Urbant friluftsliv i världen och Sverige Trender och förutsättningar



Relevanta dokument
Friluftsliv för alla. Vad är friluftsliv? Hur ser befolkningens friluftsvanor ut? Friluftsliv och politik

Kartering och värdering av ekosystemtjänster från urban grönska. CBM - Liv i staden 2015 Marcus Hedblom. SLU

Vad är planen med det Gröna? Dialog rörande grönytor i Uppsala

Friluftsliv och naturupplevelser

Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor

VINSTER OCH RISKER MED TÄTARE STÄDER

Gotlänningars friluftsvanor

Hur många urbana nyanser av grönt vill du räkna till?

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla

Urban biologisk mångfald - Ska vi bygga täta eller glesa städer? ANNA SOFIE PERSSON, CEC, LUNDS UNIVERSITET

DEN SVENSKA URBANISERINGEN BORTOM MYTER, PERSPEKTIV OCH POLARISERING

TANKESMEDJA FÖR FRILUFTSLIV ÖREBRO, PETER FREDMAN MITTUNIVERSITETET, ETOUR

Bevara barnens skogar

Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter

Upplevelse av urban grönska

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

En uppdaterad bild av relationen land stad: en dikotomi i upplösning?

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten

Kartlägga kulturella ekosystemtjänster från urban grönska

Grönområden grönytor och asfalt i tätort.

DEN SVENSKA URBANISERINGEN BORTOM MYTER, PERSPEKTIV OCH POLARISERING

Krydda med siffror Smaka på kartan

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

Forskning om naturkontaktens koppling till barn och ungas hälsa. Mare Lõhmus

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

Helsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt

Myndighetsmöte friluftsliv, Peter Fredman Mittuniversitetet / Etour

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Svenskarnas friluftslivsvanor

TÄTARE STADSKÄRNOR Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor

arbetstillfällen

Social-ekologisk Stadsbyggnad

Et friluftsliv i endring - implikasjoner for planleggere og politikere

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Visioner för nya typer av grönska i förtätad stad Carola Wingren Landskapsarkitektur, SLU, Alnarp

Stadens sociala samband

Huskvarna den 23 oktober. TÄT+GRÖN = HÅLLBAR STAD Tobias Nordström, planeringsarkitekt och partner på Spacescape AB

Avstämning planuppdrag

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

SCB: Sveriges framtida befolkning

Framtidens goda stad. Den urbana utvecklingens drivkrafter och konsekvenser - Sveriges utveckling utifrån ett stad- och landperspektiv

JPI Urban europe and Innovation Call - Making Cities Work

TätortsNILS. Miljöövervakning av biologisk mångfald och upplevelsevärden i städer MARCUS HEDBLOM

Kommunala strategier för förtätning och hushållning av den goda jorden Anders Larsson, SLU Alnarp, landskapsarkitektur. Den Goda Jorden, årsmöte 2012

STADSBYGGNADSKONTORET, Grönstrukturplan Åsa Lindblom,

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

HELA STADEN argument för en grönblå stadsbyggnad

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.

Stadsplanering för ökad hälsa

Samhällsekologisk Stadsbyggnad

Movium Fakta KOMMUNALA FÖRVALTARES BILD AV SKÖTSELN AV GRÖNOMRÅDEN OCH TRÄD

Samling i Oslo Peter Fredman

Därför har vi fått utmärkelsen Sveriges Friluftskommun 2010

I min forskning försöker jag ta reda på vad vanliga svenskar tycker om olika typer av landskapsmiljöer då de på fritiden vistas i naturen.

Plats för utemiljö i den förtätade staden

Ska man detaljplanera naturen? Göteborg 27 januari 2011

Vad har hänt med urbaniseringen

Förtätning och utglesning i Stockholmsregionen Öppet forum, 9 juni Göran Johnson och Ulrika Palm Regionplanekontoret, SLL

Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut

En ny grönplan för Eskilstuna kommun. strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster

Markanvändning i Sverige och globalt, nu och i framtiden. Janne Bengtsson Framtidens Lantbruk & Inst. Ekologi SLU, Uppsala

Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson

Expansiv kranskommun Kan vi bygga nytt utan att skapa barriärer?

Resurseffektiv & god planering?

LEVA I DET SMÅSKALIGA SAMHÄLLET

Förtätad bebyggelse, miljö och hälsa

En renässans för friluftslivet?

Strategier för en grön och blå stad. - Masterplan för Kristianstad

URBANISERINGSMYTEN HUR SER DEN SVENSKA URBANISERINGEN UT IDAG?

SLUTRAPPORT BOENDE BEBYGGELSE OCH LIVSMILJÖ

Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska

Ekologiska produktionsfunktioner

Ekotjänster i Nacka. Liselott Eriksson. Magnus Rothman. natur- och friluftsstrateg. miljöutredare.

Hållbara transporter i översiktsplanen. Karin Neergaard Trivector Traffic

Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA


Eftersom vi människor tenderar att bosätta oss

MARKANVÄNDNINGEN I VÄRLDEN

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november

Ny översiktsplan. Om Borås framtid i korthet. Vi vill höra din åsikt!

