Så utvecklar vi tillsammans det goda livet Migration ny befolkning nya planeringsförutsättningar Så utvecklar vi tillsammans det goda BHU livet 20160405 i Göteborgsregionen. Helena Söderbäck förbundsdirektör Göteborgsregionens Kommunalförbund www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Några siffror avseende Västra Götaland 1 april 2016 26 948 personer med uppehållstillstånd väntar på kommunplacering ( 27638 mars 2015) ABO 47 % EBO 31 % Övrigt boende 22% ( familjehem, sjukhus mm) 2017 2018 förväntas det stora inflödet av personer med uppehållstillstånd komma till kommunerna migrationsverkets handläggningstid styr. www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Några exempel ur det kommunala perspektivet här och nu Fortsatt behov av samordning och koordinering av insatser. Nära samarbete Migrationsverket, Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, VGR och Ny lagar träder i kraft under våren tolkning, tillämpning och konsekvenser Utbildning skola Rekommendation gällande hantering av återsökning av ersättning för utbildningskostnader för asylsökande barn och unga från Migrationsverket Frågeställning avseende brandskydd/regelverk och hyresrättsliga aspekter vid uthyrning till ensamstående hushåll som delar bostad. Legala förutsättningar vid snabb planering av boende kopplat till gränsvärden för bullernivåer www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Några exempel ur det kommunala perspektivet här och nu Myndigheters samverkan under gemensamt tak vissa dagar i veckan piloten Alingsås Snabbspår VA ingenjörer. Nästa grupp? Kompetensutveckling för medarbetare som möter asylsökande och nyanlända Vad ligger bakom Öppet fönster om och när id- kontrollerna upphör den 4 juli och kan återinföras först 14 dagar senare - vad bör vi ha beredskap för? Förslag ; Nästa BHU - Merjem Maslo omvärldsanalytiker på Migrationsverket. Inspel? www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Ur GP 1 april Nyanlända ska råda bot inom bristyrken PILOTPROJEKT DÄR NYANLÄNDAS KOMPETENS SKA TAS TILLVARA INOM BRISTYRKEN. Strax före påsk började Khaled Assaf från Syrien på va-avdelningen i Mölndal. Han är en av nio ingenjörer som ingår i ett pilotprojekt där nyanländas kompetens ska tas tillvara inom bristyrken. BILD: KAJSA SJÖLANDER www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Asylsökande Sverige
Prognos från Migrationsverket I februariprognosen presenteras tre beräkningsalternativ för hur många asylsökande som kommer till Sverige i år, och inget alternativ är mer troligt att inträffa än de andra.
Prognos för boende i Migrationsverkets mottagningssystem Leder färre asylsökande i år än 2015 till mindre behov av boendeplatser? Nej!! -eftersom det tar lång tid (upp till två år) att få besked om asylansökan gör det att många bor kvar länge på asylboendet. Migrationsverket anser att det är en: betydande risk för en ny allvarlig brist på boendeplatser hösten 2016
Förändring av antal asylsökande boende i Västra Götaland om andelen samma som i dec. 2015 av total i Sverige: - 1 700 + 3 300 + 9 600-2 200 + 8 900-9 400
Andel av asylsökande i eget boende (EBO) av totalt antal asylsökande andel Fyrbodal 22% Göteborgsregionen* 53% Sjuhärad 25% Skaraborg 16% VG 31% *exklusive Kungsbacka
Dublin- Asylprövningen ska övertas av annan stat inom ramen för den så kallade Dublinförordningen, det vill säga Sverige prövar inte ansökan i sak. Övriga- Ansökningar Migrationsverket ej prövat i sak, exempelvis avskrivna ansökningar. En ansökan avskrivs bland annat när den sökande avviker eller återtar sin ansökan.
