PROTOKOLL 1 (52) 2013-11-12

PROTOKOLL 1 (52) 2013-11-12 Kommunfullmäktige Plats och tid Forumsalen, Campus Skellefteå, klockan 10.00-12.20, 13.20-17.30 Beslutande Se sidan 2 Övriga deltagande Lotta Fahlgren Lidman, sekreterare Justerare Börje Lindström och Helen Englund-Åberg Paragrafer 233-260 Ersättare Torbjörn Lundström och Carina Lundmark Underskrifter.. Ann-Christin Westerlund, ordförande Lotta Fahlgren Lidman, sekreterare.. Börje Lindström, justerare. Helen Englund-Åberg, justerare BEVIS OM ANSLAG Justering av kommunfullmäktiges protokoll har tillkännagivits på kommunens anslagstavla Sammanträdesdatum Anslaget har satts upp Anslaget tas ner efter 2013-11-12 2013-11-22 2013-12-13 Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret/sekretariatet Underskrift. Åsa Lundmark

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 2 Beslutande Samtliga ordinarie ledamöter med undantag av: Förhindad ledamot Inkallad ersättare Birgitta Burström (FP) närv t o m Ulla Bråndal (FP) närv kl 10.00- kl 12.00 233-238 17.30, tjg fr o m kl 12.20, 239-260 Lars Carlsson (V) Rolf Carlsson (V) Daniela D Angelo Wikström (MP) Jan-Erik Engman (MP), närv närv t o m kl 14.15, 233-238, kl 10.00-17.30, tjg fr o m kl 12.15, 242-246 239-241, 247-260 Marlene Degerman (S) Iris Nilsson (S) Åsa Etelämäki (S) Sten-Arne Burman (S) Evelina Fahlesson (S) Gunilla Lundström (S) Eva Fransson (M), närv t o m Saknar ersättare kl 17.30, 233-241, 243-260 Asmir Hajdarpasic (S), närv t o m Staffan Asplund (S), närv kl kl 15.40, 233-238, 242-248 10.00-17.30, tjg fr o m kl 15.40, 239-241, 249-260 Agneta Hansson (V), närv t o m Saknar ersättare kl 14.15, 233-238, 242-246 Håkan Lindh (FP) närv t o m Inger Andersson-Öberg (FP), kl 15.40, 233-238, 242-248 närv kl 10.00-17.30, tjg fr o m kl 15.40, 239-241, 249-260 Ida Lind (FP) närv kl 13.20-15.30, Ulla Bråndal (FP), närv kl 10.00-242-248 17.30, tjg t o m kl 12.20, 233-238 Jörgen Tjärnström (FP), närv kl 10.00-17.30, tjg fr o m kl 15.30, 239-241, 249-260 Anna-Britta Lundberg (S) Stefan Hofverberg (S) Carl-Göran Lundmark (S) Gunnel Sandström (S) Karin Långström (S) Daniel Enwall (S) Kamel Mnad (S), närv fr o m Ulrika Lindström (S), närv kl 10.00- kl 12.15, 239-260 15.10, tjg t o m kl 12.15, 233-238 Anders Rutdal (C), närv fr o m Kjell Bergmark (C), närv kl 10.00- kl 11.30, 236-260 17.30, tjg t o m kl 11.30, 233-235 Maria Sandström (C) Maria L Hedström (C) Glenn Wikman (FP) Inger Sundbom (FP) Maalin Wikström (MP), närv Ingegerd Saarinen (MP), närv t o m kl 17.00, 233-240, 242-260 kl 10.00-17.30, tjg fr o m kl 17.00, 241 Daniel Ögren (C), närv t o m Kjell Bergmark (C), närv kl 10.00- kl 16.10, 233-238, 241-253 17.30, tjg fr o m kl 16.10, 239-241, 254-260 Johan Söderberg (M), närv t o m Saknar ersättare kl 17.10, 233-240, 242-260

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 3 233 Dnr 2013-844 310 Fråga av Lars Åhman (FP) om halkbekämpning som inte hämmar vintercyklande Kommunfullmäktigeledamoten Lars Åhman (FP) har till tekniska nämndens ordförande ställt följande fråga: I en insändare i Norran den 28 oktober pekar skribenten på vasst och grovt krossgrus som används för att bekämpa halkan på gång- och cykelvägar, krossgrus som orsaker punkteringar på cykeldäck. Tjänstemannens svar i samma tidning menar att bergkross 2-6 mm ger bäst effekt vid halkbekämpning. Frågan diskuterades vidare i tidningen den 4 november, där också en cykelreparatör intervjuats och bekräftar att de får in fler punkteringar när gruset börjar spridas. En koll på min arbetsplats visar att problemet med cykeldäckspunktering när krossgruset lagts på är rätt vanligt förekommande. Också i kommentarsfältet till insändaren framkom flera vittnesbörd om punktering, även om meningarna var delade. Jag är själv vintercyklare och har länge jobbat för bättre cykelförhållanden i kommunen så att fler tar sig fram på detta miljömässiga sätt. Att krossgrus på gc-vägar avskräcker cyklister känns därför inte bra. Med anledning av detta vill jag fråga 1. Kan halkbekämpningsmedlet bergkross i mindre dimension än 4-6 mm användas utan att effekten försämras? 