TRANÅS KOMMUN MED KONCERN. Bokslut 2012



Relevanta dokument
En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

EN SAMMANFATTNING AV ÅRSREDOVISNINGEN FÖR 2013

ÅRSREDOVISNING Kortversion KIL.SE

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013

ÅRSREDOVISNING Kortversion KIL.SE

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun

Årsredovisning. i korthet fler kommuninvånare, bättre arbetsmarknad och med en ljusare framtidstro.

Dina pengar. Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen. Kortversion. Årsredovisning

Bokslut 2013 TRANÅS KOMMUN MED KONCERN

Bokslutsprognos

Verksamhetsplan Förslag från Socialdemokraterna

BUDGET 2019 DÄRFÖR MÅSTE KOMMUNEN GÅ MED PLUS

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Den goda kommunen med invånare En kortversion av Budget och verksamhetsplan för Vårgårda kommun

Delårsrapport 31 augusti 2011

Trollhättan så användes dina pengar

Per-Samuel Nisser (M)

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Vad har dina skattepengar använts till?

Älvdalens kommun. Årsredovisning Populärutgåva

Årsredovisning 2015 för Täby kommun

Förenklad årsredovisning. Markaryds kommun

Inledning. Skattesats. Sverigedemokraterna Strängnäs ledord är PRIORITERINGAR & TRYGGHET!

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

Vansbro kommun Årsredovisningen i korthet. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

1(9) Budget och. Plan

Ledningsenheten (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Så används skattepengarna

Bild: Malin Forsberg. Det händer i Kinda

Kortversion av Årsredovisning

ÅRSREDOVISNING i korthet VAD ÄR GISLAVEDS KOMMUN? SUCCÉ FÖR KVÄLLSÖPPET BIBLIOTEK I SMÅLANDSSTENAR UPPRUSTAT HÖRSJÖBAD

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012

Så gick det. för Håbo Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Budget Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Sammanträdesdatum. 159 Dnr 542/14. Rosie-Marie Fors och Malin Lindskog redogör för ärendet.

Finansiell analys kommunen

Fakta i fickformat 2017 Köpings kommun

Region Gotlands styrmodell

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Barn och unga. Medelvärde. Indikator Eda 2018

Året som gått. Katrineholms kommuns årsredovisning 2016

EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN EMMABODA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2013 POPULÄRUTGÅVA

Verksamhetsplan

Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017

Boksluts- kommuniké 2007

Månadsrapport Piteå kommun januari september 2009

BOKSLUTSRAPPORT 2011

Örkelljunga kommun - kommunövergripande styrkort

Utbildningsnämndens verksamhetsplan Antagen av Utbildningsnämnden

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Kvalitet i korthet. Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Växjö - Älmhult. I samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting

Finansiell analys kommunen

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE!

Budgetrapport

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

SIDAN 1. Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning

Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet,

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Det här gjordes Årsredovisningen 2014 i kortform

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

Bokslutsprognos

Verksamheterna klarade totalt sett att hålla sig inom de budgeterade ramarna och lämnade ett överskott på 200 tkr.

Så gick det för Håbo 2012 En sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2012

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

bokslutskommuniké 2012

God ekonomisk hushållning

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Bokslutskommuniké 2014

Delårsrapport April Kommunfullmäktige

VI TAR ANSVAR! BUDGET 2019

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

BOKSLUTSINFORMATION - PRELIMINÄRT RESULTAT FÖR ÅR 2018

Sammanfattning av kommunens ekonomi

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

För att förbättra service och tillgänglighet i plan- bygg och miljöfrågor inrättas en särskild reception på samhällsbyggnadsförvaltningen.

Ekonomisk rapport april 2019

Granskning av delårsrapport 2014

Agendan 8:50-10: Inköpssystem 8. Taxor och avgifter 7. Delårsrapport Ekonomi SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

Politik är tråkigt och obegripligt. Det rör inte mig!

Vansbro kommun. Årsredovisning Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Granskning av delårsrapport 2014

Delårsrapport. För perioden

Månadsuppföljning. Maj 2012

Alla behövs i ett växande Stenungsund!

