L Ä N S I S U O M E N Y M P Ä R I S T Ö K E S K U S V Ä S T R A F I N L A N D S M I L J Ö C E N T R A L Miljötillståndsenheten PL 262, Koulukatu 19, 65101 VAASA PB 262, Skolhusgatan 19, 65101 VASA 020 490109, Telefax 020 4905251 BESLUT i ärende enligt 28 miljöskyddslagen. Beslutet givet efter anslag 28.12.2007 Diarienummer LSU 2007 Y 342 ÄRENDE SÖKANDE Miljötillståndsansökan enligt 35 miljöskyddslagen för verksamhet som berör svinhushållning och utvidgning av den. Mats Granholm Ramsgatun 45 66540 Petsmo ANLÄGGNING Svingård Mats Granholm Karperövägen 1400 66540 Petsmo VERKSAMHET I svinhuset finns det för närvarande plats för 960 slaktsvin. Efter utvidgningen kommer det att finnas plats för 1700 slaktsvin i svinhusen. FÖRLÄGGNINGSPLATS Svinhusen finns på lägenheterna Siländet RN:r 5:186, Halmback RN:r 4:200 och del av Granholms RN:r 4:201 i Petsmo by i Korsholms kommun. GRUNDER FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND Djurstall som är avsedda för minst 210 slaktsvin är miljötillståndspliktiga (MiljöskyddsF 1 1 mom. punkt 11 a).
2 TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BEHÖRIGHET Den regionala miljöcentralen är behörig tillståndsmyndighet i ärendet enligt 31 2 momentet i miljöskyddslagen och 6 1 mom. punkt 10 a i miljöskyddsförordningen. Enligt förordningen avgör den regionala miljöcentralen ärenden som gäller djurstall avsedda för minst 1000 slaktsvin. TILLSTÅND SOM BEVILJATS FÖR VERKSAMETEN Korsholms kommun har 12.3.2003 beviljat Mats Granholm miljötillstånd för ny verksamhet gällande svinhushållning på lägenhet Siländet RN.r 5:186. Tillståndet omfattar 960 slaktsvin. ANHÄNGIGGÖRANDE AV ÄRENDET Miljötillståndsansökan har blivit anhängig 9.5.2007 då sökanden har inlämnat ansökan till Västra Finlands miljöcentral. FÖRLÄGGNINGSPLATSEN OCH DESS MILJÖ Svinhusen omges på tre sidor av skog. Kring svinhusen och i närområdet (500 m:s radie) finns det 6 bostadsfastigheter. Avståndet till närmaste bostadsfastighet är ca 380 m. Lägenheterna finns inte på viktigt grundvattenområde. OMRÅDETS PLANLÄGGNING Området där det befintliga svinhuset och det planerade svinhuset finns, är inte planerat. UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN På lägenheterna Siländet RN:r 5:186 och Halmback RN:r 4:200 finns det ett befintliga svinhus med plats för 960 slaktsvin. Efter utvidgningen kommer det att finnas plats för 960 slaktsvin i det befintliga svinhuset och 740 slaktsvin i det nya svinhuset på lägenheterna Halmback RN:r 4:200 och del av Granholms RN:r 4:201. Totala antalet slaksvin i svinhusen kommer efter utvidgningen att vara 1700 slaktsvin. Svinhusen är anslutna till kommunalt vatten. Döda djur förs till destruktion till Findest Protein Oy i Kaustby. Behandling av gödsel De båda svinhusen på lägenheterna kommer efter utvidgning att fungera med svämutgödslingssystem. Svämgödseln från 1700 slaktsvin leds till två befintliga gödselbrunnar samt en ny gödselbrunn vars lagringsvolym är 800 m 3 De två befintliga gödselbrunnarnas lagringsvolym är 1200 m 3 /st. Gödselrännornas volym i de båda svinhusen är enligt ansökan totalt 370 m 3. Totala lagringsvolymen för svämgödsel från svinhusen är 3570 m 3. Tvättvatten från svinhusen leds till gödselbrunnarna. För spridning av gödsel finns det gödselspridningsavtal på sammanlagt 186 ha åker. Gödseln sprids 75 % på våren och 25 % på hösten.