2. Kan lärdom dras från andra norrlandsorter för att kombinera effektiv halkbekämpning med bättre förhållanden för vintercykling? Med kommunfullmäktiges medgivande besvarar tekniska nämndens ordförande Ola Burström (S) frågan. Sedan Lars Åhman (FP) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 4 234 Dnr 2013-851 310 Fråga av Andreas Löwenhöök (M) om pengarna till vägunderhåll Kommunfullmäktigeledamoten Andreas Löwenhöök (M) har till tekniska nämndens ordförande ställt följande fråga: I Skellefteå är det kommunen som utför drift och underhåll av de statsbidragsberättigade enskilda vägarna som finns i kommunen. Skellefteå kommun har tagit på sig detta ansvar eftersom det finns stordriftsfördelar med en sammanhållen utförare. Generellt får kommunen ett driftstäckningsbidrag på 60-65 % för enskilda vägar och för de tungt trafikerade vägarna och genomfartsleder kan kommunen få upp till 80 % i driftstäckning. Under senhösten har jag blivit kontaktad av ett antal medborgare som är upprörda över kommunens underhåll av de enskilda vägarna. Jag har fått beskrivningar om vägar med 1 dm djupa så kallade potthål, på grund av höstens regnande kombinerat med trafiken, och andra vägar där vägkanterna börjar ge vika eftersom bilister försöker undvika håligheter. När de närboende har vänt sig till tekniska kontoret för att be om att vägarna ska åtgärdas, nu inför vintern, har svaret varit att det är stopp för ytterligare underhåll på grund av att pengarna är slut. Denna bild bekräftar tekniska nämndens ordförande som svar på en fråga vid kommunfullmäktige 2013-10-22. Det är mot bakgrund av detta jag ser anledning att ställa en uppföljande fråga. Inför budgetåret 2013 beslutade kommunfullmäktige, 2012-12-11, att tillskjuta 8 miljoner kronor extra till tekniska nämnden för vägunderhåll från de återbetalda försäkringspremier (AFA) som kommunen fått. Min uppfattning är att dessa medel skulle destineras till underhåll av vägar på landsbygden. Det var i alla fall, enligt mig, upprinnelsen till prioriteringen av pengar till vägunderhåll när detta diskuterades i budgetberedningen, eftersom underhållet redan då var eftersatt med anledning av detta fått stå tillbaka då snöröjningsbudgetarna överskridits under många år. Med anledning av att pengarna till underhållet av de statsbidragsberättigade enskilda vägarna nu är slut blir jag undrande över var AFApengarna tagit vägen. Mot bakgrund av ovanstående har jag följande fråga till tekniska nämndens ordförande Ola Burström (S):

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 5 Var har kommunfullmäktiges tillskott på 8 miljoner kronor till tekniska nämnden, för vägunderhåll, tagit vägen? Med kommunfullmäktiges medgivande besvarar tekniska nämndens ordförande Ola Burström (S) frågan. Sedan Andreas Löwenhöök (M) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 6 235 Dnr 2013-850 420 Fråga av Hans Brettschneider (MP) om kommunen ska lämna synpunkter på kärnkraftsbygget i Pyhäjoki Kommunfullmäktigeledamoten Hans Brettschneider (MP) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande fråga: I januari 2012 tog kommunfullmäktige beslut att Skellefteå kraft inte skulle investera i kärnkraftverket i Pyhäjoki. Sedan dess har det hänt en hel del i projektet bl.a. beslutade EON i oktober 2012 att hoppa av projektet. EON var största enskilda ägare med 34%. Ägarna har haft svårt att hitta nya finansiärer sedan dess. Nu, 1 år senare, har man hittat en ny investerare i ryska bolaget Rosatom. Rosatom kommer då att äga 34% och även vara de som kommer att bygga kärnkraftverket. Den reaktor som nu planeras att byggas är av annan typ än den man ursprungligen planerade att bygga. Detta innebär att det krävs en ny miljökonsekvensbeskrivning (mkb). Svenska myndigheter, organisationer och allmänhet har rätt att lämna synpunkter på planerade projekt som kan leda till påverkan på miljö och människor i det egna landet enligt Esbokonventionen. Skellefteå kommun är den svenska kommun som ligger närmast de planerade bygget (cirka 15 mil) och en olycka i en reaktor kan helt klart påverkan miljö och människorna här. Vill man lämna synpunkter ska sådana synpunkter vara inlämnade senast 22 november. Så mina frågor är: 1. Anser du att Skellefteå kommun ska lämna synpunkter på det planerade bygget? 