Kommunfördelade 2016, antal per 10 000 invånare I Västra Götaland totalt 3 577. Totalt kommunmottagna år 2015 i Västra Götaland 7 847. Kommuner med färre mottagna 2015 än fördelade 2016: Kungälv Lerum Härryda Mölndal Öckerö Partille Stenungsund Ale Orust Lidköping Sotenäs Bollebygd Lilla Edet Strömstad Mark
Stråkstudie ÅVS Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman Projektledare
Dagens slussar Resultat i tidigare utredning klar 2013 Invigdes 1916, efter beslut av Gustav V. Tredje generationens slussled i tusenårig transportled. Trollhätte kanal består av 6 slussar, varav 4 i Trollhättan. Total slusshöjd cirka 44 m. 1913 Begränsar fartygsstorleken avseende längd, bredd och djupgående.
Varför nya slussar? Resultat i tidigare utredning klar 2013 Nuläge och brister Vänersjöfarten har strategisk betydelse för näringslivet främst i Värmland. Helt nödvändig för vissa industrier. Sjöfarten beroende av slussarnas funktion i Trollhätte kanal. Befintliga slussar bedöms vara uttjänta omkring 2030. Åtgärdens syfte Fortsatt Vänersjöfart och möjliggör företagsutveckling. Nya slussar möjliggör större och fler fartyg i stråket viket kan öka sjöfartens konkurrenskraft och samverkar med utvecklingen av inre vattenvägar. Bidrar till att avlasta väg- och järnvägssystemet i stråket.
Resultat i tidigare utredning klar 2013 Framtidsbild Vänersjöfarten Enligt Trafikverkets prognos i ÅP bedöms godsvolymen inom Vänersjöfarten att öka med 50 % fram till 2030. Rätt branscher: pappers- och massaindustri, trävaror och jordbruk. Nya affärsmöjligheter ger volymtillskott: Införandet av inre vattenvägar. Strategiskt läge för containertrafik. Sammantagen potentiell godsvolym 2030 omkring 3,9 miljoner ton/år. => Potentiellt fördubblad godsvolym till 2030.
Resultat i tidigare utredning klar 2013 Modern trafikledning samordnar sjöfart med korsande trafikflöden Med intensivare flöden inom samtliga trafikslag, ökar behovet av samordning av trafik längs och tvärs Göta älv: 10 öppningsbara broar längs älvstråket. Tågtrafik till och från Göteborgs hamn och på Bohusbanan. Tågtrafik på Nordlänken till Trollhättan och Vänersborg. Spårvags- och busstrafik på Göta älvbron i Göteborg. Samordning sker idag manuellt. Modern trafikledning gynnar samtliga trafikslag längs och tvärs Göta älv och skapar förutsättningar för information. => Trafikstyrning ger sjöfarten grön våg och hanterar proaktivt potentiella konflikter med korsande trafik.
Nationell transportplan 2014-2025 Om Göta älv-vänerstråket Stråket har stor betydelse för näringslivets transporter, nationell och internationell tillgänglighet och turistresor. Sjöfarten på Göta älv är främst inriktad på transporter direkt till och från hamnar runt Vänern och direkt med olika europeiska hamnar. Namngivna brister 2014-16 2017-19 2020-25 Vänersjöfarten, Trollhätte kanal/göta älv, fördjupad utredning u
Samlad effektbedömning i Nationell transportplan Enligt den samlade effektbedömningen bedöms åtgärden: I huvudsak medföra positiva nyttor men nyttorna är inte tillräckligt stora för att uppväga investeringskostnaden. Medföra övervägande positiva bidrag till en långsiktig hållbar utveckling. Har stor betydelse för de omgivande regionernas utvecklingskraft och konkurrenskraft. Medföra positiva trafiksäkerhets- och hälsoeffekter. Sammantaget bedöms inte vara samhällsekonomiskt lönsam i förhållande till investering om ca 3 miljarder kronor.