3 Ventilation och trafik Ventilationen i svinhusen sker genom maskinell ventilation. Ventilationen leds ut via ventilationskanaler på taket. Trafik till djurstallen består av fodertransporter ca 1 ggr/vecka och djurtransporter ca 1 ggr/vecka samt personbilstrafik 2 ggr/dag. BEHANDLINGEN AV ÄRENDET Kungörelse av tillståndsansökan Inspektion Utlåtanden Ansökan har kungjorts på Korsholms kommuns officiella anslagstavla och på Västra Finlands miljöcentrals officiella anslagstavla under tiden 11.9.2007 10.10.2007. Handlingarna har funnits till påseende under kungörelsetiden vid kommungården i Korsholms kommun. Sakägare som ärendet speciellt berör har informerats skilt per brev. Sökandens lägenhet besöktes 3.12.2007 med anledning av den anhängiggjorda ansökan. Miljöcentralen har med anledning av miljötillståndsansökan begärt utlåtande av kommunstyrelsen samt byggnads och tillsynsnämnden i Korsholms kommun. I sitt utlåtande 17.10.2007 konstaterar byggnads och tillsynsnämnden följande: Det nya huset placeras 37 m öster om det befintliga huset. Närmaste granne finns ca 380 m från det planerade nya svinhuset. Vid de begärda årliga granskningarna av det befintliga svinhuset med omgivning, har svinhuset med omgivning alltid gett ett städat och välordnat intryck. Ingen störande lukt från gödselbrunnarna har känts och inga anmärkningar har getts. De befintliga gödselbrunnarna har överkapacitet för den nuvarande verksamheten. En utvidgning av verksamheten på nuvarande plats förorsakar inte miljön några men, om svinhushållningen sköts på samma sätt som hittills. Verksamheten torde inte heller förorsaka grannarna sanitära olägenhet fastän antalet svin ökar på fastigheterna. Byggnads och tillsynsnämnden förordar miljötillstånd. Anmärkningar och påminnelser Med anledning av ansökan har två skriftliga anmärkningar inlämnats till miljöcentralen med anledning av ansökan. A, B, C, D och E har i en gemensam anmärkning framfört följande. Vi undertecknade motsätter oss utvidgning av svinhus och miljötillstånd på de lägenheter som angivits i ansökan. Orsakerna till att vi motsätter oss utvidgningen är många och grundar sig på såväl rädsla för att den olägenhet den befintliga svingården redan i nuläget orsakar ytterligare förvärras samt på grund av oron för de konsekvenser en eventuell utvidgning skulle få för miljön eftersom de befintliga svinhusen och tillbyggnaden skulle befinna sig i direkt närhet till känsliga vattendrag. Inledningsvis kan konstateras att det på området som är avsett för utvidgningen för tillfället finns ett flertal svinhus förutom de som är i sökandes ägo. På området finns även Karl Johan Granholm gamla
svinhus med cirka 700 platser. Detta svinhus är förutom en sanitär olägenhet även en miljörisk på grund av sin gamla konstruktion. Med andra ord finns det redan idag 1660 platser på området. Efter en eventuell utvidgning skulle på området finnas totalt cirka 2400 platser. Vi som grannar till farmerna anser att de nuvarande olägenheterna är så pass allvarliga och riskerar att bli överväldigande om en ytterligare utvidgning av verksamheten tillåts. Den stank som de befintliga svinhusen i nuläget orsakar är tidvis mycket stark och begränsar på många sätt livet och vardagen för oss som tvingas leva i närheten av dessa. Alla som bor i närheten av svinhusen lider av stanken och exempelvis A har stark gris och avföringslukt på sin tomt 250 300 dagar per år, beroende på väder och vind. Förutom stanken medför dessa farmer även en enorm mängd flugor som sommartid kan uppgå till miljontals. Dessa flugor samt den stank som svinhusen medför möjliggör, speciellt kvällstid, inte någon som helst vädring av våra närliggande hus sommartid, vilket i sin tur medför att temperaturen i huset sommartid är tidvis olidlig. Följden av detta blir förstås dålig sömn och en tyngre vardag. Blivande småbarnsföräldrarna C och E har inte kunnat sitta utomhus denna sommar överhuvudtaget, på grund av den starka grislukten. Denna familj har redan tröttnat på eländet och beslutat sig för att försöka sälja sitt hus, ( om detta överhuvudtaget är möjligt) och flytta bort från byn. detta för oss även in på nästa olägenhet, det vill säga att värdet på våra närliggande fastigheter ytterligare sjunker om en utvidgning beviljas. Vi undertecknade kräver således en utomstående värderingsman värderar våra