En undersökning av arbetstyngden vid användning av motorsågar i skogen

En undersökning av arbetstyngden vid användning av motorsågar i skogen A study of the heaviness of work in using power saws in timber cutting av NILS LUNDGREN, ULF SUNDBERG och ASTRID LINDHOLM MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT BAND 45 NR 10

Förord Arbetsfysioogiska undersökningar över skogsarbete ha i Sverige utförts vid fera tifäen, senast åv den under 1940-taet verksamma s. k. )>Arbetsfysioogiska Undersökningem. Det har av fera skä ansetts angeäget att sådana undersökningar skue återupptagas, varvid avdeningen för arbetsära vid Statens skogsforskningsinstitut ansetts igga närmast ti för verksamheten. Det har yckats att, genom förvärv av med. dr NrLs P. V. LUNDGREN, ti denna undersökningsverksamhet knyta en framstående forskare och expert i arbetsfysioogiska och arbetshygieniska spörsmå, som dessutom genom tidigare arbeten har rik erfarenhet av skogsarbete. Genom utomordentigt timötesgående från föreståndaren för Kung. Gymnastiska Centrainstitutet - samtidigt chef för dess Fysioogiska Institution - professor E. HoHWU CHRISTENSEN ha de där befintiga resurserna i utrustning och persona stäts ti förfogande. Härför samt för professor CHRISTENSENs städse visade intresse för den arbetsfysioogiska forskningen i skogsbruket står arbetsäreavdeningen vid skogsforskningsinstitutet i stor tacksamhetskud. Ett preiminärt program för ängre tidsperiod för den skogiga arbetsfysioogiska forskningen har utarbetats. Som första avsutade undersökning redovisas i det föjande en studie över arbetstyngden vid användning av motorsågar. studien har i sina arbetsfysioogiska dear genomförts av med. dr LUNDGREN med biträde av ingenjören AsTRID LTNDHOL:M, varjämte arbetsäreavdeningen medarbetat i de mera arbetstekniska aspekterna i studien. Ti styresen för Fonden för Skogig Forskning, som genom ansag möjiggjort den här redovisade undersökningens utförande, riktas ett särskit tack. Det är även för författarna angeäget att framföra ett tack ti professor E. HoHwu CHRISTENSEN för värdefua råd vid undersökningens panäggning. Vidare tacka vi skogschefen K. G. ZI:M:MER:MAN och andra tjänstemän vid Heefors Bruks Aktieboag, persona vid Föreningen Skogsarbetens och Kung. Domänstyreisens Arbetsstudieavdening samt skogvaktare J. E. HANSSON och herr H. PETERs för deras medverkan vid undersökningens genomförande. Stockhom i apri I955 ULF SUNDBERG

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid. Inedning.................................................. 5 I. Metodik................................................ 5 r) Gång med och utan bärning av motorsåg................ 9 z) Sågning av»fähugg>>................................ ro 3) Fäsågning........................................ I I 4) Kapsågning........................................ r r II. Resutat................................................ I 2 r) Gång utan börda i oika terräng och vägag.............. 12 z) Bärning av motorsågar.............................. 15 3) Sågning............................................. z8 4) Pusfrekvensens och andningens samband med syreupptagningen vid variationer i oka muskeansträngning................ 32 III. Diskussion...,................................... 35 IV. Sammanfattning.......................................... 39 Litteraturhänvisningar......................................... 39 Resume.................................................... 40

Inedning. Då man ska ta stäning ti nyttan av motorsågar vid skogsavverkning, gäer det inte bara att studera tidsåtgång, ekonomisk önsamhet och oycksfasrisker utan man frågar sig också, hur ansträngningen för arbetaren förhåer sig i jämförese med vanig sågning. Vidare är det av vikt att kontroera, om några speciea yrkesrisker är förknippade med den maskinea arbetsmetoden, sammanhängande med vibrationer i handtagen, buer, inhaation av avgaser etc. En beskrivning ska här ämnas över en undersökning av arbetstyngden, viken gjorts des under fätförhåanden i Heefors Bruks Aktieboags skogar i Västmanand och Daarna och des i Gymnastiska Centrainstitutets fysioogiska aboratorium i Stockhom. Undersökningen utfördes under tiden november I954-januari I955 Frågor rörande vibrationer, kooxidrisker etc, kommer att behandas i senare rapporter. I. Metodik. En tjugusjuårig van skogsarbetare tjänstgjorde som försöksperson. Hans kroppsängd var I85 cm och kroppsvikten med arbetskäder varierade mean So, r och 8I, 6 kg, Han var sedan några år ägare av en motorsåg. Tiden närmast innan hade han detagit i en tids- och metodstudie av motorsågning anordnad av Föreningen Skogsarbetens och Domänstyreisens Arbetsstudieavdening, och han var därigenom vä förtrogen med de studerade motorsågarna. Inga försök gjordes att studera försökspersonen under basaa förhåanden (fasteförsök i utviat tistånd), men man undvek att göra några prov omedebart efter måtider. Tre sågar kom ti användning i försöken. De hade utvats så att de representerade en ätt, en medetung och en tung typ av enmanssåg. Samtiga tre sågar arbetade enigt svärd-kedjeprincipen och var försedda med s. k. mothå (>>barkstöd>>). Konstruktionsdetajer framgår av fig. I, som visar bärning av sågarna, och fig. 2, som visar sågarna i arbete. Aa tre sågarna var utrustade med en encyindrig tvåtaktsmotor driven av ojebandad bensin. Föjande tekniska data kan vara av intresse:

6 N. LUNDGREN, U. SUNDBERG ocrr A. LINDHOLM Fig. r. Bärning av de provade motorsågarna. a) och b) rr,o kg sågen; c) och d) 15,8 kg sågen; e) och f) 19,5 kg sågen. The carrying of the power saws, used in the experiments. a) and b) the rr.o kiogrammes power saw; c) and d) the rs.s kiogrammes power saw; e) and f) the rg.5 kiogrammes power sa w.

4 s: ro ARBETSTYNGDEN VID ANVÄNDNING A V MOTORSÅGAR 7 Fig. 2. Motorsågarna i fänings- och kapningsarbete. a) och b) rr,o kg sågen; c) och d) 15,8 kg sågen; e) och f) 19,5 kg sågen. The power saws in feing and cross-cutting. a) and b) the rr.o kiogrammes power saw; c) and d) the rs.s kiogrammes power saw; e) and f) the r 9. 5 kiogrammes power sa w.

