65- och 75-åringar i Örebro och Östergötland år 2007

Dnr LiÖ 2009-248 En enkät om tandvård 65- och 75-åringar i Örebro och Östergötland år 2007 Rapport om fynden

ii

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...V INTRODUKTION... 1 1.1 LÄSANVISNING... 1 1.2 ORDLISTA... 1 1.3 SYFTET MED RAPPORTEN... 2 1.4 MATERIAL OCH METOD... 3 1.5 TIDIGARE RAPPORTER... 3 1.6 BORTFALLSANALYS... 4 TEORETISK BAKGRUND... 6 2.1 ALLMÄN HÄLSA... 6 RESULTAT... 8 3.1 SOCIAL SITUATION... 8 3.2 HÄLSA... 11 3.3 MUNHÄLSA... 12 3.4 ATTITYDER TILL TÄNDER... 17 3.5 TANDVÅRDSUTNYTTJANDE... 18 3.6 ERFARENHETER AV TANDVÅRD... 20 3.7 SAMMANFATTANDE TANDHÄLSOBESKRIVNING... 22 RESULTAT PÅ GRUPPNIVÅ... 24 4.1 FÖDDA 1942 RESPEKTIVE 1932... 24 4.2 KÖNSSKILLNADER... 27 4.3 SKILLNADER MELLAN LANDSTING... 28 VÄRDET AV DENNA STUDIE SAMT FORTSATT UPPFÖLJNING... 29 REFERENSER... 30 BILAGA 1... 31 iii

Tack Författarna vill framföra ett varmt tack till Christina Aldin, Folkhälsovetenskapligt centrum i Linköping, som gjort vår text prydlig och mera lättläst, samt till våra arbetskamrater som läst och kommenterat våra texter i många led. Ett varmt tack även till Maria Andersson och Gunilla Nordström som svarat för kontakterna med respondenterna under tiden enkäten varit utsänd. Fotograf Lasse O. Persson har gjort bildcollaget på framsidan. Örebro och Linköping i februari 2009 Gunnar Ekbäck Sven Ordell Tandvårdsenheten Tandvårdsgruppen Box 1613 Landstingshuset 70116 Örebro 58191 Linköping Tel. 019-6027116 Tel. 013-227083 gunnar.ekback@orebroll.se sven.ordell@lio.se iv

Sammanfattning De resultat vi presenterar är ett subjektivt urval fakta vi som författare bedömt vara betydelsefulla eller allmänt intressanta. Förändringar över tid i den självupplevda munhälsan hos gruppen 65-åringar, de födda 1942, kommer att presenteras i en senare rapport. Allmän hälsa består, enligt det synsätt vi valt att använda oss av i denna rapport, av två perspektiv, dels det av professionen diagnostiserade och dels det av patienten självupplevda. Munhälsa har samma ingående perspektiv. Munhälsa är också en viktig del av den allmänna hälsan. Det stora flertalet kände sig friska. Trots det hade närmare hälften varit i kontakt med läkare de senaste tre månaderna. Drygt femton procent av de svarande kunde anses som feta enligt den klassifikation som vanligen används. Det stora flertalet var nöjda med sina tänder och trodde sig kunna behålla dem livet ut. De flesta hade också god munhälsa och 93 procent angav att de kunde tugga all sorts mat. En femtedel var dock missnöjd med utseendet på sina tänder och hälften hade problem med muntorrhet. Majoriteten av 65- och 75-åringarna ansåg att tändernas utseende var mycket betydelsefullt för hur de blir bemötta av andra människor. Knappt 10 procent ansåg att även mindre skönhetsfel har betydelse. De flesta svarade att de var nöjda med den tandvård de fått och att de går regelbundet. Så gott som alla tyckte att det var viktigt att regelmässigt få gå till samma tandläkare. Mer än hälften hade haft skrämmande upplevelser av tandvård under barnaåren. Nästan alla hade positiva upplevelser från det senaste besöket. OIDP 1 är ett vetenskapligt utprovat frågeinstrument som mäter munhälsans inverkan på individens livsföring. Av de knappt 6 000 personer som svarat hade tre av fyra inga problem med munnen enligt detta frågeinstrument. Andelen änkor var nära 4 gånger högre i gruppen 75-åringar jämfört med gruppen 65-åringar (29 % respektive 9 %). 65-åringen ansåg också oftare än 75-åringen att utseendet var en viktig del hos tänderna och att god tuggförmåga inte räcker i sig självt. De födda 1942 hade i jämförelse med den äldre åldersgruppen oftare erfarenheter av skrämmande upplevelser hos tandläkare och färre upplevde senaste tandvårdsbesöket som smärtfritt och fritt från obehag eller oro. Män och kvinnor i bägge åldersgrupperna rökte i ungefär samma omfattning medan männen använde alkohol oftare. Färre män än kvinnor hade problem med muntorrhet. Färre män än kvinnor hade haft skrämmande upplevelser av barntandvården. 1 Oral Impacts on Daily Performance v

0

Introduktion 1.1 Läsanvisning Denna rapport om munhälsa hos 65- och 75-åringar baseras på en enkätstudie till samtliga länsinnevånare i dessa åldrar (våren 2007) i Östergötlands län och Örebro län. Rapporten är indelad i 5 kapitel. Det första kapitlet där denna läsanvisning ingår är en allmän introduktion. Många frågor består av ett flertal svarsalternativ. För att underlätta läsbarheten i de presenterade tabellresultaten har olika grader av sammanslagning av svar använts. Kapitel 2 ger en kort teoretisk bakgrund till det sätt vi i denna rapport använder begreppen hälsa och oral hälsa. Kapitel 3 presenterar ett sammanslaget resultat för hela gruppen som deltog i studien, det vill säga både de födda 1932 och de födda 1942. Kapitel 4 tar i huvudsak upp de skillnader som studien uppvisar mellan åldersgrupperna. Där finns även könsskillnader och landstingsskillnader med som ytterligare underrubriker. Kapitel 5 belyser något av det värde som finns med hittills gjorda studier samt betydelsen av att även fortsättningsvis kunna följa åldersgruppen födda 1942. Varje kapitel inleds med en kort sammanfattning av de viktigaste fynden. Vår ambition är att kapitlen skall kunna läsas fristående och likartad information kan därför återkomma på flera ställen. I texter och tabeller anges E län för Östergötlands län och T län för Örebros län. Begreppen län används synonymt med landstingsområde. Det finns även en ordlista för vissa av de begrepp som vi använder. 1.2 Ordlista BMI: OIDP: Allmän hälsa: Munhälsa: Hälsofrämjande: Sjukdomsförebyggande: Body Mass Index Oral Impacts on Daily Performance Består av två dimensioner, dels den självupplevda hälsan och dels frihet från diagnostiserad sjukdom. Som ovan fast begränsad till munnen och kringliggande vävnader. Insatser för att främja den allmänna hälsan och oftast kollektivt inriktade. Insatser inriktade mot att förhindra en eller flera sjukdomar och kan vara både individuella och kollektiva. Ovanstående ordförklaring avser det sätt vi tolkar och använder dem i denna rapport. Till flera av uttrycken finns det också andra tolkningar. 1