Utredningsalternativ 1) Nybyggnation eller renovering i befintlig slussled 2) Nybyggnation av ny slussled 3) Slussarna avvecklas => => => Omfattande störningar för sjöfarten under byggtiden Risk att sjögodset hittar nya vägar Innebär sannolikt mindre fartyg än idag Ingen störning för sjöfarten under byggtiden Möjliggör ökad fartygsstorlek Ökad kapacitet Vänersjöfarten avvecklas Ökade transportkostnader för näringslivet Viss industri helt beroende av sjöfart Påverkan på turistnäringen
Nyckelfrågor och utredningsbehov 1) Byggteknisk möjlighet att upprusta befintliga slussar Renovering Nybyggnation 2) Godsprognos Näringslivets utveckling i Vänerregionen Utveckling av sjöfartens konkurrenskraft gentemot övriga transportslag 3) Uppdatering beslutsunderlag Samhällsekonomisk kalkyl Samlad effektbedömning Färdigställt underlag sommaren 2016
Parallellt utredningsbehov med koppling till sjöfarten Samordning av sjöfarten med väg-, järnvägs- och kollektivtrafik över älvstråket (Trafikstyrning). Påverkan på turismen längs stråket Göta älv- Göta kanal. Samordning med skredsäkringsåtgärder i Götaälvdalen (SGI). Koppling till frågan om vattenreglering av Vänern.
Framtida större fartygsdimensioner nya slussar Föreslagna framtida dimensioner Längd: 102 mtr Bredd: 15,2 mtr Djupgående: 5,0 5,4 mtr Last kapacitet: Ca 300-330 TEU (containrar) Ca 5000-5500 mtons (bulkgods)
Slutsatser (Sweco) Swecos bedömning är att vidmakthållande åtgärder på befintliga konstruktioner i syfte att säkerställa ytterligare 50 års livslängd inte bedöms som möjliga att utföra med den renoveringsteknik som idag finns tillgänglig. En långsiktigt hållbar ombyggnad av befintliga slusskonstruktioner innebär i praktiken en nybyggnad av samtliga ingående bärande konstruktionsdelar, som lämpligen kan dimensioneras för 120 års livslängd.
Slutsatser (Sjöfartsverket) Swecos rapport stödjer Sjöfartsverkets tidigare bedömningar och hittills genomförda statusbedömningar. Något reellt renoverings- eller ombyggnadsalternativ föreligger inte. Sjöfartsverket anser sig inte kunna ta något fortsatt ansvar för slussanläggningen efter 2030.
Principskiss Utbyte av slussväggar och portkammare i sekvenser under 4 års tid.
Nybyggnation i befintlig sträckning Förutsättningar för utförandet Slussleden måste stängas 3 4 månader per år under ett antal år Befintliga konstruktioner stödjande under byggtid och brukstid Slusskamrarnas dimension förblir oförändrad Risker och oklarheter Tidskritiskt vid varje byggperiod Osäkra kostnader Stor påverkan på sjöfarten Begränsad tillgänglighet för byggåtgärder Konsekvenser Mindre fartygsstorlek (Saimaa kanal) 82 x 12,6 x 4,5 (ca 3300mtons) Framtida utveckling ej möjlig Mindre samhällnytta Permanent International Association of Navigation Congresses (PIANC). Internationellt forum som ger ut guidelines och rekommendationer för maritim infrastruktur.