8 N. LUNDGREN, U. SUNDBERG och A. LINDHOLM Motorsåg A Motorsåg B Viktskass.... Tung Medetung Vikt (kompett med bränse), kg... 19,5 15,8 Motorstyrka, hk.... U p p gift saknas 3,5 Cyindervoym, ccm.... 125 100 Kopping.... Manuet Automatisk kontroerad centrifugatorr ame- kopping. kopping med >>död mans grepp>>. Svärd: ängd, cm................ 46 48 max. bredd............... 6 9 Motorsåg C Lätt 11,o z;u 6o Automatisk centrifugakopping. 41 II Av särskit intresse för dessa försök var handtagens pacering, sågens tyngdpunkt samt sågens bredd och form vid det handtag, som användes under bärningen av sågen i en hand. Bärhandtaget var på aa sågarna tvärstät mot sågens ängdaxe och beäget framför sågens tyngdpunkt. J u större detta avstånd var, desto mera vägde sågen upp, när den yftes i handtaget. Ju mera sågen vid bärning väger upp från sitt normaa horisontea äge, desto obekvämare bir bärningen. Det i horisontapanet projicerade avståndet mean sågens tyngdpunkt och bärhandtaget, när sågen är nedstäd på marken, utgör atså ett mått på bärhandtagets ämpiga pacering. Ju mindre detta avstånd är desto bekvämare är bärningen.- När sågen bäres måste handen fatta bärhandtaget i det odpan, där sågens tyngdpunkt är beägen. Ju närmare detta odpan kan komma kroppen vid bärningen desto bekvämare bir denna. Det är atså önskvärt, att de konstruktionsdetajer på sågen, som vid bärningen vetter mot kroppen (åren), skjuter ut så itet som möjigt från tyngdpunktens odpan. Dessa detajers utformning på de provade sågarna anges i nedanstående tabe. Avståndet i ängded mean sågens tyngdpunkt och handtaget, mm.... Avståndet mean tyngdpunktens odpan och den Hingst utskjutande motordetajen på den sida, som vid bärning vetter mot kroppen.... Motorsåg A Tung 103 210 Motorsåg B Medetung 6o 175 Motorsåg C Lätt Den energimässiga arbetstyngden vid sågning och vid bärning av motorsågarna studerades des genom bestämning a v syreupptagningen med DouGLAs' 15 ss

45: ra ARBETSTYNGDEN VID ANVÄNDNING A V MOTORSÅGAR 9 säckmetod, varvid gasanays å utandningsuften utfördes med HALDANES metod i ENGHOFFs modifikation (1946), och des också genom mätning av pusfrekvensen under arbete. I det senare faet uppskattades energiomsättningsintensiteten med hjäp av försökspersonens pus-syreupptagningsdiagram erhået från försök, i vika pusfrekvens och syreupptagning mättes paraet. Beträffande närmare detajer i denna metod hänvisas ti BERGGREN och CHRis TENSEN (1945, 1950) samt LUNDGREN (1946). Undersökningen omfattade des fätförsök under varierande terräng- och snöförhåanden och des också en serie aboratorieförsök avsedda att beysa ansträngningen vid bärning av motorsågarna under mera standardiserade förhåanden än som kunde uppnås i skogen. Föjande arbeten studerades: I. Gång med och utan bärning av motorsåg. Fätförsöken utfördes vid föjande fyra oika markförhåanden: a) Horisonte andsväg med pogat och tikört samt något isigt snötäcke. b) Sät, horisonte ängsmark täckt med 5-10 cm djup, otrampad torr nysnö. c) Horisonte skogsmark (frusen myr) med ett snötäcke, som i oika försöksserier varierade mean 32 och 42 cm. Snökonsistensen var kornig och ytan var täckt med ett icke bärande skarskikt. Snöns voymvikt varierade mean o,z68 och o,zgs. d) Jämnt stigande motut i öppen skogsmark (utning 16 %) med ett snötäcke, som i genomsnitt var 42 cm tjockt. Snökonsistensen var ungefär som ovan beskrivits under c), och snöns voymvikt varierade mean 0,247 och o,z8o. Laboratorieförsöken gjordes på ett motordrivet, horisontet >>öpande band>>. Lufttemperaturen varierade mean några grader under och över fryspunkten i oika serier av utomhusförsök Inomhusförsöken i aboratoriet skedde i en rumstemperatur på 17-18 C. I de försök utomhus, i vika enbart pusfrekvensen bestämdes (grupp b ovan), gick försökspersonen i minst 5 Y2 minuter, varvid han hö en sjävvad åg, måttig eer hög hastighet. Tidtagning gjordes i varje försök över oika dear av gångbanan för kontro.av att hastigheten hös konstant. Pusen räknades manuet vid handoven under femtonsekundersperioder börjande varje jämn minut under hea arbetstiden. De försök, i vika även syreupptagningen bestämdes (grupp a, c och d), utfördes på enahanda sätt, varvid uppsamingen av utandningsuften påbörjades, då försökspersonen gått i fyra minuter, och fortsattes under oavbruten gång i 2-4 minuter. Under provtagningstiden räknades andningsfrekvensen under en eer fera trettiosekundersperioder. Fig. 3 visar en situationsbid från ett pågående försök. I*-Medd. från statens skogs forskningsinstitut. Band 45." IO.

ro N. LUNDGREN, U. SUNDBERG och A. LINDHOLM Fig. 3 Situationsbid från försöken. A pietute from the experiments. I aboratorieförsöken på det öpande bandet varierades hastigheten i oika försök mean 4 och 7 km i timmen. Förutom pusräkning uppsamades i dessa försök utandningsuften i DouGLAs-säckar under två konsekutiva tidsperioder om vardera ca två minuter, den första startande fem minuter efter arbetets början. Vid beskrivning av resutaten av öpande bandsförsöken användes medevärden för varje sådan dubbebestämning. Överensstämmesen mean resutaten från de båda säckarna var vanigen mycket god, viket visar att försökspersonen nått steady state ifråga om syreupptagning. I inomhusförsöken gick försökspersonen i ågskor, medan han i fätförsöken bar ett par tämigen sitna gummistövar, där ej annorunda anges. Det kan sutigen anmärkas om gångförsöken, att antaet mätningar i vissa av fätförsöksserierna är i minsta aget. Detta sammanhänger b. a. med att man iband på grund av ändringar i vädret hade mycket kort tid ti förfogande för upprepande av försök under oförändrade betingeser. 2. sågning av»fähugg». Fähugget utföres ofta med motorsågen istäet för med yxa. Härvid utsågas ett kiformigt stycke av trädstammen medest ett nedre, horisontet skär

45: ro ARBETsTYNGDEN vm ANVÄNDNING A v MOToRsÅGAR II och ett övre, snett nedåtutande skär, som möter det nedre skäret på ett största horisontet djup av ungefär I--I Yz dm. Detta arbete är normat mycket kortvarigt och studerades därför endast medest pusräkning. För att tidsåtgången under försöksarbetet skue bi ungefär densamma som vid normat arbete, arrangerades försöken på föjande sätt: försökspersonen viade i stående stäning i några minuter och överräcktes därpå en igångsatt motorsåg, med viken han utförde >>fähuggssågning>> under exakt 0,55 minuter, varefter han räckte ifrån sig sågen och stod stia. Pusen räknades des under den andra femtonsekundersperioden av arbetstiden och des efter arbetets sut under de I5 första viosekunderna, under den tredje kvartsminuten och under den tredje havminuten efter arbetets avbrytande. 3 Fäsågning. I försöken över fäsågning arbetade försökspersonen varje gång i minst 5 Yz minuter (i några försök stannade sågen tidigare, varför försöket fick göras i motsvarande grad kortare), varvid han sågade av tunna trissor från stubben efter en nyss fäd ta. En ny stubbe användes i varje försök så att arbetshöjden i de oika försöken skue bi någorunda jämförbar. Den genomsnittiga snittdiametern inom bark varierade mean z8 och 44 cm, och försökspersonen hann med 3-I4 skär i de oika försöken. Fyttningen av sågen vid påbörjandet av varje nytt skär tog endast några sekunder varje gång, och nästan hea försökstiden upptogs därför av sågning. Den ursprungiga stubbhöjden i varje försök avpassades så att arbetets sutskede skedde i en kroppsstäning, som någorunda motsvarade den normat förekommande. At arbete utfördes med sågsvärdets buksida, varvid sågkedjan drar sågens motorde mot stammen så att mothået får fäste i denna. Försökspersonens syreupptagning bestämdes på samma sätt som i gångförsöken, och pusen under arbetet räknades under femtonsekundersperioder varje minut, eer oftare. 4 Kapsågning. Försöken vid kapsågning utfördes i princip på samma sätt som vid fäning, varvid försökspersonen sågade av tunna trissor från en på pan mark iggande tastam, viken åg så att det inte uppkom någon knipning om sågsvärdet. Arbetet utfördes som s. k. överkapning, viken sker med sågsvärdets buksida och föjaktigen dragande sågkedja. Trädstammens medediameter inom bark varierade i oika försök från 30 ti 33,5 cm, och försökspersonen hann med mean 5 och I9 sågskär under varje försök. I samtiga sågningsförsök var ufttemperaturen i närheten av fryspunkten. Snön runt trädstammarna var titrampad.

