PROTOKOLL 1 (44)

Transkript

1 PROTOKOLL 1 (44) Kommunfullmäktige Plats och tid Forumsalen, Campus Skellefteå, klockan , Beslutande Se sidan 2 Övriga deltagande Lotta Fahlgren Lidman, sekreterare Justerare Maria Marklund och Torbjörn Lundström Paragrafer Ersättare Agneta Hansson och Nils E Vesterberg Underskrifter.. Johan Söderberg, ordförande Lotta Fahlgren Lidman, sekreterare.. Maria Marklund, justerare Torbjörn Lundström, justerare BEVIS OM ANSLAG Justering av kommunfullmäktiges protokoll har tillkännagivits på kommunens anslagstavla Sammanträdesdatum Anslaget har satts upp Anslaget tas ner efter Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret/sekretariatet Underskrift. Åsa Lundmark

2 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 2 Beslutande Samtliga ordinarie ledamöter med undantag av: Förhindad ledamot Inkallad ersättare Stefan Bergman (S) Fredrik Lundberg (S) Lorents Burman (S), närv fr o m Saknar ersättare kl , Birgitta Burström (FP) Inger Andersson-Öberg (FP) Lars Carlsson (V) Rolf Carlsson (V) Marlene Degerman (S) Gunnel Sandström (S) Stina Engström (FP) Jörgen Tjärnström (FP) Åsa Etelämäki (S) Iris Nilsson (S) Evelina Fahlesson (S) Gunilla Lundström (S) Asmir Hajdarpasic (S), närv fr o m Tomas Teglund, närv kl kl 11.55, 30-32, , tjg kl , Kjell Hanseklint (V) Ylva Hedqvist Hedlund (V) Håkan Lindh (FP), närv fr o m Duncan Mckie (FP), närv kl kl 11.00, 30-32, , tjg t o m kl 11.00, 33-35, Ida Lindh (FP) Inger Sundbom (FP) Karin Långström (S) Britt-Marie Nyhlén (S), närv och tjg t o m kl 14.30, Robert Ignberg (S) närv kl , tjg fr o m kl 14.30, 30-32, Andreas Löwenhöök (M) Gunnar Fransson (M) Roger Marklund (S), närv fr o m Ingen ersättare kl 10.20, 30-32, Raija Melender (S), närv fr o m Robert Ingberg (S), närv kl kl 11.00, 30-32, , tjg t o m kl 11.00, 33-35, Marika Vallgren (KD) Petter Ershag (KD) Glenn Wikman (FP) Duncan Mckie (FP), närv kl , tjg fr o m kl 13.15, 30-32, Jan-Erik Engman (MP) Maalin Wikström (MP) Daniel Ögren (C) Mari L Hedström (C) Ann-Christin Westerlund (S) Ulrika Lindström (S), närv och tjg t o m kl 16.00, Tomas Teglund (S), närv kl , tjg fr o m kl 16.05, 44-55

3 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 3 30 Dnr KS Förslag till kommunfullmäktiges styrkort 2015 Sammanfattning Budgetberedningen har upprättat förslag till kommunfullmäktiges styrkort Kommunfullmäktiges beslut 1. Visionen för kommunfullmäktiges styrkort 2015 ska vara Skellefteå en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med målet att ha invånare år Förslaget godkänns i övrigt. Inlägg Lars Åhman (FP), Rune Wästerby (MP), Lorents Burman (S), Harriet Classon (S), Jörgen Tjärnström (FP), Ann Åström (S), Hans-Eric Wallin (V), Gunilla Lundström (S), Jan-Erik Engman (MP), Inger Andersson- Öberg (FP), Maria Wiksten (KD), Anette Lindgren (M), Valter Stenberg (S), Joakim Wallström (V), Emilia Hallin (S), Bertil Almgren (S), Hans Brettschneider (MP), Carina Sundbom (C), Maria Sandström (C), Jeanette Velander (V). Ajournering Lorents Burman (S) begär att mötet ajourneras och kommunfullmäktiges ordförande beviljar ajourneringen. Yrkande 1 Kommunstyrelsen föreslår att visionen ska vara Skellefteå en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med målet att ha invånare år Harriet Classon (S), yrkar att visionen ska vara Skellefteå en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med målet att ha invånare år Beslutsgång 1 Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag och Harriet Classons yrkande var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige bifallit Harriet Classons yrkande. Yrkande 2 Kommunstyrelsen föreslår att det önskade läget ska vara En nytänkande region med fler invånare. Lars Åhman (FP) yrkar att önskat läge ska vara En nytänkande Skellefteåregion med fler invånare.

4 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 4 Beslutsgång 2 Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag och Lars Åhmans yrkande var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige bifallit kommunstyrelsens förslag. Yrkande 3 Kommunstyrelsen föreslår att fokusområde under perspektivet utveckling/tillväxt ska vara Attraktiv stad. Jörgen Tjärnström (FP) yrkar att fokusområde under perspektivet utveckling/tillväxt ska vara Attraktiv landsbygd. Beslutsgång 3 Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag och Jörgens Tjärnströms yrkande var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige bifallit kommunstyrelsens förslag. Yrkande 4 Kommunstyrelsen föreslår att fokusområde under perspektivet medarbetare ska vara Attraktiva arbetsplatser med god arbetsmiljö och en ökad mångfald. Anette Lindgren (M) yrkar att fokusområde under perspektivet medarbetare ska vara Attraktiva och jämställda arbetsplatser med god arbetsmiljö och en ökad mångfald. Beslutsgång 4 Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag och Anette Lindgrens yrkande var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige bifallit kommunstyrelsens förslag. Votering begärs och verkställs över följande godkända voteringsproposition: Den som stöder kommunstyrelsens förslag röstar ja. Den som stöder Anette Lindgrens yrkande röstar nej. Omröstningsresultat Vid uppropet avges 32 ja-röster och 31 nej-röster. 1 ledamot avstår från att rösta och 1 ledamot är frånvarande. Hur var och en röstat framgår av bilagda voteringslista. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 94 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Förslag till kommunfullmäktiges styrkort 2015 Beslutet sänds till: Funktionsbrevlåda Budget och bokslut Ekonomichef