fastigheter, vars värde har avsevärt gått ner på grund av farmetableringen. Som värderingsman kräver vi undertecknade att en av handelskammaren utsedd person sköter värderingen. Detta påpekade vi även 2003 när Korsholms kommun beviljade miljötillstånd för anläggningen, dock helt utan gehör från miljötillståndsbeviljarens sida. Enligt miljöskyddslagen (86/2000) 42 anges noggrant förutsättningarna för att miljötillstånd skall kunna beviljas. Där anges i 1 mom.punkt 5 att tillstånd inte får beviljas om beslutet medför sådant oskäligt besvär som avses i 17 mom. i lagen angående vissa grannelagsförhållande ( 26/1920). Därav framgår att en fastighet, byggnad eller lägenhet inte får användas så att grannarna eller de som bor eller innehar fastigheter, byggnader eller lägenheter i närheten orsakas oskäligt besvär av ämnen som är skadliga för miljön, sot, smuts, damm, lukt, fukt, buller, skakning, strålning, ljus, värme eller annan motsvarande påverkan. Vid bedömning av hur oskäligt besväret är skall beaktas de lokala förhållanden, hur vanligt besväret är i övrigt, hur kraftigt och varaktigt besväret är, den tidpunkt då besväret uppstår samt andra motsvarande omständigheter. Vi undertecknade kräver således att miljötillstånd inte beviljas på grund av de ovannämnda orsakerna. Som ovan nämndes är stanken/lukten ständigt närvarande, upp till 300 dagar om året och det överskrider med råge det som i praxis kan anses som skäligt. Var går gränsen för vad som kan anses acceptabelt? Enligt Korsholms kommuns miljökontrollant får det lukta tillfälligt, men vid närmare förfrågan år 2005 om vad " tillfälligt" betyder i praktiken, har vi i skrivande stund ännu inte fått något svar på. De vattendrag som ligger mycket nära svämgödselbassängerna riskeras enligt oss undertecknade även att förorenas ytterligare om tillstånd beviljas. Finland är via ett flertal internationella föredrag skyldig att värna om vattenområden och vattendrag, vilket miljöcentralen säkerligen är medveten om. Således kommer lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömningen (486/1994) ifråga och om ett miljötillstånd överhuvudtaget kan ges från miljöcentralen så kräver vi undertecknade att detta skall 4
göras eftersom farmen redan belastar det redan nu kraftigt förorenade vattendraget Lappsunds å. Lappsunds å är ju som bekant enda befintliga utloppet från Stormossens avfallshanteringsplats. Ytterligare finns även ett Natura 2000 område i närheten till de i ansökan nämnda lägenheterna vilket enbart detta är en grund för att en miljökonsekvensbedömning bör genomföras. Stöd för detta återfinns i Naturvårdslagens (1096/1996) 65 1 mom. Noteras bör även att Korsholms kommun redan starkt har motsatt sig Salvor Oy AB:s etablering på Stormossen förrän segmentsprover och vidare noggrannare undersökningar gjorts i detta vattendrag. Man kan inte undvika att själv ställa sig frågan om detta verkligen är vettig samhällsplanering år 2007? Man pratar så vackert om havsnära boende i samma andetag som man verkställer svinnära boende. F har i sin inlämnade anmärkning framfört följande : Med anledning av Mats Granholms ansökan om utvidgning av sin verksamhet för svinhushållning på sin lägenhet, som ligger i omedelbar närhet av min fastighet Vernelund varpå finns en vattenkälla som är i daglig användning och använts av vår släkt i över 100 år. Finns det garanti för att denna vattentäckt inte blir förorenad och vem kan i så fall ge denna garanti? Hörande av sökanden Sökande har i brev daterat 7.11.2007 getts möjlighet att bemöta givna utlåtanden. Sökande har inte inlämnat bemötande med anledning av givna utlåtanden. MILJÖCENTRALENS AVGÖRANDE Västra Finlands miljöcentral beviljar Mats Granholm miljötillstånd för utvidgning av verksamhet gällande svinhushållning. Miljötillståndet beviljas i enlighet med 28 miljöskyddslagen, för 1700 slaktsvin, förutsatt att följande tillståndsbestämmelser följs. Svinhusena är belägna i Korsholms kommun i Petsmo by på lägenheterna Siländet RN:r 5:186, Halmback RN:r 4:200 och del av Granholms RN:r 4:201. Förläggningsplatsen framgår av situationsplanen i skala 1:1000 samt av kartan som medföljer beslutet. Tillstånd beviljas tillsvidare. Byggnads och tillsynsnämndens utlåtande har tagits i beaktande i enlighet med vad som framgår ur tillståndsbestämmelser och motiveringar till beslut. Det av