1.3 Syftet med rapporten Bakgrunden till studien är landstingens ansvar för planering av tandvården i enlighet med Tandvårdslagen (SFS 1985:125). Tandvårdsenheten i Örebro och Tandvårdsgruppen i Östergötland ansvarar för att ta fram underlag till denna planering och den här undersökningen bidrar med faktaunderlag till ett flertal rapporter av såväl vetenskaplig som allmän karaktär. Gruppen äldre kommer att öka i framtiden och deras behov och önskemål behöver tydligare lyftas fram i planeringsunderlagen. De förändringar som sker, dels i samhället i stort, dels inom en åldersgrupp är viktiga att särskilja då de kan få olika betydelse i planeringen. Undersökningen görs av två landsting i samverkan vilket ger vinster i utförandet men ökar också möjligheten att generalisera studiens resultat. Rapporten redovisar vad ett segment av befolkningen tycker om sin munhälsa och hur de uppfattar den vård de hittills fått. Dessa faktorer bidrar till deras upplevda vårdbehov, deras val av vårdgivare och deras allmänna syn på hur tandvården fungerar. Fynden utgör därigenom också underlag för politiska prioriteringar och för beställarnas diskussioner med Folktandvården och andra tandvårdsutförare. Följande syften belyses i denna rapport. Att beskriva och jämföra eventuella skillnader gällande mun- och tandstatus, tandvårdsvanor, synen på den egna munhälsan, attityder till tandvård och kostnader för tandvård hos individer födda 1932 och 1942 Att kunna göra jämförelser mellan Örebro och Östergötlands län Ett syfte som kommer att återrapporteras i separat rapport senare år 2009 är Att följa förändringar över tid (1992 2007) i den självupplevda munhälsan, attityder till tandvård och kostnader för tandvård hos individer födda 1942 Ytterligare syften som kan studeras med det insamlade materialet som bas är Att specifikt studera effekterna av högkostnadsskyddet inom tandvård genom att analysera skillnader i den självupplevda munhälsan, attityder till tandvård och kostnader för tandvård hos individer födda 1932 och 1942 Att jämföra tandhälsan hos Örebros och Östergötlands läns invånare med samma åldersgrupper i tre fylken i Norge 2

1.4 Material och metod Enkätundersökningen genomfördes 2007 som en totalundersökning av personer födda 1942 och 1932 boende i Örebro och Östergötlands län. Under samma tid genomfördes separat en likartad studie av universitetet i Bergen i tre fylken i Norge. Enkätstudien är granskad av Uppsala forskningsetiska kommitté och har i princip samma frågor och layout som de tidigare utförda enkäterna. De följebrev som använts har formulerats av landstingen och detta (versionen till dem födda 1942) samt enkäten finns i bilaga 1. Det manuella arbetet med utskick, kodning och insamling av enkäterna skedde, efter upphandling, av Markör AB i Örebro. Frågor från dem som fått enkäten har under tiden kunnat besvaras av landstingens egen personal. Utdrag ur befolkningsregistren skedde under vecka 5 i februari 2007. Dessa gjordes av respektive landsting. Det första utskicket sändes med posten under vecka 8, 2007. Efter tre veckor sändes ett påminnelsebrev (påminnelse 1) till dem som ej svarat. Efter ytterligare två veckor, totalt fem veckor efter första utskicket, sändes påminnelsebrev 2 med ny enkät och nytt svarskuvert till dem som då ej svarat. Datainsamlingen avslutades 1 maj år 2007. 1.5 Tidigare rapporter Samma åldersgrupp födda 1942 har fått en likalydande enkät vid tre tidigare tillfällen, år 1992, 1997 och 2002. År 2002 tillfrågades dessutom de födda 1952 i de båda landstingen. I samtliga fall har enkäterna sänts till alla som varit folkbokförda inom landstingsområdena. År 1992 genomfördes också en klinisk undersökning av ett urval av dem som svarat. De äldre rapporterna finns tillgängliga: 1992 Halling A, Unell L. 50-åringars mun- och tandhälsa i Örebro och Östergötlands län 1992. Rapport 96:5. Folkhälsovetenskapligt Centrum, Linköping, 1992. 1997 En longitudinell 5-årsstudie om munhälsa, attityder och beteende till tandvård bland 50-åringar (f.1942) i Örebro och Östergötlands län. Rapport 2001:4 Folkhälsovetenskapligt Centrum, Linköping, 2001. 2002 Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. Rapport från Tandvårdsenheten i Örebro och Beställarstaben för Tandvård i Linköping 2004. 3

De olika tvärsnittsstudierna medger flera olika analyser som bättre kan belysa en befolknings attityder och uppfattningar än vad en enstaka studie kan göra. Speciellt värdefullt är det att kunna följa en sammanhållen grupp individer (de födda 1942) under så lång tid. I materialet kan dessutom denna åldersgrupp jämföras med de två andra (de födda 1952 och de födda 1932) för att se skillnader mellan olika generationers uppfattningar. 1992 Födda 42 50 år gamla 1997 Födda 42 55 år gamla 2007 Födda 32 75 år gamla 2002 Födda 42 60 år gamla 2002 Födda 52 50 år gamla 2007 Födda 42 65 år gamla Figur 1. Analysmöjligheter inom det totala materialet i form av enkäterna 1992, 1997, 2002 och 2007. Denna rapport visar fynden år 2007 för dem födda 1942 och de födda 1932. I en senare rapport kommer fynden för de födda 1942 att jämföras med hur de svarat vid de tidigare enkäterna. Där kommer således skillnader i uppfattningarna över tid att kunna ses. Det finns dessutom ett större antal fördjupade studier på materialen publicerade dels i vetenskapliga tidskrifter och dels som doktorsavhandlingar. Litteraturförteckningar kan fås från författarna till denna rapport. 1.6 Bortfallsanalys Denna analys är viktig för att göra sannolikt att de som ej svarat inte skiljer från de som svarat. Bortfallsanalysen har gjorts med hänsyn till kön, ålder, län, utbildning, civilstatus, andel egna företagare och boendeort. De totala svarsfrekvenserna var 72,6 procent och uppdelat per län var svarsfrekvensen 71,8 procent för Örebro län och 73,2 procent för Östergötlands län. Uppdelat per åldersgrupp var svarsfrekvensen 71,9 procent för dem födda 1932 och 73,1 procent för dem födda 1942. En svarsfrekvens på över 70 procent på en så omfattande enkät som denna är mycket bra och bidrar till en hög tillförlitlighet för de slutsatser vi presenterar. 4