5 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 5 31 Dnr KS Kommunal folkomröstning 25 maj fråga och svarsalternativ Sammanfattning 2 punkt 3 Lag om kommunala folkomröstningar föreskriver att kommunfullmäktige ska fatta beslut om den fråga och de svarsalternativ som ska ställas till de röstberättigade i folkomröstningen. Frågan och de svarsalternativ som föreslås har tagits fram i dialog mellan samtliga partier representerade i kommunfullmäktige och Intressegruppen Centrumbron. Frågan föreslås lyda Ska Skellefteå kommun bygga centrumbron enligt fattat beslut? Svarsalternativen föreslås vara Ja, Nej och Blank röstsedel. Kommunfullmäktiges beslut 1. Frågans formulering är Ska Skellefteå kommun bygga centrumbron? 2. Svarsalternativen godkänns. Inlägg Hans-Eric Wallin (V), Håkan Lindh (FP), Jan-Erik Engman (MP), Lorents Burman (S), Maria Wiksten (KD), Anette Lindgren (M), Hans Brettschneider (MP), Agneta Hansson (V), Carina Sundbom (C) och Joakim Wallström (V). Yrkande Kommunstyrelsen föreslår att frågan ska lyda Ska Skellefteå kommun bygga centrumbron enligt fattat beslut? Lorents Burman (S) yrkar att frågan ska lyda Ska Skellefteå kommun bygga centrumbron? Beslutsgång Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag och Lorents Burmans yrkande var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige bifallit Lorents Burmans yrkande.

6 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 6 Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 82 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Beslutet sänds till: Valnämnden

7 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 7 32 Dnr KS Kommunal folkomröstning 25 maj röstsedlarnas antal, innehåll och utseende Sammanfattning 2 punkt 4 Lag om kommunala folkomröstningar föreskriver att kommunfullmäktige ska fatta beslut om röstsedlarnas antal, innehåll och utseende vid en kommunal folkomröstning. Röstsedlarna föreslås tryckas upp i exemplar per svarsalternativ. Röstsedeln innehåller frågans formulering och ett svarsalternativ. De föreslås vara ljust gröna med en svart ram. Texten är i typsnittet Arial och textstorleken 22 punkter för frågans formulering och 60 punkter för svarsalternativet. Kommunfullmäktiges beslut 1. Röstsedlarnas antal godkänns. 2. Röstsedlarnas innehåll godkänns. 3. Röstsedlarnas utseende godkänns. Inlägg Lorents Burman (S) yttrar sig. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 83 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Förslag på röstsedel Beslutet sänds till: Valnämnden

8 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 8 33 Dnr KS Interpellation av Lennart Hägglund (KD) om hur Skellefteå kommun arbetar med rekrytering av förskollärare så att alla behandlas likvärdigt oavsett val av studieort (33/13) Kommunfullmäktigeledamoten Lennart Hägglund (KD) har till personalnämndens ordförande ställt följande interpellation: Att barnen är framtiden och att ge barnen de bästa förutsättningarna för livet är mer än viktigt. Satsa på förskolan är en del för att ge barnen de bästa uppväxtvillkoren. För ett par veckor sedan gick socialdemokraterna i Skellefteå kommun ut med ett erbjudande till alla som påbörjat sina universitetsstudier till förskollärare hösten 2013 i Skellefteå. När deras studier är klara erbjuds de en tillsvidareanställning i kommunen som förskolelärare. Ett bra erbjudande. Kristdemokraterna anser det är bra att Socialdemokraterna i Skellefteå ser behoven av att rekrytera fler förskolelärare till kommunen men tyvärr får detta erbjudande konsekvenser. Exempelvis innebär erbjudandet att för de som läser i dag till förskolelärare och är bosatt i Skellefteå men läser på annan ort än Skellefteå finns inte något erbjudande om tillsvidareanställning. Det innebär även att redan klara förskolelärare som vill flytta till Skellefteå ges inte heller samma möjligheter till anställning. Skellefteå kommun arbetar målmedvetet för att stärka Skellefteå kommuns arbetsgivarmärke för att vara en attraktiv arbetsgivare. Ett viktigt arbete för att vi tillsammans ska nå målet invånare år Att vara offensiv i rekryteringsarbete är viktigt men detta erbjudande kan sända ut fel signaler om Skellefteå kommun som arbetsgivare. Inom staten gäller ex. vid rekrytering att det är förtjänst och skicklighet som är avgörande för tillsättning av tjänst. Förtjänst för antal år inom staten och skicklighet, utbildning och erfarenhet. Med anledning av ovanstående ställer jag följande frågor till personalnämndens ordförande Harriet Classon: Hur arbetar Skellefteå kommun vid rekrytering av nya arbetare så att alla behandlas likvärdigt, oavsett val av studieort? Personalnämndens ordförande Harriet Classon (S) lämnar följande svar: I Lennart Hägglunds fråga - Hur arbetar Skellefteå kommun vid rekrytering av nya arbetare så att alla behandlas likvärdigt. Oavsett studieort? Ser jag minst två frågeställningar vilket jag återkommer till.

9 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 9 Vid rekrytering av ny medarbetare har en bedömning gjorts av vad behöver den verksamheten. Med andra ord en kravprofil tas fram och därefter startar rekryteringen. Innan extern rekrytering påbörjas görs en kontroll om det finns, personer med rätt kompetens, som är övertaliga eller redan anställda som behöver andra arbetsuppgifter. Detta hanteringssätt följer vad som sägs i lagen om anställningsskydd och Arbetsmiljö lagstiftningen. Efterfrågas en viss utbildning så har det ingen betydelse på vilken studieort hon/ han har genomfört studierna. Alla behandlas likvärdigt. En arbetsgivare kan inte enbart rekrytera för dagsbehovet utan det är viktigt med en långsiktig kompetensförsörjning. Här måste hänsyn tas till bland annat pensionsavgångar, framtida verksamhet, tillgången på arbetsmarknaden av de yrkesgrupper vi behöver. Vi vet att attraktiviteten är viktig när framtidens medarbetare ska välja arbetsgivare och bostadsort. Vi vet också att tillgången till högre och akademisk utbildning är mycket viktig för en växande stad. Jag förutsätter att - Skellefteå en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i och målet -Tillsammans mot innevånare år 2030 är ledord som alltid följer oss politiker i våra dagliga gärningar. Socialdemokraterna i Skellefteå försöker alltid ha en helhetssyn på politiken och med kunskap om framtida behov i vår kommun så fick alla som påbörjat förskollärarutbildningen ett erbjudande om tillsvidareanställning i Skellefteå kommun när de har klarat sin utbildning. Maria Marklunds, skolkontorets och min erfarenhet av vårt agerande har varit mycket positivt. I den därpå följande debatten deltar Lennart Hägglund (KD), Harriet Classon (S), Maria Wiksten (KD), Maria Marklund (S), Lars Åhman (FP), Hans Brettschneider (MP), Jörgen Tjärnström (FP), Jeanette Velander (V) och Jens Wennberg (FP). Behandlingen av ärendet förklaras därefter avslutad.

