbindelse 656,2 I enligt med den kommunala redovisningslagen betraktas pensionsrätt intjänad före 1998 inte som en skuld utan som en ansvarsförbindelse. Kommunen återlånar de medel som avser de anställdas intjänade pensionsrätt före år 1998 till finansiering av genomförda investeringar. Några medel till framtida pensionsutbetalningar finns inte avsatta i pensionsstiftelser eller liknande. Kommunen har dock ambitionen att när ekonomin så tillåter förtidsinlösa (försäkra) delar av ansvarsförbindelsen. Under 2012 gjordes inlösen med 19,8 Mkr (inkl löneskatt). Intjänad pensionsrätt för lön över 7,5 inkomstbasbelopp utbetalas i form av en löpande försäkringspremie. Därmed återstår endast några enstaka mindre särskilda pensionsförmåner i avsättningen för pensioner samt resterande del av de särskilda avtalspensioner som tecknades med anställda under 2009. Under den närmaste 15-årsperioden kommer också utbetalningarna av pensioner som intjänats före 1998 att öka kraftigt. Borgensåtagande och ansvarsförbindelser 2008 2009 2010 2011 2012 217,5 Mkr 245,6 Mkr 665,4 Mkr 1 264,4 Mkr 1 473,7 Mkr Kommunens borgensåtagande och ansvarsförbindelser (exkl pensionsförpliktelser) uppgår till 1.473,7 Mkr, vilket är avsevärt högre än för ett par år sedan. Orsaken är att en ny borgenspolicy har antagits av kommunfullmäktige 2011 som innebär att kommunen i större omfattning tillåter att de egna bolagen upptar lån med kommunal borgen som säkerhet. För detta betalar bolagen en ~ 8 ~
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE avgift. Denna kommunala borgen ställs ut med en maximal nivå (limit). Vid årets slut har bolagen utnyttjat 887,3 Mkr (566,3 Mkr) av denna limit. Övrig kommunal borgen utgörs av lån till egna hem med 0,5 Mkr och övrig borgen på 1,2 Mkr. Prognossäkerhet nämndernas nettokostnad Avvikelse prognos juni 2012 Avvikelse bokslut 2012 Skillnad belopp Belopp i kkr Kommunstyrelse - KLK +610 +4 515 +3 905 Kommunstyrelse - Campus +1 729 +1 677-52 Upphandlingsnämnd -258 +801 +1 059 Teknisk nämnd -350-1 282-932 Msn Miljö-/stadsbyggnad +1 170 +4 558 +3 388 Msn Räddningstjänst +500 +1 389 +889 Kulturnämnd 0-14 -14 Barn/utbildningsnämnd +800-9 734-10 534 Omsorgsnämnd -5 600-2 387 +3 213 Medborgarnämnd -3 100-9 826 +6 726 Överförmyndarnämnd -90 +149 +239 Kommunens revisorer 0 +27 +27 SUMMA NÄMNDER -4 589-10 127-5 538 Nämndernas gemensamma avvikelse mot den helårsprognos som upprättades vid delårsbokslutet i juni är -5,5 Mkr. Motsvarande skillnad under 2011 var +33,9 Mkr. Det är oroväckande stora skillnader mellan prognosen vid halvåret och det slutliga utfallet för några nämnder. Detta är inte acceptabelt. Det är synnerligen viktigt att fortsätta arbetet med att få ekonomisk kontroll och att träffsäkerheten i prognosarbetet blir större. De största budgetunderskotten vid årets slut visar medborgarnämnden -9,8 Mkr och barn- och utbildningsnämnden -9,7 Mkr samt omsorgsnämnden -2,4 Mkr. De största budgetöverskotten visar miljö- och stadsbyggnadsnämnden (miljö- och stadsbyggnadskontoret) +4,6 Mkr och kommunstyrelsen (kommunledningskontoret) +4,5 Mkr. Se vidare i driftredovisningen och kommentarer under respektive nämnds avsnitt i årsredovisningen. Befolkningsutveckling Efter en mellanperiod på två år då kommunens invånarantal sjönk har under åren 2010-2012 befolkningsantalet åter ökat, detta år med +78 personer (+101 personer). De satsningar som kommunen nu genomför för att bla stimulera attraktivitet, näringsliv, utbildning och boende kommer förhoppningsvis att innebära att befolkningsutvecklingen