12 N. LUNDGREN, U. SUNDBERG och A. LINDHOLM Syreuppta(>ninQ 1 L/min Oxypen consumpfion, Lt'res per mt/iv!e 35, ~~~~--.----------,----------r---------.-----~---.----------, 0.5 0*---.---+---.---+----,----t-----r--+----r--+-----r----1 o 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 12.0 Hastiqhet 1 m/min. Sperd of waf, mefr(j.s pef' minufe ;Fig. 4 Samband mean syreupptagning och gånghastighet vid gång utan börda i oika terräng och vägag. e öpande band, X tikörd, något isig andsväg, + ängsmark, 5-10 cm snödjup, O frusen myr, 32-42 cm snödjup,.,å. 16 % motut, 42 cm snödjup. The reationship between oxygen comsumption and speed of wak, in waking without oad in different terrain and ground conditions. e tread mi, x packed, sighty icy road, + pasture, 5-10 centimetres S;owdepth, O frozen swamp, 32-42 centimetres snowdepth, Å 16 % uphi grade,,p centimetres snowdepth. II. Resutat. 1. Gång ntan börda i oika terräng och vägag. Fig. 4 sammanfattar resutaten över sambandet mean syreupptagning och gånghastighet vid gång utan börda des i fätförsöken i oika terräng och snödjup och des på det öpande bandet i aboratoriet. Det kan anmärkas, att syreupptagningen i de försök, som gjordes på ängsmark med 5-10 cm snödjup, beräknats med hjäp av pusfrekvensen under arbetet (medevärdet av pusfrekvensen efter 4 och 5 minuters gång) och försökspersonens pussyreförbrukningsdiagram erhået i bestämningarna på öpande bandet.

45: ro ARBETsTYNGDEN vm ANVÄNDNING AV MOTORsAGAR r 3 Detta diagram visas nedan i fig. rs. I aa andra försök mättes däremot syreupptagningen direkt. Det framgår av fig. 4, att syreupptagningen vid motsvarande hastigheter varierar betydigt med terräng och snöförhåanden. För erhåande av en viss siffermässig jämförese kan man t. ex. ange vika hastigheter, som i de oika faen uppnås vid en syreförbrukning av 2,2 iter i minuten, d. v. s. vid en energiomsättning på ungefär II kca./min. En sådan jämförese bir naturigtvis approximativ speciet ifråga om försöken på öpande bandet, enär i detta fa en viss extrapoation är nödvändig. Värdet 2,2 iter o 2 jmin. har emeertid vats emedan det enda tigängiga resutatet för gång i motut nära ansuter sig ti denna siffra. Det kan vidare påpekas, att värdet representerar en syreupptagningsnivå, som ofta förekommer vid gång iksom vid andra arbeten i skogen. Med en viss reservation för den angivna osäkerheten erhåes föjande hastigheter vid en syreupptagning på 2,2 iter per minut: Löpande band............................. 130-135 m j min. Tikörd, något isig andsväg.... II3 )) Ängsmark, s-ro cm snötäcke o o o o o o o o o o o o o So )) Frusen myr, 32-42 cm snötäcke.... 54 r6 % motut, 42 cm snötäcke.... 26 )) IOO% ss% 6o% 4I% 20% I fig. 5 har åskådiggjorts, hur arbetsekonomien gestatar sig i de i fig. 4 redovisade försöken. Som mått på arbetsekonomien har vats syreupptagningen i m per >>horisonte kpm>. Antaet horisontea kiogrammeter per minut beräknades härvid som produkten av gånghastigheten i m/min. och kroppsvikten med käder. I de försök med bärning av sågar, för vika nedan ska redogöras, användes vid motsvarande beräkning summan av kroppsvikt och sågvikt. I försöken med användning av >>hjäpredskap>>, såsom bärsee eer snöskor, inräknades däremot inte dessas vikt, emedan härigenom av ättförståeiga skä resutatet ur praktisk synpunkt skue bi atför gynnsamt i jämförese med arbete utan dessa hjäpredskap. Det kan sutigen anmärkas, att hastigheten vid gång i motut omräknats från den verkigen uppmätta (reaterad ti den verkiga vägen) ti den motsvarande horisontea hastighetskomposanten. Detta omräknade värde användes endast vid beräkningen av antaet horisontea kpm, medan däremot den verkiga hastigheten använts i aa fa, då man grafiskt framstät reationen mean syreupptagning och hastighet. Det framgår av fig. 5, att syreupptagningen per horisonte kpm vid gång på öpande bandet passerar ett minimum och därmed arbetsekonomien ett maximum i närheten av en gånghastighet av S5 mjmin. Detta resutat ansuter sig ti tidigare resutat av gångförsök på öpande bandet (HöGBERG, 1947). Vid gång på andsväg igger den amänna nivån tämigen nära den i öpande-

14 N. LUNDGREN, U. SUNDBERG och A. LINDHOLM SyreupptaQnin(, mi per horisonte kpm Oxyr,Jen consvmpton, cubic cenimdres per ho!'zona! ktopramme-mere 110 A 1.D D W 0.6 o 0.5 D vo 0.4 D 0.3 o 0.2 o r----- 0.1 o ~ r--+ v --- / ~ - O.o v o 50 100 150 Hasti~het, m/mtn. Speed of wa/r, merrzs per minvie Fig. 5 Samband mean syreupptagning per horisonte kpm och gånghastighet vid gång utan börda i oika terräng och vägag. öpande band, X tikörd, något isig andsväg, + ängsmark, 5-ro cm snödjup, O frusen myr, 32-42 cm snödjup, ~ r6 % motut, 42 cm snödjup. The reationship between oxygen consumptian per harizonta kiogramme-metre and speed of wak, in waking without oad in different terrain and ground ccnditions. e tread mi, x packed, sighty icy road, + pasture, s-to centimetn:s snowdepth, O frozen swamp, 32-42 centimetres snowdepth, A 16 o/() uphi grade, 42 centimetres snowdepth. bandsförsöken, men däremot visar i detta fa samtiga tre värden en fortgående stegring med ökad gånghastighet. Vid gång i s-ro cm snödjup utar som synes kurvan åt andra hået. Om arbetsförhåandena varit dominerande aeroba, skue detta resutat innebära, att arbetsekonomien här fortgående förbättrades vid ökad gånghastighet. En troigare förkaring är emeertid, att arbetet bivit mera anaerobt vid ökad hastighet, en förkaring som indirekt stödes av tidigare resutat av CHRISTENSEN och HöGBERG (rgso). Den amänna nivån för syreupptagningen i m per horisonte kpm igger i dessa försök i s-ro cm snödjup ca 6o-8o % högre än i de båda tidigare reaterade

