Hur kan vi arbeta med elevnära texter? Några tankar framförda av Carina Fast 7 september 2009 Skolverkets språk-, läs och skrivsatsning
5åriga Joel skriver sitt namn på matoranska (Fast, 2009)
Förskolläraren: erbjöd Joel och hans kamrater tillträde till skriftspråket som ett system av symboler, vilka kan användas på olika sätt. stärkte Joels identitet som skribent då hon satte upp hans namn, skrivet på matoranska, på väggen.
Joel och de andra barnen: bidrog med material utifrån sina erfarenheter av olika typer av texter och engagerade sig i något som var meningsfullt för dem, vilket tycktes ge dem en förståelse för text som skrivet medium. arbetade utifrån den alfabetiska principen där det finns en korrespondens mellan ljuden i språket och bokstäverna i alfabetet.
Vad är elevnära texter?
Undervisningen skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. (Lpo 94, s. 6)
Det betyder att vi pedagoger: ska försöka att bygga broar till elevernas värld/världar utanför förskola och skola. ska försöka att arbeta med texter i förskola och skola som ligger nära elevernas erfarenheter och intressen.
Hur?
Genom att: skaffa oss kunskaper om barns uppväxtvillkor, deras språk, kulturella tillhörighet och intressen och så långt vi förmår sätta oss in i ny teknologi diskutera med varandra experimentera med elevnära texter
Brian Street skiljer mellan: autonomous model of literacy, en träning, isolerad från elevernas vardagserfarenheter ideological model of literacy, utgångspunkt för skolans undervisning sker utifrån de sociala, kulturella, ekonomiska och religiösa sammanhang som eleverna ingår i (Street, 2001)
Ska vi inte alls arbeta med språkets formella sida?
Street föreslår: ideological model of literacy autonomous model of literacy
Precis som Ulf Teleman, som skriver: Eleven själv utvecklar sitt språk. Språkanvändning i allvar och sanning driver alltid på språkutvecklingen. Språklig medvetenhet och kunskap samt formell träning av isolerade språkliga faktorer är viktiga redskap men måste alltid vara underordnade språkanvändande som inlärningsmetod. Ingen pedagogik är bra om den stjälper elevens språkliga självförtroende. (ref. ur Bergöö, 2009)
Tre personer som arbetade med elevnära texter: Sylvia Ashton Warner Pablo Freire Ulrika Leimar
Referenser: Bergöö, Kerstin (2009, in press). Barns liv och samhällets textvärldar. I: Monica Axelsson, Lars Brink, Kerstin Bergöö, Carina Fast, Karin Jönsson (red.) och Lena Kåreland Bygga broar och öppna dörrar - att skriva, läsa och samtala om text i förskolan och skolan. Stockholm: Liber. Fast, Carina (2009, in press). Inbillningskraftens betydelse för barns läs- och skrivutveckling. I: Monica Axelsson, Lars Brink, Kerstin Bergöö, Carina Fast, Karin Jönsson (red.) och Lena Kåreland Bygga broar och öppna dörrar - att skriva, läsa och samtala om text i förskolan och skolan. Stockholm: Liber. Street, Brian (2001). Literacy and Development. Ethnographic Perspectives. London: Routledge. Teleman, Ulf (1979) Språkrätt. Om skolans språknormer och samhällets. Lund: Liber. Lpo 94 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Carina Fast har arbetat som lågstadielärare och lärarutbildare i Uppsala i många år. Hon disputerade 2007 med avhandlingen Sju barn lär sig läsa och skriva. Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Carina Fast är också verksam som berättare och har under åren gett många kurser i muntligt berättande. Carina Fast har bland annat skrivit: Andersson, P; Berg, E, Fast, C; Roland, K & Sköld, M (2000) Spökägget. Att läsa och skriva i förskola och skola. Stockholm: Natur och Kultur. Fast, Carina (2001) Berätta! Inspiration och teknik. Stockholm: Natur och Kultur. Fast, Carina (2008) Literacy familj, förskola och skola. Lund: Studentlitteratur. Fast, Carina (2008) Sexåriga Saras vägar in i skriftspråket. BARN, nr 4. Norsk senter for barneforskning. Fast, Carina (2009) Barbie och Pokémon betydelsefulla inslag i barns textvärldar. Centrum för Barnkulturforsknings skriftserie, nr 42, Stockholms universitet. Fast, Carina (2009) Att berätta för och med barn. I: Börja berätta! Lund: Bibliotekstjänst. Fast, Carina (2009, in press). Inbillningskraftens betydelse för barns läs- och skrivutveckling. I: Monica Axelsson, Lars Brink, Kerstin Bergöö, Carina Fast, Karin Jönsson (red.) och Lena Kåreland Bygga broar och öppna dörrar - att skriva, läsa och samtala om text i förskolan och skolan. Stockholm: Liber.