2. Hur kommer vi i kommunfullmäktige kunna ta del/påverka lämnade synpunkter? Med kommunfullmäktiges medgivande besvarar kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S) frågan. Sedan Hans Brettschneider (MP) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 7 236 Dnr KS 2013-000695 141 Interpellation av Hans Brettschneider (MP) om handlingsplan - Bra näringsverksamhet (23/13) Kommunfullmäktigeledamoten Hans Brettschneider (M) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: Efter att Skellefteå kommun hamnat väldigt långt nere på Svenskt Näringslivs ranking över företagsklimat tog kommunen fram ett dokument Handlingsplan Bra näringsverksamhet. I dokumentet finns olika delområden med mål för 2011-2012. Delområden som man ska jobba med: Utveckling, Attityder och samarbete, Tillgänglighet och information och Konkurrens. Ett mycket bra dokument som är lätt att läsa och förstå. Mycket som står där tycker jag också att kommunen gör idag vilket också visas i kommunrankingen där Skellefteå är på väg uppåt. Dock finns det några punkter som jag vill lyfta här. Under utveckling står det bl.a. att man ska... - ta fram ett Skellefteåindex på hur mår Skellefteå med årlig uppföljning. - ta fram en plan för Campus Skellefteås långsiktiga utveckling i syfte att säkerställa näringslivets kompetensbehov. - ta fram en modell för att bättre kunna utvärdera effekterna av satsade projektmedel. och under konkurrens kan man bl.a läsa. - Kommunala verksamheter som i dag säljer varor och/eller tjänster ska kartläggas. Avsikten är att undersöka om och vilka delar av dessa som i framtiden kan utföras av privata företag. Avsikten är att skapa synergi - vinster, nyföretagande och fler arbetstillfällen. En sådan utveckling ska ske utan att väsentlig samhällsnyttig verksamhet riskerar att sättas ur spel. Så mina fråga är: Om utveckling... - På vilket sätt rapporterar man Skellefteåindexet och hur följs detta upp? - Vad gör kommunen för att säkerställa näringslivets kompetensbehov i framtiden?

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 8 - På vilket sett följer kommunen upp och utvärderar effekten av satsade projektmedel? Om konkurrens... - Hur har kartläggningen av kommunens verksamheter som idag säljer varor och tjänster gått? - Vilka verksamheter har man sedan detta arbete började lagt ut på privata företag? - Vilka verksamheter i närmsta framtiden ser man att man bör kunna lägga ut på privata näringslivet? - Har man sett några positiva/ negativa effekter av detta arbete? Om fortsatta arbetet... - Det står att målen är för 2011-2012. Är detta ett levande dokument och har några nya delområden/mål satts upp? Kommunfullmäktige beslutade 2013-10-22, 210, att de delar i interpellationen som handlar om konkurrens bordläggs och tas upp för behandling vid nästa kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S) lämnar följande svar: Varje nämnd ska kontinuerligt arbeta med förbättringar. Ett led i den processen är att se över den egna verksamheten utifrån kundnytta och effektivitet. Kartläggningen av kommunens verksamheter som säljer varor och tjänster pågår ständigt. Nämnderna har här gjort ett bra arbete för att följa handlingsplanen och jag kan här ge några exempel på verksamheter som idag upphandlas eller ska inom kort upphandlas från näringslivet: Skelleftebuss beställningstrafik Restaurangen på Campus Eddahallens gym Vissa delar av räddningstjänstens utbildningar Insamling av grovsopor Jörns badhus Det var några exempel på verksamheter som upphandlats eller sålts och fler ska redovisas på frukostmötet på Skellefteå Kraft Arena den 6 december. Då kommer flera förvaltningar att redovisa vad de gjort den senaste tiden för förbättringar, åtgärder och aktiviteter för ett bättre näringslivsklimat och vad de planerar framöver. Då kommer också flera av ordförande i nämnderna att vara på plats.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 9 Den mest positiva effekten av arbetet med förbättrat näringsklimat är upphandlingsförfarandet. Kommunen arbetat ständigt med att underlätta för företagen att medverka i offentliga upphandlingar. Jag vet att många företag upplever det som krångligt och tidskrävande att svara på våra förfrågningar men vi måste följa bestämmelserna i lagen om Offentliga Upphandlingar, LOU. Här kan man konstatera att både kommunen och företagsorganisationerna har ett stort ansvar att hjälpa företagen att bli bättre på att göra affärer med offentliga sektorn. Blir företagen bättre kan de även konkurrera på anbud från andra offentliga aktörer, inte bara från Skellefteå. Vi behöver fler företag som svarar på våra förfrågningar. Som du förstår har vi inte slagit oss till ro med det som hittills är gjort utan vi fortsätter ständigt arbetet med förbättringar. Våra nämnder ska alltid se över vilka verksamheter som kan upphandlas eller som ska drivas i egen regi för att effektivisera verksamheterna. Jag vill uppmana er alla att komma på frukostmötet 6 december på Skellefteå Kraft Arena för en utförligare redovisning av hur kommunen arbetar för att förbättra näringsklimatet. I den därpå följande debatten deltar Hans Brettschenider (MP), Lorents Burman (S), Ola Burström (S), Harriet Classon (S), Kjell Hanseklint (V), Andreas Löwenhöök (M), Hans-Eric Wallin (V), Maria Wiksten (KD), Ann Åström (S) och Daniel Öhgren (C). Behandlingen av ärendet förklaras därefter avslutad.