SIGNALREGLERINGENS INVERKAN PÅ TRAFIKOLYCKORNA I HELSINGFORS DIPLOMARBETE GJORT FÖR HELSINGFORS STAD OCH AALTO UNIVERSITETET JOHANNA NYBERG
FORSKNINGSFRÅGOR Hur har signalregleringen inverkat på olycksmängderna och olyckstyperna? Hur har signalregleringens l i funktion (funktionstid, tid styrningssätt, fasindelning) inverkat på olyckorna? Hur har ny teknik för signalregleringen inverkat på trafikolyckorna?
FORSKNINGSMATERIAL Polisens olycksdata från åren 2000-2008: - Alla olyckor i signalreglerade och icke signalreglerade korsningar i Helsingfors - Forskningsmaterialet i t innehöll även geografisk data för alla olyckor Signalreglerade korsningar i Helsingfors: - Totalt 460 korsningar
TRAFIKOLYCKORNA I SIGNALREGLERADE OCH ICKE SIGNALREGLERADE KORSNINGAR UNDER ÅREN 2000-2008. 900 Invånare i Helsingfors: ca 600 000 800 Biltäthet: ca 400 bilar / 1000 invånare 700 500 400 Olyckor 300 Signalreglerade korsningar Icke signalreglerade korsningar 200 Alla olyckor 6294 5134 100 Personskade ol. 1378 (21,9%) 1490 (29,0%) Dödsolyckor 19 (0,3%) 18 (0,4)% 0 Krosningar tot. 458 5164 600 Signalreglerade korsnignar Icke signalreglerade korsningar 00 01 02 03 04 05 06 07 08 00 01 02 03 04 05 06 07 08 År Olycka som lett till personskada Olycka som lett till egendomsskada
OLYCKSTYPER 40 % Signalreglerade korsningar (n=6294) Icke signalreglerade korsningar (n=5134) 35 % 30 % 25 % 20 % Egendomsskada Personskada 15 % Dödsolycka 10 % 5 % 0 % Olycka vid filbyte Sidokrock Upphinnandeolycka Avsvängningsolycka Mötesolycka Korsningsolycka Fotgängarolycka Olycka vid filbyte Sidokrock Upphinnandeolycka Avsvängningsolycka Mötesolycka Korsningsolycka Fotgängarolycka Olyckstyp
FÖRE-EFTER UNDERSÖKNING - Jämförelse av olyckorna före och efter att trafikljusen installerats t - Olyckorna minskade mest i T-korsningar. - I X-korsningar skedde inga märkbara förändringar i antalet olyckor. Exempel av olyckorna i en T-korsning: Före (67 månader) Efter (41 månader)
FÖRE-EFTER UNDERSÖKNING - Olyckstyperna före och efter att trafikljusen installerats: Olycka/år 0,4 0,3 0,2 0,1 00 0,0 Olyckstyperna före installationen av trafikljus (n=43) Olyckstyperna efter installationen av trafikljus (n=33) Oly ycka vid filbyte Sidokrock Upphi innandeolycka Avsvän ngningsolycka Mötesolycka Ko orsningsolycka Fotg gängareolycka Olyckstyper
JOKERI-SIGNALREGLERING - Specialtrafikljus för kollektivtrafiken kti t Jokeri-signalernas funktionsprincip:
JOKERI-SIGNALREGLERING - Specialtrafikljus för kollektivtrafiken kti t - Inverkan på trafikolyckorna hade olika effekter i olika miljöer. Exempel på olyckorna i en korsning med jokeri-signaler:
STÖRRE OLYCKSKVOT I STORA KORSNINGAR - Olyckskvoten i signalreglerade och icke signalreglerade korsningar enligt medeldygnstrafiken: Olyckskvot 0,20 Trafikmängd (ÅDT) (olyckor / milj. fordon i korsningen) n = antalet olyckor 0,15 k = antalet korsningar Signalreglerad korsning Icke signalreglerad korsning 0,10 5000 0,24 n=44 k=17 0,23 n=1119 k=648 5001-10 000 0,22 n=238 k=43 0,13 n=1293 k=404 10 001-20 000 0,19 n=1614 k=172 0,11 n=1315 k=267 0,05 20 001-30 000 0,17 n=1468 k=107 0,07 n=472 k=83 30 001-40 000 0,16 n=1465 k=78 0,07 n=300 k=38 0,00 40 001-50 000 0,16 n=832 k=832 0,03 n=93 k=18 50 001-60 000 0,18 n=256 k=8 0,02 n=84 k=21 > 60 000 0,20 n=289 k=7 0,02 n=183 k=44 ÅDT 0,25 Signalreglerade g korsningar, där det skett olyckor Icke signalreglerade korsningar, där det skett olyckor
STÖRRE OLYCKSKVOT I STORA KORSNINGAR - Olyckskvoten enligt signalregleringens fasantal: Fastantal Olyckskvot 2 010 0,10 3 0,19 >4 0,22 Exempel: 3-fasig indelning
STÖRRE OLYCKSKVOT NÄR SIGNALERNA ÄR UR FUNKTION UNDER NATTEN Olyckskvot 1,40 1,20 1,00 Signalreglerade korsningar, som är ur funktion under natten (n=233) 0,80 0,60 0,40 Signalreglerade korsningar, som är i funktion under natten (n=225) 0,20 0,00 Kl. 06-20 Kl. 00-06 Icke signalreglerade korsningar (n=5164)
OLYCKSKVOTEN UNDER NATTEN I HELSINGFORS INNERSTAD Korsningarna i innerstaden. Olyckskvot Signalreglerade korsningar, som är ur funktion under natten 4,10 Signalreglerade korsningar, som är i funktion under natten 0,38 Signalreglerade korsningar, som är ur funktion under natten. Icke signalreglerade korsningar 0,54 Signalreglerade korsningar, Som är i funktion under natten. Icke signalreglerade korsningar
NYA TEKNIKERS INVERKAN PÅ UPPHINNANDEOLYCKORNA - Upphinnandeolyckorna har inte minskat sedan 1980-talet talet. - Upphinnandeolyckorna minskade när glödlamporna ersattes med LED-lampor.
SLUTSATSER - Signalregleringen borde vara i funktion dygnet runt. - Jokeri-signalernas inverkan på trafiksäkerheten varierade i olika miljöer och bör undersökas närmare. - Signalregleringen l i är inte den bästa lösningen för stora och mycket trafikerade korsningar. - Installationen av trafikljus förbättrade säkerheten mest i T- korsningar.
TACK! johanna.nyberg@ramboll.fi