Bokslutsprognos

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

Tillgänglighet Indikator Eda 2016 Eda 2017

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Finansiell analys - kommunen

2014 Fakta i. fickformat 2016 Köpings kommun

Transkript:

TRANÅS KOMMUN MED KONCERN Bokslut 2012

Medborgarnas skatteintäkter är ett stort förtroende År 2012 präglades av oro på många områden och på många platser runt om i världen. Demokratiseringsprocesser med brutala inslag domineradet nyhetssändningarna och den ekonomiska debatten inom Euroområdet var stående inslag i media. Minskad efterfrågan på varor och tjänster slår hårt mot vår inhemska arbetsmarknad. Få länder är så exportberoende som Sverige. Ett instabilt läge i vår omvärld skapar återhållsamhet och påverkar följaktligen våra exportberoende företags möjligheter negativt. Minskad efterfrågan ger minskad produktion och det kan vi avläsa i termer av minskat behov av arbetskraft. Varselvågen har sköljt över oss och särskilt drabbade är kommuner med en stor del industriproduktion. Tranås har, tillsammans med flera kommuner i länet, ett näringsliv som starkt domineras av industriföretag med kunder runt om i världen. I tider av global stabilitet en enorm styrka, men i tider av instabilitet väldigt känsligt. Därför ökar kraven på företagens förmåga att kunna anpassa sin kostym efter rådande omständigheter. Resultatet av detta innebär sannolikt betydligt snabbare konjunktursvängningar än vad vi sett tidigare och kommer att vara en del i vardagen som vi måste lära oss att hantera. Allt är dock inte nattsvart. Sverige har klarat av att hantera den turbulens som Euroekonomin är indragen i utan att behöva ta till smärtsamma reformer för folket. Å andra sidan har man också värnat om den offentliga ekonomin på ett sätt som hyllats från omvärlden. Det är också lokalpolitikens största utmaning, att hantera medborgarnas skatteintäkter på ett förtroendefullt sätt. Ett sätt som bland annat innebär att medel går före mål, att inte inteckna kommande generationers handlingsutrymme, att hitta metoder och arbetssätt som kommer både kund och utförare till godo, att helt enkelt leva upp till kommunens Ledstjärna kunden i centrum. Sedan införandet av Ledstjärnan har SCB:s medborgarundersökningar visat på ständiga förbättringar och en stor del i de höga betyg som Tranåsborna ger det offentliga, vittnar om att kommunens personal arbetar på ett tillmötesgående och professionellt sätt. Samtliga verksamheter använder idag styrkort som i grunden har som mål att stödja kommunens övergripande mål 20.000 invånare år 2025. För att stödja denna process har sedan de olika verksamheterna brutit ner det övergripande målet i aktiviteter, styrtal, måltal med regelbundna uppföljningar och utvärderingar av sina egna styrkort. En modell som för övrigt flera kommuner numera arbetar efter. 2012 års resultat visar ett överskott på ca 18 msek. Med tidigare räknesätt fullt godkänt, men tittar man lite djupare i siffrorna så kan man utläsa att verksamheterna i princip förbrukat 100% av de skatter och statsbidrag som inkommit. Kommunens ambition är att denna siffra skall vara 98%. Av den anledningen att vi vill kunna investera inom ramen för den egna ekonomin, det vill säga utan att öka låneskulden. Är detta nödvändigt? Ja, behoven och önskemålen är många vad gäller nybyggnation inom skola, äldrevård, kultur och fritid, gator och vägar mm. Att låna externt innebär ökade driftskostnader och det kan vi undvika med ett balanserat eget kapital som bara kan skapas genom överskott på sista raden. Den sociala sektorn har haft ett jobbigt år rent ekonomiskt. Så ser det även ut i kommunsverige i allmänhet. Många varsel har renderat i högre arbetslöshet. Tyvärr saknar många medlemskap i arbetslöshetskassa och det i sin tur påverkar kostnaden för försörjningsstödet som är en stor och bidragande orsak till Socialnämndens underskott. I övrigt har nämnden överlag väldigt höga betyg från sina kunder och brukare för den verksamhet man ansvarar för. Övriga förvaltningar och nämnder klarar sina budgetmål. För innevarande år handlar det om att fortsätta tillväxtarbetet och ett offensivt näringslivsarbete. Vi fick några dagar in på det ny året bevis på att det näringslivsarbete som vi gemensamt bedriver via Tranås United har varit framgångsrikt. I Svenskt Näringslivs stora attitydundersökning gällande ortens näringslivsklimat hamnade Tranås på en mycket glädjande 7:e plats bland Sveriges 290 kommuner. Ett fortsatt fokus på näringslivsfrågorna är en överlevnadsfråga och vi står inför stora utmaningar för att få fler i arbete. Med gemensamma krafter och en stor portion Tranåsanda är jag säker på en ljusnande framtid. Anders Wilander, kommunstyrelsens ordförande