Två utredningsalternativ analyseras Utvecklingsalternativet Avvecklingsalternativet Nybyggnad av slussled i ny sträckning Breddning av Bergkanalen (i Thn) Godsmängd transporteras med sjöfart, med större fartyg än idag Avveckling av dagens slussled Fyllnadsmassor finns lokalt Möjlighet till utveckling av sjöfarten Möjlighet till samordning med skredsäkringsåtgärder i älvdalen Avveckling av dagens slussled Fyllnadsmassor finns ej lokalt Godsmängd transporteras med väg och järnväg till annan hamn alt. direkt till slutdestination Åtgärder för att bibehålla turistsjöfarten (Behov av följdinvesteringar i väg och järnväg som kan härledas till avvecklad sjöfart)
Nybyggnation av slussled i ny sträckning Förutsättningar Ökad fartygsstorlek 100-110x15,2 x 5,4 M Slusslängd 125,0 m Slussbredd 17,5 m Djup 0.8 m under dim. fartyg Slussdjup 6,2 m Byggnation av nya slussar påverkar inte pågående sjöfart Omfattning Helt nya slussar vid alla slusstegen 5 sluss steg istället för 6 Brinkebergskulle
Nybyggnation av slussled i ny sträckning Lilla Edet
Nybyggnation av slussled i ny sträckning Trollhättan nytt förslag 2016
Nybyggnation av slussled i ny sträckning WSP förslag 2013 Trollhättan
Kostnader nybyggnation i ny sträckning Osäkerhetsanalys av Swecos förslag (2016) 3,1 miljarder kr (osäkerhet +/- 500 miljoner kr) Största osäkerheterna: Markarbeten (geoteknisk undersökning) Byggnadsverk (ytterligare projektering)
Samhällsekonomisk analys 1) Kostnadsanalys enl. successivprincip 3) Företagsekonomisk konsekvenbeskrivning 2) Kostnadsoch nyttokalkyl 4) Samlad effektbedömning
Utredningens milstolpar Åtgärder i befintlig slussled Januari 2016 Slussled i ny sträckning Februari 2016 Samhällsekonomisk analys Maj 2016 Samlad effektbedömning Maj 2016 Beslutsunderlag Juni 2016 Följ med: http://www.trafikverket.se/gotaalv- Vanerstraket Komplettering och förankring Hösten 2016
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Landsbygdsatsning Trafikverkets förslag Järnväg, underhåll och kollektivtrafik 2016-04-05 Håkan Wennerström Regional direktör
Regeringsuppdrag till Trafikverket Trafikverket har fått i uppdrag att: Redogöra för åtgärder som syftar till att stärka möjligheterna till kollektivt resande på landsbygden. Föreslå underhållsåtgärder som i närtid kan öka järnvägens funktionalitet utanför de stora och mest trafikerade banorna, samt främja regional tillväxt och landsbygdens förutsättningar. Satsningen avser år 2016-2019 Trafikverkets svar till regeringen senast 31 mars 2
Tillgängliga medel hela landet Tillgängliga medel 2016-2019 är: Kollektivtrafik - 850 mkr (ca 200 mkr per år) för åtgärder som avser trimning och effektivisering på järnväg och väg Järnvägsunderhåll - 400 mkr (100 mkr per år) för underhållsåtgärder på banor utanför högtrafikerade stråk Vägunderhåll - 400 mkr (100 mkr per år) med inriktning mot bärighet och tjälsäkring Totalt 1,65 mdr 3
5 6 Genomgång bana för bana 7 1. Norra Bohusbanan (Uddevalla-Strömstad) 1 2 4 3 2. DVVJ 3. Kinnekullebanan 4. Norge-/Vänerbanan 5. Fryksdalsbanan, Kil-Torsby 6. Bergslagsbanan 7. Värmlandsbanan 4
Norra Bohusbanan, Uddevalla-Strömstad Underhåll Spårupprustning och växelbyte, Uddevalla kommun Utbyte av växlar, Uddevalla(2), Munkedal(2), Dingle(2), Tanum(2) Totalt 16 mkr, fördelning: År 2016: 8 mkr År 2017: 8 mkr Kollektivtrafik Hastighetshöjning, Strömstad kommun Uppgradera kontaktledning efter spårbyte för att höja hastigheten samt plankorsningsåtgärder Totalt 26 mkr, fördelning enligt: Åtgärd Totalt: 42 mkr Kommun Kostnad i tkr 2016-2019 2016 2017 2018 Hastighetshöjning Skee Vik Strömstad 26 000 1 000 3 000 22 000 5