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 10 237 Dnr KS 2013-000698 310 Interpellation av Rune Wästerby (MP) om ny E4-förbifart (24/13) Kommunfullmäktigeledamoten Rune Wästerby (MP) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: Skellefteå kommun har länge arbetat för att i samverkan med Trafikverket få en ny E4-förbifart. Framgångarna har hittills varit begränsade. Den planeringsstrategi Trafikverket följer grundar sig i en fyrstegsprincip: 1. I första hand skall åtgärder göras som kan minska behovet av transporter, eller påverka valet av transportsätt. 2. I andra hand skall åtgärder göras som effektiviserar befintligt vägnät. 3. I tredje hand kan begränsade ombyggnadsåtgärder komma i fråga. 4. I fjärde hand kommer nyinvesteringar och större ombyggnader i fråga. Skellefteå kommun har accepterat detta synsätt och sagt sig vilja arbeta efter denna fyrstegsprincip. En förutsättning för att nå framgång i ett sådant arbete med att skapa en hållbar lösning, såväl ekonomiskt som miljömässigt är att de fyra stegen tas i rätt ordning. Vi har dock i Skellefteå sett väldigt lite av åtgärder som kan förknippas med det första och andra steget i principen. Istället planeras nu för en ekonomisk jättesatsning på steg 4 - Nordanåbron. På sid 24 i samrådsredogörelsen för Nordanåbrons detaljplan, står angående beskrivningen av den vägutredning som utförts tillsammans med Trafikverket I detta arbete har även steg 1 och steg 2-åtgärder föreslagits tillsammans med åtgärder som kräver ombyggnad eller nybyggnad av länkar i systemet. Samt Kommunen och Trafikverket skall arbeta aktivt med steg 1- och steg 2-åtgärder. Jag skulle därför vilja ställa följande frågor till kommunstyrelsens ordförande: 1. Vilka åtgärder har kommunen vidtagit, eller planerar vidtaga med anledning av väg utredningen, som kan hänföras till fyrstegsprincipens steg 1 och 2? 2. Delar kommunstyrelsens ordförande uppfattningen att stegen måste tas i rätt ordning om de skall kunna leda den ekonomiskt och miljömässigt bästa trafiklösningen.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 11 Kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S) lämnar följande svar: Skellefteå kommun har arbetat kreativt tillsammans med Trafikverket kring Skellefteåprojektet enligt fyrstegsprincipen. Den är logisk och ett viktigt bidrag att utveckla samhällsplaneringen. Viktiga delar av Skellefteprojektet och fyrstegsprincipen är också inarbetad i kommunens planering. Skellefteå kommun arbetar med övergripande planer i form av Skelleftedalen och Centrala stan som avser en tätare stadsbildning med kortare avstånd som möjliggör ökad andel gång-, cykeloch kollektivtrafik. En ny Klimat- och Energistrategi och ett program för Renare Stadsluft har satt mål kring resor och transporter samt åtgärder för genomförande. På Trafikverkets initiativ tar Skellefteå kommun för närvarande fram en Trafikstrategi. Den ska skapa en helhet kring trafikfrågorna för skapande av ett hållbart samhälle. Skellefteå kommun har tagit fram en Cykelstrategi och Cykelplan med såväl systemförändringar som åtgärder för exempelvis framkomlighet och trafiksäkerhet. Tillsammans med Trafikverket har kommunen drivit projektet Framtidsvägen som syftar konkreta insatser som förändrar resande och beteenden. Exempel är Prova på resenär samt Cykla och gå till jobbet. Skellefteå kommun har arbetat fram en Rese- och transportpolicy samt lagt fast Riktlinjer för inköp av fordon, resor med mera. En utredning kring kollektivtrafiken har genomförts och förberedande arbete pågår kring konkreta förändringar av trafiken. Inom ramen för Trafikstrategin och Centrala stan diskuteras förändring av normer och riktlinjer för parkering. Skellefteå kommun arbetar utifrån iden att skapa goda övergripande strukturer och sätta uppfordrande mål för en långsiktigt hållbar utveckling. En del i detta är naturligtvis att påverka förutsättningar och behov av resande och transporter för medborgarna. Utifrån detta delar också kommunen grundmetodiken i fyrstegsprincipen som innebär att innan fysiska åtgärder genomförs ska behoven försöka förändras eller systemet effektiviseras. I den därpå följande debatten deltar Carina Sundbom (C), Rune Wästerby (MP), Lorents Burman (S) och Hans-Eric Wallin (V). Behandlingen av ärendet förklaras därefter avslutad.