Landsbygd tätort trender & exempel Ale kommun. Presentation BRG annika.friberg; alex.spielhaupter; magnus.blombergsson;

Stockholm Järvafältet >>>

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

STADSTRENDER. Framtidens städer INTRO TRENDS THE CITY OF DESIRE DIVERSITY COLLABORATION THE CITY SOUL SUMMARY SHORT STORIES FROM BIG CITIES

Skapa levande städer. Christina Wikberger, Stockholms stad

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag

UTVECKLING AV STADSKÄRNOR. Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor

Frisk i natur et felles nordisk prosjekt

Yrkenas geografi - Skillnader mellan stad och land. Stefan Svanström Avdelningen för regioner och miljö

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus

Trender i friluftsliv och naturturism Vad säger forskningen?

Ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

FÖRTÄTNING I URBANA MILJÖER Fredrik Eriksson

Samhällsutvecklingsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Nyttan med en GISbaserad. för att simulera framtida bebyggelsestruktur

Ekologisk kunskap för att optimera ekologisk kompensation

Friluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15

- Nybyggnation av bostäder och lokaler skall utformas så energieffektivt som möjligt. - Energianvändningen per invånare skall minska.

Färre och större om strukturomvandlingen i odlingslandskapet

Transkript:

Urbant friluftsliv i världen och Sverige Trender och förutsättningar Foto: Ekologigruppen Foto: Niklas Lundengård. www.destinationuppsala.se Tankesmedjan för Friluftsliv 2015 Marcus Hedblom SLU

Vad är friluftsliv? Dåtid Källa: Foto inköpt i Trondehim. Året okänt

Vad är friluftsliv? Nutid. Friluftsaktivitet går mot Friluftssport, ökad variationsbredd och äventyrsturism Excalibur klättertorn i Holland

Foto: Marcus Hedblom. Stadsträdgården Uppsala Vad är friluftsliv? 2014 i Sveriges tätorter?

Vad är friluftsliv? 2014 i Sveriges tätorter? Nationell enkät 2014 (Naturvårdsverket) Av 8400 svarade 2610 att området vid senaste friluftstilfället i hög grad eller helt och hållet kan beskrivas som bebyggelse, park eller öppen (gräs)yta. Nöjes och motionspromenader 30% Arbetat i trädgården 11% Promenerat med hund 10% Cyklat på vägar 7% 33% inom 100 m från bostaden 82% inom 10km från bostaden. Foto: Marcus Hedblom. Stadsträdgården Uppsala

Påstående 1. Friluftslivet skall inte vara i städerna men utanför. När städer är landskap i sig, måste friluftslivet integreras i städerna Bild: EEA 2010 TRENDER ÖKAD URBANISERING Bild: NASA Earth Observatory/NOAA NGDC

Utblick Kina. TidigmorgoniBeijing Områden för friluftsliv ökade med i genomsnitt 20.3% i Kina mellan 1990-2002. http://motkina.se/kinesiska-parker/ Förklaringen är främst ökad inkomst och ökat bilägande. Utvecklingen är som på 1960-talet i USA. Problem med tillgängligheten och trafikstockningar. Källa Zhang mfl. 2014. Cities

Påstående 2. Det finns så mycket grönt i städer så att bygga lite till gör väl inget? Vargårgränsenpåhurmycketman kanta bort? UNT-2008 Data från SCB 2010 TREND FÖRTÄTNING Bild: All Over Press.FOTO: Imaginechina/Corbis

Hur täta är svenska städer vs. andra städer? 45 40 35 9089 inv. km 2 Tokyo Miljoner Invånare 30 25 20 15 Dhaka Bombay Mexico London New York Los Angeles Paris 271 inv. km 2 1300 inv. km 2 10 5 0 Svenska tätorter 7.7 miljoner Dallas 0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 Kvadratkilometer Källa: Wikipedia. Lista över världens 100 folkrikaste storstadsområden i storleksordning, officiella källor

Påstående 3. Det gröna kan ju vara i det tätortsnära landskapet? Idag är fokus på städer men det tätortsnära landskapet står för stora förändringar På 10 år i USA: urban sprawl 2.1 miljoner ha skog 1.5 miljoner ha jordbruksmark (Källa: Marzluff mfl. 2001. Avian ecology in an urbanizing world) I Holland består 79,7% av peri-urbana områden. (Källa: Nilsson et al. 2013. Boken Peri-Urban futures) Grafik av Pete Guest for the Observer New Review TRENDER - SPRAWL (oplanerad spridning)

Påstående 4. Det gröna i städer försvinner men tätortsnära rekreationsmöjligheter finns kvar i Sverige. Mycket fokus i forskning på städer men vad händer i det peri-urbana? På 30 år ökade tätortsbefolkningen med 400 000 personer (inom 1980 års tätortsgränser) Den tätortsnära landsbygden ökade befolkningen med 700 000 personer. Tex. Lund: ökat med 13 000 i tätorten och 18 000 i den tätortsnära landsbygden. SCB:s Tidsskrift Välfärd 2013:3