MTV - miljö + välbefinnande = tillväxt I början av 2011 enades politiker och styrande tjänstemän om att alla aktiviteter som planeras ska bedömas ur tre perspektiv: Miljö, Tillväxt och Välbefinnande (MTV). För optimala projekt ska alla perspektiv uppnås med lika stora delar för att uppnå en hållbar utveckling. Miljö Uppströms Sommen är Svartån övergödd och under 2012 har arbetet med att minska framförallt fosforbelastningen fortsatt. Beslut om hur och när enskilda avlopp ska förbättras i de områden som påverkar Svartån och Säbysjön mest har fattats. Samarbete med lantbruket kring frågan om läckage av närsalter från djurhållning och odling har påbörjats. Målet är att nå god status på vattnet innan år 2021. En ny avfallsplan beslutades under året. I den framgår att resurserna som finns i avfallet ska tas tillvara. Idag eldas allt hushållsavfall och blir fjärrvärme och till viss del el. Den nya avfallsplanen innebär att allt biologiskt avfall ska sorteras ut och den resursen kan då användas till produktion av biogas genom rötning. Under 2012 startade ett projekt som ska hjälpa företag att spara pengar och miljö genom att minska energiförbrukningen. På samma sätt arbetar Tranåsbostäder med att effektivisera energianvändningen i sina fastigheter med målet att nå 20 procents besparingar till 2020. Tranås Energi började under året att bygga det nya kraftvärmeverket, en enorm investering för Tranås och för miljön. Samtidigt satsar de på att erbjuda kunskap och tjänster som gör det möjligt för företag att få hjälp med energifrågorna. Tillväxt Invånarantalet ökade med 37 personer under 2012 vilket är under det uppsatta målet om 100 nya medborgare per år. Varför är det så viktigt med tillväxt? För varje medborgare erhåller Tranås ca 50 tsek i skatteintäkter vilket innebär att fler medborgare medför mer pengar att använda i verksamheterna. De viktigaste parametrarna för att nå tillväxt är bra kommunikationer, attraktiva boenden och hög utbildningsnivå. Kommunikationer är ett prioriterat område för Tranås och där stora satsningar gjorts genom åren. Från 2012 ansvarar landstinget för kommunikationerna. Under 2012 har ombyggnationen av järnvägen varit ansträngande med försämrade kommunikationer. En återställning till ordinarie turlistor ska ske senast 2014. En stor koppling finns mellan utbildningsnivå och tillväxt i en kommun. I Tranås är det 14% av befolkningen som har eftergymnasialutbildning på tre år eller mer där genomsnittet i landet är 25%. Det är viktigt att Tranås närmar sig genomsnittet för att klara matchningen mot lediga arbeten. Antalet nya företag ökade inte i samma takt under 2012 som under tidigare år. Positivt är en ökning av förfrågningar om nyetableringar i Tranås. Tack vare den antagna Stadsvisionen visar fler företag intresse av att satsa i Tranås. Välbefinnande Elevhälsan, som arbetar förebyggande och hälsofrämjande för att bidra till barns och elevers lärande och utveckling, erbjuder hälsosamtal till alla elever i förskoleklass, åk 4, åk 7 eller 8 samt i gymnasiet åk 1. För att inbjuda allmänheten till fysisk aktivitet invigdes under året ett utegym vid simhallen. Utegymmet riktar sig mot både stora och små, är gratis att använda och är öppet året runt. Under året rankades Tranås kommun som nummer nio när Sveriges friluftskommun utsågs av Naturvårdsverket. Under året genomfördes SCB:s medborgarundersökning som visar att den upplevde tryggheten i kommunen har ökat sedan senaste mätningen. Avdelningen för samhällsskydd och beredskap har tagit fram ett handlingsprogram för trygghet och säkerhet vars syfte är att brott, olyckor, bränder och samhällsrisker ska minska.