10 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Interpellation av Anita Wallström (S) ställd till barn- och grundskolenämndens ordförande om säker skolväg till och från Sunnanåskolan och Falkträskets bostadsområde (1/14) Kommunfullmäktigeledamoten Anita Wallström (S) har till barn- och grundskolenämndens ordförande ställt följande interpellation: Skolbarnen som går eller cyklar från Falkträskets bostadsområde till Sunnanåskolan saknar övergångsställe och gång- och cykelled efter Lantmannagatan. Skolvägen är därför inte säker. Det är många infarter efter Lantmannagatan. Har sett små barn gått ända från andra infarten efter Lantmannagatan, mycket livsfarligt. När barnen kommer fram till den lilla rondellen finns inget övergångsställe för att komma till Falkträskvägens gång- och cykelled. När de gått efter cykelleden 172 meter ska de korsa Falkträskvägen, det är en större trafikerad väg inte bra. Hur har Skellefteå kommun planerat för detta nya område eftersom övergångsställe och gång- och cykelled saknas efter Lantmannagatan? Detta måste ses över! Barn- och grundskolenämndens ordförande Maria Marklund (S) lämnar följande svar: Skellefteå kommuns planering och verkställande av bil-, cykel- och gångvägar görs av tekniska kontoret och ligger under tekniska nämndens ansvarsområde. Barn- och grundskolenämnden för en dialog med tekniska nämnden när det gäller trafiklösningar i anslutning till förskolor och skolor, men ansvaret har tekniska nämnden. Sedan Anita Wallström (S), Maria Marklund (S) och Ola Burström (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

11 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Interpellation av Anita Wallström (S) ställd till tekniska nämndens ordförande om säker skolväg till och från Sunnanåskolan och Falkträskets bostadsområde (2/14) Kommunfullmäktigeledamoten Anita Wallström (S) har till tekniska nämndens ordförande ställt följande interpellation: Skolbarnen som går eller cyklar från Falkträskets bostadsområde till Sunnanåskolan saknar övergångsställe och gång- och cykelled efter Lantmannagatan. Skolvägen är därför inte säker. Det är många infarter efter Lantmannagatan. Har sett små barn gått ända från andra infarten efter Lantmannagatan, mycket livsfarligt. När barnen kommer fram till den lilla rondellen finns inget övergångsställe för att komma till Falkträskvägens gång- och cykelled. När de gått efter cykelleden 172 meter ska de korsa Falkträskvägen, det är en större trafikerad väg inte bra. Hur har Skellefteå kommun planerat för detta nya område eftersom övergångsställe och gång- och cykelled saknas efter Lantmannagatan? Detta måste ses över! Tekniska nämndens ordförande Ola Burström (S) lämnar följande svar: Detaljplanen för bostadsområdet Västra Falkträsket antogs och vann laga kraft 1993 och därefter började bostadsområdet byggas ut. I detaljplanen anges en ny sträckning för Falkträskvägen med en parallell gång- och cykelbana. Trafikverket är väghållare för Falkträskvägen söder om Lantmannagatan och diskussioner angående den nya vägsträckningen enligt detaljplan och vem som bör ansvara för den har pågått under en längre tid. Detaljplanen redovisar också en gångbana från Sambagatans nedre del till Lantmannagatans busshållplats och vidare till Falkträskvägen samt även en gång och cykelväg ca 80 m söder om Lantmannagatan till den gång och cykelväg som var tänkt att ligga parallellt med den nya Falkträskvägen. Mitt mellan dessa gångvägar så finns en yta för handel inte har blivit utbyggd. Tekniska kontoret har inte erhållit exploateringsmedel till att bygga ut gångvägen och cykelvägen. Det innebär att barnen färdas på Lantmannagatan. Tekniska kontoret har vid upprepade tillfällen tagit emot synpunkter angående trafiksäkerheten för skolbarn som ska till Sunnanåskolan. Under hösten 2013 förstärktes vägbelysningen över Falkträskvägen vid

12 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 12 korsningspunkterna Morkullevägen och Knektgatan som utgör skolväg för barn som ska till Sunnanåskolan. Sedan Anita Wallström (S), Maria Marklund (S) och Ola Burström (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

13 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Interpellation av Johan Söderberg (M) om på vilket sätt barn- och grundskolenämnden säkerställer en skolpeng på lika villkor (3/14) Kommunfullmäktigeledamoten Johan Söderberg (M) har till barn- och grundskolenämndens ordförande ställt följande interpellation: I Skellefteå kommun har valfriheten ökat för skoleleverna och det finns såväl kommunala som fristående skolor att välja. Då skolorna kan ha olika huvudmän är det viktigt att Skellefteå kommun som fördelar ut resurserna till skolorna har en väl utvecklad likabehandlingsprincip för att säkerställa att fördelningen sker på ett rättvist sätt. Generellt brukar man i allmänhet säga att likabehandlingsprincipen består av tre dela: 1. skolpengen ska fördelas på samma grunder 2. skolpengen ska fördelas utifrån kommunens budget 3. kommunens samtliga kostnader för en viss verksamhet ska inkluderas i skolpengen, oavsett var i kommunens organisation de uppstår. För att allmänheten, i synnerhet elever och föräldrar, ska kunna följa upp att fördelningen av resurser sker på likvärdiga grunder och att samtliga kostnader är inkluderade - är det viktigt att det finns ett transparant beräkningssystem. Det bör även vara lättillgängligt, överskådligt och möjligt att följa upp. Ser man till kostnaden för exempelvis skolidrottshallar upplever jag att den i dag är väldigt svåröverskådlig, då kostnaden till väldigt stor del tas av fritidsnämnden istället för skolan. I ett sådant fall är det viktigt både att kommunen fångar upp hela kostnaden i ersättningssystemet och det blir tydligt hur det beräknas. En annan viktig fråga är att fördelningen sker utifrån Skellefteå kommuns budget. En budget är prognoser och ofta kan det uppstå större eller mindre avvikelser från de kostnader man beräknat. Om kommunen då vid ett senare tillfälle beslutar att tillskjuta mer medel genom att exempelvis skriva av ett underskott vid bokslutet ska även de fristående skolorna kompenseras på samma vis.

