Revisionsrapport* Uppföljning palliativ vård Eskilstuna kommun Februari 2008 Kerstin Svensson, certifierad kommunal revisor *connectedthinking
Innehållsförteckning 1 Uppdraget...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Revisionsfråga...3 1.3 Metod och avgränsning...3 2 Resultatet...4 2.1 Kommunstyrelsens behandling av rapporten 2005-03-08...4 2.2 Uppföljning i december 2007...4 2.2.1 Särskilda vårdplatser för vård i livets slut...4 2.2.2 Korttidsboenden...5 2.2.3 Uppföljning och utvärdering...6 2.2.4 Individuella vårdplaner...6 2.2.5 Samarbete med landstinget...7 2.3 Sammanfattande bedömning...7 Bilagor 1 Kommunstyrelsens svar till revisorerna 2
1 Uppdraget 1.1 Bakgrund Kommunens revisorer granskade år 2004 den palliativa vården eller vård i livets slut. Den övergripande revisionsfrågan var om den palliativa vården inom den kommunala verksamheten bedrevs på ett ändamålsenligt sätt utifrån WHO.s rekommendationer. Revisorernas granskning visade att vård i livets slut utgör en väsentlig del i omvårdnaden och är ändamålsenlig inom nämndernas särskilda boenden. Däremot kunde granskningen konstatera att även inom kommunens korttidsplatser förekom relativt ofta vård i livets slut. Dessa har som primär uppgift att rehabilitera och är inte anpassade till att bedriva vård i livets slut. Vård i livets slut sker även allt oftare i ordinärt boende. I missiv till nämnderna har revisorerna särskilt lyft: Behov av särskilda vårdplatser för vård i livets slut för äldre behöver analyseras. Den palliativa vården behöver uppmärksammas inom kommunens korttidsboenden. Formerna för uppföljning och utvärdering behöver utvecklas. Individuella vårdplaner behöver få en tillämpning som överensstämmer med fastställda beslut. Den palliativa vården behöver lyftas fram i kommunernas samarbete med landstinget, bland annat behöver ansvarfördelningen tydliggöras. 1.2 Revisionsfråga Kommunens revisorer har i sin plan för 2007 beslutat att följa upp ovan nämnda granskning och uppdragit till Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers att genomföra granskningen. Revisionsfrågan är: Vilka åtgärder har vidtagits för att erhålla en mer ändamålsenlig vård utifrån revisorernas synpunkter? 1.3 Metod och avgränsning Uppföljningen har genomförts genom att ta del av nämndernas svar till revisorerna, genom intervju med verksamhetschef, projektledare för Kompetensstegen och tillförordnad medicinskt ansvarig sjuksköterska inom Vuxenförvaltningen samt studier av dokumentation. 3
Uppföljningen har begränsats till Vuxenförvaltningen vad avser intervjuer i och med att de satsningar som gjorts har gällt hela kommunen och kommit även Torshälla Stads Nämnd till del. 2 Resultatet 2.1 Kommunstyrelsens behandling av rapporten 2005-03-08 Vuxennämnden lämnade yttrande till Kommunstyrelsen den 16 december 2004. Nämnden skriver att den enskildes önskemål ska vara vägledande för var vård i livets slut ska bedrivas. Detta innebär att ingen särskild enhet för vård i livets slut ska inrättas, men att kompetens och resurser ska finnas för bra vård i livets slut på alla särskilda boendeformer inom förvaltningen. Vuxennämnden avser att uppdra till förvaltningarna att se över och analysera behovet av kompetens, stödresurser och beredskap för att bedriva bra vård i livets slut inom samtliga särskilda boenden för äldre. Vad gäller vård i livets slut i ordinärt boende har nämnden tagit initiativ till en diskussion om ansvarsfördelningen med landstinget inom ramen för närvårdsprojektet i Sörmland. Torshälla Stads nämnd lämnade yttrande till Kommunstyrelsen den 18 januari 2005. Nämnden föreslår Kommunstyrelsen att hänsyn ska tas till revisionsrapportens utvecklings- och förbättringsförslag i fortsatt budgetarbete samt att medverka till att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan landsting och kommun. Båda nämndernas svar återfinns i sin helhet i bilaga 1. 2.2 Uppföljning i december 2007 2.2.1 Särskilda vårdplatser för vård i livets slut Behov av särskilda vårdplatser för vård i livets slut för äldre behöver analyseras. Sedan i oktober 2007 finns åter slutenvårdsplatser för palliativ vård på Mälarsjukhuset, genom Viktoriaenheten. Från början fem platser, som sedan i januari i år utökades till tio platser. Geriatriker finns knuten till verksamheten. Den sjukhusanslutna hemsjukvården, SAH, har idag 20 platser och kommer att utöka till 30. 4
Planeringen har utgått från den kartläggning som genomfördes på initiativ av landstinget år 2005. Inom kommunen finns uppfattningen att det inte ska inrättas någon särskild enhet för vård i livets slut, men att kompetens och resurser ska finnas för bra vård i livets slut på alla särskilda boendeformer. Utbildning i palliativ vård pågår. Hittills har 800 anställda inom kommunen, både från Torhälla Stads förvaltning och Vuxenförvaltningen utbildats. Totalt inom projektet kommer 1 200 personer att utbildas. Utbildningen omfattar 24 timmar per person och kommer att pågå under hela 2008. 