Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Relevanta dokument
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting

Chefsstöd

Katrin Boström, Helena de la Cour Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Vad är nationella riktlinjer?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder

Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland

Välkomna till. Riskbruk, missbruk och beroende. nationell baskurs dag 2

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Förvaltningsversion publicerad 11 december 2017

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Missbruks- och beroendevården

BEDÖMNINGSINSTRUMENT

Forskning och evidens. Psykosociala behandlingsmetoder. 2 oktober 2013

Sveriges Kommuner och Landsting

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.( )

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Psykosociala metoder och stöd

Sveriges Kommuner och Landsting

Överenskommelse mellan regeringen och SKL för 2008, fortsättning 2009, Sveriges Kommuner och Landsting

Ansvarsfördelningen mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård Vem ansvarar för vad? Vad innebär båda huvudmännens ansvar? Kan vi skapa samsyn?

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen?

Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med nationella rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Gränsdragningsproblem

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting Varför riktlinjer?

MET för ungdomar IKMDOK. Helen Falck och Olga Ott

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus gunborg.brannstrom@skl.se

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Screening och utredning av drogproblem

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Psykosociala stödinsatser

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Psykosociala stödinsatser

Bogruppen Öppenvård Skräddarsydd behandling utifrån klientens behov

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN

Baskurs Riskbruk, Missbruk, Beroende 2015

Det nya kunskapsstödet från Socialstyrelsen för identifiering, utredning, vård och behandling vid spelproblem. Dvs spel om pengar Under remiss

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

Inledning

Evidensbaserade psykosociala behandlings- och stödinsatser samt självläkning. Basutbildning dag 3

Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö

Problemförändringar och brukarskattningar för

Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall & oktober

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version

Psykosologisk och psykosocial behandling vid beroende av alkohol och narkotika

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol

Hur bra är missbruksvården?

LARS ÖHMAN. Utbildningsprogram Hösten Utbildning, Utredning, Behandling & Stöd

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik

ALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET

Evidens. vård och utbildning

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Socialnämnden. 41 Dnr 2016/28. Länsöverenskommelse Vård och stöd vid missbruk och beroende

Psykosociala stödinsatser

Vårdsamordnare psykisk ohälsa i primärvård

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt

NATIONELLA RIKTLINJER för vård och stöd vid missbruk och beroende. Vad innehåller riktlinjerna och vad innebär de i praktiken?

ANDT området - vad gör GR?

Implementering, uppföljning och förbättringsarbete.

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Utbildningsprogram 2018

Genomförandeplan och uppföljning nummer 3 avseende Staffanstorps kommuns samarbete med SIKTA.

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Vad innehåller riktlinjerna och vad innebär de i praktiken?

-Stöd för styrning och ledning

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Evidensbaserade metoder, psykosociala: fokus barn & unga

Södertälje enhet Vuxenenheten: Sammanställning över åtgärder registrerade i UBÅT

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ

Vilka metoder används? För vilka metoder finns det forskningsstöd? Statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Manual till UBÅT. Om UBÅT. Fylla i formuläret

Obligatoriska fält? Personnummer och Datum för beslut är de enda två fält som är obligatoriska för att en Ubåt skall kunna sparas.

Utvärdering av Kunskap till praktik

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering

Transkript:

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende VGR konferens - Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, Göteborg 24/11 2015 Nils Stenström nils.stenstrom@socialstyrelsen.se 2015-11-26

Varför tar vi fram en Chefsstödsmanual? För att bidra till ökad implementering av insatser som rekommenderas i de Nationella riktlinjerna! Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av det planerade förändringsarbetet efter 3 år. Utan sådan kunskap genomförs 14 procent av förändringsarbetet efter i genomsnitt 17 år. (Fixen, Blase, Timbers & Wolf 2001) 2015-11-26 2

Varför införa nya insatser från Nationella riktlinjerna? Syftet är att höja kvaliteten i verksamheterna genom att rätt insats används PÅ RÄTT SÄTT och för rätt grupp. Målet är att bidra till att patienter, brukare och klienter får en jämlik och god vård. Vad kan chefsstödsmanualen hjälpa till med? Chefsstödsmanualen är tänkt som ett hjälpmedel att lokalisera insatser som är mest angelägna att införa. Och att ge konkret vägledning för att stödja implementeringsprocessen. Rätt insats = en insats som ger stor nytta till låg kostnad utifrån bästa tillgängliga kunskap 2015-11-26 3