Bortfallet analyserades också med hänsyn till kön. Här anges andel kvinnor i befolkningen och andel kvinnor bland dem som svarat. Tabell 1. Andel kvinnor totalt i befolkningen samt andel kvinnor av dem som svarat på enkäten Födda 1932 Totalt Enkätsvar E Län 55,10 % 53,50 % T Län 54,20 % 52,80 % Totalt 54,70 % 53,20 % Födda 1942 E Län 49,40 % 50,00 % T Län 50,00 % 51,70 % Totalt 49,60 % 50,70 % Ovanstående tabell visar en mindre andel kvinnor i åldersgruppen födda 1932 bland våra svarande. För dem födda 1942 var det en större andel kvinnor bland svaren och skillnaden var något större för Örebros del. Dessa små skillnader har knappast några avgörande effekter på resultaten. Vi anser därför att svaren väl motsvarar fördelningarna i befolkningen vad avser könsfördelningarna i de bägge åldrarna och länen. Övriga variabler vi jämfört bygger på en jämförelse mellan våra svar och officiell statistik från SCB. När det gäller utbildningsnivå förefaller det finnas en underrepresentation av dem med högskoleutbildning. Fördelningen av angivna födelseland innebär även det en viss skevhet i svarsfördelning med en något ökad svarsfrekvens bland dem födda i Sverige. Fördelningen mellan dem som bor i tätort respektive landsbygd förefaller däremot inte ge någon skillnad i bortfallsanalysen. Civilstånd påverkar viljan att svara med en tydlig överrepresentation bland gifta och den största underrepresentationen bland de skilda. Egenföretagare svarar också i något högre utsträckning. Vi anser med de små skillnader vi kan utläsa mellan befolkningen och våra svaranden att de resultat vi presenterar är representativa för hela åldersgruppen i våra två landstingsområden. 5

Teoretisk bakgrund Allmän hälsa består enligt det synsätt vi använder oss av i denna rapport av två perspektiv, dels den av professionen diagnostiserade avsaknaden av sjukdom och dels den av patienten självupplevda hälsan. Munhälsa har samma perspektiv. Munhälsa är också en viktig del av och bidrar till den allmänna hälsan. 2.1 Allmän hälsa Allmän hälsa är ett begrepp som använts på många olika sätt vilket beskrivits av bl.a. Medin och Alexandersson [1]. Sådana hälsoteorier går att kategorisera i två huvudkategorier. Teorier som svarar på vad hälsa är och teorier som svarar på hur hälsa uppnås samt en kategori som är en blandform av dessa. Sedan går det även att placera in dem i en biomedicinsk eller humanistisk inriktning. Den holistiska ansatsen tillhör den kategori som dels svarar på frågan vad hälsa är dels ansluter till den humanistiska huvudfåran [1]. Hälsan är i hög grad relaterad till den enskilda individens handlingsförmåga som i sin tur beror på den handlande personen, personens mål och de omständigheter som individen är bunden av [2]. Utgångspunkten är hälsa och inte sjukdom som i den biomedicinska inriktningen. Denna syn anknyter väl till WHO's hälsodefinition 1991 [3]: Hälsan själv bör ses som en resurs och som ett nödvändigt rekvisit för mänskligt liv och social utveckling mer än som det slutliga målet med livet. Hälsa är inte en bestämd slutpunkt, eller en produkt vi kan införskaffa, men hellre något ständigt föränderligt, något vi alltid är i färd med att skaffa oss (vår översättning). 2 2 Health itself should be seen as a resource and an essential prerequisite of human life and social development rather than the ultimate aim of the life. It is not a fixed end-point, a product we can acquire, but rather something ever changing, always in the process of becoming 6

Upplevd hälsa Frisk Sjuk Upplevd ohälsa Figur 2. Hälsa ur ett holistiskt perspektiv. Figur 2 visar att en individ (A) kan ha en diagnostiserad sjukdom men ändå uppleva sig ha god hälsa medan en annan individ (B) kan uppleva en hög grad av upplevd ohälsa trots att det inte går att diagnostisera någon sjukdom. Den svenska hälso- och sjukvården har enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Tandvårdslagen en målsättning att åstadkomma en god hälsa hos befolkningen. Hälso- och sjukvården ska omfatta åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Hälso- och sjukvården ska också förebygga ohälsa genom information till patienter om möjligheter att undvika olika hälsorisker [4]. Förebyggande insatser med känd effekt ges en hög prioritet, prioriteringsgrupp II, i prioriteringsutredningen [5]. Hälsa-Ohälsa Folkhälsoinsatser på befolkningsnivå Hälso - och S jukvårdens ansvar Riskgrupper Övriga aktörers ansvar Sjuka Hälsofrämjande Sjukdomsförebyggande Sjukdomsbehandling Frisk-Sjuk Figur 3. Landstingets insatser inom hälso- och sjukvården och dess begränsning i förhållande till andra aktörers inverkan. (Egen bearbetning efter Landstinget Uppsala [6]). Vården har endast begränsad inverkan på individernas egen förmåga att behålla hälsan. Andra aktörer har större hälsofrämjande inverkan. 7

Resultat 3.1 Social situation De flesta bodde i större tätorter, var sammanboende eller gifta. En tredjedel var yrkesverksamma i någon grad. Nära hälften angav folkskola som högsta utbildningsnivå. De som var födda utanför Sverige hade oftare haft tandvärk eller avstått från behandling. Detta avsnitt redovisar svaren från alla svarande således både gruppen födda 1942 och gruppen födda 1932. Den stora andelen av våra svarande var födda i Sverige. Annat nordiskt land respektive annat land utanför Norden angavs av drygt 3 procent i vardera fallet. Nästan häften av de svarande bodde i större tätorter, drygt en tredjedel i mindre tätorter och 18 procent bodde på landsbygden. En majoritet (73 %) av de svarande var sammanboende/gifta och 11 procent anger att de var änkor eller änklingar. Här finns tydliga skillnader mellan könen och mellan åldersgrupperna, vilket redovisas senare under respektive avsnitt. Antal sociala kontakter per vecka 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ingen 1-2 3-5 6-10 11-15 >15 Figur 4. Antal sociala kontakter per vecka. Ovanstående figur visar att av samtliga ingående 65- och 75-åringar fanns det knappt 1 procent (56 personer) som uppgav att de inte hade någon social kontakt alls på veckobasis. Sådana kontakter är väsentliga för det allmänna välbefinnandet. 8

Antal timmar per vecka i förvärvsarbete 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% inte alls 1-14 timmar 15-34 timmar >35 timmar Figur 5. Andel som anger förvärvsarbete olika antal timmar per vecka. Ovanstående figur visar att drygt 30 procent fortfarande arbetade i någon omfattning. Arbetsmönstren skiljde sig åt för de svarande. Av dem som fortfarande arbetade (3 236 individer) så angav 19,7 procent av de svarande att de var egna företagare och 8,3 procent att de skiftarbetade. Tabellen visar hur hela materialet svarade. Uppdelningen på födelsegrupper återkommer längre fram i denna rapport. Utbildningsnivåer 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Folkskola Realskola Gymnasium Högskola Figur 6. Utbildningsnivåer. Ovanstående figur visar att största andelen av de svarande angav folkskola som högsta utbildning. 17 procent angav universitet eller högskola som högsta utbildning. 9