Korsholms kommuns byggnads och tillsynsnämnd den 12.3.2003 för verksamheten beviljade miljötillståndet förfaller när detta tillstånd vinner laga kraft. SVAR PÅ SPECIFIKA YRKANDEN A m.fl. har i anmärkningen framfört att de motsätter sig utvidgningen på grund av att verksamheten kan förorsaka dem oskäligt besvär, samt att vattendraget som ligger mycket nära svämgödselbassängerna riskeras att förorenas ytterligare om tillstånd beviljas för den utvidgade verksamheten och kräver åtminstone att en miljökonsekvensbedömning skall göras då farmen belastar det redan nu kraftigt förorenade vattendraget Lappsunds å. Ytterligare finns även ett Natura 2000 område i närhet till de i ansökan nämnda lägenheterna vilket är en grund för att en miljökonsekvensbedömning bör genomföras. 5
Miljöcentralen anser att verksamheten bedriven enligt ansökan och nedan nämnda tillståndsbestämmelser inte kan förorsaka sådana olägenheter eller oskäligt besvär för omgivningen som avses i miljöskyddslagen. Miljöcentralen konstaterar att det befintliga och nya planerade svinhuset finns på ca 600 m:s avstånd från Lappsunds å. Enligt ansökan leds flytgödsel, tvättvatten och wc vatten till täta gödsellager vars lagringsvolym motsvarar 12 månader. Gödseln från gödsellagren körs ut på åkrar. I miljötillståndet har man i tillståndsbestämmelse 1 gett bestämmelser om hur svämgödsel och annat avloppsvatten lagras och behandlas vid svinhuset. Miljöcentralen konstaterar att svinhuset under förutsättning att tillståndsbestämmelserna följs, inte kommer att ha några utsläpp av avloppsvatten och därför kommer svinhuset inte att inverka på Lappsund ås vattenkvalitet. I miljötillståndsansökan har man framställt att gödseln sprids ut på 186 ha åker. Vid spridning av flytgödsel från svinhusen på åkrarna enligt miljötillståndsbeslutet kommer inte näringsämnesutsläppen från åkrarna att öka belastningen på vattendragen jämfört med de åkrar som odlas idag enligt gällande lagstiftning. Enligt 4 1 mom. och 13 1 mom lagen om förfarande om miljökonsekvensbedömning och 6 1 punkten förordningen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömningen skall en miljökonsekvensbedömning göras om det finns plats för mera än 3000 svin (vikt över 30 kg/svin) eller 900 suggor. Miljöcentralen konstaterar att en miljökonsekvensbedömning inte fordras då antalet svin (1700 st) klart understiger gränsen för miljökonsekvensbedömningen och eftersom svinhusen inte kommer att ha några utsläpp av avloppsvatten och verksamheten vid svinhusen inte kommer att påverka Sidländets Naturaområde. Krav på en utomstående värderingsman värderar deras fastigheter, på grund av farmetableringen, behandlas inte i detta tillståndsärende. Skada som verksamheter eventuellt medför behandlas i den ordning som föreskrivs i lagen om ersättning för miljöskador ( 737/1994). Anmärkningar beaktas inte till de delar som gäller skötsel av Karl Johan Granholms gamla svinhus eftersom verksamheten inte bedrivs av samma juridiska person och då skötseln av svinhusen är ett övervakningsärende och inte ett tillståndsärende. F har i anmärkningen framfört att finns det garantier att vattenkällan på hans lägenhet inte blir förorenad då svinhushållnings verksamheten utvidgas. Miljöcentralen konstaterar att det befintliga och nya planerade svinhuset finns på ca 650 m:s avstånd från vattenkällan. Enligt ansökan leds svämgödsel, tvättvatten och wc vatten till täta gödsellager vars lagringsvolym motsvarar 12 månader. I miljötillståndet har man i tillståndsbestämmelse 1 gett bestämmelser om hur svämgödsel och annat avloppsvatten lagras och behandlas vid svinhuset. Miljöcentralen konstaterar med beaktande av tillståndsbestämmelserna, avståndet mellan svinhusen och vattenkällan samt att svinhusen inte kommer att ha några utsläpp av avloppsvatten eller gödsel, att det inte finns någon risk för att svinhusen skulle ha inverkan på vattenkällans vattenkvalitet. Tillståndsbestämmelser 1. Lagring av gödsel Gödsel som uppkommer i djurhushållningen lagras i gödsellager. Gödsellagren byggs enligt situationsplanen. För de djurmängder som framförts i ansökan bör det finnas lagringsvolym för svämgödsel, tvättvatten och nederbörd minst 3400 m 3. Golvet i svinhusen, gödselrännorna, pumpbrunnen och gödselbrunnarna skall göras av vattentätt material enligt Jord och skogsbruksministeriets byggnadsdirektiv. Den nya gödselbrunnen bör vara färdig före verksamheten inleds i det nya svinhuset. 6