Chefsstödsmanualen innehåller: 1. Behovsinventering 2. Struktur för implementering 3. Genomförande 4. Lära och förbättra Bilaga med verktyg Manualen bygger på aktuell implementeringsforskning 2015-11-26 4

1. Inhämta kunskap om rekommenderade insatser i Nationella Riktlinjer (NR) 2. Genomför behovsinventeringen avseende Område(n) och delområde(n) i NR 2015-11-26 5

Mall för bedömning av delområde(n) med störst behov av insatser Behovsbedömning Område Delområden Inget Litet Stort Bedömningsinstrument Identifiering, diagnostik, bedömning Medicinska test Psykologisk och psykosocial behandling Psykosociala stödinsatser Behandling vid samsjuklighet Ungdomar Psykologisk och psykosocial behandling Identifiering av alkohol- och narkotikaproblem Diagnostik av skadligt bruk, missbruk eller beroende Bedömning av hjälpbehov Bedömning av hjälpbehov för ungdomar Nyligt intag av alkohol Långvarigt högt intag av alkohol Pågående eller nyligt intag av narkotika Missbruk eller beroende av alkohol Långvarigt bruk av bensodiazepiner Missbruk eller beroende av cannabis Missbruk eller beroende av centralstimulantia Missbruk eller beroende av opiater Nätverks- / parterapi vid alkohol- /narkotikaproblem Arbetslivsinriktad rehabilitering Boendeinsatser Samordning i form av Case management Psykosocialt stöd till vuxna anhöriga Stöd till anhöriga som vill motivera närstående till behandling Integrerad behandlingsmetod (Psykologiska och psykosociala behandlingsmetoder i kombination med farmakologisk behandling) Samordning (case management) Korta insatser (BI) Familjeinterventioner

Mall för bedömning av delområde(n) med störst behov av insatser Behovsbedömning Område Delområden Inget Litet Stort Bedömningsinstrument Identifiering, diagnostik, bedömning Medicinska test Psykologisk och psykosocial behandling Psykosociala stödinsatser Behandling vid samsjuklighet Ungdomar Psykologisk och psykosocial behandling Identifiering av alkohol- och narkotikaproblem Diagnostik av skadligt bruk, missbruk eller beroende Bedömning av hjälpbehov Bedömning av hjälpbehov för ungdomar Nyligt intag av alkohol Långvarigt högt intag av alkohol Pågående eller nyligt intag av narkotika Missbruk eller beroende av alkohol Långvarigt bruk av bensodiazepiner Missbruk eller beroende av cannabis Missbruk eller beroende av centralstimulantia Missbruk eller beroende av opiater Nätverks- / parterapi vid alkohol- /narkotikaproblem Arbetslivsinriktad rehabilitering Boendeinsatser Samordning i form av Case management Psykosocialt stöd till vuxna anhöriga Stöd till anhöriga som vill motivera närstående till behandling Integrerad behandlingsmetod (Psykologiska och psykosociala behandlingsmetoder i kombination med farmakologisk behandling) Samordning (case management) Korta insatser (BI) Familjeinterventioner

3. Prioritering mellan delområden i Nationella riktlinjerna som bedömts ha stort behov av nya insatser Delområde 1: Hur allvarliga är konsekvenserna av att tillstånd inte åtgärdas pga att effektiva insatser saknas? Hur stor andel av klienterna har tillstånd som inte åtgärdas pga att effektiva insatser saknas? Annan omständighet som gör att området har hög prioritet för nya insatser: Prioritering för implementering av nya insatser Identifiering av alkohol- och narkotikaproblem Mindre allvarliga Varierande Allvarliga Oklart Liten andel Varierande Stor andel Oklart Mycket hög Hög Låg Delområde 2: Bedömning av hjälpbehov för ungdomar Mindre allvarliga Varierande Allvarliga Oklart Liten andel Varierande Stor andel Oklart Mycket hög Hög Låg Delområde 3: Missbruk eller beroende av cannabis Mindre allvarliga Varierande Allvarliga Oklart Liten andel Varierande Stor andel Oklart Vi deltar i ett riskbedömnings projekt tillsammans med FoU & universitet Mycket Mycket hög hög Hög Hög Låg