Tabell 2. Födelseland som samband/orsak till olika faktorer Sverige Andelar i procent Födelseland Annat nordiskt land Annat land Har tvingats avstå behandling på grund av ekonomiska orsaker 10 17 25 Tog själv initiativet till det senaste tandvårdsbesöket 30 34 47 Har haft tandvärk under det senaste året. Nöjda med sina tänder 10 78 13 65 25 61 Ovanstående tabell visar att födelseland var en faktor som visade ett tydligt samband med både tandvårdskonsumtion, tandvårdsproblem och upplevelser. Begreppet nöjd med tänder visar mindre skillnad i uppfattning mellan grupperna. Detta förklaras av att ett begrepp som nöjd med tänder påverkas dels av den miljö individen kommer ifrån och dels påverkas av den nuvarande miljön individen lever i. 10

3.2 Hälsa Det stora flertalet kände sig friska. Trots det hade närmare hälften varit i kontakt med läkare de senaste tre månaderna. 15 procent av de svarande kunde anses feta enligt BMI-gruppering. Tabell 3. Andel med god hälsa Andel i procent som Procent anser sig vara fullt frisk 74 anser sig ha bättre hälsotillstånd än jämnåriga 28 ej varit sjukskriven de senaste tre månaderna 84 ej haft kontakt med läkare de senaste tre månaderna 47 ej anses feta enligt BMI-gruppering 85 Ovanstående tabell visar att flertalet ansåg sig vara friska. Rök-, snus- och alkoholvanor. Andelar i procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 16. Vilka är Dina rökvanor? 07 17. Vilka är Dina snusvanor? 07 18. Hur ofta dricker Du starköl, vin eller sprit? 07 sällan eller aldrig riskbeteende Figur 7. Riskfaktorer för hälsa (rökning, snusning och alkoholbruk). Med riskbeteende i ovanstående figur menar vi att röka eller snusa dagligen respektive intagande av starköl, vin eller sprit flera gånger i veckan. När det gäller alkoholbruk skulle det behövas ytterligare frågeställningar för att närmare definiera i vilken mån det regelbundna bruket av alkohol verkligen innebär en risk. I andra undersökningar finns uppgifter från Örebro län som tyder på att cirka 3 procent av denna åldersgrupp varit berusade minst två gånger i månaden [7]. 11

3.3 Munhälsa Det stora flertalet var nöjda med sina tänder och trodde sig om att kunna behålla dem livet ut. De flesta hade också god munhälsa och 93 procent angav att de kunde tugga all sorts mat. Trots det var en femtedel missnöjd med utseendet på sina tänder och hälften upplever problem med muntorrhet. De som saknar nästan alla tänder var oftare missnöjda med tidigare tandvård och hade oftare sämre tuggförmåga än andra grupper. När det gäller munsjukdomar så är rökning en hälsorisk. Av dem som inte röker uppger fler att de kan tugga all sorts mat, att de har god tandhälsa och att de har alla tänder kvar. Användandet av tandborste och fluortandkräm minskar risken för tandsjukdomar. Av samtliga som besvarat enkäten använder det stora flertalet både tandborste (98 %) och fluortandkräm (93 %) dagligen. Tabell 4. Andel med god munhälsa Andel i % som Procent tror sig kunna behålla sina tänder livet ut 79 i allmänhet är nöjd med sina tänder 77 kan tugga all sorts mat 93 är nöjd med utseendet på sina tänder 79 ej upplevt problem med muntorrhet 46 ej har haft tandvärk det senaste året 90 Ovanstående tabell visar ett urval av frågor som kan spegla den upplevda munhälsan. Upplevda problem redovisas i detalj då den informationen är viktig för att belysa att olika individer i en grupp kan uppfatta helt olika problemoråden som viktiga. 12

Tabell 5. Upplevda munproblem Andel som upplever besvär eller bekymmer med Andel i procent tändernas färg? Inga besvär 70,8 Vissa besvär 25,1 Ganska mycket besvär 3,3 Stora besvär 0,8 tändernas form? Inga besvär 79,7 Vissa besvär 17,4 Ganska mycket besvär 2,1 Stora besvär 0,8 sneda eller utstående tänder? Inga besvär 82,9 Vissa besvär 14,7 Ganska mycket besvär 1,6 Stora besvär 0,7 över- eller underbett? Inga besvär 92,0 Vissa besvär 6,6 Ganska mycket besvär 1,0 Stora besvär 0,4 för glest mellan tänderna? Inga besvär 90,4 Vissa besvär 7,7 Ganska mycket besvär 1,1 Stora besvär 0,7 för trångt mellan tänderna? Inga besvär 62,5 Vissa besvär 33,5 Ganska mycket besvär 3,2 Stora besvär 0,7 sveda i munnen? Inga besvär 93,0 Vissa besvär 5,7 Ganska mycket besvär 0,8 Stora besvär 0,5 sår eller blåsor i munnen? Inga besvär 84,9 Vissa besvär 13,3 Ganska mycket besvär 1,3 Stora besvär 0,5 smakförändringar? Inga besvär 91,9 Vissa besvär 6,6 Ganska mycket besvär 1,0 Stora besvär 0,5 Fortsätter på nästa sida 13

Fortsättning från föregående sida Tabell 5. Upplevda munproblem Andel som upplever besvär eller bekymmer med Andel i procent smärta runt käklederna? Inga besvär 89,8 Vissa besvär 8,4 Ganska mycket besvär 1,2 Stora besvär 0,5 knäppningar eller knaster från käklederna? Inga besvär 86,2 Vissa besvär 12,0 Ganska mycket besvär 1,3 Stora besvär 0,4 svårigheter att gapa stort? Inga besvär 89,1 Vissa besvär 8,6 Ganska mycket besvär 1,4 Stora besvär 0,8 tandgnissling/pressning? Inga besvär 82,1 Vissa besvär 14,5 Ganska mycket besvär 2,4 Stora besvär 1,0 blödning från tandköttet? Inga besvär 72,9 Vissa besvär 24,8 Ganska mycket besvär 1,8 Stora besvär 0,4 med dålig andedräkt? Inga besvär 77,0 Vissa besvär 20,3 Ganska mycket besvär 2,1 Stora besvär 0,7 besvär från material i tandfyllningar Inga besvär 90,4 Vissa besvär 8,2 Ganska mycket besvär 0,9 Stora besvär 0,4 ilningar i tänderna? Inga besvär 74,0 Vissa besvär 23,7 Ganska mycket besvär 1,9 Stora besvär 0,4 Fortsätter på nästa sida 14