Nämndernas verksamhet Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltning som har hand om kommunens utveckling och ekonomi. Kommunstyrelsen redovisar ett överskott på närmare sju miljoner för 2012. Hälften av överskottet är från 2011. Under året har aktiviteten Bo i Tranås inletts och är en marknadskampanj för att få fler invånare i Tranås. Kampanjen har fått ett positivt genomslag i media. Ett resultat av detta är att ett stort intresse visats för de nysläppta tomterna på Norraby udde. Andelen unga med försörjningsstöd är oförändrad jämfört med föregående år och ligger kvar på ca 12%. Genom gruppen Ung Chans samordnas insatser för arbetslösa ungdomar. Flera åtgärder pågår och nya planeras Målet att sälja en företagstomt per år uppfylldes under 2012. Däremot tillkom bara 12 nya bostäder på av kommunen såld mark, vilket är 13 stycken under målet. Barn- och utbildningsnämnd Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för skolväsendet inom Tranås kommun, inklusive förskola, fritidshem, dagbarnvårdare och vuxenutbildningen på Västra Vux. Andelen barn som fick förskoleplats på önskat datum ökade under 2012 från 52% till 73%. Andelen elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen var 72,2%, det lägsta sedan betygssystemet infördes. 15,9% nådde inte behörighet för nationella gymnasieprogram, att jämföra med riket 12,5%. En utvecklingsledare tillsätts som en åtgärd mot försämrad måluppfyllelse i grundskolan, särskilt i åk 7-9. Andelen elever med grundläggande högskolebehörighet är 95,1%. Andelen elever som påbörjat högskolestudier inom tre år har ökat till 43% jämfört med riket 45%. Procenttal för direktövergång har ökat från 16% till 19,5%. För 2012 redovisas ett överskott på 5,3 msek, en medveten planering för kostnadstäckning 2013 i systemet med 2-årsbudget. Lärarlönerna ökade med 4,2% vilket är 1,9% över budget. Elevantalet vid Holavedsgymnasiet blev ca 845. Efter gymnasiereformen söker drygt 70% av Tranåseleverna Holavedsgymnasiet mot tidigare 80%. Andel elever från andra kommuner har minskat från en toppnivå på 39% och är nu 32%. Kultur- och fritidsnämnd Kultur- och fritidsnämnden ser till att kommunen erbjuder ett mångsidigt och varierat fritids-, nöjes- och kulturutbud. Under 2012 ökade besöken i Tranås simhall betydligt. Inte mindre än 90 808 personer nyttjade simhallen och Actic gym. Vid ett sjuttiotal tillfällen erbjöds invånare och besökare utställningar, föreläsningar, teaterföreställningar, konserter, festivaler, friluftskonserter, musikcafékvällar och traditionella högtidsfiranden arrangerade (helt eller delvis) av Kultur & Fritid. Nära 147 000 besökare nyttjade Stadsbiblioteket under 2012, vilket är en ökning från 2011. Biblioteket är kommunens mest besökta kulturarena. Stöden till föreningslivet har, förutom olika ekonomiska stöd, även inneburit flera inspirationsträffar och arbete med att ta fram policies kring mobbning, mångfald och droger. Allmänkulturavdelningen har firat tioårsjubileum för Konstrakan, invigt Ove Fundinskulpturen, arrangerat Konst i Sommenbygd samt återförgyllt Fantasifågeln på torget. Den öppna ungdomsverksamheten, Epic, har tagit emot 6 000 besökare, anordnat resor, utomhusbio, rockkonserter och drogfritt tonårsdisco. Bygg- och miljönämnd Bygg- och miljönämnden utövar tillsyn inom livsmedel, miljöskydd och hälsoskydd, beviljar bygglov för både industrimark och småhustomter. Nämnden tar även fram detaljplaner för kommunens olika markområden.

Den nya detaljplanen för Norraby udde vann laga kraft under 2012. En ny detaljplan gällande bebyggelse av friliggande villor har antagits för Hätte på det området som idag innefattar grupphus. Antagandebeslutet har dock överklagats. Under året har 181 bygglov beviljats vilket är något mindre än målsättningen. Tack vare energieffektivisering av koncernens fastigheter har energiförbrukningen minskat med 4,5% från 2009-2011. Målsättningen är att minska energiförbrukningen med 15% till år 2015. Arbetet med vattenkvaliteten i Svartån fortsätter under 2013 med fokus på lantbruket och näringsämnen. Miljömålsarbetet kommer att leda till nya lokala miljömål som syftar till att nå de nationella miljömålen. Socialnämnd Socialnämnden ansvarar för kommunens sociala stöd samt vård och omsorg. Socialnämndens resultat för 2012 redovisar ett underskott på 14,6 msek. Kostnaderna har ökat för försörjningsstöd, institutionsplaceringar och inom handikappomsorgen. Andelen nöjda kunder inom äldreomsrogen ligger på 91,5%, vilket placerar Tranås bland Sveriges bästa kommuner. Även under 2012 blev alla beslut verkställda om sysselsättning/arbetsträning gällande personer med funktionsnedsättning. I slutet av 2012 har arbetet med att planera för ett nytt särskilt boende inletts. Det är dels för att ersätta Beckhemmets 30 platser, men det innebär även en utökning med 10 platser för att möta de framtida behov som en allt äldre befolkning skapar. Teknik- och griftegårdsnämnd Teknik- och griftegårdsnämnden ansvarar för de flesta av kommunens tekniska verksamheter, såsom underhåll och nybyggnation av vägar, det kommunala vattnet, stadens parker och grönområden. Nämnden ansvarar även för Kostavdelningen och alla begravningsplatser i Tranås kommun. Kommunen har ca 400 000 m ledningar som underhålls och byts ut med 150 års intervall. Under 2012 byttes 1 km ut. Nämnden redovisar ett minusresultat gällande den skattefinansierade verksamheten på 1,1 msek. Främsta orsaken är att vinterväghållningen, med de många snöfallen i december, bidrog till ett underskott om 1,6 msek. Bland investeringarna som har gjorts under året kan nämnas ny offentlig toalett i Brunnsparken, vatten och avloppsledningar inkl. datakabel mellan Tranås och Gripenberg, gång och cykelväg till Norraby, nya bryggor i inre hamnen samt ytterligare ett kvarter klart med gångbana på Storgatans västra sida. Under 2012 fattades beslut om att kommunen ska fortsätta att hantera kremeringar i kommunen. 8 kostnadsexempel 2012 98 073 kr kostade ett barn i förskola 85 090 kr kostade ett barn hos dagbarnvårdare 87 171 kr kostade varje gymnasieelev 25,6 msek blev den totala kostnaden för socialbidrag 613 618 kr kostade varje plats i särskilt boende för äldre 32,5 kr kostade en lunch i grundskolan 75,6 kr kostade ett dagsbehov av mat inom äldreomsorgen 355 kr kostade varje timma beviljad hemtjänst Tranås kommun får i genomsnitt 50 000 kr per invånare. Av detta tjänar invånarna själva in 35 000 och resterande betalar kommuner med högre skatteintäkter in till Tranås. Fördelning av dina skattepengar mellan nämnderna