Gödsellagringsutrymmena bör regelbundet kontrolleras och eventuella bristfälligheter åtgärdas omedelbart. 2. Hantering och nyttjande av gödsel Lastning av gödsel till fordon bör göras på tätt underlag. Gödselspridningsutrustningen bör vara tät och i sådant skick så att det under transporterna av gödsel från svinhusen till åkrarna inte läcker ut svämgödsel i omgivningen samt att det inte orsakar oskäliga besvär för bosättningen längs med vägar där man transporterar gödsel. Om det i samband med svinhusen tvättas utrustning som är avsedd för transport och spridning av gödsel eller djurtransport, bör tvättningen ske på tätt underlag. Tvättvattnet leds till gödsellager eller skild sluten behållare och utnyttjas i åkerbruk eller föres till anläggning med miljötillstånd. Gödsel bör i första hand utnyttjas som gödsel på åker. Gödsel kan också föras för behandling till anläggning med miljötillstånd, om verksamhetsidkaren i god tid före överlåtandet av gödsel inlämnar ett skriftligt avtal till Västra Finlands miljöcentral. För spridning av gödsel bör det finnas 155 ha åker till förfogande (11 slaktsvin per 1 ha åker) Vid spridning av gödsel på åker får en stallgödselmängd som motsvarar 20 kg lösligt fosfor per år tillföras åkern och en stallgödselmängd som motsvarar högst 170 kg kväve per ha och år tillföras åkern, dock med beaktande av bestämmelserna i 6 i statsrådets förordning Nr 931/2000 om begränsningar av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket. Lagringsutrymmen för gödsel bör tömmas grundligt en gång per år. Hantering och lagring av gödsel bör ske så att det inte uppstår förorening eller sanitär olägenhet eller uppkommer annan väsentlig olägenhet för grannarna. Om gödsel kommer ut i omgivningen bör gödseln omedelbart avlägsnas och området städas. Vid behov skall kalk eller annat material som förhindrar uppkomst av flugor spridas. Gödselspridningsutrustningen bör väljas så att man med den uppnår bästa möjliga spridningsnoggrannhet. Gödsel som sprids bör nedmyllas omedelbart dock senast inom ett dygn efter att gödseln spridits ut förutom om gödseln sprids i växande gröda. Spridningstidpunkten bör väljas så att olägenheterna för grannarna är minsta möjliga vid spridningen av gödsel. Gödsel och tvättvatten får inte spridas på frusen eller snötäckt mark och inte heller på vattenmättad mark. Gödsel får inte spridas under tiden mellan den 15 oktober och den 15 april. Om marken är ofrusen och torr så att inget rinner ut i vattendrag eller det inte finns någon risk för alvförtätning, kan gödsel på hösten spridas ut högst till den 15 november och utspridningen på våren påbörjas tidigast den 1 april. När det gäller vallväxtlighet får ytgödsling inte ske efter den 15 september. På åkerområden som gång på gång översvämmas av vårfloden är kvävegödsling förbjuden under tiden mellan den 1 oktober och den 15 april, med undantag för det växtbestånd som anläggs. Gödsling med kvävegödselmedel närmare ett vattendrag än fem meter är förbjuden. Därefter är ytgödsling med kvävegödselmedel förbjuden på en sträcka av fem meter, om åkerns lutning överstiger 2 procent. Vid spridning av gödsel lämnas runt brunn för hushållsvatten ett minst 30 meter brett område, som inte gödslas, för att förhindra att näringsämnen kommer ut i vattnet. På klassificerade grundvattenområdens bildningsområde är spridning av stallgödsel förbjuden. Mellan bildningsområdet och grundvattenområdets gräns kan man sprida fastgödsel, om spridningen sker på våren, gödseln nedmyllas omedelbart efter spridningen och gödselns näringsinnehåll motsvarar växternas näringsbehov under ett år. Annan spridning av stallgödsel är tillåten endast i specialfall, om man på grund av markundersökning eller motsvarande utredningar kan påvisa att det inte orsakar fara för grundvatten och miljöcentralen har godkänt den. 7