14 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 14 Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till barn- och grundskolenämndens ordförande Maria Marklund (S): 1. På vilket sätt arbetar barn- och grundskolenämnden för att skapa ett transparant system för att synliggöra resursfördelningen till kommunala och fristående skolor? 2. Hur säkerställer barn- och grundskolenämnden att resursfördelningen sker på ett sådant vis att de fristående skolorna inte missgynnas, t ex gällande att hela Skellefteå kommuns kostnad för skolidrottshallar inkluderas? 3. Finns en rutin för hur man förändrar resurstilldelningen till de fristående skolorna när barn- och grundskolenämnden fått förändrad ram efter att budgeten är beslutad? 4. Vad är din bedömning att engångseffekten för de fristående skolorna kommer att bli om barn- och grundskolenämndens underskott kommer att skrivas bort? Barn- och grundskolenämndens ordförande Maria Marklund (S) lämnar följande svar: Svar på fråga 1: Barn- och grundskolenämnden har ett transparant system för att synliggöra resursfördelningen till både kommunala och fristående skolor. Varje år beslutar barn- och grundskolenämnden om resursfördelningsprinciper och belopp i internbudget. Bidraget beräknas på den budget som är beslutad för respektive verksamhet aktuellt år. Bidraget betalas ut varje månad utifrån faktiskt elevantal. Fördelningen sker utifrån principen lika villkor och följer skollagens intentioner om resursfördelning. De fristående enheterna får särskilda enskilda beslut där detta beskrivs samt beräkningar bakom med förklaringar. Detta kommuniceras sedan både i skriftliga beslut samt i muntlig träff/möte till de fristående enheterna. Svar på fråga 2: Resursfördelningen sker på lika villkor utifrån beslutad budget av kommunfullmäktige och sedan beslutad internbudget av barn- och grundskolenämnden. Budgeten ska täcka alla skolans kostnader inklusive lokaler. Vad gäller skolidrottshallar så hyrs dessa från fritidsnämnden. Skolan betalar för den tid de hyr hallarna till en prislista som är beslutad av fritidsnämnden. Kostnaden för förhyrningen ligger på barn- och grundskolenämndens budget. Genomsnittskostnaden för samtliga lokalkostnader som barn- och grundskolenämnden har, inklusive idrottslokaler, ingår i grundanslaget till de fristående enheterna. De fristående enheterna missgynnas inte på något sätt utan får lika stor andel av budgeten som de kommunala skolorna. Hur de fristående enheterna sedan använder sina anslag är upp till dem, fördelning mellan personal, lokaler och övriga kostnader.

15 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 15 Svar på fråga 3: Ja, det finns en rutin för detta. Budgeten räknas om och de får ett tilläggsanslag motsvarande deras andel av budgeten. Grunden är bidrag på lika villkor och det gäller även här. Denna princip tillämpades senast det var aktuellt och då fick varje enskild fristående enhet ett nytt beslut med ett tilläggsanslag. Svar på fråga 4 Svårt att göra en bedömning då vi inte tillämpat det tidigare. Viktigt är att kunna visa vad underskottet beror på. Vissa kostnadsökningar för oss berör inte fristående skolor, t.ex. ökade kostnader för resursavdelningen, skolskjutsar, interkommunala avgifter. Om en avskrivning skulle ske måste en noggrann utredning visa på var underskottet uppstått, och reda ut om det är något de fristående skolorna inte fått ta del av. Ett exempel som går att visa på är förskolan. Vi vet att vi haft fler barn inskrivna i barnomsorg, vistelsetiden har ökat och vi har haft olika provisorier av förskolelokaler, som ökat kostnaden i kommunala verksamheten. Det innebär inte att varje förskolavdelning blivit dyrare och att ersättningen är felaktig till de fristående enheterna utan att det är fler enheter, d v s större volym. Skulle pengen räknas om enligt tilldelad budgetram skulle den troligvis bli mindre. I detta fall är de fristående enheterna inte missgynnade. Viktigt att förstå är att de fristående skolorna får sina pengar varje månad utifrån verkligt barn/elev antal oavsett om vi har pengar eller inte. Ingen sänkning av bidraget sker. I den därpå följande debatten deltar Johan Söderberg (M), Maria Marklund (S), Bertil Almgren (S), Daniel Ådin (S) och Jeanette Velander (V). Behandlingen av ärendet förklaras därefter avslutad.

16 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Interpellation av Johan Söderberg (M) om på vilket sätt gymnasienämnden säkerställer en skolpeng på lika villkor (4/14) Kommunfullmäktigeledamoten Johan Söderberg (M) har till gymnasienämndens ordförande ställt följande interpellation: I Skellefteå kommun har valfriheten ökat för skoleleverna och det finns såväl kommunala som fristående skolor att välja. Då skolorna kan ha olika huvudmän är det viktigt att Skellefteå kommun som fördelar ut resurserna till skolorna har en väl utvecklad likabehandlingsprincip för att säkerställa att fördelningen sker på ett rättvist sätt. Generellt brukar man i allmänhet säga att likabehandlingsprincipen består av tre dela: 1. skolpengen ska fördelas på samma grunder 2. skolpengen ska fördelas utifrån kommunens budget 3. kommunens samtliga kostnader för en viss verksamhet ska inkluderas i skolpengen, oavsett var i kommunens organisation de uppstår. För att allmänheten, i synnerhet elever och föräldrar, ska kunna följa upp att fördelningen av resurser sker på likvärdiga grunder och att samtliga kostnader är inkluderade - är det viktigt att det finns ett transparant beräkningssystem. Det bör även vara lättillgängligt, överskådligt och möjligt att följa upp. Ser man till kostnaden för exempelvis skolidrottshallar upplever jag att den i dag är väldigt svåröverskådlig, då kostnaden till väldigt stor del tas av fritidsnämnden istället för skolan. I ett sådant fall är det viktigt både att kommunen fångar upp hela kostnaden i ersättningssystemet och det blir tydligt hur det beräknas. En annan viktig fråga är att fördelningen sker utifrån Skellefteå kommuns budget. En budget är prognoser och ofta kan det uppstå större eller mindre avvikelser från de kostnader man beräknat. Om kommunen då vid ett senare tillfälle beslutar att tillskjuta mer medel genom att exempelvis skriva av ett underskott vid bokslutet ska även de fristående skolorna kompenseras på samma vis.