De kommunala bolagens verksamhet Tranås Stadshus AB Tranås Stadshus AB består av de kommunala bolagen Tranås Energi AB, AB Tranåsbostäder och AB Tranås Industrifastigheter. Tranås Energi AB Tranås Energi AB är kommunens helägda energibolag. Koncernen producerar, säljer och distribuerar el och värme och energitjänster. Bolagets resultat efter finansnetto 2012 är 17,1 msek mot budgeterat 19 msek jämfört med föregående år 16 msek. Årets målsättning om utbyggnad av fjärrvärmenätet motsvarande ca 35 villor uppfylldes med marginal. Likaså uppfylldes målsättningen att andelen förnyelsebart bränsle i fjärrvärmeproduktionen ska uppgå till 97%. När det nya kraftvärmeverket tas i bruk 2014 ska andelen vara 100%. Nettotillströmningen av elhandelskunder har under året varit mycket god. I februari 2012 påbörjades byggnationen av det nya kraftvärmeblocket. Projektet har hittills följt både budget och tidplan. Panna med tillhörande elproduktion kommer enligt plan att vara i full drift i december 2013. Projektering och planering för återupptagen vattenkraftproduktion i Svartån har fortskridit under året. Det tänkta vindkraftprojektet i Ydre har däremot varit i ett vänteläge då länsstyrelsen fortfarande behandlar bolagets miljötillståndsansökan, som lämnades in i oktober 2011. AB Tranåsbostäder AB Tranåsbostäder äger, bygger och förvaltar fastigheter inom Tranås Kommun. Årets resultat efter finansnetto uppgår till 7,3 msek att jämföra med budgeterat resultat på 6,2 msek. Underhållsarbeten har genomförts för 25,3 msek vilket är mer än budgeterat. Under 2012 har AB Tranåsbostäder genomfört investeringar för totalt 35 msek. Fastigheten Södra Dalen 9, med elva lägenheter och flertalet lokaler, har förvärvats, för 9 msek. Två av dessa lokaler byggdes om till tre attraktiva lägenheter, en investering på 5 msek. Bredstorps ishall har byggts om och en ny ispist och läktare har tillskapats. Den totala investeringen för projektet landade på 7msek, varav AB Tranåsbostäder och Kultur- och fritidsnämnden delar på beloppet. Vidare har Åsvallehults förskola byggts till med en avdelning och ett tillagningskök, en investering på 8,5 msek. Stadshuset har genomgått en ombyggnad för att skapa ytterligare kontorsarbetsplatser. nvesteringen slutade på 3 msek. Bolaget blev under året certifierat enligt verksamhetsledningssystemet FR2000, innehållande rutiner för arbetsmiljö, kvalitet, miljö och säkerhet. AB Tranås Industrifastigheter TRIAB arbetar för att skapa goda förutsättningar för näringslivet i Tranås. TRIAB tillhandahåller ändamålsenliga lokaler för både tjänste- och tillverkande företag. Resultatet efter finansnetto utgör 0,5 msek. I bolagets fastighetsförvaltning ingick 2012-12-31 fastigheterna Skytteln 19 och Traktorn 5, varav den sistnämnda ägs av dotterbolaget Fastighets AB Tranås. Under 2012 såldes fastigheten Svetsaren 1 till tidigare hyresgäst. För att förbättra uthyrningsnivån av lediga lokalytor, i framförallt fastigheten Skytteln 19, tecknades under året ett samarbetsavtal med Tranås United AB, som med aktiv marknadskommunikation ska förbättra uthyrningsgraden av lediga lokalytor.