Vid spridning av gödsel bör man ta i beaktande markkartering av åkern, kväve och fosforinnehållet i gödseln samt växternas näringsbehov. Användning av gödselmedel bör ske enligt förordning 931/2000 om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket. Vid överlåtelse av gödsel som uppkommer på lägenheten, till annan odlare bör överlåtaren försäkra sig om att mottagaren av gödseln är informerad om gödselanvändningen och har för avsikt att sprida gödsel enligt gällande bestämmelser. 3. Minskning av luktolägenheter 4. Döda djur Gödselbrunnarna bör fyllas på underifrån för att minska luktolägenheterna och temperaturen hålls så låg som möjligt. Foder och annat material skall uppbevaras i täckta byggnader eller andra anläggningar som är avsedda för uppbevaring, så att inte fåglar eller andra skadedjur har möjlighet att komma i kontakt med det. Pumpbrunnen bör vara försedda med tak. Gödselbrunnarna förses med flytande täckning. Gödselbrunnar utan fast tak inhägnas med staket enligt Jord och skogsbruksministeriets byggnadsdirektiv. För lagring av döda djur på lägenheten bör det finnas ändamålsenliga kyllager. Lagringen av döda djur skall ordnas så att det inte uppstår hälsorisk, luktolägenhet eller osnygghet. Döda djur bör föras till en anläggning med tillstånd för behandling och återvinning av döda djur eller till andra mottagnings eller behandlingsplatser med ifrågavarande miljötillstånd. 5. Avfallshantering Problemavfall (t.ex. spillolja, lysrör och ackumulatorer) bör föras till en mottagningspunkt för problemavfall. Avfall som uppkommer bör lagras ändamålsenligt så att avfallet inte ger upphov till nedskräpning eller förorening av yt eller grundvatten eller förorening av mark och inte heller orsakar andra olägenheter. Avfallshanteringen skall ske i enlighet med Korsholms kommuns avfallshanteringsbestämmelser. Om bränsle förvaras utomhus skall bränslebehållaren utrustas med tät skyddsbassäng alternativt kan dubbelmantlade cisterner användas. 6. Övriga bestämmelser Verksamhetsidkaren bör hålla dagbok över anläggningens verksamhet. Ur dagboken bör framgå följande : uppgifter om djurmängder uppgifter om spridningsareal och spridningsavtal uppgifter om antal döda djur och behandlingen av dessa uppgifter om avfallsmängder uppgifter om eventuella störningar i verksamheten Ett skriftligt sammandrag över uppgifterna bör årligen sändas till Västra Finlands miljöcentral och miljömyndigheten i Korsholms kommun före utgången av februari månad. 8
Verksamhetsidkaren bör omedelbart underrätta miljömyndigheten i Korsholms kommun och Västra Finlands miljöcentral om det uppstår störningar i driften som kan orsaka betydande olägenheter. Tillståndshavaren skall tillräckligt väl känna till den för branschen bästa tillgängliga tekniken och vara beredd på att ta den ibruk. Verksamhetsidkaren bör skriftligen anmäla om ibruktagande av det nya svinhuset till Västra Finlands miljöcentral. 7. Ändring av tillstånd Vid utvidgning av verksamheten, ändring av verksamheten eller nedläggning av verksamheten bör en anmälan göras till Västra Finlands miljöcentral. Om tillståndshavaren ändras skall den nya tillståndshavaren skriftligen anmäla till Västra Finlands miljöcentral att så skett. MOTIVERING TILL BESLUTET Förutsättningar för beviljande av tillstånd Utvidgningen av verksamheten med svinhushållning på lägenheterna Siländet RN:r 5:186, Halmback RN:r 4:200 och del av Granholms RN:r 4:201 i Petsmo by, Korsholm kommun kan utövas utan att svinhusen eller dess verksamhet medför sanitära olägenheter eller förorening av ytoch grundvatten eller förorening av mark eller andra varaktiga, oskäliga besvär, under förutsättning att de tillståndsbestämmelser som getts i miljötillståndet iakttas. Platsen för svinhusen är belägen på jord och skogsbruksdominerad glesbyggd. Verksamheten i svinhusen kan inte, med avseende på avstånd eller områdets tidigare användning, förorsaka sådana olägenheter eller oskäligt besvär för omgivningen som avses i miljöskyddslagen. Miljöcentralen har i tillståndsbeslutet tagit i beaktan avståndet mellan svinhusen samt bosättningen och har genom tillståndsbestämmelserna satt krav på att gödselbrunnarna i samband med svinhusen täcks med flytande tak samt att alla gödselbrunnarna fylls på underifrån för att minska ammoniakutsläpp och luktolägenheter. För att minska olägenheter för omgivningen samt minska antalet fåglar och andra skadedjur omkring svinhusen har genom tillståndsbestämmelserna satts villkor för hur hanteringen av gödsel skall utföras och för hur döda djur och avfall skall uppbevaras vid svinhusen. Motivering till tillståndsbestämmelserna Tillståndsbestämmelse 1.Villkor har ställts på lagring av gödsel och tvättvatten från svinhusen så att lagringstiden motsvarar 12 månaders