STRATEGI fö r små bårnsföstrån i Pårgås ståd 2011-2016

STRATEGI fö r små bårnsföstrån i Pårgås ståd 2011-2016

Pargas stad har en mångsidig, tvåspråkig, flexibel och utvecklingsinriktad dagvårdsverksamhet där barnet är i fokus - barndomen är ett äventyr där vuxna finns som lotsar, sjömärken och trygga hamnar på resan mot öppnare hav. Stadsfullmäktige har 16.11.2010 godkänt strategin för småbarnsfostran i Väståbolands stad 2011-2016. 2

1. INLEDNING... 4 2. VÄRDEGRUND... 5 2.1. Dagvårdens årsrytm... 6 3. LAGAR OCH STYRDOKUMENT SOM STYR VERKSAMHETEN... 7 3.1. Plan för småbarnsfostran... 7 3.2. Subjektiv rätt till dagvårdsplats... 7 3.3. Barnantal enligt lag och förordning... 8 3.4. Avgiftsförordningen... 8 4. NULÄGET... 10 4.1. Barnunderlag... 10 4.2. Verksamhetens resurser... 10 4.2.1. Enheter och dagvårdsplatser...10 4.2.2. Personal...11 4.2.3. Ekonomi...12 4.3. Dagvårdsformer... 14 4.3.1. Beaktande av individuella behov...17 4.4. Samarbete och stödtjänster... 18 5. FRAMTIDEN... 20 5.1. Tankar och önskemål... 20 5.1.1. Barnets tankar och önskemål...20 5.1.2. Familjens tankar och önskemål...22 5.1.3. Personalens tankar och önskemål...23 5.2. Behov inför kommande år... 24 5.3. Konkreta åtgärder... 25 6. UTVÄRDERING... 29 Bilagor 3

INLEDNING Vårfö r stråtegi? Arbetspröcessen Stråtegins uppbyggnåd 1. INLEDNING Under hösten 2009 beslöt stadens bildningsnämnd att uppgöra en dagvårdsstrategi för Väståboland. Nämnden beslöt att strategin skulle göras i två Tjänstemannagruppen Carola Friberg, barnträdgårdslärare Christel Holmström, spec.barnträdgårdslärare Hannele Johansson, fdvledare Jaana Tirkkonen, t.f. daghemsförest. Pia Andersson, daghemsförest. Pia Hotanen, barnomsorgschef olika etapper; en tjänstemannagrupp skulle bereda arbetet genom att samla ihop material och övrig fakta, varefter det skulle väljas en politisk arbetsgrupp för att arbeta vidare med strategin. Vidare beslöt stadsstyrelsen på sitt möte den 25.1.2010 att dagvårdsstrategin hör till de åtgärdsprogram som skall göras i staden, där målsättningen är att åstadkomma varaktiga förbättringar och effektivering av verksamheten. Syftet med dagvårdsstrategin är således att se över befintlig verksamhet och resurser, utvärdera samt föreslå utvecklingsmöjligheter, så att dagvården blir en välfungerande helhetsekonomisk enhet i nära samverkan med övriga sektorer. INLEDNINGEN beskriver varför strategin har gjorts, hur den har arbetats fram och hur den är uppbyggd VÄRDEGRUNDEN beskriver våra värderingar samt vart vi strävar. LAGAR OCH STYRDOKUMENT visar på vilka grunder värderingarna baserar sig. NULÄGET beskriver situationen just nu. Vad har vi att utgå ifrån? Den politiska arbetsgruppen Nina Söderlund Petra Palmroos Timo Söderholm Marica Viitala Mika Niinimäki Andreas von Bergmann Christel Holmström, personal Pia Hotanen, personal FRAMTIDEN beskriver nyckelpersoners tankar, vilka helheter inom verksamheten som behöver utvecklas, samt vilka konkreta åtgärder som bör vidtas för att möta våra behov. UTVÄRDERINGEN beskriver hur vi ämnar följa upp och revidera strategin. Här finns information om vad som görs, när det görs, hur det görs och vem som gör det. Strategin skall fungera som ett sjökort för dagvårdspersonal, beslutsfattare och föräldrar så att man tillsammans tryggt kan navigera mot gemensamma mål på öppnare hav. Dagvården strävar till att utveckla de trumfkort man redan har och väljer således att poängtera skärgårdskulturen, det vill säga vår omgivning, vårt sätt att leva och våra traditioner. Genom strategin och dess målsättningar hoppas vi kunna bidra till att barnet utvecklas till en självständig individ som är stolt över sin härkomst. 4