Fortsättning från föregående sida Tabell 5. Upplevda munproblem Andel som upplever problem med Andel i procent muntorrhet dagtid Ja, ofta 6,9 Ja, ibland 25,0 Nej, sällan 34,7 Nej, aldrig 33,2 muntorrhet nattetid Ja, ofta 16,1 Ja, ibland 35,8 Nej, sällan 24,5 Nej, aldrig 23,5 Ovanstående tabell visar att det var få som upplevde sig ha stora problem från tänder och mun. Ett undantag var besvär med muntorrhet, speciellt nattetid. Av de 19 efterfrågade symtomen hade knappt 20 procent inga besvär alls på någon enda av delfrågorna. Tabell 6. Samband mellan antal tänder och upplevd tuggförmåga Upplevd tuggförmåga grupperat på antal tänder Andelar i procent Mycket bra Alla tänder kvar 91,9 0 Dålig Saknar någon enstaka tand 73,8 0,1 Saknar ganska många tänder 31,0 2,7 Har nästan inga tänder kvar 13,3 19,7 Är helt tandlös 26,8 13,0 Ovanstående tabell visar att den grupp som hade de svåraste problemen med tuggförmåga var de som var nästan helt tandlösa. Gruppen helt tandlösa var den enda grupp som avviker från det starka samband som för övrigt uppvisas mellan antal tänder och upplevd tuggförmåga. Att gruppen helt tandlösa har bättre tuggförmåga än den grupp som saknar flertalet tänder beror antagligen på att de har proteser som fungerar acceptabelt, och några av dem har också implantat. Förekomsten av implantat hos de helt tandlösa var likartad i båda åldersgrupperna. 15

Tabell 7. Samband mellan antal tänder och upplevelse av tidigare tandvård Upplevelse av tidigare tandvård Andelar i procent Mycket nöjd Mycket missnöjd Alla tänder kvar 59,5 0 Saknar någon enstaka tand 49,3 0,5 Saknar ganska många tänder 30,5 2,3 Har nästan inga tänder kvar 23,2 8,9 Är helt tandlös 28,2 6,4 De som är nästan tandlösa upplever störst missnöje med tandvården även jämfört med de helt tandlösa. 16

3.4 Attityder till tänder Majoriteten av 65- och 75-åringarna ansåg att tändernas utseende var mycket betydelsefullt för hur de blir bemötta av andra människor. Knappt 10 procent ansåg att även mindre skönhetsfel hade betydelse. Andel ja svar 100 80 60 40 20 0 29. Att ha vackra 30. Mindre och perfekta skönhetsfel på tänder är mycket tänderna har viktigt för hur man ingen betydelse, blir bemött av bara de fungerar. andra människor. 31. En tandlöshet som syns är något man bör skämmas för. 32. Det spelar ingen roll hur man ser ut i munnen, bara man kan tugga den mat man tycker om. Figur 8. Andel ja svar på fyra frågor om attityder till tänder och mun. Alternativen ja, instämmer absolut och ja, instämmer i stort sett är sammanslagna. Ovanstående figur visar att de svarande ansåg att tänderna var viktiga. 10 procent ansåg att även mindre skönhetsfel har betydelse även om funktionen är god. 17

3.5 Tandvårdsutnyttjande Mer än nio av tio besöker tandvården minst vartannat år och två av tre går till privattandvården. Tandvårdskostnader över 8 000 kr angavs av knappt 10 procent och två av tre hade en kostnad som var mindre än 2 000 kr. En av tio svarande angav att de någon gång avstått från besök av ekonomiska skäl och lika många angav att de avstått från den föreslagna behandlingen av samma skäl. Amalgamfyllningar fanns hos mer än hälften av de svarande. Omkring två tredjedelar går huvudsakligen privat och en tredjedel går regelmässigt hos Folktandvården. 26 procent går till tandvården två eller flera gånger per år, 65 procent går var eller vartannat år och 9 procent går mera sällan. Ett litet antal svarande (3,5 %), anger att de ej fått tandvård de senaste fem åren. Mer än hälften av dessa var helprotesbärare vilket möjligen innebär ett något lägre behov av frekvent kontroll. Ekonomiska faktorer har betydelse dels för om de söker vård och dels vilken vård de får. På frågan om de det senaste året tvingats avstå från tandvårdsbesök på grund av ekonomiska skäl svarade 10 procent jakande varav hälften att det skett flera gånger. Av de som söker tandvård anger 11 procent att de avstått från föreslagen terapi på grund av ekonomiska skäl. Besöksvanorna var stabila och åtta av tio hade inte ändrat beteende de senaste åren. Kostnaderna för tandvården översteg 8 000 kr i 6 procent av fallen. 22 procent angav en årlig kostnad på mellan 2 000 kr och 8 000 kr och 68 procent angav en årlig kostnad av mindre än 2 000 kr. En tredjedel av de svarande uppgav att de behandlats av specialisttandvården. 3 procent uppgav att de behandlats av specialist det senaste året och 6 procent de senaste fem åren. Nära hälften av de svarande angav att de besökt tandhygienist det senaste året. De fyllningsmaterial som angavs var vanligen amalgam och vita fyllningar. 18

Tabell 8. Andel med olika typer av fyllningsmaterial (fler svar kan anges) Olika typer av fyllningsmaterial Procentandelar Vita fyllningar 50 Guld 23 Amalgam 54 Porslin 24 Implantat 6 Provisoriska fyllningar 2 Avtagbar delprotes 6 Helprotes i en käke 4 Helprotes i båda käkarna 3 Fördelningarna var något olika hos de båda åldersgrupperna vilket redovisas i avsnitt 4.2. 19

3.6 Erfarenheter av tandvård De flesta var nöjda med den tandvård de fått och de går regelbundet. Så gott som alla tyckte att det var viktigt att få gå till samma tandläkare. Mer än hälften kom ihåg skrämmande upplevelser av tandvårdsbesök under barnaåren. Nästan alla har positiva upplevelser från det senaste besöket. De som var patienter hos privattandvården var mera positiva till tandvården än de som var patienter hos Folktandvården. Tabell 9. Senaste besök uppdelat på vårdgivare När skedde Ditt senaste besök? Procentandelar För mindre än 1 år sedan För 1-3 år sedan För 3-5 år sedan Folktandvård 74 17 3 6 Privattandvård 88 8 1 3 För mer än 5 år sedan Tabell 10. Attityd och besöksfrågor Är Du allmänt nöjd med den tandvård Du har erhållit tidigare? 94 Har Du i allmänhet haft möjlighet att besöka den tandläkare Du önskat få behandling av? 91 Tycker Du att det är viktigt att få gå till samma tandläkare/tandhygienist varje gång? 95 Går Du regelbundet hos Din nuvarande tandläkare? 87 Andel ja svar i procent Tabell 11. Andel som önskat byta och de som faktiskt bytt tandläkare Har Du någon gång under de senaste fem åren velat byta tandläkare därför att Du varit missnöjd? 11 Har Du någon gång under de senaste fem åren bytt tandläkare därför att Du varit missnöjd? 6 Andel ja svar i procent 20