är stabilt positiv under flera år framöver. Utfall Antal invånare Förändring 2005-12-31 32 700 2006-12-31 32 841 +141 2007-12-31 32 930 +89 2008-12-31 32 823-107 2009-12-31 32 753-70 2010-12-31 32 833 +80 2011-12-31 32 934 +101 2012-12-31 33 012 +78 Avslutande kommentar och analys Den kraftiga lågkonjunkturen under de senaste åren påverkar också kommunens ekonomi. Betydligt lägre tillväxt i skatteunderlaget har medfört lägre intäkter. Högre arbetslöshet har ökat kommunens kostnader för bla försörjningsstöd och arbetsmarknadsåtgärder för såväl unga som äldre. Det akuta läget innebar en kraftsamling under våren 2009 då beslut fattades om neddragning av kommunens kostnader i tre steg. Kostnaderna reducerades i verksamheterna och de äldsta anställda erbjöds särskild avtalspension. Erbjudandet antogs av 107 anställda och endast ett fåtal av dessa tjänster har återbesatts. I den utredning av utjämningssystemet som gjorts föreslås att utjämningsbidraget till Värnamo kommun ska minska med cirka 12-14 Mkr årligen. Efter långa diskussioner har nu finansdepartementet gjort vissa justeringar i utjämningskommitténs förslag och mycket tyder på att förändringen genomförs from 2014. De största nämndernas svårigheter att hålla sina nettokostnader inom den tilldelade budgetramen är oroväckande och innebär tillsammans med ovanstående förändringar i utjämningssystemet ett ansträngt budgetläge inför 2014-2016. Ett arbete att kartlägga möjligheter till kostnadsreducering genom samordning/samverkan pågår. I detta arbete kommer också avgränsade verksamhetsgrenar som kan tas bort att analyseras och beskrivas. Utöver att bli mer kostnadseffektiv och om möjligt höga kvaliteten är syftet också att minska kommunens nettokostnader. Kommunen har, trots lågkonjunkturen, varit i ett expansivt investeringsläge. Det är ett medvetet val för att stå väl rustad vid nästa högkonjunktur. Flera stora ombyggnader av fastigheter genomförs och stora områden för nya industrietableringar finns nu klara. Efter denna period av stora investeringar är det angeläget att kommunens investeringar under en tid begränsas för att ge möjlighet att åter förbättra likviditeten ~ 9 ~
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE PERSONALREDOVISNING För kompletta personalekonomiska nyckeltal hänvisas till den personalekonomiska redovisningen 2012. Anställda Förvaltning 2011 2012 Tills- Tidsbegr Tillsvidareanställdarbetaranställdarbetare Års- månads- Årsvidareanställda Årsarbetare Tidsbegr månadsanställda Årsarbetare Barn- och utbildningsförv. 1 168 1 099 103 82 1 150 1 088 137 107 Kommunledningskontoret 63 61 6 5 70 68 5 5 Kulturförv. 23 22 4 3 23 21 5 4 Medborgarförv. 136 130 34 33 144 139 44 42 Miljö- och stadsbyggn. 38 36 2 2 40 38 2 1 Omsorgsförv. 1 020 869 26 21 1 022 875 42 33 Räddningstj. 38 37 3 3 39 38 2 2 Tekniska kontoret 166 162 13 13 172 167 7 7 Upphandlingsförv. 11 10 - - 12 11 - - Totalt 2 663 2 426 191 162 2 672 2 445 244 201 Tabell 1. Personalvolym per förvaltning per den 31 december respektive år. Antalet tillsvidareanställda årsarbetare har ökat med 19 och antalet tidsbegränsat månadsanställda årsarbetare har ökat med 38 jämfört med 31 december 2011. Sammantaget en ökning motsvarande 58 årsarbetare. Antalet kommuninvånare har under året ökat med 78 personer. Dessutom har antalet tillsvidareanställda ökat vilket leder till att såväl antal tillsvidareanställda samt årsarbetare per 1000 kommuninvånare har ökat. Andelen tillsvidareanställda i kommunen har minskat med 1,8 procentenheter och andelen timavlönade