2. VÄRDEGRUND I grunden bygger dagvårdens verksamhet på både internationella och nationella standarder. Värdegrunden har sina rötter i dessa styrande dokument, men kärnan i verksamheten är ändå vår egen. Vi tror att det bästa resultatet uppkommer då vi lyckas forma verksamheten så, att de övergripande värderingarna förenas med vår egen omgivning och vårt eget sätt att leva. B Barnkonventionen lägger grunden för de lagar och förordningar som styr arbetet inom barnomsorgen B L Lagar och förordningar är utgångspunkten då vi gör upp ramarna för vår verksamhet Vå rderingår Verksåmhetsmå l VA RDEGRUND Välfärdsplanen är det B L V dokument som ger riktlinjerna för all verksamhet som rör barn och familjer Strategin klargör Planen för B L V S dagvårdens övergripande målsättningar B L V S P småbarnsfostran konkretiserar dagvårdens målsättningar B SKÄRGÅR L V S P Vår omgivning och vårt eget sätt att leva präglas av skärgårdskulturen B NYCKLAR SKÄRGÅRD L V S P Ledarna, personalen, fostringsgemenskapen (mellan föräldrar och personal) och tredje/privata sektorn är nycklar som omvandlar grunden från teori till praktik B M T F NYCKLAR SKÄRGÅRD L V S P För oss betyder skärgårdskultur ett samhälle där barnkonventionens principer om lika rättigheter, barnets bästa, barnets rätt till lek och barnets delaktighet lyfts fram och synliggörs, samt att miljö, tvåspråkighet samt flexibilitet och mångfald i verksamheten betonas. Vårt mål är således att... barnkonventionens övergripande värderingar och skärgårdskulturen tillsammans formar en skärgårdsidentitet hos barnet, som det bär med sig livet ut. 5

I praktiken betyder det här att barnets bästa är det viktigaste för oss. Hos oss har barnet inte bara rätt att överleva, utan också rätt att utvecklas. Vi vill synliggöra barnperspektivet och vi lyssnar samt reagerar på barns behov och initiativ. I vårt arbete utgår vi från de faktorer som verkar ge framsteg i barnets liv. Vi accepterar att alla är olika, behandlar varandra jämlikt och ser olikheter som en rikedom. Verksamhetens mål och tyngdpunkter lyfts fram och synliggörs genom konkreta upplevelser, där en god pedagogisk miljö i växelverkan med vård och omsorg om barnet skall bidra till personligt välbefinnande, aktsamhet om andra och uppmuntrande av varje barns självständighet. 2.1. Dagvårdens årsrytm Årsklockan förespråkar en rytm bestående av två huvudelement; aktiva perioder och lugna perioder. Under de aktiva perioderna blomstrar kreativiteten, medan man under de lugna perioderna saktar ner och stannar upp för att dofta på blommorna. Rytmen har sina rötter i skärgårdskulturen där man under gynnsamma perioder sår många frön, men samtidigt förstår att de måste få tid att mogna om skörden ska bli god. Årsklockan ger en arbetsmodell för barn och personal, men hjälper även andra att förstå hur verksamheten är uppbyggd. Månaderna i årsklockan är riktgivande, det är viktigt att varje enhet har möjlighet att framskrida i egen takt. Evaluering & Planering December Januari Februari November Julefrid Aktiv period Mars Oktober Aktiv period Påskro April Planering September Bobygge Aktiv period Augusti Sommarskönt Maj Personalens kick-off Juli Juni Avslutning, evaluering & planering 6