DVVJ, Mellerud-Billingsfors (Dals-Västra Värmlands Järnväg/De Vackra Vyernas Järnväg) Underhåll Plankorsningsåtgärd i Billingsfors Urgrävning och byte av beläggning samt byte sliper och räl genom korsningen Totalt: 2 mkr År 2018 6
Kinnekullebanan, Gårdsjö-Håkantorp Kollektivtrafik Plattformsförlängning Framnäs C, Lidköping, Förlängning från 36 meter till 120 meter Totalt 8 mkr År 2017 Reinvestering 4,8 mkr År 2017 och 2018 Totalt: 12,8 mkr 7
Norge/Vänerbanan Underhåll Trädsäkring i Vänersborgs kommun Gäller Öxnered Skälebol. Totalt: 5 mkr År 2017 Kollektivtrafik Trafikinformation och upprustning Mellerud station Upprustning av sliten stationsmiljö, väderskydd, trafikinfo, m m. Totalt: 1,5 mkr År 2016 Totalt: 6,5 mkr 8
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Landsbygdsatsning Trafikverkets förslag Järnväg, underhåll och kollektivtrafik 2016-04-05 Håkan Wennerström Regional direktör
Nationell plan 2014-2025 522 miljarder till investering och underhåll. Uppdraget är att använda medlen där de gör bäst nytta, dvs. i storstadsområden och större stråk: 1. För banor i storstadsområden ska det uppdämda behovet av åtgärder elimineras. 2. För banor i större stråk och som sammanbinder storstadsområden samt Malmbanan kommer en halvering av det uppdämda behovet att ske. 3. På övriga delar kommer det uppdämda behovet av underhållsåtgärder att öka. 10
BHU-MÖTE I VÄNERSBORG 2016-04-05 CARINA JÖNHILL NORD REGIONAL SYSTEMANALYS VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN 1 2016-04-05
Regional systemanalys Syften Systemanalysen utgör ett underlag i inriktningsplaneringen inför den regionala planen. Processen är samlande och förankrande brett i kommuner och bland övriga organisationer. Systemanalysen utgör ett samlande dokument för regionen med mål och strategier för hur transportsystemet ska utvecklas i regionen. Systemanalysen redovisar en enad och tydlig bild av regionens utvecklingsstrategi för transportsystemet utifrån regionens bidrag till och del av de nationella systemen utifrån dess förutsättningarna. Systemanalysen utgör ett inspel till den nationella nivån inför Trafikverkets arbete med den nationella planen. 2 2016-04-05
Från Trafikverkets vägledning processdokumentation från respektive processteg, hur arbetet gått till vilka som deltagit i arbetet och vilka referensgrupper eller referenspersoner som varit involverade, eventuellt i olika skeden hur jämställdhets- och mångfaldsaspekten har beaktats hur riksdagens vision att Sverige 2050 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären har hanterats och om så har skett, vilka förändringar i tidigare strategier och åtgärdsinriktningar som det har medfört beskrivning av identifierade mål beskrivning av transportsystemets önskade funktion bedömning av brister, det vill säga skillnaden mellan önskad funktion och dagens funktion bedömning av bidrag till målen inklusive eventuella målkonflikter, givet att de önskade funktionerna tillgodoses
Systemanalysens olika delar Mål Mål Nuläge Brister och utmaningar Prioriterade funktioner Strategier Åtgärdsområden Nuläge Brister och utmaningar Prioriterade funktioner Strategier Åtgärdsområden 4 2016-04-05
Fem utmaningar från förra systemanalysen (2007) Möjligheterna till regionförstoring måste tas till vara. Störst potential finns i Göteborg som behöver öka med en halv miljon invånare. Sverige måste ha en god internationell tillgänglighet för konkurrenskraft. Till exempel för fraktflyg och fraktfartyg med väl fungerande anslutande väg- och järnvägsnät. Ökad efterfrågan på järnvägskapacitet för både gods- och persontrafik innebär ett akut behov av utbyggnad av järnvägens infrastruktur. Kollektivtrafiken behöver bli mer konkurrenskraftig, och antalet kollektivtrafikresor behöver öka. Det regionala vägnätet har omfattande brister som behöver åtgärdas. Vägar behöver bli säkrare och få större bärighet. 5 2016-04-05