Kommunkoncernens bokslut 2012 Årets resultat Ekonomiskt är Tranås kommun stabilt, men 2012 visar att en förbättrad ekonomisk styrning måste till för att klara god ekonomisk hushållning för framtiden. 2012 avslutas med ett kommunresultat på 18 msek och ett koncernresultat på 32,6 msek. De senaste åtta åren har kommunen och koncernen redovisat positiva resultat mellan 15 till 63 msek. Utvecklingen av tvåårsbudget för nämnderna där över- och underskott får följa med nästkommande år har visat sig skapa en god ekonomisk utveckling och planering över tid. Totalt redovisar nämnderna underskott med 1,8 msek. Kommunens bolag följer budget och redovisar positiv utveckling. 99,0% av skatteintäker och bidrag har använts i verksamheterna, vilket är något under målsättning. Kommunen har även som mål att inte låna till investeringar. 2012 års investeringar uppgick till 40,8 msek och finansierades av resultatet 18 msek, årets avskrivningar på 21 msek samt likvida medel. Bokslut Tranås kommunkoncern 2012 belopp i msek Verksamhetens intäkter 444,2 Verksamhetens kostnader -1214,1 Avskrivningar -56,1 Verksamhetens nettokostnader -826,1 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningar 857,8 Rörelseresultat 31,7 KONCERNENS INTÄKTER KONCERNENS KOSTNADER Finansiella intäkter 3,6 Finansiella kostnader -16,2 Skatteintäkter 56% Försäljning fjärrvärme & el 13% Övriga intäkter 8% Försäljning verksamhet 6% Hyresintäkter 9% Taxor & avgifter 8% Finansiella intäkter 1% Skatteintäkter 56 % Försäljning fjärrvärme & el 12 % Hyresintäkter 9 % Taxor & avgifter 7 % Övriga intäkter 9 % Försäljning av verksamhet 6 % Finansiella intäkter 1 % Personalkostnader 49% Övriga kostnader 16% Produktion el & fjärrvärme 8% Hyror 7% Avskrivningar 4% Finansiella kostnader inkl skatter 1% Köp av verksamhet 9% Underhåll o övriga kostnader fastigheter 5% Extra ordinära intäkter 18,4 Personalkostnader 49 % Resultat efter finansiella poster 37,5 Övriga kostnader 16 % Skatt -4,9 Köp av verksamhet 8 % ÅRETS RESULTAT 32,6 Produktion el & fjärrvärme 10 % Hyror 9 % Underhåll o övriga kostnader fastigheter 3 % Avskrivningar 4 % Finansiella kostnader inkl. skatter 1 %

Årets investeringar Tranås kommunkoncerns investeringar år 2012 uppgick till 89 msek. Av detta står kommunen för 40,8 msek och bolagen för 48 msek. Årets investeringar sker framförallt inom infrastruktur med utbyggnad av VA-ledningar, gång- och cykelbanor och rondeller. Utökad exploatering av Norraby har påbörjats och Ängaryds IP med spontanidrottsplats har färdigställts. Tranåsbostäder har investerat i fastighetsbeståndet för att minska energianvändningen samt byggt om badrum och hissar för att möjliggöra boende under längre tid. Tranås Energi påbörjade i februari byggnationen av det nya kraftvärmeblocket. Kommande år står koncernen inför stora investeringar inom stadsvisionsplanen såsom passage under järnvägen och ombyggnation av kvarteret läroverket. 1. VA-ledning Tranås-Gripenberg 12,1 msek I oktober invigdes de nya överföringsledningarna för vatten och avlopp till Gripenberg. Nu har Gripenbergsborna samma vatten som invånarna i tätorten, det vill säga från Tranås vattentäkt och avloppsvattnet är kopplat till Tranås avloppsreningsverk. 2. Åsvallehults förskola 8,5 msek Tranåsbostäder har byggt till förskolan med en ny avdelning för småbarn samt försettt den med nytt tillagningskök. Dessutom har byggnaden fått nya förråds,- personal- och soputrymmen. Man passade även på att byta värmesystem, från el till fjärrvärme och tappvarmvattnet värms numera upp av solenergi. 3. Bredstorps ishall 7,0 msek Kultur & Fritid och Tranåsbostäder har gjort en gemensam satsning i ishallen i form av ny ispist, sittplatsläktare samt utökade tork- och förrådsutrymmen. 4. Nya bryggor i hamnen 3,0 msek Satsningen innefattar 400 nya båtplatser inklusive y-bommar, belysning, trädäck och allmän uppsnyggning i hamnen. Ett promenadstråk från hamnen till handelsträdgården har gjorts i ordning och nya bänkar har kommit på plats. 5. Storgatan med gångbanor 2,9 msek Handikappanpassning av ingångar till fastigheter och butiker, ny plattläggning samt nya rabatter med infattning av sten istället för trä. Investeringar nämnder och bolag Kommunstyrelsen 5,4 Bygg- och miljönämnd 0,0 Teknik- och griftegårdsnämnd 27,6 Kultur- och fritidsnämnd 1,7 Barn- och utbildningsnämnd 3,8 Socialnämnd 2,2 Tranås Stadshus AB 0,0 AB Tranåsbostäder 35,0 Tranås Industrifastigheter AB 0,0 Tranås Energi AB 13,0 samtliga belopp i msek