3. LAGAR OCH STYRDOKUMENT SOM STYR VERKSAMHETEN Pargas plan för småbarnsfostran Åbolands välfärdsplan strategi Socialvårdslagen Handikapplagen Barnskydds lagen Lagen om barndagvård och stöd för hemvård av barn Lagen om grundläggande utbildning Förordningen om barndagvård LAGAR & DOKUMENT SOM STYR VERKSAMHETEN Förordningen om klientavgifter Förordningen om yrkesutbildad personal inom social- och hälsovården Lagen och förordningen om tillsyn över privat service Våd styr verksåmheten? LAGAR OCH STYRDOKUMENT 3.1. Plan för småbarnsfostran Den landsomfattande planen för småbarnsfostran ( Grunderna för planen för småbarnsfostran, Stakes 2003, sv. vers. 2004) styr verkställandet av de nationella målen inom dagvården. Med detta som grund har Pargas stad tagit fram en lokal plan för småbarnsfostran, vilken utgör utgångspunkten för stadens verksamhet inom området. På basen av detta ska verksamhetspunkterna (daghem, familjedagvårdare, gruppfamiljedaghem) skräddarsy egna, detaljerade planer under år 2011. 3.2. Subjektiv rätt till dagvårdsplats Dagvården är en del av det stöd- och servicesystem inom vård och omsorg som kommunen erbjuder barnfamiljer. Alla barn har rätt att få dagvård från det att föräldraledigheten upphör tills barnet börjar skolan. Föräldrarna kan välja mellan kommunal dagvård, stöd för privat vård av barn eller hemvårdsstöd för barn under tre år. Dagvården var tidigare i första hand menad för barn vars föräldrar jobbade/studerade, numera poängteras barnets rätt till den småbarnsfostran som erbjuds inom dagvården. 7

Alla barn under skolåldern har subjektiv rätt till kommunal dagvård fr.o.m. 1.1.1996. Detta betyder att kommunen är skyldig att bevilja dagvårdsplats åt barn under skolåldern, vilka fyller nedanstående kriterier. Enligt förordningen om barndagvård (882/1995) skall: föräldrarna ansöka om dagvårdsplats senast fyra månader innan barnet behöver dagvård Skall ansökan göras så snart som möjligt, om behovet av dagvårdsplats beror på sysselsättning, studier eller utbildning och det inte är möjligt att förutsäga när behovet uppstår, dock senast två veckor innan barnet behöver dagvård. 3.3. Barnantal enligt lag och förordning Enligt dagvårdsförordningen skall det, för varje grupp om högst sju barn i heldagsvård som fyllt tre år, finnas minst en person i vård- och fostringsuppgifter med stadgad yrkesmässig behörighet. Likaså skall det för varje grupp om högst fyra barn under tre år, i vård och fostringsuppgifter finnas minst en person med stadgad yrkesmässig behörighet. För varje grupp om högst 13 barn som fyllt tre år och är i halvdagsvård bör det finnas en person med yrkesmässig behörighet. Om det i dagvården finns barn som behöver särskild vård och uppfostran, skall detta beaktas i antalet barn som vårdas eller i antalet personer som deltar i vård- och uppfostringsuppgifter, om det inte på enheten finns särskild person för vård av dessa barn. En familjedagvårdare kan samtidigt vårda högst fyra barn, familjedagvårdarens egna barn under skolåldern medräknade. Utöver dessa barn kan vårdaren ha ett barn som erhåller förskoleundervisning eller har inlett sin skolgång. Av särskilda skäl och med beaktande av de lokala förhållandena kan tre vårdare samtidigt vårda högst 12 barn (gruppfamiljedagvård). Även i familjedagvården skall barn som behöver särskild vård och uppfostran beaktas beträffande antalet barn. 3.4. Avgiftsförordningen Avgift kan uppbäras endast för elva månader ifall barnet varit i dagvård hela verksamhetsåret, men under denna tid varit ledig minst 15 verksamhetsdagar från dagvården, på grund av annan orsak än sjukdom. Avgiften fastställs på basen av bruttoinkomsterna och familjens storlek. Kommunen kan inte höja avgifterna över den nationella gränsen, däremot är det möjligt att sänka taxorna. Enligt fullmäktiges beslut den 16.12.2008 följer Pargas stad den högsta nivån. Dagvård för barn med skoluppskov kommer som tidigare att förbli avgiftsfri, eftersom det är viktigt att just dessa barn får nödvändig stimulans innan skolgången tar vid. Under sommaren och andra skollov komprimeras dagvårdens verksamhet för att kunna tillhandahålla personal under andra tider av året, då behovet är som störst. Det betyder att dagvården under vissa delar av året stänger en del av verksamhetspunkterna och ordnar reservvård för de barn som behöver det. För barnet bekant personal från det egna daghemmet finns på den tillfälliga dagvårdsplatsen. 8