samt tidsbegränsat månadsanställda har ökat med 0,3 respektive 1,5 procentenheter. Lönekostnadsförändring 2011 2012 Förändring 2012/2011 Förändring 2012/2011 Lönekostnad månadsavl (kkr.) 748 641 781 112 32 471 4,3 Lönekostnad timavlönade (kkr) 62 440* 63 424* 984 1,6 Totala lönekostn (kkr) 811 081 844 536 33 455 4,1 I genomsnitt per månad (kkr) 67 590 70 378 2 788 4,1 Per månad/årsarbetare (kkr) 24,7 25,4 0,7 2,8 Antal kommuninvånare 32 934 33 012 78 0,2 Lönekostnad per kommuninvånare (kkr) 24,627 25,583 0,956 3,9 Tabell 2. Totala lönekostnader exkl. PO-tillägg för tillsvidareanställda, tidsbegränsat månadsanställda samt timavlönade. I kostnaden ingår förutom månadslön och timlön även övriga skattepliktiga kostnader, ex ob, jour, beredskap, övertid, fyllnadslön, sjuklön mm. Förtroendevalda, uppdragstagare samt anställda enligt PAN ingår inte. * Beloppen är justerade med periodiseringsposter. De totala lönekostnaderna för månadsavlönade och timavlönade har ökat med 4,1 procent. Den totala lönekostnadsökningen per månad och årsarbetare uppgår till cirka 700 kronor eller 2,8 procent. Lönekostnadsförändringen per kommuninvånare har ökat med 956 kronor eller 3,9 procent. ~ 10 ~
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjukfrånvaro Förvaltning Sjukfrånvarotid förändring i procentenheter 2012/2011 Andel >=60 dagar förändring i procentenheter 2012/2011 Sjukfrånvarotid 2012 (%) Andel >=60 dagar 2012 (%) Barn- och utbildningsförv. 3,76 47,33 0,10 5,97 Kommunledningskontoret 3,25 41,45 0,35 7,67 Kulturförv. 1,32 54,77 1,02 39,85 Medborgarförv. 7,47 45,99 0,12 2,22 Miljö- och stadsbyggn. 1,18 0 1,89 61,57 Omsorgsförv. 5,98 48,66 0,73 7,40 Räddningstj. 0,78 0 0,81 13,01 Tekniska kontoret 2,61 30,29 0,13 7,18 Upphandlingsförv. 3,05 72,79 0,12 45,09 Totalt 4,58 46,74 0,13 0,88 Tabell 3. Sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid per förvaltning. Urval: tillsvidareanställda och tidsbegränsat månadsanställda. Den totala sjukfrånvaron har ökat med 0,13 procentenheter från 4,45 procent 2011 till 4,58 procent 2012. I ett längre tidsperspektiv har den totala sjukfrånvaron ökat med 0,05 procentenheter från 4,53 procent 2008 till 4,58 procent 2012. Inom samtliga förvaltningar förutom omsorgsförvaltningen har den totala sjukfrånvarotiden minskat jämfört med 2011. Medborgarförvaltningen samt omsorgsförvaltningen har högst andel sjukfrånvarotid och räddningstjänsten har lägst andel sjukfrånvarotid. Den långa sjukfrånvarotiden har totalt ökat med 0,88 procentenheter till 46,74 procent. Andel sjukfrånvarotid längre än 60 dagar har ökat på upphandlings-, kultur-, omsorgs-, samt medborgarförvaltningen. Sjukfrånvaro kvinnor och män Kön och åldersintervall Sjukfrånvarotid förändring i procentenheter 2012/2011 Andel >=60 dagar förändring i procentenheter 2012/2011 Sjukfrånvarotid 2012 (%) Andel >=60 dagar 2012 (%) Kvinnor 00-29 3,32 14,49 0,23 3,24 Män 00-29 3,73 14,29 1,54 14,29 Totalt 00-29 3,41 14,44 0,17 0,53 Kvinnor 30-49 4,63 44,82 0,42 5,60 Män 30-49 2,82 29,02 0,05 5,81 Totalt 30-49 4,30 42,96 0,34 4,51 Kvinnor 50-99 5,24 54,33 0,46 3,93 Män 50-99 4,74 55,80 1,00 11,63 Totalt 50-99 5,12 54,65 0,60 5,51 Totalt kvinnor 4,77 47,35 0,01 0,69 Totalt män 3,89 43,95 0,69 10,01 Totalt 00-99 4,58 46,74 0,13 0,88 Tabell 4. Sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid utifrån åldersintervall och kön. Urval: tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda. Kolumnen andel >=60 dagar avser den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. ~ 11 ~