Tabell 12. Frågeställningar kring biverkningar och tandvårdsmaterial Andel ja svar i procent Har Du under det senaste året frågat någon i tandvården om biverkningar från tandersättningsmaterial? Har Du det senaste året fått fyllningar eller kronor utbytta därför att Du upplevt att de orsakat problem för Dig? 5 9 Tabell 13. Andel med positiva tandvårdserfarenheter Andel ja svar i procent Upplevelse vid Ditt senaste tandvårdsbesök smärtfritt 70 Upplevelse vid Ditt senaste tandvårdsbesök inget obehag 71 Upplevelse vid Ditt senaste tandvårdsbesök helt lugn 77 Upplevelse vid Ditt senaste tandvårdsbesök bra 92 På frågan om de kommer ihåg skrämmande upplevelser från barntandvården svarade en tredjedel nej, en tredjedel hade enstaka hågkomster. En tredjedel kom ihåg flera skrämmande upplevelser från barntandvården. Tabell 14. Jämförelser mellan patientupplevelser inom folktandvård och privattandvård Andelar i procent Privattandvård Folktandvård Har inte velat byta tandläkare 95 92 Har inte avstått besök pga. kostnader 93 87 Har inte avstått från föreslagen vård p.g.a. av kostnader 92 87 Behandlingstid<15 minuter 16 10 Behandlingstid 16-30 minuter 57 50 Behandlingstid > 30 minuter 28 40 Mycket nöjd med erhållen tandvård 50 33 Mycket missnöjd med erhållen tandvård 0,9 1,7 Ovanstående tabell visar på ett antal områden där det finns en påtaglig skillnad mellan svaren hos dem som går hos folktandvården respektive privattandvården. Totalt sett var det fler i dessa åldersgrupper som var mycket nöjda med privattandvården och inte heller önskade byta tandläkare. Det var vanligare hos dem som besökte privattandvården att de inte avstått besök på grund av kostnader och det var fler med en förhållandevis kort behandlingstid. Dessa skillnader kan delvis uppkomma med bakgrund i folktandvårdens större omsättning av personal och större andel av mindre rutinerad personal. 21

3.7 Sammanfattande tandhälsobeskrivning OIDP (Oral Impacts on Daily Performance) är ett av många frågeinstrument som är vetenskapligt utprovat. Av de knappt 6 000 personer som svarat har tre av fyra inga problem med munnen enligt detta frågeinstrument. Det finns ett antal validerade frågeinstrument inriktat på oral hälsa. De teoretiska utgångspunkterna för dessa skiljer sig åt men ett sätt som använts är att välja olika nivåer av konsekvenser. En nivå kan vara oralt status som i denna studie motsvaras av sjukdomsperspektivet. Nästa nivå kan vara möjliga tidiga negativa effekter orsakat av oralt status. Ytterligare en nivå som beskrivits är sådana effekter av oral ohälsa som påverkar det dagliga livet [8]. OIDP tillhör de instrument som är inriktade på att beskriva effekter på det dagliga livet. Effekterna beskrivs i frågorna som att problem påverkar individen på olika sätt, bl.a. funktionellt, psykologiskt och socialt. OIDP är ett mätinstrument som är väl beskrivet och studier visar att det är välfungerande och att det verkligen mäter de dimensioner som det är avsett att mäta [9]. Detta innebär att våra fynd kan jämföras med andra studier såväl inom som utom landet. Tabell 15. Frekvensfördelning av patienter med problem respektive utan problem (enligt OIDP) Inga problem 73 Problem 27 Andel i procent 22

Nedanstående figur visar att även om 73 procent aldrig har haft problem så finns det en andel med återkommande sådana problem. Det vanligaste problemet är de typer av munproblem som gör det svårt att äta och njuta av maten där nästan 10 procent upplever det minst några gånger i månaden. Att bli nedstämd och irriterad och att inte våga skratta eller le med tanke på tänderna är också frekvent förekommande. Munhälsoproblem mätt enligt OIDP 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% E1 E2 E3 E4 E5 E6 E7 E8 Hur ofta har Du under de senaste sex månaderna haft problem med tänder eller tandproteser som gjort... E1..det svårt för Dig att äta och njuta av maten? E2..det svårt för Dig med tal och uttal? E3..det svårt för Dig att sköta Din munhygien? E4..det svårt för Dig att sova eller koppla av? E5..det svårt för Dig att le, skratta eller visa Dina tänder utan att bli förlägen? E6..att du känt dig nedstämd eller irriterad? E7..det svårt för Dig att glädja Dig åt samvaron med andra människor? E8..det svårt för Dig att utföra Dina dagliga sysslor? Figur 9. Andel i procent som haft munhälsoproblem en till två gånger i månaden eller oftare. 23

Resultat på gruppnivå 4.1 Födda 1942 respektive 1932 Andelen änkor var nära 4 gånger högre i gruppen födda 1932 jämfört med gruppen 1942 (29 procent respektive 9 procent). 65-åringen ansåg oftare än 75-åringen att utseendet var en viktig del av munhälsan och att god tuggförmåga inte räcker i sig självt. De yngre hade oftare erfarenheter av skrämmande upplevelser hos tandläkare under barnaåren och färre bland dem upplevde senaste tandvårdsbesöket smärtfritt, fritt från obehag eller oro. I detta avsnitt jämförs hela gruppen av de födda 1942 med hela gruppen födda 1932. En del av skillnaderna är beroende på att gruppen födda 1932 innehåller flera kvinnor med bakgrund av deras högre medellivslängd. Gruppen 65-åringar (födda 1942) jämfört med gruppen 75-åringar (födda 1932) Fler bor på landet Fler sociala kontakter Fler gifta Längre utbildning Friskare Färre läkarkontakter Röker och snusar mer och använder mer alkohol Mindre problem med muntorrhet Fler egna tänder Anser oftare att fina tänder saknar betydelse för hur de blir bemötta av andra människor Anser oftare att det saknar betydelse hur man ser ut i munnen bara man kan tugga Har mer vita fyllningar och amalgam men mindre guld som tandfyllning Tycker inte att det är fullt lika viktigt att gå till samma tandläkare varje gång Har oftare erfarenheter av skrämmande upplevelser hos tandläkare Färre upplevde senaste tandvårdsbesöket smärtfritt, fritt från obehag eller oro. 65-åringen var något längre och något tyngre än 75-åringen Män födda 1942, 177 cm och 85 kg, Kvinnor födda 1942, 165 cm och 71 kg, Män födda 1932, 176 cm och 81 kg, Kvinnor födda 1932, 163 cm och 69 kg. De utlandsfödda 65-åringarna hade sitt ursprung från ett stort antal länder. 65- åringarna uppgav 53 olika födelseländer medan 75-åringarna uppgav 44. 24