Pargas erbjuder familjen avgiftsfri ledighet under tiden juni-augusti (60-90 dagar), förutsatt att familjen meddelat om ledigheten inom fastställd tid. Pargas stad erbjuder utöver heltidsvård (16 vårddagar eller flera hela dagar/månad), även deltidsvård (högst fem timmar/dag). Utöver detta har familjen dessutom möjlighet att få sänkning i avgiften om barnet regelbundet är frånvarande och frånvaron meddelas enligt stadens principer. Om barnet är i vård 11-15 dagar/mån betalas 75 % av avgiften, om barnet är i vård 1-10 dagar/månad betalas 50 % av avgiften. 9

NULA GET Utgå ngslå ge Underlåg öch resurser Verksåmhetsförmer 4. NULÄGET Dagvården flyttade i samband med kommunsammanslagningen förvaltningsmässigt från socialoch hälsovården till bildningsavdelningen. Detta ger bättre möjligheter att utveckla en välstrukturerad process där barnets utveckling beaktas som en helhet. Samtidigt som samarbetet med skolsidan utvecklas är det dock också viktigt att samarbetet med socialsektorn samt övriga sektorer bibehålls och främjas. Pargas stad erbjuder en mångsidig dagvård, med flera olika verksamhetsformer. Målet är att tillsammans med övriga sektorer utveckla verksamheten utgående från familjernas behov och önskemål med barnets bästa i åtanke. Sett som fysiska delar är dagvården en helhet som består av barnunderlag, verksamhetens resurser, dagvårdsformerna samt samarbete och stödtjänster. Ett heltäckande serviceutbud bör således granskas ur alla dessa synvinklar för att möjliggöra målinriktad utveckling. 4.1. Barnunderlag Om de tidigare årens befolkningsutveckling skulle fortsätta som nu, visar prognosen att antalet barn i åldern 0-6 år under åren 2015-2040 kommer att sjunka en aning (demografisk trendberäkning, Tilastokeskus 2008). Födda barn per kommundel 2004-2009 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Iniö - 1 2 5 2 1 Houtskär 4 7 4 3 2 2 Korpo 6 5 4 4 3 7 Nagu 9 12 12 10 11 8 Pargas 128 148 142 144 115 133 Totalt 147 173 164 166 133 151 Enbart antalet födda barn avgör dock inte efterfrågan på dagvårdsplatser; samhällets ekonomiska läge, inflyttning, trender och det statliga hemvårdsstödets belopp styr likaledes efterfrågan. Tydliga trender är exempelvis att antal barn under tre år ökar i dagvården, samt att barn är i kommunaldagvård trots att ena föräldern är hemma, t.ex. med ett yngre syskon. 4.2. Verksamhetens resurser Verksamhetens konkreta resurser består av enheterna och antalet dagvårdsplatser samt personalen. 4.2.1. Enheter och dagvårdsplatser Antalet dagvårdsplatser och personalstyrkans storlek utgår från behovet av dagvård i kommundelarna. Siffrorna kan variera en del under verksamhetsårets gång, och från år till år. En del barn med speciella behov kan ta upp två platser, således kan det under en viss tid, i en viss grupp finnas plats för ett mindre antal barn. Pargas stad avvecklade hösten 2010 Talluddens daghem (58 platser) på grund av att hyrestiden inte kunde förlängas för en längre tidsperiod än ett år i taget. För att kunna utveckla 10