lagring. Kravet på lagringstid (931/ 2000) samt på att golvet i svinhusen, gödselrännor och gödsellager skall göras av vattentätt material ( JSM C4 byggnadsdirektiv), kravet på att den nya gödselbrunnen bör vara färdigt byggd före verksamheten inleds i det nya svinhuset och att gödsellagringsutrymmena regelbundet bör kontrolleras och eventuella bristfälligheter åtgärdas omedelbart har givits för att förhindra förorening av mark samt ytoch grundvatten, olägenheter för hälsa och för att främja allmän trivsel i miljön. Tillståndsbestämmelse 2 har givits för att övervaka att spridningen och hanteringen av gödsel sker sakenligt, så att det inte uppstår förorening av yt och grundvatten eller olägenheter för hälsan. Västra Finlands miljöcentral anser att de i ansökan framställda gödselspridningsavtalen uppfyller kraven för att miljötillstånd kan beviljas. Behovet av spridningsareal grundar sig på kravet på högst 9
20 kg löslig fosfor per ha åker och år, på det genomsnittliga fosforinnehållet i gödsel och på åkerodlingsväxternas genomsnittliga behov av fosforgödsel per hektar " Ohje kotieläintalouden ympäristönsuojelusta " ( Anvisningar om miljövården vid husdjursskötsel ) 30.09.1998. Kravet på stallgödselspridning som motsvarar högst 170 kg kväve per ha och år grundar sig på Statsrådets förordning NR 931/2000 om begränsningar av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket. Gödseln bör spridas på ofrusen, snöfri mark för att förhindra urlakning av näringsämnen till vattendrag. För att minska olägenheterna vid spridning av gödsel bör gödseln nedmyllas omedelbart dock senast inom ett dygn efter att gödseln spridits ut. För att trygga grundvattnets kvalitet får gödsel inte spridas närmare än 30 m ifrån brunn för hushållsvatten eller på något grundvattenområdes bildningsområde. Tillståndsbestämmelse 3 har getts för att minska luktolägenheterna från svinhusen, för att förhindra att det uppstår olägenheter för hälsa och för att främja allmän trivsel i miljön samt för att förhindra att det uppstår problem med fåglar och andra skadedjur på lägenheten. Genom att täcka gödselbrunnarna i samband med svinhusen minskas ammoniakutsläppen samt förhindras att det uppstår olägenheter för hälsa och miljö, samtidigt befrämjas allmän trivsel i miljön. 10 Tillståndsbestämmelse 4 har givits för att förhindra att det förorsakas förorening av yt och grundvatten samt sanitära olägenheter vid hanteringen av döda djur. Enligt avfallslagen är verksamhetsidkaren skyldig att ordna en sakenlig avfallshantering. För lagring av döda djur bör det finnas ändamålsenliga lagringsutrymmen på lägenheten. Döda djur bör föras till en mottagare som har tillstånd att behandla djuravfall. Enligt förordningen om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel ( EG 1774/2002) samt enligt jord och skogsbruksministeriets förordning (850/2005) om behandling av biprodukter från djur skall animaliskt högriskavfall behandlas vid en anläggning för förbränning av animaliskt avfall eller vid en anläggning för bearbetning av animaliskt högriskavfall. Tillståndsbestämmelse 5. Tillståndshavaren är skyldig att ombesörja att problemavfall, bränsleförvaring och annat avfall inte orsakar förorening av mark, yt och grundvatten. Tillståndshavaren är också skyldig att ordna en fungerande sakenlig avfallshantering, såsom att problemavfall föres till en sakenlig behandling samt att återvinningsbart avfall hålls skilt från annat avfall och föres till en sakenlig behandling. Tillståndsbestämmelse 6 och 7. Myndigheterna skall även ges den information som behövs för att övervaka verksamheten. Tillståndshavaren bör ha tillräckligt med kunskaper om möjligheten att minska utsläppens skadliga inverkan och därtill följa med utvecklingen av den för branschen bästa tillgängliga tekniken. Om man utan oskäliga kostnader kan minska utsläppen med anledning av att den för branschen bästa tekniken har utvecklats, kan tillståndsbeslutet ändras. BESLUTETS GILTIGHETSTID Detta beslut är i kraft tillsvidare. Om verksamheten i svinhusen väsentligt förändras, bör för svinhusen sökas nytt miljötillstånd. Detta beslut är i kraft tills beslut över ny tillståndsansökan har vunnit laga kraft Innan detta beslut vinner laga kraft gäller det beslut som beviljats för verksamheten av Korsholms kommuns Byggnads och tillsynsnämnden 12.3.2003.