Många av ovanstående skillnader var förväntade och hänger ihop med en naturlig utveckling i samband med ett åldrande. 65-åringen befinner sig i gränszonen mellan arbetslivet och pensionen, medan arbetslivet som vi uppfattar det har avslutats för flertalet svarande som var 75 år gamla. Antal timmar per vecka i förvärvsarbete 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% >35 timmar 15-34 timmar 1-14 timmar Inte alls 65 år 75 år Figur 10. Andel förvärvsarbetande födda 1942 respektive födda 1932. Skillnad i medelålder mellan könen, där kvinnorna lever längre, blir märkbar vid jämförelse av andel änklingar och änkor i gruppen i dessa två åldersgrupper. För den yngre gruppen var andelarna 3 respektive 9 procent medan andelarna i den äldre gruppen var 9 respektive 29 procent. Vissa attitydskillnader var dock mindre självklara. 65-åringen förefaller i mindre utsträckning tro sig bli bedömd av andra människor med utgångspunkt från tändernas utseende. Han/hon anser också oftare än 75-åringen att utseendet ändå är en viktig del hos tänderna och att god tuggförmåga inte räcker i sig självt. När det gäller tidigare obehag från tandvårdsbesök så kan en förklaring vara att undersökningens 65-åringar i högre grad än 75-åringarna kom i kontakt med skoltandvården och fick under sin uppväxt uppleva den tidiga skoltandvårdens (1940- och 1950-talets) negativa sidor. 25

Erfarenheter från det senaste tandvårdsbesöket 100% 80% 60% 40% 65 år 75 år 20% 0% smärtfritt utan obehag helt lugn bra omhändertagande Figur 11. Erfarenheter av det senaste tandvårdsbesöket hos dem födda 1942 respektive dem födda 1932. De skillnader som redovisats var i flertalet fall måttliga och likheterna mellan grupperna dominerade trots allt. En stor majoritet av bägge grupperna var nöjda med sina tänder, tyckte sig kunna tugga bra och var dessutom nöjda med den tandvård som de mött. När det gäller kostnader för tandvård har den äldre gruppen angett kostnader över 8 000 kr i 7,6 procent av fallen och de yngre i 5 procent av fallen. Liknande åldersgrupper är tidigare beskrivna i Västerbottensundersökningen 2002 [10]. Vissa avsevärda skillnader kan uppmärksammas. I Västerbottensundersökningen gick 51 procent av 65- åringarna och 60 procent av 75-åringarna hos folktandvården medan motsvarande siffra för denna studie var 29 procent respektive 32 procent. På samma sätt var andelen som aldrig rökt i Västerbottenundersökningen 50 procent respektive 62 procent medan denna undersökning visade på en andel på 42 procent respektive 54 procent. Det ska dock uppmärksammas att det skiljer 5 år mellan undersökningarna och att landstingen inte heller socioekonomiskt och geografiskt är helt jämförbara. 26

4.2 Könsskillnader Män och kvinnor i bägge åldersgrupperna rökte i ungefär samma omfattning medan männen använde alkohol oftare. Färre män än kvinnor hade problem med muntorrhet. Färre män än kvinnor hade haft skrämmande upplevelse av barntandvården. I detta avsnitt jämförs männens svar med kvinnornas för respektive åldersgrupp. Män födda 1942 jämfört med kvinnor födda 1942. Vid denna jämförelse angav männen: Fler sociala kontakter Snusar mer och använder mer alkohol Oftare gift eller sambo Oftare egna företagare Mer nöjd med utseendet på sina tänder Mindre problem med muntorrhet Större andel som borstar tänderna högst en gång per dag Går mindre ofta till tandläkaren Färre vita fyllningar Mindre viktigt att gå till samma tandläkare Större andel som anser sig helt lugna när de besöker tandläkaren Skillnaderna mellan könen när det gäller socioekonomiska variabler var måttliga. 20 procent av männen hade högskoleutbildning medan motsvarande siffra för kvinnorna var 22 procent. 80 procent av männen var gifta och 73 procent av kvinnorna angav att de var gifta. Detta speglar sannolikt den skillnad i medellivslängd som finns mellan män och kvinnor. Andelen dagligrökare var lika mellan grupperna medan andelen som aldrig rökt var större bland kvinnorna. Trots att antalet dagligrökare var lika stort var det fler män än kvinnor som anger att de fått information om rökning och tobak hos tandvården. 34 procent av kvinnorna hade problem med muntorrhet medan motsvarande siffra för männen var 23 procent. Kvinnorna borstade i större utsträckning och oftare sina tänder än männen och gick även oftare till tandläkare. Detta verkar dock inte hjälpa dem att behålla sina tänder längre än männen då andelen helt tandlösa och andelen med alla tänder kvar var likvärdiga. 27

När det gäller allmänna besvär från tänderna förefaller skillnaderna i allmänhet vara obetydliga utom när det gäller ilningar där en påtagligt större andel män angav att de inte hade några besvär. När det gäller attityder till tänderna så ansåg en större andel kvinnor än män att en tandlöshet som syns var något man bör skämmas för (63 % respektive 58 %). 71 procent av kvinnorna tyckte det var mycket viktigt att gå till samma tandläkare varje gång medan motsvarande siffra för männen var 59 procent. Vid användandet av OIDP som mätinstrument för oral hälsa uppvisade endast fråga 7: Hur ofta har Du under de senaste sex månaderna haft problem med tänder eller tandproteser som gjort att du känt dig nedstämd eller irriterad? en signifikant skillnad mellan män och kvinnor där kvinnorna uppgav att de upplevt mer problem. Män födda 1932 jämfört med kvinnor födda 1932 Bilden var likartad som för den tio år yngre gruppen. Vissa skillnader har ytterligare förstärkts som andel gifta (män 78 % och kvinnor 57 %). Gruppen äldre män tycks också i högre grad än gruppen äldre kvinnor anse sig ha ett bättre hälsotillstånd än sina jämnåriga (32 % respektive 24 %). Noterbart var också att andel rökare och andel högskoleutbildade även i denna grupp var relativt lika. 4.3 Skillnader mellan landsting Här jämförs svaren från de som bodde i Östergötlands län med de som bodde i Örebro län. Vid jämförelse mellan boende i Östergötlands län och Örebro län uppvisade östgötarna: Större andel boende i större tätort Större andel gifta Större andel som dricker alkohol mer än en gång i veckan Större andel med vita fyllningar och en mindre andel med amalgam Större andel med implantat och med proteser Bland de svarande fanns 98 örebrolänningar och 174 östgötar som angav att de var helt tandlösa. Sammanfattningsvis var dock skillnaderna mellan landstingen marginella och när det fanns skillnader så rörde det sig som mest om några få procentenheter. 28