17 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 17 Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till gymnasienämndens ordförande Bertil Almgren (S): 1. På vilket sätt arbetar gymnasienämnden för att skapa ett transparant system för att synliggöra resursfördelningen till kommunala och fristående skolor? 2. Hur säkerställer gymnasienämnden att resursfördelningen sker på ett sådant vis att de fristående skolorna inte missgynnas, t ex gällande att hela Skellefteå kommuns kostnad för skolidrottshallar inkluderas? 3. Finns en rutin för hur man förändrar resurstilldelningen till de fristående skolorna när gymnasienämnden fått förändrad ram efter att budgeten är beslutad? Gymnasienämndens ordförande Bertil Almgren (S) lämnar följande svar: Johan Söderberg ställer tre frågor angående Skellefteå kommuns resursfördelning till fristående skolor. På den första frågan blir svaret att Skellefteå kommun följer skollagens bestämmelser kring bidrag på lika villkor. Gymnasienämnden tar årligen ställning till förutsättningar för internbudgeten och där ingår principer för resursfördelning för den kommunala gymnasieskolan. I praktiken innebär det att de kommunala gymnasieskolornas ekonomiska tilldelning också grundar sig på grund- och tilläggsbeloppen på samma sätt som till de fristående skolorna. Gymnasienämnden följer det nationella regelverk som är uppsatt och på så sätt når vi den transparens som efterfrågas. Ett rättesnöre som gymnasienämnden har är att varje tilldelningsbeslut till en fristående skola ska tåla en prövning i förvaltningsrätten. Det går naturligtvis alltid att diskutera på vilken nivå ett tilldelningsbeslut ska brytas ner, men för gymnasienämnden är det viktigt att hitta balansen mellan den öppenhet som allmänheten kräver och de rutiner och den arbetsbelastning som är rimlig att lägga på organisationen. Gymnasienämndens beslut för år 2010 har varit föremål för rättslig prövning med i stort sett bifall till nämndens beslut. I de fall förvaltningsrätten beslutat till fristående skolans fördel har nämnden korrigerat sitt tidigare beslut. Den andra frågan handlar om att rätt nämnd ska vara kostnadsbärare för sin verksamhet. Huvuddelen av kostnaderna ligger naturligtvis inom gymnasienämnden och gymnasiekontoret, men det finns också kostnader, t.ex, gemensamt IT-stöd, lokaler etc. som kan vara kommungemensamt och därför ingå i grundbeloppet. Beträffande idrottslokaler har Skellefteå kommun valt att lägga ansvaret för dessa lokaler på fritidsnämnden, eftersom de används till andra ändamål än skolan. I praktiken innebär det att gymnasienämnden hyr lokalerna 178 dagar per år, och har i sin budget egna medel för denna hyra. Detta är rättsligt prövat av förvaltningsrätten som dömde till kommunens fördel.

18 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 18 Regelverket är snårigt och i allt detta är det viktigt att komma ihåg att Riksdagen beslutat om ett generellt påslag på 3% för administration vid beräkningen av grundbeloppet. I praktiken innebär det att nämnden inte behöver ta hänsyn till kommungemensam administration på samma sätt som vid framräknandet av interkommunal ersättning vilken grundar sig på kommunens självkostnad. Fria nyttigheter, som t.ex. FRIS och ungdomshälsan ingår inte grundbeloppet eftersom elever vid fristående skolor har rätt att ta del av detta som medborgare. Som svar på den tredje frågan finns rutinen att om gymnasienämnden under året får en förändrad budgetram görs också en justering av bidragsbeloppen, både till fristående skolor och kommunala skolor. Vid justering av internbudget under året på grund av till exempel förändrade elevtal tas också hänsyn till om medel avsatta för den kommunala gymnasieskolan förändras, så förändras även bidragsnivån till fristående skolor. Om förändringar sker i den kommunala budgetramen för gymnasieskolan fastställer gymnasienämnden nya tilldelningsbeslut. Värt att notera är att denna justering kan innebära både utbetalning av högre belopp, eller att dra tillbaka detsamma. I den därpå följande debatten deltar Johan Söderberg (M), Maria Marklund (S), Bertil Almgren (S), Daniel Ådin (S) och Jeanette Velander (V). Behandlingen av ärendet förklaras därefter avslutad.

19 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Interpellation av Birgitta Burström (FP) om kontrollsystem att de äldre som har hemsjukvård och hemtjänst inte drabbas av undernäring (5/14) Kommunfullmäktigeledamoten Birgitta Burström (FP) har till socialnämndens ordförande ställt följande interpellation: granskar SVT maten till äldre. Man har i första hand tittat på kalla matlådor som de med hemtjänst får hem en till två gånger i veckan. Maten är säkert god och näringsriktig. Men vet man att de äldre äger upp den? Granskningen ser att de äldre blir undernärda. Detta får till följd att fallrisken ökar, immunförsvaret försämras, ökade sår och depression. Kommunen är nu ansvarig för både hemsjukvård och hemtjänst. Det innebär att kommunens ansvar för att följa upp den enskildes hälsosituation och att vidta åtgärder har ökat. Det är viktigt att ansvar och befogenheter fördelas mellan hemtjänst och hemsjukvård på ett sätt som blir till den enskilde brukarens bästa. Har Skellefteå kommun något kontrollsystem som följer upp om de äldre äter upp maten? Vilka åtgärder kan hemsjukvårdens, respektive hemtjänstens personal vidta om de ser att någon brukare drabbats av eller riskerar drabbas av undernäring? Finns det någon möjlighet att man får sitta tillsammans och äta? Kommunfullmäktiges beslut Interpellationen bordläggs.

20 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Interpellation av Birgitta Burström (FP) om att Skelleftebostäder AB tillsammans med hemtjänsten skapar träffpunkt för äldre (6/14) Kommunfullmäktigeledamoten Birgitta Burström (FP) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: granskar SVT maten till äldre. Man har i första hand tittat på kalla matlådor som de med hemtjänst får hem en till två gånger i veckan. Maten är säkert god och näringsriktig. Men vet man att de äldre äger upp den? Granskningen ser att de äldre blir undernärda. Detta får till följd att fallrisken ökar, immunförsvaret försämras, ökade sår och depression. Kommunen är nu ansvarig för både hemsjukvård och hemtjänst. Det innebär att kommunens ansvar för att följa upp den enskildes hälsosituation och att vidta åtgärder har ökat. Det är viktigt att ansvar och befogenheter fördelas mellan hemtjänst och hemsjukvård på ett sätt som blir till den enskilde brukarens bästa. Kan Skebo med en värdinna eller tillsammans med hemtjänstpersonalen ge möjlighet att äldre får en träffpunkt. Kanske också känna lukten av en nybakad sockerkaka? Finns det någon möjlighet att man får sitta tillsammans och äta? Kommunfullmäktiges beslut Interpellationen bordläggs.