45: ro ARBETSTYNGDEN VID ANVÄNDNING AV MOTORSÅGAR 15 försöksserierna. Det måste anmärkas, att dessa siffror är tämigen approximativa, men de ger dock en viss uppfattning om den ökade arbetssvårigheten vid gång i snö. Däremot kan som nyss antytts knappast några sutsatser dras om orsaker ti variationer i kurvornas form. Ännu mindre noggrannhet erhåes vid jämföreser gäande gång i djupare snö och i motut. Man kan dock konstatera vid jämförese med öpande-bandsförsöken, att syreupptagningen per horisonte kpm är ca 150 % högre vid gång i 32-42 cm snö och ca soo % högre vid gång i 16 % motut vid ett snödjup om 42 cm. 2. Bärning av motorsågar. a) Försök på öpande band: Gång på det horisontea öpande bandet sker ju på ett tämigen ideaiskt sätt underag och resutaten av försöken häröver ska därför omnämnas först. I fig. 6 har des angivits syreförbrukningen i iter per minut vid oika gånghastigheter, och des också syreförbrukningen i m per >>horisonte kpm>>. Varje punkt i diagrammet representerar medetaet av de två konsekutiva bestämningarna i motsvarande försök. Det framgår av fig. 6, att syreupptagningen och därmed den aeroba energiomsättningsintensiteten igger kart högre videnhandsbärning av den ättaste sågen (u,o kg) än vid gång utan såg. Om en jämförese göres t. ex. vid en gånghastighet av 85m/min., utgör stegringen ca 30 %-Vid bärning av de båda tyngre sågarna är den motsvarande stegringen vid samma hastighet ca JO% En jämförese av gånghastigheterna vid en syreupptagning på 2, z iter per minut ger föjande resutat: Gång utan börda.... 130-135 m/min. IOO% Bärning av II, o kg såg.... III )) 84% >> 15,8 >> >).... 93 )) JO% >> rg,s >> >>.... 93 )) JO% Av intresse är att det inte var någon säker skinad i syreupptagning mean de båda tyngre sågarna, trots skinaden i vikt. Förkaringen härti får sannoikt ses i den oika bärningstekniken. Den medetunga sågen (15,8 kg) bars med en hand, och då denna såg var ganska bred, måste försökspersonen bära den med handen ganska ångt ut från kroppen, viket erfordrade tämigen kraftiga baanseringsspänningar i båmuskuaturen. Den tyngsta sågen (rg,s kg) å andra sidan bars framför kroppen med båda händerna och med sågen viande mot vänstra årets framsida, viket sannoikt är ett bättre bärningssätt för tyngre sågar, i varje fa på ett så sätt underag som det öpande bandet. Några direkta jämföreser av en- och tvåhandsfattning av den tyngsta sågen kunde inte göras, emedan försökspersonen inte orkade bära den tiräckigt änge med en hand.

r6 N. LUNDGREN, U. SUNDBERG och A. LINDHOLM Syreuppaqninq, Ljmin. Oxy~en consumpion. L i/res per minu/e 3.o-.-----...,--------,--------,---------, 0.5 0.30 Syrczuppa(ninq, mi per horisonte kpm Oxyqen consumpion, cubic cen!t"merrzs pe' horizona! kt!opramme-me/re 0.15 o 60 70 BO 90 100 110 120 130 Hasti~het, mjmin O.oob~--.----+---.-----1----,.---+----.---- Speed of wa, meres per minvie Fig. 6. Samband mean syreupptagning och hastighet vid gång på öpande band med och utan bärning av motorsåg. e gång utan såg, x bärning med en hand av II,o kg såg, + bärning med en hand av 15,8 kg såg, O bärning med två händer av 19,5 kg såg. The reationship between oxygen consuroption and speed of wak, in waking on the tread mi with and without power saw. e without power saw, X carrying in one hand of the II.O kiogrammes power saw, + carrying in one hand of the r5.8 kiogrammes power saw, O carrying in two hands of the rg.5 kiogrammes power sa w. Resutaten i fig. 6 över syreupptagningen i m per horisonte kpm visar, att arbetsekonomien är kart bättre vid gång utan såg än vid bärning av den ättaste sågen och bättre vid denna än vid de båda tyngre sågarna. Vid gång

4 s: ro ARBETSTYNGDEN VID ANVÄNDNING A V MOTORSAGAR 17 utan såg och bärning av den ättaste sågen företer kurvorna över syreupptagningen per kpm ett minimum och därmed arbetsekonomien ett maximum vid en hastighet i närheten av 85m/min. Kurvan för bärning av den tyngsta sågen företer, ehuru inte ika kart, ett iknande, uppåt konkavt föropp, möjigen med ett minimum vid en hastighet av 75 m/min. Kurvan för den meersta sågvikten är däremot svagt konvex uppåt. Huruvida detta beror på tifäiga orsaker eer om det är uttryck för avvikeser i de mekaniska betingeserna av ovan angiven art kan inte avgöras på basen av de föreiggande försöken. b) Gång på andsväg: Fig. 7 demonstrerar resutaten ifråga om arbetsintensitet och arbetsekonomi vid gång med och utan motorsåg på horisonte andsväg med tikört och något isigt snötäcke. Som synes gjordes i detta fa inga försök med sågvikten 15,8 kg. Det framgår av fig. 7, att även i detta fa syreupptagningen stegras avsevärt med ökad sågvikt. Om en jämförese göres t. ex. vid en gånghastighet på 75 m/min., finner man, att syreupptagningen är ca 30 resp. roo% högre vid bärning av den ätta och den tunga sågen i jämförese med gång utan börda. En jämförese av gånghastigheten vid en syreupptagning på 2,2 iter per minut i ikhet med de tidigare gjorda ger föjande resutat: Gång utan börda.... Bärning av rg,s kg såg.... II3 mfmin. 82 >> IOO% 73% Av fig. 7 framgår vidare, att syreupptagningen per horisonte kpm är ca 20 % högre och arbetsekonomien såunda i motsvarande grad sämre vid bärning av n,o kg sågen än vid gång utan börda. Vid bärning av rg,s kg sågen är arbetsekonomien avsevärt mycket sämre i det att syreupptagningen per horisonte kpm t. ex. vid en gånghastighet om 75 mjmin. är ca 6o % högre än vid gång utan börda. Beträffande kurvornas föropp kan het amänt sägas, att syreupptagningen per kpm ökas vid ökad gånghastighet. Huruvida minima föreigger i ikhet med de i fig. 5 och 6 demonstrerade kan inte säkert avgöras ti föjd av det ringa antaet observationer. c) Gång på pan mark med 5-10 cm snötäcke: Vid försöken över gång i ospårad, 5-10 cm djup och tämigen ös nysnö på sät horisonte ängsmark utfördes som tidigare nämnts endast pusmätningar. Resutaten av dessa demonstreras i fig. 8. Värdena i diagrammet utgör medevärdet av de två sista arbetsbestämningarna i varje försök, d. v. s. efter 4 och 5 minuters arbete. Det framgår av diagrammet i fig. 8, att pusnivån är kart högst vid bärning av den tyngsta sågen och därnäst för den medetunga sågen, medan det inte är någon säker skinad mean bärning av den ättaste sågen och gång utan börda. Dessa resutat avviker såunda i några detajer från dem under a) och b) angivna, viket sannoikt sammanhänger med markförhåanden jämte 2*-Medd. från statens skogsforskningsinstitut. Band 45." IO.