Steg i implementeringsprocessen Behovsinventering 1. Inhämta kunskap om rekommenderade insatser i NR - beställ NR, bjud in föreläsare, diskutera, se filmerna 2. Genomför behovsinventeringen - mall för bedömning av delområde(n) med störst behov av insatser 3. Genomför prioritering mellan delområden mall för prioritering mellan delområden med behov av nya insatser 4. Undersök kapacitet för förändringsarbetet - verktyg Beredskap för förändring och/eller Termometern 5. Skapa motivation genom att beskriva behovet - Prioriteringsunderlag, exempel, statistik, fakta 6. Organisera en arbetsgrupp utse en ledare Motivation samsyn om behovet av nya insatser & målet med implementeringen 7. Besluta vilken/vilka att insatser förstå varför ska införas nya insatser - vertikal behövs prioritering och inom en aktuellt vilja att delområde införa dem Termometern 1) 2015-11-26 1) "Förutsättningar för att etablera en evidensbaserad praktik i socialtjänsten" (2015) 9

Horisontell prioritering Område Delområde Insats centrala rekommendationer Bedömningsinstrument Identifiering av alkohol- och narkotikaproblem Diagnostik av skadligt bruk, missbruk eller beroende Bedömning av hjälpbehov AUDIT ADDIS ASI ADAD DUDIT SCID I DOK Vertikal prioritering MINI Bedömning av hjälpbehov för ungdomar

Område Psykologisk och psykosocial behandling Delområde Missbruk eller beroende av alkohol Långvarigt bruk av bensodiaze piner Missbruk eller beroende av cannabis Missbruk eller beroende av centralstimula ntia Missbruk eller beroende av opiater Nätverks- och parterapi vid alkohol- eller narkotikaproblem Insats centrala rekommendationer MET KBT () KBT + MI/MET 12-steg KBT () Parterapi () KBT ÅP + MI/MET MATRIX ÅP () Nätverksterapi () ÅP CRA CRA () CRA KBT Psykodynamisk terapi () 12-steg ÅP SBNT Psykodynamisk terapi Interaktionell terapi MET Motivationshöjande behandling (Motivational Enhancement Therapy) KBT - Kognitiv beteendeterapi ÅP Återfallsprevention CRA - Community Reinforcement Approach SBNT - Social Behaviour Network Therapy

Bedömning av insats inför vertikal prioritering Insatsens benämning: Motivationshöjande behandling (MET) Vilken prioritering har insatsen i NR? 1 2 3 4 5 Annan: Effekt, Kostnadseffektivitet, Evidens Är insatsen värderingsmässigt acceptabel för de flesta aktörer? Nej Inte Osäkert Varierar Är de förväntade oönskade effekterna av insatsen små? Nej Inte Osäkert Varierar Är insatsen möjlig att implementera utan anpassning? Nej Inte Osäkert Varierar Är behovet av resurser (tid, pengar, kunskap, personal) för att genomföra insatsen lågt? Nej Inte Osäkert Varierar Är insatsen hållbar på lång sikt? Nej Inte Osäkert Varierar

Prioritering mellan insatser Delområde: Psykologisk och psykosocial behandling vid missbruk eller beroende av alkohol Insats Prioritering i NR Är insatsen värderingsmässigt acceptabel? Medför insatsen få eller inga oönskade effekter? Kan insatsen implementeras utan anpassning? Är behovet av resurser för att genomföra insatsen lågt? Är insatsen hållbar över tid? Bör införas Prioritering och Motivering MET KBT ÅP Osäkert Osäkert Osäkert Osäkert CRA Osäkert Osäkert 12-steg Osäkert Osäkert Osäkert inte SBNT Osäkert Osäkert Osäkert Osäkert Psykodynamisk terapi Osäkert Osäkert inte Osäkert Interaktionell terapi Osäkert Osäkert inte Osäkert MET (Motivationshöjande behandling) bör införas eftersom insatsen bedöms vara både effektiv och kostnadseffektiv. MET bygger på MI och borde vara relativt enkel att införa eftersom vi idag har MI utbildade medarbetare. KBT (Kognitiv beteendeterapi) bör införas och kombineras med återfallsprevention. Vi erbjuder idag en variant av KBT men insatsen behöver en tydligare struktur och kopplingen till återfallsprevention behöver förstärkas. Insatsen har näst högsta prioritet i riktlinjerna och bedöms vara effektiv och även kostnadseffektiv om den ges i grupp.