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Den långa sjukfrånvarotiden har totalt ökat med 0,88 procentenheter. Männens långa sjukfrånvarotid har ökat med 10,01 procentenheter och kvinnornas har minskat 0,69 procentenheter. Den långa sjukfrånvarotiden för männen har ökat i samtliga åldersintervall. Den största ökningen bland männen uppgår till 14,29 procentenheter och avser den långa sjukfrånvaron för åldersgruppen 29 år och yngre. Den långa sjukfrånvarotiden för kvinnor har minskat i samtliga åldersintervall förutom för åldersgruppen 50 år och äldre. Den största minskningen bland kvinnorna uppgår till 5,60 procentenheter och avser den långa sjukfrånvaron för åldersgruppen 30-49 år. Antal anställda med sex eller fler sjukfrånvarotillfällen är cirka 6 procent lägre 2012 jämfört med 2011. Sjuklönekostnader Förvaltning Dag 2-14 (80 %) 2012 Jmf dag 2-14 (80 %) 2012-2011 Dag 15-90 (10 %) 2012 Jmf dag 15-90 (10 %) 2012-2011 Total sjuklön inkl PO 39,2 % jmf 2012-2011 (Belopp i kkr) Barn- och utbildningsförv. 3 365 387 240 15 560 Kommunledningskontoret 221 10 23 1 13 Kulturförv. 24 26 4 2 33 Medborgarförv. 1 012 47 43 11 50 Miljö- och stadsbyggn. 78 9 0 6 21 Omsorgsförv. 3 931 233 327 89 448 Räddningstj. 41 33 0 2 49 Tekniska kontoret 478 49 34 5 75 Upphandlingsförv. 15 17 0 0 24 Totalt 9 165 527 671 115 893 Tabell 5. Sjuklönekostnader i faktisk sjukfrånvaroperiod, kkr per förvaltning (kolumn 1-4 exkl. PO-tillägg). Kostnaden för dag 2-14 är cirka sex procent högre 2012 jämfört med 2011. Kostnaden för dag 15-90 är cirka 21 procent högre. De totala sjuklönekostnaderna har ökat för barn- och utbildningsförvaltningen, omsorgsförvaltningen samt tekniska kontoret. Inom övriga förvaltningar är de totala sjuklönekostnaderna lägre 2012 jämfört med 2011. Övertid, fyllnadstid, timlön Övertid Förvaltning Kostnad Kostnad Förändring (Belopp i kkr) 2011 2012 Barn- och utbildningsförv. 820 1 162 342 Kommunledningskont. 83 110 27 Kulturförv. 165 121-44 Medborgarförv. 373 443 70 Miljö- och stadsbyggn. 69 86 17 Omsorgsförv. 1 086 1 370 284 Räddningstj. 212 150-62 Tekniska kontoret 1 672 1 453-219 Upphandlingsförv. 1 5 4 Totalt 4 481 4 900 419 Tabell 6. Kostnader RR övertid i kkr per förvaltning. Kostnaderna för övertid har ökat med cirka nio procent på kommunnivå. ~ 12 ~
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Fyllnadstid Förvaltning Kostnad Kostnad Förändring (Belopp i kkr) 2011 2012 Barn- och utbildningsförv. 2 357 2 438 81 Kommunledningskontoret 54 46-8 Kulturförv. 14 32 18 Medborgarförv. 195 166-29 Miljö- och stadsbyggn. 7 4-3 Omsorgsförv. 5 470 5 620 150 Räddningstj. 364 496 132 Tekniska kontoret 82 96 14 Upphandlingsförv. 4 8 4 Totalt 8 547 8 906 359 Tabell 7. Kostnader RR fyllnadstid i kkr per förvaltning. Kostnaderna för fyllnadstid har ökat med cirka fyra procent på kommunnivå. Timlön Förvaltning (Belopp i kkr) Kostnad 2011 Kostnad 2012 Förändring Barn- och utbildningsförv. 6 972 7 472 500 Kommunledningskontoret 166 600 434 Kulturförv. 179 206 27 Medborgarförv. 315 2-313 Miljö- och stadsbyggn. 19 9-10 Omsorgsförv. 36 004 37 394 1 390 Räddningstj. 1 602 1 812 210 Tekniska kontoret 941 1 022 81 Upphandlingsförv. 0 0 0 Periodiseringpost, ej fördelad per förvaltning 3 426-171 -3 597 Totalt 49 624 48 346-1 278 Tabell 8. Kostnader RR timlön i kkr per förvaltning. I 2011 års bokslut är för första gången timlönerna för december periodiserade och belastar 2011 med 3 426 kkr. I 2012 års bokslut påverkas resultatet med -171 kkr. Kostnaderna för timlöner har ökat med cirka fem procent på kommunnivå då periodiseringsposten exkluderas. ~ 13 ~