18 N. LUNDGREN, U. SUNDBERG och A. LINDHOLM Syreupp1aqninQ. L/min. Oxyr,Jen coosump/;on, Lires per minu/e 3.o,.--------.---------.-----,-------, 2.5 0.5 0.30 Syreupp1aqninq, mi per horison1e kpm Oxypen consumpion, cub/c cenimeres per hof'zona/ /(1/opramme-mere O.oo-t.t'--r---,---+-----.---+--,.-----,f-----,-----1 o 50 50 70 80 90 100 110 120 130 Hashqhrzt, m/min. Speed of wa.k, mefres per minu/e Fig. 7 Samband mean syreupptagning och hastighet vid gång på tikörd, något isig andsväg med och utan bärning av motorsåg. gång utan såg, X bärning med en hand av II,o kg såg, O bärning med två händer av 19,5 kg såg. The reationship between oxygen consumptian and speed of wak, in waking on packed, sightt icy road with and without power sa w. e with,out power saw, x carrying in one hand of the II.o kiogrammes power saw, O carrying in two hands of the 19.5 kiogrammes power saw. tifäiga variationer i försöksbetingeserna. I princip iustreras dock även här den avsevärt ökade ansträngningen i förhåande ti gånghastigheten vid ökad sågvikt. Om en jämförese göres t. ex. vid en pusfrekvens på 150 sag i

45: IO ARBETsTYNGDEN VID ANVÄNDNING A v MOTORsAGAR r g Pusfrekvens Pu/se ra/e 200.---------,---------,---------.---------, 100+---------+---------+---------T---------i 50+---------~-------+---------r-------- o~---r--~----~--,_---,--~----~--~ o 50 60 70 80 90 100 110 120 Hasiqhczt, mjmin. Speed of war, me/res,per minu/e Fig. 8. Samband mean pusfrekvens och gånghastighet v1d gång med och utan motorsåg på ängsmark med s-ro cm snödjup. e gång utan börda, X bärning med en hand av rr,o kg såg, + bärning med en hand av 15,8 kg såg, O bärning med två händer av 19,5 kg såg. The re!ationship between puse rate and speed of wak, in waking with and without power sa w on pasture with 5-10 ~entimetres snowdepth. e without power sa w, x carrying in one hand of the II. o kiogrammes power sa w, + carrying in one hand of the 15.8 kiogrammes power saw, O carrying in two hands of the 19.5 kiogrammes power saw. minuten, viken enigt diagrammet i fig. r8 motsvarar en syreupptagning på ca 2,4 iter per minut, erhåes föjande hastigheter: Gång utan börda.... 94 m/min. IOO% Bärning av n, o kg såg.... gr )) 97% )) )) rs,s )) )).... 83 )) 88% )) )> rg,s )) )).... 68 )) 72% d) Gång på pan mark med 32-42 cm snötäcke: Fig. 9 visar syreupptagningen per minut vid gång med och utan bärning av de oika motorsågarna på horisonte frusen myrmark med ett snötäcke, som i oika mätningar varierade mean 32 och 42 cm. Snön var i dessa försök tämigen grovkornig och

20 N. LUNDGREN, U. SUNDBERG och A. LINDHOLM Syreuppa(ninQ, L/ min. Oxyr(en consump/on, L!res per minu/e 3.5 3.o.,...-- - 2.5 2.0 -...-- --...)( /* /' ~ ~ / ( -Y' 1.5 to 0.5 O. o " o 20 25 30 35 40 45 so 55 60 65 70 Hasi~hd, m/min. Speed of wak, meres per minu/e Fig. 9 Samband mean syreupptagning och gånghastighet vid gång med och utan bärning av motorsåg des på frusen myr och des i motut. e gång utan börda, X bärning med en hand av II,o kg såg, + bärning med en hand av 15,8 kg såg, O bärning med två händer av 19,5 kg såg, --- gång på frusen myr med 32-42 cm snödjup, ---- gång i r6 % motut med 42 cm snödjup. The reationship between oxygen consumptian and speed of wak, in waking with and without power sa w on frozen swamp and in uphi grade. e without power sa w, x carrying in one hand of the 1 r. o kiogrammes power sa w, + carrying in one hand of the 15.8 kiogrammes power saw, O carrying in two hands of the 19.5 kiogrammes power saw, --- waking on frozen swamp in 32-42 centimetres snowdepth, ---- waking in r6 % nphi grade in 42 centimetres snowdepth. med ett skarskikt som mestades brast för varje steg. Diagrammet visar också resutaten från gångförsöken i motut, vika ska beskrivas i det föjande avsnittet. Det framgår av fig. g, att syreupptagningen ökade på ett mycket regebundet sätt med titagande sågvikt. En jämförese av gånghastigheterna vid en syreupptagning på 2,4 iter per minut, viken nära ansuter sig ti ovan gjorda jämföreser och vid viken ingen extrapoation av kurvorna behöver göras, ämnar föjande resutat:

4s: 10 ARBETSTYNGDEN VID ANVÄNDNING A V MOTORSAGAR z r Gång utan börda.... 58 mjmin. IOO% Bärning av rr,o kg såg.... 52 )) go% )) )) I5,8 )).... 45 )) 78% >> >> rg,s >> >>.... 40 6g% Fig. ro demonstrerar resutaten ifråga om arbetsekonomi för de just nämnda försöken. Det framgår; att syreupptagningen per horisonte kpm är genomgående högre och arbetsekonomien såunda sämre vid ökad sågvikt. Skinaderna är emeertid inte så stora som i de i tidigare avsnitt beskrivna försöken vid gång på bättre underag. Detta är het naturigt med tanke på att >>tomgångskostnadem i energi enbart för att gå i den djupare snön är så avsevärt mycket större, att merbeastningen vid bärning därför kommer att betyda reativt mindre. Det kan vidare påpekas om resutaten i fig. ro, att kurvorna för gång utan börda och för bärning av den ättaste sågen suttar svagt uppåt med gånghastigheten. För de båda tyngre sågarna är förhåandet däremot det omvända. e) Gång i I6% motut med ett genomsnittigt snötäcke om 42 cm: SÖm redan omnämnts, visar fig. g och ro även resutaten från försöken vid gång i motut. Snön var också i dessa försök tämigen grovkornig och täckt av ett vanigen icke bärande skarskikt. Som synes, gjordes bara en observation av gång utan börda, varjämte bärningsförsök endast utfördes med den ättaste sågen (rr,o kg). Då det var omöjigt att hitta ett så ångt motut i skogen med oförändrad stigning och öppen terräng, att det skue räcka ti för såvä förarbetstiden som sjäva provtagningstiden, fick försökspersonen i samtiga försök med gång i motut gå på pan mark under förarbetstiden, varpå han omedebart fortsatte uppför motutet, där uppsamingen av utandningsuft skedde. Det framgår av fig. g, att syreupptagningen vid bärning av sågen är mycket högre än vid gång utan börda. Den enda siffermässiga jämförese, som kan göras med någorunda signifikans i dessa försök, är att jämföra syreförbrukningen vid en gånghastighet på z6 mjmin. Det framgår, att syreupptagningen vid denna hastighet är något mer än 30 % högre vid bärning av sågen än vid gång utan börda. Att det även är en stor skinad i arbetsekonomi framgår av fig. ro. f) Försök med oika bärningssätt: Då det framgick under försökens gång, att bärning i varje fa av de båda tyngre sågarna var mycket ansträngande på grund av statiska muskespänningar framförat i fingrar, händer och armar, åg det nära ti hands att pröva, om ansträngningen kunde minskas genom användning av en bärsee. Vidare gjordes några jämföreser mean bärning av sågen med händerna och på ena axen. Den använda bärseens konstruktion framgår av fig. rr. Som synes består den av en bred tyggjord med regerbar ängd, som försökspersonen bar runt