11 JUSTERING AV TILLSTÅNDSBESTÄMMELSERNA Verksamhetsidkaren bör före 31.12.2018 göra en ny ansökan för justering av tillståndsbestämmelserna. I ansökan bör det åtminstone framställas uppgifter om djurmängder, lagringsvolymer för gödsel och tillgängliga spridningsarealer för gödsel. IAKTTAGANDE AV FÖRORDNINGAR Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än villkoren i ett tillstånd som redan har beviljats med stöd av miljöskyddslagen eller avfallslagen, eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som avviker från tillståndet, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet. TILLÄMPADE LAGRUM Miljöskyddslagen (86/2000) 2, 4, 6 8, 28,31 35 38, 41 43, 45, 52 59, 81, 96 98 och 105 Miljöskyddsförordningen (169/2000) 1, 6, 8 11, 15 19, 21 23, och 37 Avfallslagen (1072/93) 4, 6, 15, 51, 52 Statsrådets beslut om begränsningar av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket ( 931/2000) Lagen om grunder för avgifter till staten (150/1992), 8 Miljöministeriets beslut om de regionala miljöcentralernas avgiftsbelagda prestationer (1237/2003). Därtill har tagits i beaktande följande: Jord och skogsbruksministeriets byggnadsbestämmelser och anvisningar ( JSM BBA C4 10.1.2002) Förordning om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel ( EG 1774/2002). Jord och skogsbruksministeriets förordning om tillsyn över anläggningar för bearbetning av vissa animaliska biprodukter och om användningen av vissa biprodukter 2005/850. AVGIFT OCH GRUNDER FÖR AVGIFTEN Avgift 1570 Avgiften grundar sig på 8 lagen om grunder för avgifter till staten (150 / 1992 ) och miljöministeriets beslut om de regionala miljöcentralernas avgiftsbelagda prestationer (1387/2006). Enligt förordningen är grundavgiften beträffande miljötillstånd för djurstall av denna storlek 1570. KUNGÖRELSE AV BESLUTET BESLUT Västra Finlands miljöcentral meddelar om detta beslut offentligt genom kungörelse i enlighet med miljöskyddslagen 54. Mats Granholm Ramsgatun 45 66540 Petsmo
12 BESLUT FÖR KÄNNEDOM Kommunstyrelsen i Korsholms kommun Byggnads och tillsynsnämnden i Korsholms kommun Finlands miljöcentral MEDDELANDE OM BESLUT (Sakägare, de som framfört anmärkningar och/eller åsikter) SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i detta beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Enligt besvärsanvisningen bör besvärsskriften tillställas Västra Finlands miljöcentral inom besvärstiden. Besvär över avgiften som uppbärs för behandlingen av ärendet anförs i samma ordning som huvudärendet. Rätt att anföra besvär har den som ansökt om tillstånd och de vilkas rätt eller fördel ärendet kan tänkas beröra, registrerad förening eller stiftelse vars syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivsel i boendemiljön och inom vars verksamhetsområde miljökonsekvenserna uppträder, samt kommunstyrelsen i den kommun där verksamheten är placerad och andra kommuner vars område verksamheten påverkar samt de myndigheter som skall bevaka det allmännas intresse i ärendet ( MiljöskyddsL 96,MiljöskyddsL 97 ). Besvärsanvisning medföljer som bilaga. Överinspektör Mikaela Rudnäs Byggmästare Martin Stenbacka BILAGOR Besvärsanvisning Karta Situationsplan Anmärkning: På de miljötillståndsbeslut som sätts ut på nätet tillämpas miljöministeriets anvisning 29.4.2004. Enligt anvisningen iakttas integritetsskyddet enligt personuppgiftslagen (523/1999) vid överföringen av beslut till nätet så att namn på privatpersoner, som framställt anmärkning eller framfört sin åsikt eller som mottagit ersättning, tas bort. Namnen ersätts t.ex. med bokstäverna A, B, C. I stället för att ersätta namnen kan förteckningen helt utelämnas i det beslut som skall publiceras. I det här beslutet har namnen på sådana privatpersoner som avses ovan ersatts med bokstäverna A, B, C osv. Förteckningen i slutet av beslutet under rubriken Meddelande om beslutet har utelämnats.