21 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Interpellation av Anette Lindgren (M) om kommunens integrationsarbete (7/14) Kommunfullmäktigeledamoten Anette Lindgren (M) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: Skellefteå kommun är i vårt län den kommun som tar emot flest asylsökande. I dagsläget finns det cirka asylsökande i vår kommun. De människor som kommer hit är en väldigt stor tillgång för vår kommun inte minst när det gäller att nå befolkningsmålet år Många av de människor som kommer hit är välutbildade och kan berika vårt samhälle på många sätt, men hur aktiva är vi i arbetet att underlätta för de som kommer till vår kommun att stanna här? Röda korset gjorde 2013 en kartläggning över hur staten, kommunerna och frivilliga jobbar med mottagande och etablering av asylsökande. Man lyfter i rapporten upp det myckna arbete som genomförs av frivilliga organisationer, vilket vi också ser här i vår kommun. Samtidigt pekar man på hur viktigt det är med kommunen och andra myndigheters engagemang och inte minst samarbete med civilsamhället för att underlätta för våra asylsökande. Sedan 2010 finns det en ny lag som ska påskynda nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet. Varje nyanländ ska utifrån sina förutsättningar under två år få professionellt stöd att så snabbt som möjligt lära sig svenska, komma i arbete och klara sin egen försörjning. Etableringstiden räknas från det att man får uppehållstillstånd och då upphör också migrationsverkets ansvar för den nyanlände och kommunen tar över ansvaret. Den nya etableringslagen innebar förändrade eller nya ansvarsområden för många parter: Arbetsförmedlingen, kommunerna, Länsstyrelserna, Försäkringskassan, Migrationsverket med flera. Genom bättre samverkan, ökad tillgänglighet, samt större respekt för alla människors olika förutsättningar och behov kan vi gemensamt bidra till ett värdigt mottagande och stöd i etableringen för de människor som söker sig till Sverige. I vår kommun har vi antagit en integrationsstrategi där man bl.a. kan se att andelen utrikesfödda av våra invånare i Skellefteå ligger på 6 %, vilket är en väldigt låg siffra. I strategin kan man också läsa: Skellefteå kommun bör utveckla tillvägagångssätt för att både ta tillvara den kompetens som redan finns inom kommunen genom invandring och

22 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 22 parallellt arbeta med rekrytering av nödvändig arbetskraft bland utrikes födda oavsett vistelseort. Migrationsverket har ju huvudansvaret för de första åren, till dess man får sitt beslut om uppehållstillstånd, men det borde också finnas ett stort intresse för kommunen att få människor att vilja stanna och bosätta sig här. Det är viktigt att alla hjälps åt att fylla både asyltiden och etableringstiden med innehåll för att underlätta för människor att stanna. Här gör också kommunen i samarbete med andra aktörer ett bra jobb med olika typer av projekt som riktar sig till den här gruppen. Jag tror dock att det finns möjlighet att ännu mera aktivt arbeta för att locka människor att bosätta sig här. Sysselsättning, men också tillgången av bostäder är viktiga när det gäller bestämma sig för att bosätta sig på en ort, men också om att det finns mötesplatser så att man ges möjlighet att mötas och knyta nya kontakter. Med anledning av detta har jag följande frågor till kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S): Hur arbetar vi i kommunen aktivt för att underlätta för asylsökande/nysvenskar att stanna och bosätta sig i vår kommun? Hur stöttar kommunen civilsamhället i deras arbete med integration? Kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S) lämnar följande svar: Initialt kan vi konstatera att Skellefteå har en långårig tradition av flyktingmottagande. De senaste siffrorna, för mottagandet 2013, visar att Skellefteå, förutom Gävle och Sundsvall, är den kommun i Norrland som tog emot flest flyktingar, 211 personer. Tittar vi ut i landet hittar vi Skellefteå på trettonde plats vad gäller antal mottagna per invånare. Det här är siffror som vi ska vara stolta över, samtidigt som vi vet att den stora utmaningen är att ge dessa människor en bra integration som innefattar bra boende, bra skola, bra språkintroduktion och inte minst arbete och sysselsättning. Svar fråga 1 En översyn pågår för närvarande av den lokala överenskommelsen om flyktingar och andra nyanländas introduktion i Skellefteå (s k LÖK:en). Parterna som tecknar överenskommelsen är AF, FK, Migrationsverket, Länsstyrelsen samt Skellefteå kommun. Då det gäller mottagande av ensamkommande barn har Skellefteå under många år varit en av de 3-4 kommuner som tagit emot flest barn. Nya avtal har skrivits med Migrationsverket där innebörden, väldigt kort, är att barnen som kommer att tas emot i huvudsak kommer att vara i åldern år. Detta innebär i sin tur att mottagandet ses över och vi kommer att få större möjligheter att under längre tid ge stöd till dessa barn och ge en än bättre integration.

23 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 23 På arbetsmarknadsenheten bedrivs projektet Tillväxtfaktor Skellefteå. Projektet utvecklar metoder för att tillvara den kompetens som finns inom kommunen genom flyktingmottagningen på den lokala arbetsmarknaden. Detta sker genom att utrikiskt födda akademiker erbjuds ett särskilt akademikerspår inom SFI som förutom intensiva språkstudier innefattar tidiga språkpraktiker och arbetsmarknadskontakter. Inom projektet utforskas även möjligheten för kommunen att tillvarata utrikisk kompetens inom bristyrken, som nekats uppehållstillstånd utifrån asylskäl, genom att den sökande istället prövas för uppehållstillstånd som arbetskraftsinvandrare. Kommunstyrelsen beslutade i januari 2014 att ge Arbetsmarknadsenheten i uppdrag att samordna det strategiska arbetet med integrationen i kommunen. Enheten kommer för detta ändamål att rekrytera en utvecklingsstrateg som fortsättningsvis ansvarar för dessa frågor. Svar fråga 2 Socialkontoret samarbetar sedan länge med Röda Korset gällande både efterforskning och familjeåterförening för flyktingar. Dessa processer är enligt Röda Korset ofta avgörande för en fortsatt god integration i lokalsamhället. Och samarbetet med kommunen anses välfungerande och uppskattat. Även kring Röda Korsets behandlingscenter för krigs- och tortyr traumatiserade uppger Röda Korset att kommunen varit behjälplig på olika sätt för centrets uppkomst och verksamhet. Socialkontoret beviljar årligen föreningsbidrag till ett femtontal föreningar som arbetar med integration, bl.a Mångkulturellt Forum får ekonomiskt bidrag och har också samarbete med VUX kring Språkkaféer som varje vecka hålls på Campus. Kommunstyrelsen har bland annat anslagit medel till lokal och körledare för Mångfaldskören till och med våren Mångfaldskören initierades av Sensus, KFUM och Röda Korset och har blivit en mötesplats för nya och gamla Skellefteåbor samt en ingång till Skellefteås övriga körverksamheter. Den av det lokala civilsamhället initierade Asyldagen har utvecklats till att med bidrag från kommunstyrelsen bli en årligen återkommande Mångfaldsdag. Mångfaldsdagen, som syftar till att uppmärksamma mångfaldens betydelse för Skellefteås utveckling, kommer att under 2014 arrangeras för tredje året som ett samarbete mellan kommunen och det lokala samhället. I den därpå följande debatten deltar Anette Lindgren (M), Lorents Burman (S), Ulrika Lindström (S), Maria Wiksten (KD), Lennart Hägglund (KD), Harriet Classon (S), Kamel Mnad (S) och Kenneth Fahlesson (S). Behandlingen av ärendet förklaras därefter avslutad.