Regionens inspel till nationell nivå (2016) Sverigeförhandlingen får inte tränga ut medel till länstransportplanerna eller redan beslutade åtgärder i nationell plan Pendelstråk järnväg utgör stommen för den nationella och regionala resandeutvecklingen Klimatomställning av transportsystemet Sjöfart och slussar Effektivisera för både personer och gods Tillgängliga medel Beakta förutsättningar mellan stad och land 6 2016-04-05
Dokument VGR Vision Västra Götaland - Det goda livet Regional systemanalys VG2020 Budget 20XX Regional plan för transportinfrastruktur Klimatstrategi Regionalt trafikförsörjningsprogram Godsstrategi Inriktningsplanering (Ökad tillväxt och en bättre miljö) Målbild tåg 2035 7 2016-04-05
Mål inom transportområdet Internationellt transportnav En hållbar och konkurrenskraftig infrastruktur Kollektivtrafik för en gemensam region Investera i transportinfrastruktur som driver regional och nationell utveckling Bygga ut en kollektivtrafik som är ett föredöme när det gäller kvalitet och hållbarhet Utveckla en regional framtidsbild som stödjer hållbar utveckling i Västra Götaland Göra Västra Götaland till modell för hållbar landsbygdsutveckling/samspel stad/land En starkare region med fortsatt satsning på kollektivtrafiken Ett kraftfullt miljöarbete Effektiva godstransporter grön logistik Effektiva persontransporter mobilitet Alternativa drivmedel och effektivare fordon samt sjöfart Gul Nationell nivå Blå Regional nivå Vit Övergripande Fokus där det finns potential för: Stråktanke Stadstrafik Tillgänglighet Mobility managent Transportinfrastruktur av hög klass Ledande logistikregion Kunskap och kompetens i framkant Kapacitetshöjande åtgärder Hastighetsstandard bör höjas Uppdrag: plocka ut de viktigaste funktionerna som transportsystemet ska ha för att uppnå målen inom transportområdet och vilka strategier som behövs för att göra det. 8 2016-04-05
Arbetsupplägg Systemanalys VGR 2016 9 2016-04-05
Östlig förbindelse Danmarksförbindelse www.sverigeforhandlingen.se
Västsveriges inspel Göteborg Borås Jönköping en del av höghastighetsnätet men också en ny regional förbindelse Kapacitetsförstärkningar krävs på omkringliggande banor. Västra stambanan behöver kapacitetsförstärkning före 2035. Stadstrafikåtgärder i Göteborg, Partille, Mölndal samt Borås Missing link dubbelspår för snabbtågsstandard till Oslo Jönköpings banan!
BUD HÖGHASTIGHETSBANA Bud svarar inte upp mot vårt inspel Ändpunktsnytta präglar bud Inga uppgifter om medfinansiering Ingen sträckning via Mölndal och Ulricehamn Komplicerad stationslösning föreslagen i Borås Anslutande banor hänskjuts till nationell plan
Bud Storstad Göteborg Spårvägssträckningar, totalt 6 miljarder samt cykelåtgärder Inga uppgifter om önskat åtagande bostäder Inspel Bud Ingen föreslagen uppdelning av finansiering
Respons på bud Bud Höghastighetsbana Ny stambana viktig Motiv för val Regionnytta Trafikverket 12 punkter Bud storstad kollektivtrafiåtgärder Inte bara spår Remissversion GMP 12 punkter
Rapport från 3+3 gruppen Många lika synpunkter på remissen inkl de 12 punkterna Förhandlingarna bör omfatta hela sträckan fram till ändpunkterna. Möjligheterna att finansiera med föreslagna alternativa finansieringskällor är begränsade. Höjda banavgifter ska gälla för höghastighetstågen. Genom förskottering och medfinansiering förskjuts finansiell risk till kommuner och regioner. Fortsatt positiva till utbyggnad av ny järnväg. Avstämning med rikspolitiken. Vi ser ett ökat fokus på regiontrafik och regionnytta från flera håll även med detta perspektiv är helheten fortsatt viktig.