Påstående 5. Det finns inga bra argument för att ha friluftsliv i städer Ökad stress i städer. Grönytor ökar hälsan, upplevelser och minskar stress. Ökad ohälsa i städer WHO: Ohälsosamma miljöer och beteenden globalt. 1. Åldrande befolkning 2. Globalisering 3. Oplanerad urbanisering. Källa: WHO 2009. Global recommendationson physicalactivityfor health. 2009. Högre risk för sjukskrivning i psykisk diagnos i storstäderna i Sverige. Mer omfattande psykisk ohälsa i städer gäller generellt för höginkomstländer. Källa: Socialförsäkringsrapport 2014:4 Grönytors påverkan på hälsa BMI minskar (Björk mfl 2008) Hjärt - och kärlsjukdomar minskar (Mitchell & Popham 2008) Stressnivån minskar (Grahn & Stigsdotter 2003) Äldre återhämtar sig från sjukdomar (Ottosson & Grahn 2005) Barns motorik och koncentration ökar (Mårtensson mfl 2009) Hög diversitet av fåglar mer positiva upplevelser av städer (Hedblom mfl. 2014)

Påstående 6. Bostäder och arbetsplatser är viktigare är friluftsliv Attraktiva städer har bostäder, arbete OCH attraktivt friluftsliv Spanien. Minskat värde med 18 000 kr per 100m. Källa: Morancho. Landscape and Urban planning 2003. Nederländerna. Fastighetspriser ökade med 8-10% med utsikt över vatten. Källa: Luttic2000. Landscape and Urban planning. Hemnet2015 Foto: Maja Brand

Påstående 7. Friluftslivet planeras för alla Hurplanerasförkvinnorna, de äldre, och barnenistäderellerandragrupper? Hur viktigt är nedanstående för dig när du är i parken, tätortsskogen, kolonilotten (specifikt område)? 120 100 80 60 40 20 Man Kvinna 0 Källa: Knez mfl. projektet Värdering av urban grönska Barnen rör sig i närområdet när de växer upp.

Förutsättningar för Friluftsliv? Tillgång Tillgänglighet Kvalitet Foto: Uppsala kommun Tillgång Tillgänglighet Kvalitet Foto: Ekologigruppen Faktisk Upplevd

Unikt i Sverige! Mycket grönt och blått Sverige har unika förutsättningar med grönt i städer (20% naturliga skogar i genomsnitt). Källa: Hedblom och Söderström 2008. Landscape and urban planning Sverige har grönytor som är sammanhängande från inre delar av städerna ut. ÖP Uppsala High line NY Grafik av Pete Guest for the Observer New Review

Unikt i Sverige! Nära till grönt 300 meter för att folk skall komma ut och röra sig (Källa: Boverket 2007). Hur ser det ut i Växjö? 90 % Når minst ett grönområde om 0,5 ha eller större inom 300 m 24 % når grönområden om 10 ha eller störreinom300m. Bra förbarn och äldreoch 300 m (Källa: Naturvårdsverkets RAPPORT 6480. APRIL 2014)

Unikt i Sverige! Peri-urbana TÄTORTSNÄRA nära många REKREATION tätorter Mellan år 2000-2010 ökade tillgången på tätortsnära skogar (absoluta nummer och per 1000 inv. n= 428 städer >2000inv) MEN en minskad tillgång i 30% av områden i Sverige där flest personer bor (förklaring: hög inflyttning och hög urbanisering). Källa: Olsson mfl. Scandinavian J Forest research 2013 Umeås tätortsnära skogar 3km. Källa: Olof Olssons avhandling Outof the wild.uu. 2014.

Unikt i Sverige! TÄTORTSNÄRA Kvalitet? REKREATION Vilka är kvaliteterna? Värdering genom Ekosystemtjänster Hur förändras kvaliteter över tid? Här behövs miljöövervakning av städers Biofysiska variabler (träd) och även Sociala (upplevelsevärden) Foto: Ekologi gruppen

Unikt i Sverige! Allemansrätten Allemansrätten! 16% avtätortnäraskogarägsavkommunerna. I Holland får bönder runt tätorter bidrag för att sköta dem för rekreation (Källa: Nilsson et al. 2013. Boken Peri-Urban futures) Yellowstone: SCENIC AREA KEEP OFF Foto: Jörgen Rudolphi

Vad är friluftsliv i framtiden? SOMMAR Framtid Innovativa lösningar VINTER -Kreativ snöhantering Gällivare SwecoArchitects, LTU, Björn Ekelund Gällivare kommun

Vad är friluftsliv i framtiden? Framtid? Merinomhus? Ski Dubai i shoppingcentret Mail of Emirates Källa: Torsby skidtunnel och sportcenter

Vad är friluftsliv i framtiden? Japan- Shinrin-yoku SKOGSBAD FotoQ. Li. Hiking research Li. 2010. Environ Health Prev Med. Effects of forest bathing trips on human immune function

Tack Marcus Hedblom SLU Foto: Marcus Hedblom Central Park New York