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 12 238 Dnr KS 2013-000699 730 Interpellation av Jörgen Tjärnström (FP) ställd till socialnämndens ordförande om arbetsförhållanden inom kommunens handikappomsorg (25/13) Kommunfullmäktigeledamoten Jörgen Tjärnström (FP) har till socialnämndens ordförande ställt följande interpellation: På ett handikappboende i Skellefteå är det alltid kris. En planerad helgledighet har återigen gått förlorad för att kunnig personal saknas. Så har det varit en längre tid och ingen förändring är att vänta. På ett handikappboende i Skellefteå är arbetet så betungande att drygt trettio procent av de ordinarie anställda är sjukskrivna. På ett handikappboende i Skellefteå orkar inte vikarierna vara kvar. På ett handikappboende i Skellefteå gråter personal för att de inte hinner med sina brukare. På ett handikappboende i Skellefteå utförs inte föreskriven vårddygnsberäkning. På ett handikappboende i Skellefteå upplever personalen att överordnade struntar i den ej så irrelevanta kritik som förts fram. På ett handikappboende i Skellefteå kan de handikappade inte prata så bra. Omsorgen om dessa människor och deras personal är lågt prioriterad. Arbetet har låg status. I praktiken sätts det ständigt in okunnig ny personal för att lösa akuta vårdbehov som rimligen borde gå att förutse. Låga krav ställs på vikarier och om dessa är pålitliga eller ej. Ordinarie personal måste ansvara för utbildning av vikarier under pågående vårdarbete. Självklart flyttas då fokus från brukaren. Inga vikarier stannar, ett ständigt slöseri. På ett handikappboende i Skellefteå blir man ensam kvar. - Finns det någon som på allvar kan och vill göra vår arbetsplats dräglig att vistas på? - Finns det någonstans dit vi kan vända oss? - Finns det någon som faktiskt gör något åt situationen? Dessa funderingar finns på ett handikappboende i Skellefteå. Jag skäms över den vackra fasad som man låtsas ha i vår kommun. Det är i sammanhanget rent löjligt med ett trivialt namnbyte från Handikappomsorgen till Stöd och service för personer med funktionsnedsättning. Ett krångligt namn vilket

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 13 jag uppfattar som ett tecken på att man ägnar energi åt sådant som har liten betydelse. Fokus borde vara den praktiska verksamheten. Jag frågar socialnämndens ordförande: Vad tänker du göra för att säkerställa vårdkvaliteten på en arbetsplats som denna? Socialnämndens ordförande Kenneth Fahlesson (S) lämnar följande svar: Jag har varit i kontakt med avdelningschefen inom handikappomsorgen som dels beskriver handikappomsorgens strävan för att nå hälsofrämjande arbetsplatser liksom konkreta åtgärder som vidtagits vid den aktuella arbetsplatsen. Inom handikappomsorgen ska våra arbetsplatser präglas av en kultur som är jämställd, stödjande och utvecklande. Vi vill utveckla ett nära ledarskap som ska ger stöd och trygghet för arbetsgrupper att ta på sig mer ansvar och utmaningar samtidigt som medledarskapet utvecklas och möjligheten till egenkontroll ökar. Det ska finnas en balans mellan arbetets och individens krav och resurser, mellan arbete och fritid/hemliv samt mellan insatser och erkänsla. Vi vill bygga hållbara arbetsplatser där kunskap, kreativitet och stolthet stärker kvaliteten i insatserna till de medborgare som har beslut om vårat stöd. På den aktuella arbetsplatsen är följande insatser påbörjande och planerade. Arbetet har genomförts tillsammans med personalgruppen och företrädare för fackförbundet Kommunal. - Ny chef är tillsatt den 1 oktober 2013. - Personalen har påbörjat en utbildning i tydliggörande arbetssätt. Utbildningen ger vägledning i metod och innehåller även praktiska övningar om hur man kan jobba för att tydliggöra och strukturera vardagen för brukarna. - En metodutvecklare har tillsats för att handleda personalen kring specifik klient och förhållningssätt till brukarnas olika behov av stöd på den aktuella arbetsplatsen. Metodutvecklaren arbetar med personalgruppen två gånger i månaden. - Handledaren ska ge stöd till boendehandledare i arbetet med att göra en genomförandeplan tillsammans med klienten. Den planeringen ska alla i personalen ha god kännedom om, även timvikarier. Alla ska arbeta efter planeringen. - Tätare personalträffar är inplanerade tom februari (varannan vecka) - Fler vikarier har inskolats.