Samverkan mellan VGR, kommuner och Swedavia längs stråket 1. Kommunerna, Swedavia och VGR ska enas om en gemensam förhandlingsstrategi 2. Vi ska bilda en grupp med politiker från samtliga kommuner i stråket, Swedavia och VGR som gemensamt tar fram en förhandlingsstrategi. 3. VGR är sammankallande för denna grupp 4. VGRs funktionsutredning i en regionutvecklande utbyggnadsordning är visionen vi vill uppnå. 5. Tjänstemän har kontaktat förhandlarna för att presentera att vi gemensamt står bakom utveckling av ny järnväg enligt föreslagen utbyggnadsordning
Beslutade mål: Vad vill VGR uppnå i stråket Jönköping-Borås-Göteborg Några av förutsättningarna och målen: Funktionsutredning Centralt stationsläge i Borås Sträckning via Mölndal Kollektivtrafikens marknadsandel 33 % Busstrafik ska ersättas med tågtrafik Minskad trängsel i Göteborg Restidsmål Borås - Gbg: 35 minuter UPPDRAG TILL TRAFIKVERKET UTRED NÖDVÄNDIG INFRASTRUKTUR
Stråksamverkan Västsverige föreslår utbyggnadsordning Västra Götalandsregionen och stråkkommunerna mellan Ulricehamn och Göteborg är eniga om att en höghastighetsjärnväg är viktig för de långväga resorna till Stockholm. Men för att säkra den framtida arbetspendlingen krävs också en ny konventionell järnväg mellan Göteborg och Borås.
2020-2026 Infrastruktur Mölnlycke-Landvetter fpl byggs som konventionell järnväg för 250 km/h (dubbelspår) Landvetter fpl-bollebygd byggs som höghastighetsbana 320 km/h (dubbelspår) Västlänken planeras vara färdig 2026 Befintlig järnväg
2026-2030 Infrastruktur Almedal - Mölndal Mölnlycke byggs som konv. järnväg för 250 km/h (dubbelspår.) Landvetter flp Bollebygd byggs som konventionell järnväg för 250 km/h (enkelspår) Bollebygd Borås byggs som höghastighetsbana 320 km/h (dubbelspår) Redan utbyggd höghastighetsbana i föregående etapp Redan utbyggd konventionell järnväg i föregående etapp Befintlig infrastruktur
2030-2035 Infrastruktur Kust till kustbanan Bollebygd Borås upprustas (enkelspår) Borås Ulricehamn Jönköping byggs som höghastighetsbana 320 km/h dubbelspår) Landvetter fpl Almedal byggs som höghastighetsbanan 320 km/h (dubbelspår) Redan utbyggd höghastighetsbana i föregående etapper Redan utbyggd konventionell järnväg i föregående etapper Redan utbyggd konventionell järnväg i föregående etapp Befintlig infrastruktur
2035 och framåt höghastighetsbana konventionell järnväg
och då kan vi köra trafik enligt funktionsutredningen Höghastighetståg Regiontåg på ny infrastruktur Regiontåg på Kust till kustbanan (antal turer/h)
Vad händer nu? Debatt i media Stort kostnadsspann (190 320 mdr) Gökunge - får inte ta av ordinarie anslag Second opinion ny kostnadsuppskattning kommer i juni Många utredningar pågår och kvarstår Kapacitetsutredningar in mot storstäderna Förhandling påbörjad pressar tidplanen, vill vara klar i höst istället för december 2017 Första handslag tas idag!