Bokslutet i korthet 2012 2011 Kommunkoncernen, resultat efter skatt (msek) år 2005-2012 Antal invånare Skattesats, % Skatteintäkter, msek Skatteintäkter per invånare, kr Koncernen Antal anställda Omsättning, msek Årets resultat efter skatt, msek Nettoinvesteringar, msek Soliditet inkl ansvarsförbindelse pensioner Låneskuld, msek Årets resultat efter skatt per invånare, kr Låneskuld per invånare, kr 18 145 21,22% 857,8 47 273 1 576 1302,0 32,6 88,8 13,6% 806,0 1 797 44 420 18 108 21,22% 851,5 47 023 1 631 1310,9 28,4 87,2 18,8% 383,9 1 568 21 201 70 60 50 40 30 20 10 0 25,8 41,6 63,1 22,2 34,6 44,8 28,4 32,6 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Kommunen Antal anställda Omsättning, msek Årets resultat efter skatt, msek Vinstmarginal efter skatt, % Nettoinvesteringar, msek Soliditet inkl ansvarsförbindelse pensioner, % Låneskuld, msek Årets resultat efter skatt per invånare, kr Låneskuld per invånare, kr 1 509 1 109,0 18,1 1,6% -39,8 16,3% 11,8 998 650 1 543 1 108,7 18,0 1,6% -19,7 18,5% 11,1 994 613 Befolkningsförändring år 2000-2025 Inflyttningsnetto Födelsenetto Befolkningsförändring 2000-27 -85-112 2006 45-45 0 2008 181-34 147 2012 31 6 37 2014 136-20 116 2018 139-18 121 2022 140-27 113 2025 139-43 96

Mot framtiden Stadsvisionen Tranås Stadsvision 2010-2040 är ett viktigt styrdokument när det gäller utformningen av vårt framtida Tranås. I visionen beskrivs stadskärnans olika områden, hur de ser ut idag och planerna på hur de kan utvecklas de kommande åren. I slutet av Stadsvisionen finns en tidsplan när de olika projekten planeras att genomföras och en beräknad kostnad av dessa. Har du inte sparat ditt exemplar av Stadsvisionen, så finns den att läsa och ladda hem på www.tranas.se/stadsvision Dagspendlare kan få bidrag Från och med hösten 2013 kan de Tranåsbor som börjar studera vid högskola eller universitet på annan ort, men väljer att bo kvar i stan, få sin kostnad för kollektivtrafik reducerad med 50%. Syftet med satsningen, som kommunen står bakom, är att främja vidare studier bland kommuninvånarna och förbättra matchningen mot det lokala näringslivet som efterfrågar kvalificerad arbetskraft. Ny förskola i Stoeryd I januari 2014 beräknas en ny förskola i Stoeryd vara färdigställd. Fastighetsägare blir Tranåsbostäder som även står för investeringen och Tranås kommun blir hyresgäst. Förskolan kommer att bestå av fyra avdelningar med ett gemensamt modernt tillagningskök och egen kock. Då den nya förskolan ligger i anslutning till fantastisk natur ska verksamheten utgå från läroplanen med en tydlig inriktning mot bland annat natur med fokus på de fyra elementen jord, eld, luft och vatten. Cykelfabrik i Tranås? I januari 2013 åkte en delegation från Tranås kommun och Regionförbundet till Kina och miljonstaden Tianjin. Syftet med resan var att diskutera idén att etablera en cykelfabrik i Jönköpings län och Tranås kommun. Förutom representanterna från Tranås, vilka var kommunalråd Anders Wilander, Jan Holmbom och Tore Lindström från Tranås United, deltog även Rolf Persson, regiondirektör samt Manager International Relations, Ann-Marie Hagström-Hirschberg. Hemkomna sammanfattades resan som ett mycket lyckat säljbesök. Utveckling av Griftegårdens verksamhet Då nya miljökrav ändrar förutsättningarna för griftegårdens verksamhet har Tranås kommun beslutat att investera i en ny krematorieugn som ska stå färdig i slutet av 2013. Dessutom flyttas bårhuset från sjukhusområdet i Tranås till Griftegården. Gruva kan ge Tranås nya möjligheter Under våren 2013 genomför det internationella gruvbolaget Tasmet provborrningar på jakt efter sällsynta jordartsmetaller i Norra Kärr, norr om Gränna. Dessa jordarter finns bara på fyra ställen i världen, förutom i Kina och om tillståndsprövningarna blir godkända kan bolaget öppna en gruva i området. Ur näringslivssynpunkt skulle en etablering av ett gruvföretag medföra många positiva spridningseffekter för Tranås. Antalet arbetstillfällen som behövs under uppstarten beräknas till 2.000 och när gruvan är i drift räknar bolaget med att anställa omkring 300 personer. Förutom nya arbetstillfällen kan gruvan även medföra ett ökat invånarantal i Tranås samt förbättrad infrastruktur. Jordarterna fraktas nämligen på järnväg och Tasmet har flaggat för behovet av en omlastningscentral och den bör då uppföras i Tranås.