Värdet av denna studie samt fortsatt uppföljning Projektet ger genom sin design och storlek unika möjligheter för fortsatta och fördjupade studier bl.a. som underlag för att fastställa mål för vuxentandvården och utveckla indikatorer och mätmetoder för uppföljning av dessa mål. Redan nu innehåller det ett stort och unikt datamaterial men dess värde skulle ytterligare förstärkas om en uppföljningsstudie kunde komma tillstånd år 2012 dels för samma åldersgrupp födda 1942, som då blir 70 år gamla, dels förslagsvis för åldersgruppen födda 1962 som då blir 50 år gamla. Denna ökade kunskap och förståelse kan ge bättre underlag för planering och prioritering av organisatoriska och behandlingsmässiga vårdinsatser. På grund av fortsatt förväntad brist på tandvårdspersonal finns det ett ökat behov av mätning och värdering av munhälsa och tandvårdens resurser, kvalitet och resultat för att på ett faktabaserat sätt kunna möta framtidens krav. Svensk tandvård har ett mycket gott rykte som också tydligt avspeglar sig i patienternas uppskattning av vården. Tandvården kommer dock att ställas inför nya krav från allmänheten, patienter och olika myndigheter. För att hantera detta behövs ytterligare kunskap genom forskning och utveckling varvid bl.a. följande frågor väntar på svar: Vilket samband föreligger mellan patientens upplevda vårdbehov och det som tandläkaren diagnostiserar? Hur påverkar detta vårdefterfrågan? Hur skall hälsofrämjande åtgärder kunna anpassas till olika befolkningsgruppers särskilda behov bland äldre? Vilket samband finns mellan allmänhälsa och munhälsa? Hur påverkar det efterfrågan på tandvård? Hur frekvent behöver vi gå till tandläkaren? Vilka förväntningar har patienterna på vården i detta avseende? Den växande gruppen äldre i det svenska samhället innebär stora framtida utmaningar för tandvården. Antalet tandläkare inom svensk tandvård kommer att sjunka inom en nära framtid samtidigt som effekterna av minskad sjukdom hos de yngre inte påverkar efterfrågan eller behov hos de grupper vi här studerar. Detta inte minst mot bakgrunden av att de äldre numera bibehåller sina tänder i allt större omfattning, vilket medför ett stort behov av att underhålla lagningar och restaurationer. Utöver detta finns ett växande behov av estetisk tandvård. Ytterligare en möjlighet detta material skapar är en möjlighet att följa hur en viss patientgrupp (tillexempel grupper med olika typer av fyllningsmaterial) upplever sin hälsa och munhälsa och hur de förändras över tid. Denna typ av jämförelser mellan samma grupper av individer men från olika år kommer dock i en kommande separat rapport. 29

Referenser 1. Medin, J. och. Alexanderson, K. Begreppen hälsa och hälsofrämjande : en litteraturstudie. 2000, Lund: Studentlitteratur. 180 ;. 2. Nordenfelt, L.K., K. Österman, B., Om holistiska hälsoteorier. 1995, Stockholm: Liber utbildning AB. 3. Hultgren, S., Folkhälsokunskap. 1. uppl. ed. 2002, Stockholm: Bonnier utbildning. 144. 4. Regeringskansliet, The health and medical services act : SFS 1982:763 (Hälsooch sjukvårdslagen). 2000, Stockholm: Regeringskansliet. 20. 5. Prioriteringsdelegationen, Prioriteringar i vården : perspektiv för politiker, profession och medborgare : slutbetänkande från Prioriteringsdelegationen. Statens offentliga utredningar, 2001:8. 2001, Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 223. 6. Uppsala läns landsting. Plan för landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete 2004-2008. 2003 [cited 2005 1 Oct]; Available from: https://portal.mdh.se/kurser/of0660/uppsalal%e4ns%20plan%20f%f6r%20fol kh%e4lsoarbete.pdf. 7. Hälsokansliet och samhällsmedicinska enheten, Underlag för behovsanalys 2006. 2006: Örebro. p. 82. 8. Östberg, A.A., P. Hakeberg, M., Cross-cultural adaption and validation of the Oral Impacts on Daily Performances (OIDP) in Swedish. Swed Dent, 2008. 32: p. 187-195. 9. Astrom, A.N., et al., Oral Impacts on Daily Performance in Norwegian adults: validity, reliability and prevalence estimates. Eur J Oral Sci, 2005. 113(4): p. 289-96. 10. Wänman A, F.H., Sjödin L, Lundgren P, Höglund Åberg C, Tillståndet i mun och käkar bland Västerbottens vuxna befolkning år 2002. En rapport baserad på en epidemiologisk undersökning bland 35-, 50-, 65- och 75-åringar. 2004, Umeå universitet, Västerbottens läns landsting. 30

Bilaga 1 Undersökning av 65 åringars mun- och tandhälsan 2007 i Örebro och Östergötland För att kunna skapa förutsättningar för en god vård önskar vi få din hjälp med uppgifter om hur du önskar att din tandvård ska fungera. Det sker kontinuerligt förändringar med olika former av bidrag till tandvård och det är viktigt att kunna planera med bra underlag. Din medverkan ger ett viktigt tillskott till den kunskap som är nödvändig i planering av en säker och god vård. Landstingen har uppdraget att planera all tandvård i länet både den privata vården och folktandvården. Ansvariga är övertandläkare Gunnar Ekbäck i Örebro och tandläkare Sven Ordell i Östergötland. Detta är en uppföljning av tidigare undersökning. Detta är den fjärde gång vi vänder oss till din åldersgrupp för att se mer vad som hänt med tandhälsan, tandvårdsvanor, attityder till tandvård med mera. Deltagandet i studien är givetvis helt frivilligt. Bearbetningen av svaren kommer att ske på ett sådant sätt att dina svar inte kan kopplas till dig. Numret på enkäten används bara till för att pricka av inkomna svar och på så sätt förhindra onödiga påminnelser. En förkortad version av resultaten kommer att sändas till dig och våra uppdragsgivare under 2008. Den kommer också att finna på nätet www.orebroll.se, www.lio.se. Om du har frågor eller kommentarer kring undersökningen, eller behöver hjälp med att fylla i formuläret kan du ringa till: Gunilla Nordström i Örebro 019-6027188 Maria Andersson i Linköping 013-227368 Vi är tacksamma för att du tar dig tiden och medverkar. Stort tack! Gunnar Ekbäck Sven Ordell Tandvårdsenheten Tandvårdsgruppen Box 1613 Landstingshuset 70116 Örebro 58191 Linköping Tel. 019-6027116 Tel. 013-227083 gunnar.ekback@orebroll.se sven.ordell@lio.se 31

Först kommer några frågor om Din sociala situation Använd helst kulspetspenna eller tuschpenna då Du fyller i enkäten (formuläret) 1. Kön Man Kvinna 2. Födelseland Sverige Annat nordiskt land Annat land, nämligen Vet ej 3. Boendeort Större tätort Mindre tätort Landsbygd 4. Hur många människor som Du känner, träffar Du eller samtalar Du med under en vanlig vecka? (Räkna inte med människor som Du träffar tillfälligtvis och som Du knappast kommer att återse, t.ex. kunder i en affär!) Ingen 1-2 3-5 6-10 11-15 Mer än 15 5a. Yrke ( eller tidigare yrke, ange så noggrant som möjligt, inte bara titel.) b. Är Du i huvudsak sysselsatt som egen företagare? Ja Nej 6. Hur mycket förvärvsarbetar Du i genomsnitt? Heltid (mer än 35 tim/vecka) Deltid (mellan 15 och 34 tim/vecka) Mellan 1-14 tim/vecka Inte alls 32