24 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Motion av Stina Engström (FP) om behov av ett hospice i Skellefteå (13/13) Sammanfattning Kommunfullmäktigeledamoten Stina Engström (FP) föreslår i en motion att kommunen i samarbete med landstinget utreder behovet av ett hospice liknande Axlagården i Umeå. Äldreomsorgen har fört en dialog med Västerbottens läns landsting i frågan om hospice i Skellefteå. Socialnämndens inställning i frågan är att inte skapa ett hospice i Skellefteå. Kommunfullmäktiges beslut Ärendet bordläggs. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 61 Socialnämndens protokoll , 190 Socialkontorets svar Socialkontorets tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens protokoll , 433 Socialnämndens protokoll , 132 Socialkontorets yttrande Socialkontorets tjänsteskrivelse Motion (13/13)

25 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Motion av Andreas Löwenhöök (M), Håkan Lindh (FP), Daniel Öhgren (C) och Maria Wiksten (KD) om att inrätta en mellanvårdsavdelning i samverkan med landstinget (30/13) Sammanfattning Kommunfullmäktigeledamöterna Andreas Löwenhöök (M), Håkan Lindh (FP), Daniel Öhgren (C) och Maria Wiksten (KD) föreslår i en motion att Skellefteå kommun ska uppta förhandlingar med landstinget för att i samverkan etablera en mellanvårdsavdelning för utskrivningsklara. Socialnämnden har fört dialog med Västerbottens läns landsting om förslaget att inrätta en mellanvårdsavdelning. Landstingets uppfattning är att inte inrätta mellanvårdsavdelning. Att inrätta en mellanvårdsavdelning skulle sätta definitionen för begreppet utskrivningsklar ur spel. Förslaget gynnar inte den äldre i sin rehabilitering och ansvarsfördelningen mellan kommun och landsting skulle, med en mellanvårdsavdelning, bli oklar. Kommunfullmäktiges beslut Motionen avslås. Inlägg Maria Wiksten (KD), Kenneth Fahlesson (S), Carina Sundbom (C), Håkan Lindh (FP) och Harriet Classon (S) yttrar sig. Yrkande Kommunstyrelsen föreslår att motionen avslås. Maria Wiksten (KD) yrkar att motionen bifalls. Beslutsgång Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag och Maria Wikstens yrkande var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige bifallit kommunstyrelsens förslag. Votering begärs och verkställs över följande godkända voteringsproposition: Den som stöder kommunstyrelsens förslag röstar ja. Den som stöder Maria Wikstens yrkande röstar nej.

26 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 26 Omröstningsresultat Vid uppropet avges 40 ja-röster och 22 nej-röster. 3 ledamöter är frånvarande. Hur var och en röstat framgår av bilagda voteringslista. Beslutsunderlag Kommunstyrelens protokoll , 86 Socialnämndens protokoll , 191 Socialkontorets tjänsteskrivelse Motion (30/13) Beslutet sänds till: Motionärerna Socialnämnden

27 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Avgifter boende för barn, egenavgifter , barn- och grundskolenämnden Sammanfattning Kommunfullmäktige ska årligen besluta om avgifter för boende under barn- och grundskolenämndens ansvarsområde. De nya avgifterna gäller under tiden Avgifterna avser hyra, gemensam konsumtion samt matkostnad. Uppskrivning sker enligt gällande principer. Kommunfullmäktiges beslut Avgifter för boende för barn för tidsperioden fastställs. Inlägg Jens Wennberg (FP) och Maria Marklund (S) yttrar sig. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 51 Barn- och grundskolenämndens protokoll , 242 Skol- och kulturkontorets tjänsteskrivelse Beslutet sänds till: Socialnämnden

28 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Avgiftsfri stadstrafik för färdtjänstberättigade Sammanfattning Socialnämnden beslutar om färdtjänst samt står för kostnaderna för beslutet (exklusive egenavgiften) oavsett resenärens ålder. I dag har cirka personer beslut om färdtjänst. Socialnämndens budget för färdtjänst var 30,1 miljoner kronor De senaste sex åren har färdtjänsten varit en underskottsverksamhet. Som exempel pekar äldreomsorgens prognos för 2013 på kronor i underskott. Ökad omfattning och ökande styckekostnader har angetts som förklaringar. I ett antal kommuner är kollektivtrafiken avgiftsfri för färdtjänstberättigade. Umeå och Borås kommuner är två exempel. Tre skäl brukar anges till avgiftsfri kollektivtrafik för färdtjänstberättigade: - minskad miljöpåverkan genom ett ökat kollektiv åkande - personernas egenmakt ökar då den färdtjänstberättigade även har möjlighet att åka kollektivtrafik avgiftsfritt - kommunens kostnader för färdtjänstverksamheten kan minska En uppföljning från Umeå kommun visade att i snitt hade varje färdtjänstberättigad/ledsagare åkt med kollektivtrafiken 2-3 gånger under september månad En genomsnittsresa med färdtjänsttaxi kostar i dag kommunen cirka 200 kronor. Enkelbiljett, enkel resa vuxen, på stadstrafiken kostar resenären 25 kronor. Om varje färdtjänstberättigad i snitt kommer åka stadsbuss en gång varannan månad istället för färdtjänst, skulle det motsvara en kostnadsbesparing för socialnämnden med cirka 3,8 miljoner kronor. Enligt förslaget skulle socialnämnden ersätta Skelleftebuss AB för färdtjänstresenärernas resor med stadstrafiken. Kommunfullmäktiges beslut 1. Socialnämnden och Skelleftebuss AB får i uppdrag att genomföra försöksverksamheten med avgiftsbefrielse för färdtjänstlegitimerade i stadstrafiken från och med 1 april Försöksverksamheten ska pågå i två år. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 62 Socialnämndens protokoll , 185 Socialkontorets tjänsteskrivelse