RÄKENSKAPER RESULTATRÄKNING Belopp i kkr Bokslut 2012 Budget 2012 Bokslut 2011 Verksamhetens intäkter (Not 1) 375 507 367 102 Verksamhetens kostnader (Not 2) -1 829 540-1 776 696 Nettokostnader exkl avskrivningar -1 454 033-1 450 717-1 409 594 Avskrivningar (Not 3) -82 110-84 000-82 820 Verksamhetens nettokostnader -1 536 143-1 534 717-1 492 414 Skatteintäkter (Not 4) 1 234 317 1 227 807 1 220 561 Generella statsbidrag och utjämning (Not 5) 314 174 311 697 324 617 Finansiella intäkter (Not 6) 8 314 7 200 10 049 Finansiella kostnader (Not 7) -1 281-2 584-2 375 Årets resultat* 19 381 9 403 60 440 * Avstämning mot balanskrav för kommuner Resultat enligt resultaträkning 19 381 60 440 Avgår reavinster vid försäljning -492-639 Förändrad diskonteringsränta avseende pensionsavsättning 0 1 459 Justerat resultat enligt balanskrav 18 889 61 260 ~ 14 ~
RÄKENSKAPER BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR 2012 2011 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar (Not 8) 1 143 946 1 128 658 Maskiner och inventarier (Not 9) 96 878 95 051 Finansiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar (Not 10) 52 078 19 721 Summa anläggningstillgångar 1 292 902 1 243 431 Omsättningstillgångar Förråd 2 879 3 891 Kortfristiga fordringar (Not 11) 132 555 170 806 Kassa och bank (Not 12) 272 853 268 358 Summa omsättningstillgångar 408 287 443 055 Summa tillgångar 1 701 189 1 686 486 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital (Not 13) 1 223 163 1 203 782 Därav årets resultat 19 381 60 440 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (Not 14) 26 321 29 073 Andra avsättningar (Not 15) 100 132 113 151 Summa avsättningar 126 453 142 224 Skulder Långfristiga skulder (Not 16) 28 959 25 029 Kortfristiga skulder (Not 17) 322 614 315 451 Summa skulder 351 573 340 480 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 701 189 1 686 486 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter Inga Inga Ansvarsförbindelser (Not 18) a) Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulder eller 656 185 682 739 avsättningar b) Övriga ansvarsförbindelser 1 473 721 1 264 413 c) Medlemskap i Kommuninvest ~ 15 ~
RÄKENSKAPER KASSAFLÖDESANALYS Bokslut 2012 Bokslut 2011 Den löpande verksamheten Årets resultat 19 381 60 440 Justering för ej likviditetspåverkande poster (Not 19) 74 633 67 358 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 94 014 127 798 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 38 251-43 687 Ökning/minskning förråd 1 012 4 263 Ökning/minskning kortfristiga skulder 7 163-22 360 Kassaflöde från den löpande verksamhet 140 440 66 014 Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar -114 607-95 075 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 11 019 62 Investering i finansiella anläggningstillgångar (Not 20) -1 657 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar (Not 21) 750 9 799 Kassaflöde från investeringsverksamheten -104 495-85 214 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 0 0 Amortering av långfristiga skulder 0 0 Ökning/minskning av långfristiga fordringar (Not 22) -31 450-6 490 Kassaflöde från finansieringsverksamhet -31 450-6 490 Årets kassaflöde 4 495-25 690 Likvida medel vid årets början 268 358 294 048 Likvida medel vid årets slut 272 853 268 358 ~ 16 ~