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 14 - Bemanningsplaneringen ses över och justeringar genomförs som dels handlar om att lägga om vissa turer för ökad bemanning kring specifik klients aktiviteter. Chef ser över möjligheten till viss utökning av personalresursen på boendet. I den därpå följande debatten deltar Stina Engström (FP), Jörgen Tjärnström (FP), Kenneth Fahlesson (S) och Maria Wiksten (KD). Behandlingen av ärendet förklaras därefter avslutad.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 15 239 Dnr KS 2013-000700 730 Interpellation av Jörgen Tjärnström (FP) ställd till personalnämndens ordförande om arbetsförhållanden inom kommunens handikappomsorg (26/13) Kommunfullmäktigeledamoten Jörgen Tjärnström (FP) har till personalnämndens ordförande ställt följande interpellation: På ett handikappboende i Skellefteå är det alltid kris. En planerad helgledighet har återigen gått förlorad för att kunnig personal saknas. Så har det varit en längre tid och ingen förändring är att vänta. På ett handikappboende i Skellefteå är arbetet så betungande att drygt trettio procent av de ordinarie anställda är sjukskrivna. På ett handikappboende i Skellefteå orkar inte vikarierna vara kvar. På ett handikappboende i Skellefteå gråter personal för att de inte hinner med sina brukare. På ett handikappboende i Skellefteå utförs inte föreskriven vårddygnsberäkning. På ett handikappboende i Skellefteå upplever personalen att överordnade struntar i den ej så irrelevanta kritik som förts fram. På ett handikappboende i Skellefteå kan de handikappade inte prata så bra. Omsorgen om dessa människor och deras personal är lågt prioriterad. Arbetet har låg status. I praktiken sätts det ständigt in okunnig ny personal för att lösa akuta vårdbehov som rimligen borde gå att förutse. Låga krav ställs på vikarier och om dessa är pålitliga eller ej. Ordinarie personal måste ansvara för utbildning av vikarier under pågående vårdarbete. Självklart flyttas då fokus från brukaren. Inga vikarier stannar, ett ständigt slöseri. På ett handikappboende i Skellefteå blir man ensam kvar. - Finns det någon som på allvar kan och vill göra vår arbetsplats dräglig att vistas på? - Finns det någonstans dit vi kan vända oss? - Finns det någon som faktiskt gör något åt situationen? Dessa funderingar finns på ett handikappboende i Skellefteå. Jag skäms över den vackra fasad som man låtsas ha i vår kommun. Det är i sammanhanget rent löjligt med ett trivialt namnbyte från Handikappomsorgen till Stöd och service för personer med funktionsnedsättning. Ett krångligt namn vilket

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 16 jag uppfattar som ett tecken på att man ägnar energi åt sådant som har liten betydelse. Fokus borde vara den praktiska verksamheten. Jag frågar personalnämndens ordförande: 1. Vilket blir ditt råd till personalen på en arbetsplats som denna? 2. Vad tänker du göra för att förbättra tillvaron på en arbetsplats som denna? Personalnämndens ordförande Harriet Classon (S) lämnar följande svar: I Jörgen Tjärnströms interpellation finns många påståenden och beskrivningar som jag inte kommer att beröra i mitt svar. Jag börjar med att be alla i kommunfullmäktige att återuppminna fortbildningen/kompetensutvecklingen som ni alla fick vid oktobers sammanträde angående lokalt samverkansavtal i Skellefteå kommun. Fråga 1 Första steget är alltid att ta upp frågan med din chef och på en arbetsplatsträff. I samverkansavtalet står det - arbetsplatsträffar ska vara ett forum för en regelbunden dialog på arbetsplatsen där utveckling, mål, planering och uppföljning för verksamheten och arbetsmiljön inom det egna området ställs i fokus. På arbetsplatsträffen sker också en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Frågor kan också tas upp till samverkansgruppen som tillika är skyddskommitté. Frågor behöver inte