22 N. LUNDGREN, U. SUNDBERG och A. LINDHOLM Syrrwppaqninq, mi per horisonte kpm Oxypen consumpion, cuoic cenimrzrrzs per orizona! ho[jramme -me/re 1.20 \ '\ 1.10 '\ '\ '\'\ too \ 0.90 "'\ x O. so 0.70 0.60 0.50... -o """ 0.40 0.30 0.20 0.10 O.oo o 25 30 35 40 45 50 55 60 65 Hastiqhet, mjmiri Speed of wak, mer12s pr2r minu/e Fig. ro. Samband mean syreupptagning per horisonte kpm och gånghastighet vid gång med och utan bärning av motorsåg des på frusen myr och des i motut. gång utan börda, X bärning med en hand av II,o kg såg, + bärning med en hand av 15,8 kg såg, O bärning med två händer av 19,5 kg såg,--- gång på frusen myr med 32-42 cm snödjup, ---- gång i r6 % motut med 42 cm snödjup. The reationship between oxygen consumptian per harizonta kiogramme-metre and speed of wak, in wating with and without power saw on f.rozen swamp and in uphi grade. e without power sa w, x carrying in one hand of the rr.o kiogrammes power saw, +carrying in one hand of the 15.8 kiogrammes power saw, O carrying in two hands of the 19.5 kiogrammes power saw, --- waking on frozen swamp in 32-42 centimetres snowdepth, ---- waking in 16 % uphi grade in 42 centimetres snowdepth.

45: ro ARBETSTYNGDEN VID ANVÄNDNING A V MOTORSÅGAR 23 Fig. II. Den under försöken provade bärseen. The girth, used in the tests in carrying the power sa ws. båen över högra axen, och viken var försedd med en stor karbinhake i vardera ändan, som hakades ti såghandtagen. För undvikande av atför okaiserat tryck på axen var gjorden försedd med en axeputa av samma typ, som används på ryggsäckar. Försökspersonen bar sågen hängande i seen och viande mot vänstra årets framsida, varvid han endast behövde stödja såghandtagen het ätt med händerna för att baansera sågen. Bärseen prövades des med de två tyngre sågarna i försök på öpande bandet och des med 15, s kg sågen vid gång på den frusna myren med ca 30-40 cm snödjup. I försöken på det öpande bandet visade det sig, att försökspersonen fann arbetet subjektivt betydigt underättat, då han använde bärseen. Resutaten av dessa försök framgår av tabe r. Som synes utfördes med den tyngsta sågen (rg,s kg) p< rvi~a jämföreser av såvä pusfrekvens som syreupptagning vid bärning med och utan see vid hastigheterna 4 och 5 km i timmen (66,7 resp. 83,3 m/min.). Med 15,8 kg sågen gjordes sådana jämföreser däremot endast ifråga om pusfrekvensen. Värdena för syreförbrukningen i tabe r utgör vart och ett medevärdet av de två omedebart på varandra föjande bestämningarna i varje försök. Värdena för pusfrekvensen utgör

N. LUNDGREN, U. SUNDBERG och A. LINDHOLM Tabe I. Pusfrekvens och syreförbrukningsintensitet vid bärning av motorsågar med och utan bärsee. Försök på öpande bandet. Puse rate and oxygen consumptian rate during carrying of power saws with and without the aid of a shouder girth. Experiments on the treadmi. Utan see Med see Minskning i Hastighet, Sågvikt, Without girth With girth syreupptagkmjtim. kg ning med see Speed of wak, Weight of 02, 02, Decrease in kiornetres per the saw, Pus- Pus/min. /min. oxygen uptake ho ur kiogrammes frekvens frekvens with girth Oxygen up- Oxygen up- Puse rate take /min. Puse rate take!jmin. % 4-0 5 0!.54 110!.25 18.8 19.5 122 15.8 129-110 - - 19.5 135 r.sg 121!.52 19.6 15.8 132-118 - - för den tyngsta sågen medenivån efter 5 minuters arbete, d. v. s. under hea den tid varunder syreupptagningen bestämdes. För den ättare sågen, där något mera kortvariga försök gjordes, utgör pusvärdena medenivån efter 4 minuters arbete. Det framgår av tabe r, att användning av bärsee i samtiga fa edde ti en kar minskning av såvä pusfrekvens som syreförbrukningsintensitet. Pusen minskade såunda med 12-19 sag per minut, medan besparingen i syreupptagning uppgick ti nästan 20 %. För iustration av arbetsekonomien vid användning av bärseen i försöken på öpande bandet har i tabe 2 angivits syreupptagningen i m per horisonte kpm vid en gånghastighet av 5 kmjtim. Förutom värdena för bärning av rg,5 kg sågen med händerna och med see har som jämförese tagits med resutaten för gång utan börda och för bärning med händerna av de båda ättare sågarna. I tabeen anges även den procentuea stegringen av värdena för oika sågar utöver värdet för gång utan såg. Detta procentta är av intresse, emedan det ger ett visst uttryck för den extra energiåtgång per kg, som är behövig för bördans håande och kroppens baansering, utan att medverka ti att kroppen och bördan föres framåt i gångriktningen. Man skue med en viss förenking kunna kaa denna stegring för >>det specifika håningsarbete t>>. Det framgår av tabe 2, att detta >>specifika håningsarbete>> vid bärning av den ätta sågen uppgick ti II % av kostnaden per kg och m för enbart gång. Vid den medetunga och tunga sågen är motsvarande värde 35 resp. 30 %, indikerande att de reativa energikostnaderna för baansering av kroppen och för bördans håande bir avsevärt mycket högre i dessa fa. sutigen framgår, att arbetsekonomien är mycket gynnsam och föga avviker från