RÄKENSKAPER NOTER 2012 2011 Not 1 Verksamhetens intäkter Taxor, avgifter och ersättningar 183 624 177 294 Bidrag 75 200 86 147 Försäljning verksamhet och entreprenad 45 928 54 152 Övrig försäljning 41 909 47 479 Förändring skogskonto 2 000 2 030 Jämförelsestörande post avseende återbetalning av premie AGS för 2007 och 2008 26 846 0 Summa verksamhetens intäkter 375 507 367 102 Not 2 Verksamhetens kostnader Lämnade bidrag -70 685-78 339 Entreprenad, köp av verksamhet -163 247-164 104 Lönekostnader, inkl. sociala avgifter -1 254 942-1 200 453 Lokal- och markhyror -60 709-60 206 Bränsle-, energi- och vattenkostnader -51 124-51 454 Förbrukningsmaterial och förbrukningsinventarier -55 373-53 629 Transporter och resor -50 416-48 234 Realisationsförlust vid försäljning av byggnaderna Studentbostäder -4 770 0 Övriga kostnader -122 661-134 329 Förändring fastighetsunderhållsreserv 15 621 13 287 Förändring deponireserv -2 865 0 Förändring VA-investeringsfond -11 120-6 609 Förändring skuld flyktingmottagning 2 707 7 382 Förändring fritidsanläggningar underhållsfond 44-9 Summa verksamhetens kostnader -1 829 540-1 776 696 Not 3 Avskrivningar Avskrivning fastigheter & anläggningar enl plan -52 398-53 045 Avskrivning maskiner & inventarier enligt plan -29 712-29 775 Summa avskrivningar -82 110-82 820 Not 4 Skatteintäkter Preliminär skatteinbetalning 1 221 200 1 191 972 Preliminär slutavräkning innevarande år 14 833 23 868 Slutavräkningsdifferens föregående år 234 4 722 Mellankommunal kostnadsutjämning -1 950 0 Summa skatteintäkter 1 234 317 1 220 561 Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämningsbidrag 209 667 202 996 Kostnadsutjämningsbidrag 11 445 8 075 Kostnadsutjämningsbidrag, LSS 22 362 27 513 Regleringsbidrag 16 313 33 467 Kommunal fastighetsavgift 54 387 52 566 Summa generella statsbidrag och utjämning 314 174 324 617 ~ 17 ~
RÄKENSKAPER 2012 2011 Not 6 Finansiella intäkter Intäktsräntor 5 742 6 789 Återföring nedskriven finansiell tillgång 0 391 Övriga utdelningar 346 0 Erhållna borgensavgifter 1 412 295 Övriga finansiella intäkter 580 748 Intäktsförd skuld avseende skadeförebyggande åtgärder 234 1 827 Summa finansiella intäkter 8 314 10 049 Not 7 Finansiella kostnader Ränta pensionsavsättning -1 081-2 155 Övriga räntekostnader och finansiella kostnader -200-220 Summa finansiella kostnader -1 281-2 375 Not 8 Mark, byggnader och anläggningar Ingående bokfört värde 1 128 658 1 114 282 Årets investeringar 38 939 39 830 Årets försäljningar -15 291 0 Årets avskrivningar -52 398-53 045 Pågående investeringar 44 039 27 591 Utgående bokfört värde 1 143 946 1 128 658 Avskrivningstider 0-50 år 0-50 år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar. Not 9 Maskiner och inventarier Ingående bokfört värde 95 051 97 233 Årets investeringar 31 631 27 654 Årets försäljningar -92-62 Årets avskrivningar -29 712-29 775 Utgående bokfört värde 96 878 95 051 Avskrivningstider 3-50 år 3-50 år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga maskiner och inventarier. Not 10 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar 2 343 1 438 Aktier i koncernföretag 4 000 4 000 Utlämnade lån 335 415 Långfristig fordran 40 303 8 772 Bostadsrätter 5 097 5 097 Summa finansiella anläggningstillgångar 52 078 19 721 Not 11 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 36 214 38 557 Fordringar på staten 19 210 16 111 Upplupna skatteintäkter 38 931 43 542 Fordran mervärdeskatt (Ludvikamoms) 7 576 8 477 Fordran mervärdesskatt 1 395 0 Fordran bolag koncernkonto 0 9 065 Kortfristigt lån Värnamo Kommunala Industrifastigheter AB 0 21 000 Kortfristig del av långfristig fordran 460 80 Övriga kortfristiga fordringar 28 769 33 975 Summa kortfristiga fordringar 132 555 170 806 ~ 18 ~