29 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 29 Beslutet sänds till: Socialnämnden Skelleftebuss AB

30 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Avgifter för hemsjukvård och hembesök Sammanfattning Utifrån socialnämndens utredning om avgifter för kommunal hemsjukvård/hembesök lägger socialnämnden fram förslag på avgifter för hemsjukvård/hembesök, HSavgifter. Förslaget bygger på utredningens alternativ 1. Avgifterna föreslås omfatta samtliga personer över 20 år som är inskrivna i hemsjukvården, eller får planerade eller oplanerade hembesök av äldreomsorgens hälso- och sjukvårdspersonal, HSpersonal. Brukare som har insatser från hemtjänsten samt får HS-insatser utförda av HS-personal omfattas av socialtjänstlagens maxtaxa. Personer som enbart har HS-insatser utförda av HS-personal omfattas däremot av hälso- och sjukvårdslagens avgiftsregler. Det innebär att principerna för avgiftsuttag skiljer sig åt mellan brukargrupperna. För båda grupperna föreslår förvaltningen att en avgift tas ut per besök av HS-personal. Förslagvis sätts besöksavgiften till 100 kronor (2013 års prisnivå). För gruppen med SoL och HS-insatser innebär det att HS-avgiften tillsammans med SoL-avgiften ska rymmas inom högsta avgift enligt maxtaxan, kronor per månad (2013 års prisnivå). Hänsyn tas alltid till brukarens avgiftsutrymme. För gruppen med enbart HS-insatser tillämpar kommunen landstingets principer för avgifter inom öppen hälso-och sjukvård. Kommunen tillämpar reglerna om högkostnadsskydd enligt HSL är högkostnadsskyddet kronor per år, räknat från första tillfälle då avgift betalats. Avgiftsreglerna för personer med enbart HS-insatser kan även omfatta brukare med personlig assistans enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Kommunfullmäktiges beslut 1. Avgifter för hemsjukvård/hembesök enligt alterntiv 1 fastställs med den förändringen att besök för anpassning av hjälpmedel inte ska avgiftsbeläggas. 2. Avgifterna för hemsjukvård införs från och med 1 april En dialog ska föras med ansvariga parter i länet om att se över avgiftsmodellen. Inlägg Maria Wiksten (KD), Kenneth Fahlesson (S) och Agneta Hansson (V) yttrar sig.

31 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 31 Yrkande Maria Wiksten (KD) yrkar på ytterligare en punkt med lydelsen Den sammanlagda egenavgiften för hälso- och sjukvården ska ej överstiga högkostnadsskyddets 1100 kronor oavsett huvudman för de patienter som ej har beslut om hemtjänst. Beslutsgång Ordföranden ställer bifall respektive avslag till Maria Wikstens yrkande var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige avslagit yrkandet. Votering begärs och verkställs över följande godkända voteringsproposition: Den vill avslå yrkandet röstar ja. Den som vill bifalla yrkandet röstar nej. Omröstningsresultat Vid uppropet avges 48 ja-röster och 17 nej-röster. Hur var och en röstat framgår av bilagda voteringslista. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 63 Socialnämndens protokoll , 184 Socialkontorets tjänsteskrivelse Socialkontorets utredning Avgifter för hemsjukvård/hembesök Beslutet sänds till: Socialnämnden

32 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Taxa för räddningstjänsten 2014 Sammanfattning Taxan tillämpas för räddningstjänstens externa arbeten som inte är att hänföra till räddningstjänst, för uthyrning av lokaler och utlåning av materiel. Taxan brukar justeras med konsumentprisindexförändring oktober till oktober varje år. För perioden oktober 2012 till oktober 2013 har index minskat med 0,1 %. Eftersom konsumentprisindex endast förändras marginellt föreslås att samma taxa ska tillämpas 2014 som Ingen förändring gjordes heller av taxan 2013 då konsumentprisindex ökade med 0,4 %. Kommunfullmäktiges beslut 2013 års taxa gäller även för år Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll , 65 Tekniska nämndens protokoll , 289 Räddningstjänstens tjänsteskrivelse års taxa Beslutet sänds till: Tekniska nämnden

33 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Höjning av sotningstaxan Sammanfattning Sotningstaxan har varit oförändrad under perioden 2005 till Från 2012 har sotningstaxan höjts med aktuellt sotningsindex. SKL (Sveriges kommuner och landsting) räknar sotningsindex utifrån ökade lönekostnader inom avtalsområdet och KPI. För 2011 innebar det exempelvis en taxeökning på 1,37 %. Sotningsindex tillämpas i merparten av Sveriges kommuner. De uteblivna taxeökningarna under en sjuårsperiod har medfört minskade intäkter och underskott för verksamheten. Vid jämförelse av timtaxan för sotning och brandskyddskontroll mellan olika kommuner har Skellefteå kommun en betydligt lägre timtaxa. Sotningsverksamheten vill fortsätta med en hög servicenivå och arbeta förebyggande tillsammans med räddningstjänst och andra aktörer i syfte att minska antalet eldstadsrelaterade bränder. Vid de återkommande kundmätningarna som utförts kan man se att kunderna har ett mycket högt förtroende för kommunens sotningsverksamhet. Med anledning av ovanstående föreslås följande höjning av timtaxan utöver sotningsindex med 30 kronor per timme exklusive moms vilket innebär att timtaxan kommer upp i genomsnittlig nivå med kustkommunerna från Örnsköldsvik i söder och Luleå i norr samt Bodens kommun. En justering av timtaxan enligt förslaget innebär endast mindre höjningar. Exempel 1: För villaägare med en lokal eldstad blir höjningen i snitt 5,50 22 kronor per år beroende på sotningsintervall som varierar mellan en gång per år till en gång vart fjärde år. Exempel 2: För villaägare med en värmepanna blir höjningen i snitt kronor per år beroende på sotningsintervall som varierar mellan en gång per år till tre gånger per år. Kommunfullmäktiges beslut Höjning av timtaxan med 30 kronor/tim exklusive moms utöver sotningsindex från och med 1 april 2014 fastställs. Inlägg Nils E Vesterberg (M) och Ola Burström (S) yttrar sig. Yrkande Nils E Vesterberg (M) yrkar att ärendet återremitteras för att komplettera med information om nuvarande timtaxa.