45: ro ARBETSTYNGDEN VID ANVÄNDNING A V MOTORSÅGAR 25 Tabe 2. Syreupptagning i mi per transporterat kg (kroppsvikt+ sågvikt) och m förfyttning vid gång på öpande band med och utan bärning av motorsågar, vid en hastighet av 5 km i timmen. Försökspersonens kroppsvikt var 80,1 kg. Oxygen uptake in cubic centimetres per harizonta kiogramme metre during wak on the treadmi with and without carrying of power saws, at a speed of wak of 5 kiornetres per hour. The body weight of the subject was 80.1 kiogrammes. % stegring m o 2 per Sågvikt, över värdet för kg Arbetssätt horisonte kpm gång utan såg \Veight of the saw, Type of work C u bi c centimetres of oxygen per % increase above kiogrammes harizonta kpm the va1ue for wak without oad - 1!.0 15.8 19 5 Gång utan såg Wak without oad Bärning med en hand Carrying with one hand Bärning med en hand Carrying with one hand Bärning med båda händerna Carrying with both hands 0.176 0.196 0.237 0.228 Bärning med bärsee 0.183 4 Carrying with shouder girth nivån vid gång utan börda, då den tyngsta sågen bärs med hjäp av bärseen och de mekaniska betingeserna för bördans baansering därigenom bir bättre. Detta betyder med andra ord, att sågen bäres nästan ika ekonomiskt med seen, som man bär t. ex. ökad kroppsvikt eer käderna på kroppen. Vid fätförsöken med bärseen kom endast den medetunga sågen (15,8 kg) ti användning. Försöken utfördes på den frusna myren, som tidigare omnämnts, i ett snödjup om ca 30-40 cm. Som synes av fig. 12 erhös i detta fa det överraskande resutatet, att syreupptagningen var något ägre och arbetsekonomien såunda något bättre vid bärning enbart med händerna än vid användning av bärseen. Skinaden är endast ca 5 % och den kan därför eventuet vata orsakad av tifäiga faktorer. Om den emeertid är verkig, kan orsaken sannoikt ses i röresesättet vid gång i snö under de här rådande speciea förhåandena. Då försökspersonen bar sågen i handen, satte han vanigen ned den på snön under korta ögonbick i takt med stegen. Detta åg ju nära ti hands att göra då han för varje steg sjönk ned genom den tunna skaren, som dock var stark nog att bära sågen. Ett sådant bär~ ningssätt, som sparar en de håningsarbete, var givetvis inte möjigt att tiämpa, då sågen bars med hjäp av bärseen. Det är naturigtvis också omöjigt att bära sågen i handen på ett sådant sätt, om det är barmark, viket ju öpande-bandsförsöken motsvarar. Fig. 12 demonstrerar också resutatet av en jämförese mean bärning av den medetunga sågen enbart i handen och på ena axen, ett bärningssätt - II 35 30

z6 N. LUNDGREN, U. SUNDBERG och A. LINDHOLM Syreupptaqnin~, L/min. Oxyr(rzn consvmpion, L!"frrzs per minvie 3.5 3.0 2.5 ~-... v 2.0 1,5.~~> O. o o 10 20 30 SyruppaQninQ, Ljmin. Oxy!(rzn consvmp/on. Lirrzs per minvie 3.5 3.0 2.5 2.0 40 ) v 50 60 70 80 Hasti~hrzt, m/min Speed of wak, me/res per m/nt.1fe v 1.5 (, O. o o 10 20 30 40 50 60 70 80 Hastiqhet, m/min. Speed of wak, merrzs per miri/e Fig. 12. Samband mean syreupptagning och gånghastighet vid bärning av 15,8 kg motorsåg på oika sätt på pan mark i mededjup snö. bärning i ena handen, + bärning med bärsee, X bärning på axen. The reationship between oxygen consumptian and speed of wak, in carrying the 15.8 kiogrammes power sa w in different ways on harizonta ground in 32-42 centimetres snowdepth. e carrying in one hand, + carrying in the girth, x carrying on the shouder.

45: ro ARBETSTYNGDEN VID ANVÄNDNING AV MOTORSÅGAR 27 Fig. 13. Den i försöken använda snöskon. The snow shoe used in the tests. som är ganska vanigt, då det gäer att transportera en motorsåg över ängre sträckor. Som synes av fig. rz erhös ingen skinad i syreupptagning och därmed i energimässig arbetsekonomi mean dessa båda bärningssätt. g) Försök med snöskor och med oika typer av gummistövar: Snöskor av växande mode användes på enstaka hå inom svenskt skogsbruk, ehuru i betydigt mindre omfattning än i Nordamerika. Undersökningar över nyttan av snöskor har tidigare gjorts vid Gymnastiska Centrainstitutet av CHRISTENSEN och HöGBERG (rgso). På försag av professor CHRISTENSEN utfördes även i den föreiggande undersökningen några prov med en snöskomode, vars utseende framgår av fig. 13. Försöken skedde under bärning av den ättaste motorsågen (n,o kg) des på horisonte mark med ca 30-40 cm sriödjup och des i r6% motut med ungefär samma snödjup. Försökspersonen var tidigare het obekant med användning av snöskor och kunde på grund av bristande tid endast ägna sammanagt ungefär en timme åt att öva sig med dem. Det visade sig emeertid, att han på denna korta tid ärde sig tekniken att gå med snöskor tämigen vä. I samtiga tidigare refererade fätförsök bar försökspersonen sina.egna tämigen sitna gummistövar. Paraet med snöskoförsöken gjordes en jämförese mean gång med dessa stövar och med två typer av fabriksnya gummistövar, den ena med grovretfade suor och den andra med mera finreffade (se fig. 14). Resutaten av samtiga dessa försök demonstreras av fig. rs. Det framgår omedebart, att det inte är någon säker skinad i syreupptagning vid gång med motsvarande hastigheter med de tre oika typerna av stövar. Däremot ser

z8 N. LUNDGREN, U. SUNDBERG och A. LINDHOLM Fig. q. Suorna av de provade gummistövarna. The saes of the rubber boats used in the tests. man, att arbetsekonomien var kart bättre vid användning av snöskor än vid gång med gummistövar, såvä i försöken på horisonte mark som i motut. I båda faen uppgår vinsten i syreupptagning ti zo~zs %. Det är såunda tydigt, att bärningsarbetet avsevärt underättades genom snöskorna, och detta resutat är desto mera signifikant som ju försökspersonen praktiskt taget saknade förövning i gång med snöskor. 3 Sågning. a) Sågning av >>fähugg>>: I försöken vid sågning av fähugg gjordes som tidigare nämnts endast mätningar av pusfrekvensen des under arbete och des under tiden närmast efter arbetets sut. Resutaten har sammanstäts i fig. r6. Varje punkt i diagrammet i figuren utgör medetaet av tre observationer. Det framgår omedebart av diagrammet, att pusfrekvensen under detta kortvariga arbete endast hann nå upp ti ungefär roo sag per minut. Pusfrekvensen i stående stäning före arbetet uppmättes endast i några få försök, i vika resutat mean 8o och go per minut erhös. Det visar sig vidare, att pusen återgått ti denna ungefäriga vianivå redan r-r7f minut efter arbetets sut. Man kan såunda dra den sutsatsen, att bodcirkuationen under

<~s= ro ARBETsTYNGDEN vm ANVÄNDNING AV MOTORsAGAR zg Syr12upptaqninq, Lf min Oxy~en consvmp/ion, Ldres ;;er m/nu/e 35 Jo....,.,.,A 2.5 2.0 er- -- y { 15 to 0.5 Do o 10 20 30 40 50 60 70 80 HastiQhef m/min. Speed of wa/a; me/res per minvie Fig. 15. Samband mean syreupptagning och gånghastighet vid bärning av rr,o kg motorsåg i mededjup snö på pan mark och i motut. Användning av oika fotbekädnad och snöskor. banksitna gummistövar, x gummistövar med grovreffade suor, + gummistövar med finreffade suor, O snöskor, --- gång på horisonte mark med 32-42 cm snödjup,---- gång i r6 % motut med 42 cm snödjup. The reationship between oxygen consuroption and speed of wak, in carrying the 11.0 kiogrammes power saw in 32-42 centimetres snowdepth on harizonta ground and in uphi grade. Use of different rubbet boots and snow shoes. rubber boats with worn saes, x rubber boats with roughy natehed saes, + rubber boats with sma-natehed saes, O snow shoes, --- wak on harizonta ground in 32-42 centimetr~s snowdepth, ---- wak in r6 % uphi grade in 42 centimetres snowdepth. det kortvariga arbetet adrig hinner utsättas för någon hög beastning, och att arbetet inte kan betraktas som särskit energikrävande. Det önar sig knappast att på basen av det föreiggande materiaet göra några jämföreser mean oika sågar, även om vissa smärre skinader i arbetspusnivå syns i diagrammet. Ej heer är det några anmärkningsvärda skinader mean sågning med skjutande eer dragande sågkedja. b) Fäsågning och kapning: Försöken vid fäsågning och kapning utfördes i motsats ti försöken vid sågning av fähugg med en så ång arbetstid, att aeroba arbetsförhåanden hann uppkomma. Resutaten ifråga om syre-