stanna i samverkansgruppen utan kan lyftas till nästa beslutsnivå. Jag brukar också råda personer att vända sig till sitt fackliga ombud som kan stötta och hjälpa. Kommunhälsan, Skellefteå kommuns företagshälsa, kan också ge stöd. Fråga 2 Kontinuerligt arbeta med att lokala samverkansavtalet fungerar, tydliggöra vikten av medarbetarsamtalets roll, utbildning/fortbildning av chefer samt en Kommunhälsa med hög kompetens inom sitt område är några av de frågor som Personalnämnden betonar och kommer att fortsätta med. I den därpå följande debatten deltar Inger Andersson-Öberg (FP), Stina Engström (FP), Jörgen Tjärnström (FP), Harriet Classon (S) och Raija Melender (S). Behandlingen av ärendet förklaras därefter avslutad.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 17 240 Dnr KS 2013-000701 049 Interpellation av Åsa Gustafsson (FP) om kommunens faktureringsrutiner (27/13) Kommunfullmäktigeledamoten Åsa Gustafsson (FP) har till nämnden för support och lokalers ordförande ställt följande interpellation: I Skellefteå kommun utgår många fakturor från olika enheter. Gjorde själv en upptäckt i augusti när räkningen kom angående vatten och avlopp, att det tagit sju dagar från fakturadatum tills det att fakturan kom i brevlådan. Utifrån detta hade man endast på sig tolv dagar innan fakturan skulle vara betald. Utifrån detta vill jag ställa följande frågor: Hur kommer det sig att det tar sju dagar för fakturan att anlända till brevlådan? Varför har kommunen 20 dagars betalning på sina fakuror? Nämnden för support och lokalers ordförande Stefan Bergman (S) lämnar följande svar: De fakturor som skapas av Skellefteå kommun skickas via fil till en utskriftsleverantör för utskrift. Leverantören har enligt avtal två dagar på sig att skriva ut och leverera fakturan till posten. Fakturan skickas sedan med b-post, vilket innebär att det tar tre dagar innan fakturan når kunden. Detta medför att det totalt tar fem arbetsdagar från fakturadatum till kundens brevlåda. Betalningsvillkoret på Skellefteå kommuns kundfakturor är 30 dagar från fakturadatum. För vissa typer av avgifter har kommunen valt att alltid ange den sista dagen i månaden som förfallodatum. Detta gäller ex hyror, barnomsorg, äldreomsorg och vatten och avfall. Detta medför därför att det kan bli mindre än 30 dagars betalningsvillkor, beroende på när fakturan skapas. Ambitionen är alltid att få ut dessa fakturor i början på månaden. När det gäller fakturan som hänvisas till i interpellationen, vatten och avfall i augusti månad, så skickades den olyckligtvis ut senare än vanligt. Det var en följd av att faktureringssystemet, beroende på ett kraftigt åskoväder, var ur funktion under en vecka i början av augusti. Kommunen erbjuder även sina kunder kostnadsfria fakturalösningar så som autogiro samt e-faktura. Många av kommunens kunder har valt att ansluta sig till dessa, då sårbarheten vad gäller betalningstider samt postutskick minskar för kunden.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 18 Sedan Åsa Gustafsson (FP) och Stefan Bergman (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 19 241 Dnr KS 2013-000759 310 Interpellation av Bertil Almgren (S) om Parkbrons betydelse för Skellefteås utveckling (28/13) Kommunfullmäktigeledamoten Bertil Almgren (S) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: Skellefteå kommun har en vision om att 2030 bli 80 000 invånare. Det är bra att det sätts ut tydliga visioner och mål att arbeta utifrån. En del i att förverkliga denna vision är att klara både infrastrukturen i centrala Skellefteå och miljö, inte minst i luftkvaliteten. Centrumbron ingår som en del i denna infrastruktursatsning. I debatten kring en kommande ny centrumbro är det många röster som lyfter fram Parkbron som tillräcklig för att möta framtidens behov som förbindelse mellan norra och södra sidan av älven. En del menar att Parkbron har bärkraft för den trafik Parkbron ska betjäna. Andra menar att bron även skulle klara trafiken och att hänga på en gång och cykelbro. Samtidigt visar tidigare utredningar av brofrågan i centrala Skellefteå att Parkbron är maxbelastad med dagens enkelriktade trafik och helt förkastlig för fotgängare och cyklister ur dagens sätt att se på trafiksäkerhet. Min frågor är: 1. Hur står det till med Parkbrons bärighet och förmåga att betjäna staden i perspektivet att kommunen ska växa till 80 000 innevånare. 