Västra Götaland 2020 Återrapportering för 2015
VG2020 ska Följas upp och utvärderas Årlig rapport i syfte att ge en samlad bild av utvecklingen inom de 32 prioriterade frågorna Halvtidsutvärderas - 2017 Slututvärderas efter - 2020
Rapporten bygger på Insatser inom de 32 prioriterade frågorna Projekt, uppdrag och verksamheter 2014 VGR: RUN, KUN, MN, KTN, rättighet och folkhälsa Kommunalförbunden och BRG Övriga aktiviteter med betydelse för utvecklingen inom en fråga Kvalitativ bedömning där omvärldsfaktorer tas hänsyn till Kvantitativ uppföljning av mål
Fem rekommendationer Satsning på Västsvenska styrkeområden med internationell lyskraft Bli föregångare i omställningen från fossil till förnybar energi Insatser för att öka antalet ungdomar med fullföljd grundskola och gymnasieutbildning Underlätta ungdomars och nyanländas insteg på arbetsmarknaden Skapa förutsättningar för bättre matchning mellan utbildning och arbetsmarknadens behov
En ledande kunskapsregion Ett gott klimat för kreativitet, entreprenörskap och företagande I stort en positiv utveckling av företagandet Behov av insatser riktade mot nyanlända Behov av insatser som bidrar till att företagen bättre tar tillvara på de möjligheter som digitaliseringen skapar Internationell konkurrenskraft genom kraftsamling på styrkeområden Behov av översyn av styrkeområden och en gemensam bild Behov av insatser för att attrahera studenter och forskare
En region för alla Bryt utanförskap och stärk kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv Tre av BHU:s fem rekommendationer anknyter till området Mycket görs i kommuner som inte fångas upp i uppföljningsrapporten Nya former för samverkan mellan statlig, regional och lokal nivå behövs Bra satsning på praktikplatser, men inte på ferieplatser och mentorer Satsningar på frivilligarbete saknas Livslångt lärande för ökad delaktighet och konkurrenskraft Två rekommendationer anknyter till området Matchningen på arbetsmarknaden försämras Nya former för samverkan mellan regionen och kommunerna behöver utvecklas för att fler ska fullfölja grundskola och gymnasium
En region för alla Tillgång till kommunikation för arbete, utbildning och livskvalitet Satsningarna på järnväg har inte realiserats enligt den regionala planen Satsning på höghastighetsjärnväg behöver kombineras med bättre regionaltågsförbindelser Bättre tågförbindelse till Norge prioriterar Kollektivtrafikens marknadsandel oförändrad de senaste åren För att nå de ambitiösa målen behövs ännu kraftfullare satsningar än idag Bredbandsutbyggnaden fortsätter i snabb takt
En region som tar globalt ansvar Ett resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan Ansvarsfull och hållbar konsumtion Anknyter till en av rekommendationerna Minskade utsläpp i Västra Götaland och Sverige Industristrukturen ger högre växthusgasutsläpp än för riket Strategiska vägval: Analyser, dialog och överenskommelser Andelen ekologiska livsmedel ökar Samlade bedömningen är att satsningarna inom området följer intentionerna i VG2020
En regions som syns och engagerar En ledande kulturregion med fokus på delaktighet Fokus på att vidga deltagandet och gynna nyskapande i kulturlivet Fördjupat samverkan med nationella myndigheter genom att sluta överenskommelser Samverkan med civilsamhället är ett område som kan utvecklas för att vidga deltagandet i kulturlivet Stöd för nyskapande genom ett flertal stödformer för det fria kulturlivet Ökat utbyte med omvärlden Här ingår nationell och internationell närvaro och påverkan, stärkt besöksnäring, ökad integration med Norge och ökade företagsetableringar Påverkansagenda Besöksnäringen i Västra Götaland har haft en positiv utveckling Behov av en mer samordnad strategi för att attrahera företagsetableringar
Rekommendationer En beskrivning av hur genomförandet utvecklas med rekommendationer för det framtida arbetet ska tas fram varje år. (VG2020) Förslag: Beredningen för hållbar utveckling uppdrar åt Västgruppen att fortsatt arbeta med att utveckla arbetssätt och samordningsformeringar inom 2015 års fem rekommenderade kraftsamlingsområden för VG2020.
Att skapa samordningsformeringar och arbetssätt som bättre tar tillvara möjliga synergieffekter... (BHUs uppdrag till Västgruppen) Satsning på Västsvenska styrkeområden med internationell lyskraft Bli föregångare i omställningen från fossil till förnybar energi Insatser för att öka antalet ungdomar med fullföljd grundskola och gymnasieutbildning Underlätta ungdomars och nyanländas insteg på arbetsmarknaden Skapa förutsättningar för bättre matchning mellan utbildning och arbetsmarknadens behov