Visste du att......näringslivsveckan återuppstår i år? TranåsVeckan 2013 är ett knytkalas som äger rum mitt i Tranås med start lördag den 25 maj. Mitt emot Stadshuset byggs det upp en tältstad och under sju dagar får besökarna nära till högklassig musikunderhållning, intressanta gästföreläsare och en ny arena för möten och affärer. Finalen äger rum den åttonde dagen i Tranås hamn, där vi tillsammans kraftsamlar till ett vattennära kalas för hela familjen. Se fullständigt program på www.tranasunited.com/tranasveckan...rövarstråt ges i ny tappning? Förra sommarens publiksuccé Rövarstråt på Boxholm II kommer i år att köras på fasta spelplatser i Tranås hamn och på Torpöns färjeläge. Även denna sommar bjuds det på teater, sång och musik samt en och annan överraskning. Mer information och biljetter finns på www.sommenbygd.se...du kan följa spåren av Fritiof Nilsson Piraten? Starta helgen med en lyxig frukost på Badhotellet och följ sedan spåren efter Fritiof Nilsson Piraten, Ove Fundin, Fröken Sverige (4:a i Miss Universum), Hylands hörna, Champs Elysées, Las Vegas och tyska badkurer. Med guidad visning från Badhotellet till piratenhuset via Stadshuset i Tranås. Mer information finns på www.tranas.se/stadsvandring... konsten i Stadshuset är tillgänglig för alla? Tillsammans äger vi i Tranås kommun många konstverk. I Stadshuset presenteras flera av dessa i en permanent utställning - som är öppen för alla. En del av konsten här är helt ny, något har du möjligtvis sett förut och andra tavlor har varit gömda i arkivet. Vad som utmärker verken är att de alla, på ett eller annat sätt, vittnar om Tranås och människorna som bor eller en gång har bott här....tranås har landets 7:e bästa företagsklimat? I en undersökning gjord av Svenskt Näringsliv får bara 21 av landets 290 kommuner betyget bra och Tranås är en av dem. Undersökningen basers på en enkät som totalt 31 000 företagare runt om i landet har besvarat. I enkäten har de fått sätta betyg på hemkommunens företagsklimat. Enbart 21 kommuner får det bästa betyget bra, Tranås placerar sig på plats 7.... Tranås äldreomsorg är landets tionde bästa? SKL, Sveriges kommuner och landsting, ger Tranås kommuns äldreomsorg bra betyg i den senaste öppna jämförelsen. I 35 olika indikatorer beskrivs hur de äldre bedömer den vård och omsorg de får. Tranås hamnar som 23:e bästa kommun (av 290) vad gäller hemtjänst och på 30:e plats vad gäller särskilda boenden. Lägger man ihop placeringarna hamnar Tranås på plats 10 i riket när det gäller äldreomsorgen....två av länets Gasellföretag finns i Tranås? Tranåsföretagen Mässbolaget och Arqdesign placerade sig på en andra respektive tredjeplats på listan över Gaseller i Jönköpings län. Det är tidningen Dagens Industri som årligen utser gaseller i alla Sveriges 21 län. Titlen Gasellföretag tilldelas de företag som har vuxit allra snabbast under det gågna året....tranås årligen deltar på stor emigrantmässa? I år var det sjätte gången som en delegation från Jönköpings län deltog på den stora Emigrantmässan i Utrecht, Holland, för att locka entreprenörer och akademiker till vår region. Ett ypperligt tillfälle för Tranås kommun att marknadsföra sig.

Och till sist! Detta är sjätte året som Tranås kommun skickar ut en populärversion av bokslutet till alla invånare i Tranås. Varför? Jo, för att ge dig som medborgare en ökad insyn i kommunens verksamheter och ekonomi och därigenom öka dina chanser att påverka politiken. Även detta år har vi valt att illustrera bokslutet med blandade bilder från Tranås för att visa på de möjligheter och den mångfald som råder inom Tranås kommunkoncern. Fotografer i detta nummer är Erik Hellquist, Bildmakarna, Jan Holmbom (s 6) Caisa Björndal (s 12), Tranås Energi (s 15 och 11) och Johanna Lind (s 18 och 22). På www.tranas.se/ekonomi kan du ta del av hela årsredovisningen för Tranås kommunkoncern. Vi hoppas att vi har givit dig intressant och trevlig läsning. Vi ses igen nästa år!