N. LUNDGREN, U. SUNDBERG och A. LINDHOLM Pusfrekvens Pu/se ra/e 150 A Pusfrekvens A/se r ae 150 100 o i 100 x o ~ ' @ 50 50 Arbete Ståe.nde via Ar b da Ståe.nde via /ork?ecovery in upr1(jh /ork 1 Recovery in upnqh posure posure o D 0.55 o 0.5 0!1inv es o 1. MinuiZr o 0.55 o 0.5 ~ x B 10 Minuter /1inues Fig. 16. Pusfrekvens under och efter sågning av»fähugg>> med oika motorsågar. A Sågning med ryggen av svärdet (skjutande kedja). B Sågning med buken av svärdet (dragande kedja). sågvikt II,o kg, X sågvikt 15,8 kg, Q sågvikt 19,5 kg. Puse rate during and after "sawing of under~cut" with the different power saws. A Sawing with the back side of the bar (pushing chain). B Sawing with the front side of the bar (puing chain). e the II.o kiogrammes power saw, x the 15.8 kiogrammes power saw, O the 19.5 kiogrammes power saw. upptagning och motsvarande energiomsättning visas av tabe 3 För varje såg och arbete utfördes två försök, och tabeen visar medevärdet och spridningen för dessa. Det framgår av tabe 3, att medevärdena för oika sågar vid fäsågning varierade mean 1,12 och r,zsiter syre per minut, medan motsvarande variation vid kapning var o,gr-1,13 iter per minut. Fäsågningen tenderar att vara något tyngre än kapningen med motsvarande såg, även om en viss överappning av de fåtaiga värdena föreigger. Likaså är det en tendens ti högre värden med ökad sågvikt, även om också här skinaderna är små och insignifikanta. Sammanfattande kan emeertid sägas, att samtiga värden igger inom grupperna >>ätt» eer >>medetungt» arbete enigt den kassificering som angivits av CHRISTENSEN och NILSSON (1954). I en förberedande försöksserie studerades fäningen och kapningen endast med pusmätningar, och det kan vara av intresse att referera även dessa försök. Resutaten demonstreras av diagrammet i fig. IJ, vari varje punkt motsvarar medetaet för 2-3 observationer. Det framgår av diagrammet,

45 : ro ARBETSTYNGDEN VID ANVÄNDNING A V MOTORSAGAR 3I Pu Is frekvens Pu!se rafe 150 Fä n in(> Fe/im( 100 o o ~ o o x o so+----,,.-----,----.--~-..-------.--..., 6 M i n ute r O 2 3 4 5 /1inues Pusfrrzkvrzns Övarkapnin( Puse rae Cross- cuin(j 150 100 ~ o ~ o ~ o x o x Minutrzr O 2 3 4 5 /1inues 50+---,----r----~----,-----~--~ 6 Fig. 17. Pusfrekvens under oavbruten fäsågning och överkapning med oika motorsågar. sågvikt II,O kg, X sågvikt 15,8 kg, Q sågvikt 19,5 kg. Puse rate during eontinuous feing and eross-entting with the different power saws. e the II.o kiogrammes power sa w, x the 15.8 kiogrammes power sa w, O the 19,5 kiogrammes powersaw. Tabe 3. Syreupptagning och motsvarande energiomsättning vid sågning med motorsåg. Oxygen uptake and the corresponding energy output in sawing with power saws. Sågvikt Weight of saw Arbete Work 1I.O kg 15.8 kg 19-5 kg O z j min. kcajmin.j O z kcajmin.j 11~in. kcafmin. /min. F"" a nmg... L 12 5 5 L 12 5 5!. 2 8 6.4 Feing 0.91-1.32 4.4-6.5 I.II-1.13 5 4-5 5 1.12-1.43 5.5-7.2 K apmng... 0.91 4 3 I.OI 4 9 1.13 5 5. 0.89-0.92 4-3-4 4 o.96-1.o5 4 7-5 0 1.09-1.17 5-3-5 7 Cross euttmg

32 N. LUNDGREN, U. SUNDBERG och A. LINDHOLM att pusnivån vid såvä fäning som kapning är kart högre vid arbete med den tyngsta sågen (19,5 kg), medan ingen säker skinad föreigger mean de båda andra sågarna (rr,o och rs,s kg). Vid fäning når pusfrekvensen för den tyngsta sågen upp ti ca rro sag per minut, medan den igger ro a 12 sag ägre för de båda andra sågarna. Vid kapning är pusfrekvensen för vardera av de tre sågarna ägre än vid fäning och når för den tyngsta sågen endast 97-98 sag per minut. Med användning av de i fig. 17 demonstrerade pusnivåerna samt pussyreupptagningsdiagrammet i fig. r8 kan en approximativ uppskattning göras av syreupptagningen i dessa sågförsök. Man får vid en sådan beräkning värden på 1,3-1,6 iter syre i minuten vid fäsågning och r,o-1,3 iter per minut för kapning. Som synes, är dessa beräknade värden av samma storeksordning som de i tabe 3 visade, direkt uppmätta värdena. Som en jämförese ti de här iakttagna värdena för syreupptagning och energiomsättning vid motorsågning kan nämnas, att LUND, LUNDGREN, LUTH MAN och otterman (1948) fann en genomsnittig energiförbrukning på rr kca per minut (ca 2,25 iter syre per minut) vid fäning med svans och 9 kca per minut (ca r,85 iter syre per minut) vid kapning med bågsåg. Det är såunda tydigt, att det egentiga sågningsarbetet avsevärt underättas vid användning av motorsåg. 4. Pusfrekvensens och andningens samband med syreupptagningen vid variationer i oka muskeansträngning. Det är väkänt från itteraturen, att pusfrekvensen under arbete står i ett mer eer mindre rätinjigt förhåande ti syreupptagningen, och att pusfrekvensen vid en viss syreupptagning varierar med betingeserna för det venösa återfödet ti hjärtat, varvid samspeet mean ortostatiska effekter och aktiviteten hos )>muskepumpem i kroppens nedre dear spear en viktig ro (AsMUSSEN, CHRISTENSEN och NIELSEN, 1939). Därjämte har av några författare framförts den åsikten, att arbetspusfrekvensen skue vara beroende av graden av oka muskeansträngning. Det här föreiggande försöksmateriaet erbjuder en möjighet att studera den sistnämnda frågan. Man kan nämigen direkt förutsätta, att den okaa muskebeastningen, speciet i form av statiska kontraktioner i fingrar, händer, armar och bå, var högst oika i oika serier av försök. Detta gäer t. ex. gång utan börda i jämförese med bärning av motorsåg. Samma förhåande råder, om man jämför bärning av sågar med oika vikt eer bärning enbart med händerna och med hjäp av bärsee. Vidare är det en kar skinad i detta avseende mean sågning med motorsåg, som ju främst innebär ett statiskt håningsarbete, och gång utan börda, som är ett ganska utprägat dynamiskt arbete med detagande av stora musker.