2.2.2 Korttidsboenden Den palliativa vården behöver uppmärksammas inom kommunens korttidsboenden. De intervjuade menar att man inte kan förhindra vård i livets slut på korttidsplats. Statistik för tre av kommunens korttidsboenden under 8 månader 2006 visade följande: Totalt antal platser 97 dödsfall 39 Lotsen och Kompassen 44 dödsfall 23 De förändringar som genomförts sedan granskningstillfället är främst tre enligt de intervjuade: Ökad kompetens inom korttidsboenden om vård i livet slut. Primärvården tar ett större ansvar (läkarmedverkan). Viktoriaenhetens tillkomst. Utökning av SAH. Personal från korttidsboende ingår i ovan nämnda utbildningssatsning och kommer att få del av vårdprogram och manualer. Gällande läkaravtal uppfattar de intervjuade som relativt förmånliga och insatsen inom de särskilda boendena inklusive korttidsboende som väl fungerande. För 90 brukare finns tillgång till en geriatriker, vilken fungerar som konsult till övriga läkare. Landstinget söker även efter fler geriatriker. Lokala avtal om läkarmedverkan ska skrivas under 2008. Primärvården har även samverkansavtal med den slutna vården. Rutinen för utskrivningsklar patient har ändrats så att det idag är nödvändigt för patientansvarig läkare att kvittera mottagandet, tidigare kunde detta göras av distriktssköterska. Detta uppfattar man har inneburit att primärvården tar ett större ansvar. 5
Kommunen har sedan sommaren en låg kostnad för patienter som bedömts som utskrivningsklara av läkare och korttidsboendena har även haft tomma platser. Kommunens ordning och resurs i samband med utskrivning från sjukhuset och samordnad vårdplanering anser de intervjuade vara främsta anledningen till att detta fungerar väl. 2.2.3 Uppföljning och utvärdering Former för uppföljning och utvärdering behöver utvecklas. Inom kommunen har inga särskilda mål för den palliativa vården tagits fram utan man inväntar det vårdprogram som är under utarbetande. Den registrering av palliativ vård som har startat kommer att ge ett bättre underlag och ökade möjligheter för uppföljning både per enhet och för kommunen totalt sett. Den ger även ökade möjligheter för kvalitetssäkring och till jämförelser med andra kommuner. 2.2.4 Individuella vårdplaner Individuella vårdplaner behöver få en tillämpning som överensstämmer med fastställda beslut. Revisorerna har i ett par granskningar lyft problemet med att individuella vårdplaner inte upprättas i enlighet med de politiskt fattade besluten. Två områden har prioriterats inom äldrevården, det ena är palliativ vård och det andra är individuella vårdplaner. Tidigare benämndes dessa målstyrda insatsplaner, MIP. Idag kallas dessa istället genomförandeplaner. Kommunen har inom vuxenförvaltningen anställt en socialt ansvarig samordnare, SAS, vars uppgift bland annat är att tillse att planer upprättas och hålls aktuella. För år 2007 utgår de intervjuade från att planer finns till 100 % inom de särskilda boendena, däremot är man något osäker vad gäller ordinärt boende (hemvården). Under 2008 ska samtliga brukare ha aktuell plan! För att nå detta har utbildningsinsatser genomförts under 2006 och 2007. Utbildningen har vänt sig till enhetschefer och till två så kallade dokumentstödjare per arbetsplats. En ny rutin för införande av genomförandeplaner är upprättad. Under år 2008 kommer ett nytt IT-system att införas TRESERVA. Systemet ska vara mer tillgängligt och ge en bättre överblick än tidigare system. 6
2.2.5 Samarbete med landstinget Den palliativa vården behöver lyftas fram i kommunernas samarbete med landstinget, bland annat behöver ansvarsfördelningen tydliggöras. Båda nämnderna var eniga med granskningens slutsats om att denna diskussion behövde förstärkas. I samband med att Regionförbundet bildades lades utskottet för vård- och omsorgsfrågor ner. Politiskt forum saknades därmed under en tid. Vid årsskiftet 2006/2007 startades SOVIS (samverkan vård och omsorg i Sörmland) där landstinget och varje kommun i länet är representerad både på politisk nivå och på ledande tjänstemannanivå. År 2005 genomfördes en översyn av den palliativa vården i länet av det Medicinska rådet på uppdrag av landstingsdirektören och i februari 2006 beslutade Hälso- och sjukvårdsnämnden att inrätta ett länsövergripande Palliativt råd. Sedan 2006 finns ett Palliativt råd med bland annat representanter från Eskilstuna kommun. Divisionschef Närvård har gett rådet direktiv att ansvara för att den palliativa vårdfilosofin överförs till alla vårdgivare samt att skapa länsövergripande vårdprogram för palliativ vård. Rådet arbetar med: Kartläggning av utbildningsinsatser genomfört. Producera vårdprogram arbetet pågår. Arbeta fram en lathund för arbetet, manual i fickformat arbetet pågår. Förankring och implementering kvarstår. Införa registrering av palliativ vård, två enheter inom Eskilstuna kommun ingår (Sveavägen och Trumslagargården) - pågår. 2.3 Sammanfattande bedömning Vår bedömning efter uppföljning är att kommunen har uppmärksammat den palliativa vården och vidtagit erforderliga åtgärder för att en mer ändamålsenlig vård i livets slut ska kunna bedrivas. En positiv utveckling har skett både vad gäller tillgång till platser, kompetens bland kommunens egna boenden samt ett ökat stöd från primärvården. Vad gäller dialogen med landstinget uppfattar vi att den framför allt har förts på tjänstemannanivå. Men att forum nu även finns på politisk nivå. 7