2. Hur ser du på Parkbrons livslängd med den status bron har idag kring fackverk och körbana med mera? 3. Om centrumbron inte skulle byggas, hur ser du på Parkbrons möjlighet att vara med i utvecklingen av fler bostäder i centrum, kulturhus, resecentrum samt övrig utveckling av centrum, t.ex. handel? Kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S) lämnar följande svar: År 2002 genomförde Reinertsen Sverige AB en hållfasthetsberäkning av Parkbron. Syftet var att undersöka om det är möjligt att belasta bron med en trafiklast motsvarande bärighetsklass BK1 med Axellast/Boggilast 12/18 ton. För tunga fordon som bussar och lastbilar krävs normalt BK1-standard på vägnätet. Beräkningar visar att fackverket klarar A/B 12/11 ton och att farbaneplattan klarar A/B 12/14 ton. Vidare noterades att om Parkbrons omfattande spaltkorrosion beaktas bör ovanstående A/B-värden minskas med 10 %. Slutsatsen var att fackverket och broplattan inte klarar uppställda krav på A/B 12/18 ton. För att bron ska klara BK1-trafik krävs omfattande förstärkning av underliggande

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 20 fackverk. För fortsatt BK2-trafik (i princip nuvarande enkelriktade biltrafik) rekommenderades att fackverket inspekteras regelbundet enligt en inspektionsplan. Parkbron har reglerats med trafikföreskrift som föreskriver begränsade axel- och boggitryck (axeltryck 4,0 ton och boggitryck 5,0 ton) som begränsar biltrafiken till lätta fordon. Idag tillåts genom dispens vissa bussar i linjetrafik att färdas på bron. En del av bussarna har en högsta angivna axellast på 11,2 ton vilket innebär att bron redan idag är högt utnyttjad. Ett annat problem med Parkbron är att även om man förstärker brokonstruktionen så innebär brons totala bredd 6,3 meter en begränsning. Även om man använder hela brobredden för bil- och busstrafik uppnår man knappt lägsta utrymmesstandard (6,3 meter) för mötande bil- och busstrafik vid hastigheten 30 km/tim enligt Trafikverkets/SKL:s normer. För god utrymmesstandard krävs minst bredden 6,8 meter. Med andra ord skulle man behöva både förstärka och bredda bron samt bygga en särskild gång- och cykelbro för att uppnå den standard som bör ställas på en förbindelse över älven som ska fungera för framtiden. Om Parkbron behålls med sin nuvarande utformning kvarstår de trafiksäkerhetsproblem som finns med dagen trafiksituation, där framförallt cyklister är särskilt utsatta. Även tillgängligheten till centrum för alla trafikanter riskerar bli mer begränsad i framtiden med nuvarande Parkbron som framtida bilbro. Om Parkbron ska kunna användas för bil- och busstrafik i framtiden kommer sannolikt allt större underhåll att krävas. Det finns inte några garantier för framtiden att bussar kan fortsätta trafikera bron utan förstärkningar av fackverk och broplatta. Skellefteå stad har idag med endast en bro med fullgod bärighet (Viktoriabron) vilket är ett mycket sårbart trafiksystem. För tung trafik, inklusive busstrafik och vissa räddningstjänstfordon, är Bergsbybron det närmaste alternativet vid en större störning på Viktoriabron. Lejonströmsbron har ännu sämre bärighet än Parkbron och är inget alternativ för tillfällig tung trafik. Förutom de begränsningar Parkbron har i själva konstruktionen bedöms dess läge som bilbro innebära en stor begränsning för den framtida utvecklingen av centrum och stadskärnan då biltrafiken från bron norr om älven hamnar i stadskärnan. Parkbron som fortsatt bilbro gör det betydligt svårare att skapa ett mer attraktivt centrum som i första hand utformas för besökare som rör sig till fots eller med cykel. För närvarande pågår arbetet med en fördjupad översiktsplan för stadsdelen Centrala stan där Centrum ingår. Ett tillgängligt centrum är viktigt för alla besökare och invånare. Det ska vara enkelt, tryggt och säkert att röra sig i centrum med cykel eller till fots. Samtidigt ska det vara enkelt att ta sig till centrum med kollektivtrafik eller bil från omkringliggande stadsdelar och andra delar av kommunen och regionen. Biltrafikens behov i centrum måste dock balanseras mot de oskyddade trafikanternas behov. För att Skellefteå kommun ska öka befolkningen till 80 000 invånare krävs bland annat ett aktivt arbete med att göra Centrum mer attraktivt. Skellefteå Centrum tillhör alla Skelleftebor och inte bara de som bor i staden. Ett attraktivt centrum innebär en ökad