Steg i implementeringsprocessen Behovsinventering 1. Inhämta kunskap om rekommenderade insatser i NR - beställ NR, bjud in föreläsare, diskutera, se filmerna 2. Genomför behovsinventeringen - mall för bedömning av delområde(n) med störst behov av insatser 3. Genomför prioritering mellan delområden mall för prioritering mellan delområden med behov av nya insatser 4. Undersök kapacitet för förändringsarbetet - verktyg Beredskap för förändring 5. Skapa motivation genom att beskriva behovet - Prioriteringsunderlag, exempel, statistik, fakta 6. Organisera ett implementeringsteam utse en ledare 7. Besluta vilken insats som ska införas - vertikal prioritering inom aktuellt delområde 8. Förklara hur den nya insatsen kan möta behovet 9. Säkerställ att nödvändiga resurser finns tillgängliga - tid, pengar, kompetens, lokaler etc. 10. Gör en implementeringsplan - Mätbara mål, roller & ansvar, utbildning & handledning, tidslinje, uppföljning 11. Utbilda inhämta kunskap om den insats som ska införas 12. Samla in baslinjedata fokusera på de förhållanden som den nya insatsen är tänkt att påverka Struktur för implementering 13. Inför insatsen i en pilot säkerställ tillgång till handledning & stöd från organisationen 14. Återkoppla erfarenheter av implementeringspiloten systematisk uppföljning 15. Implementera i full skala Genomförande Genomförande Lära och förbättra Motivation samsyn om behovet av nya insatser & målet med implementeringen att förstå varför nya insatser behövs och en vilja att införa dem 2015-11-26 15

En kombination av flera strategier som involverar motivation, kompetens och förmåga Steg Uppgift Precisering av uppgift Vem ansvarar? Strategi 1. Inhämta kunskap om rekommenderade insatser i NR Beställ pappersversion av NR, bjud in föreläsare, diskutera, se filmerna Chefen Motivation 2. Genomför behovsinventeringen Mall för bedömning av delområde(n) med störst behov av insatser Chefen Motivation 3. Genomför prioritering mellan delområden 4. Undersök kapacitet för förändringsarbetet 5. Skapa motivation genom att beskriva behovet 6. Organisera en arbetsgrupp utse en ledare 7. Besluta vilken insats som ska införas 8. Förklara hur den nya insatsen kan möta behovet 9. Säkerställ att nödvändiga resurser finns tillgängliga Prioritering mellan delområden i NR som bedömts ha stort behov av nya insatser Chefen Motivation Beredskap för förändring Chefen Förmåga Prioriteringsunderlag, exempel, statistik, fakta Se vilka bör ingå i en arbetsgrupp i manualen Vertikal prioritering inom aktuellt delområde Chefen Chefen AG/Chefen AG Motivation Förmåga, kompetens, motivation Motivation Tid, pengar, kompetens, lokaler etc. AG Förmåga 10. Ta fram en implementeringsplan Mätbara mål, roller & ansvar, utbildning & handledning, tidslinje, uppföljning 11. Utbilda Inhämta kunskap om den insats som ska införas 12. Förbered systematisk uppföljning Samla baslinjedata för de förhållanden som den nya insatsen är tänkt att påverka 13. Inför insatsen i en pilot Säkerställ tillgång till handledning & stöd från organisationen Ledare/AG AG AG AG Förmåga Kompetens Förmåga Förmåga Förmåga

Vad behövs för att lyckas? Ledningsfunktionen är avgörande vid implementering! Samsyn om behovet av nya insatser, målet med implementeringen - och en vilja att införa dem En kombination av flera strategier som involverar motivation, kompetens och organisatorisk förmåga Börja där förutsättningarna är goda - där det finns ett stort intresse, tidigare goda erfarenheter eller välutvecklade rutiner. Fortsatt metodutveckling genom handledning, fortbildning och tid för reflektion i teamet