verksamheten i enlighet med målsättningarna är det av största vikt att de grundläggande förutsättningarna, såsom lokaliteter, står på stabila och säkra grunder. Även gruppfamiljedaghemmet Solvind (8 platser) stängdes vid samma tidpunkt, vilket berodde på att bygglovet gick ut och inte kunde förlängas eftersom fastigheten bland annat saknade hiss. Samma höst ingick staden avtal med Folkhälsans servicehus som har ett daghem med 62 svenska platser. Dagvårdsverksamhet i de olika kommunområdena Houtskär 1 kommunalt daghem (sv) 1 privat daghem (sv) Korpo Iniö 1 kommunalt daghem (sv) 1 kommunalt daghem (sv) 1 privat daghem (sv) Nagu 1 kommunalt daghem (sv) 1 familjedagvårdare (fi) lekparksverksamhet Pargas 5 kommunala daghem (3 sv&fi, 1 sv, 1 fi) 7 gruppfamiljedaghem (4 sv, 3 fi) 30 familjedagvårdare (17 sv, 13 fi) 3 köptjänstdaghem (1 sv&fi, 2 sv) 1 privat daghem (fi) 4.2.2. Personal För närmare information om antalet dagvårdsplatser och fördelningen mellan enheterna, se bilaga 1 En yrkeskunnig, välmående personal bestående av professionella fostrare som är engagerade i sitt arbete, är den viktigaste resursen inom dagvården. Personalen skall ha möjlighet att utvecklas i sina uppgifter samt reflektera och utvärdera sitt arbete. Personalantalet är ca 160, men varierar under verksamhetsåret utgående från barnantalet. Dagvården följer Pargas stads personalstrategi. Dagvården har verksamhet under hela året, vilket gör att det är viktigt att strukturera verksamhetens planering. Det är lika viktigt att samtliga i personalen har möjlighet att planera och diskutera, såväl inom den egna gruppen som på enhetsnivå och över enhetsgränserna. 11

Även utbildning och fortbildning är viktigt för personalens välmående samt för att man ska kunna utvecklas i sitt arbete. 4.2.3. Ekonomi Totalbudgeten för dagvårdsenheten som helhet uppgick år 2009 till 7 889 742 euro. I dagsläget finns ingen tillförlitlig jämförelsetabell att tillgå, eftersom alla kommuner räknar på olika sätt. Inom ramen för det regionala samarbetet kommer man att utveckla gemensamma riktlinjer. Procentuell fördelning av dagvårdens kostnader 2009 10 % 6 % 2 % Personalkostnader Köp av tjänster Understöd 24 % 58 % Övriga verksamhetskostnader Redskap, material och tillbehör Uppskattad procentuell fördelning av dagvårdens kostnader 2010 10 % 5 % 2 % Personalkostnader Köp av tjänster 29 % 54 % Understöd Övriga kostnader Redskap, material och tillbehör 12

De olika dagvårdsformernas andel av nettokostnader 2009 10 % 2 % 10 % 8 % 15 % 55 % Daghem Familjedagvård Gruppfamiljedagvård Specialdagvård Hemvårdsstöd Stöd för privat vård Köp av tjänster 8 % 36 % 56 % Utifrån köpta kundtjänster Interna tjänster Övriga Interna kostnader BU 2010 Utifrån köpta kundtjänster: köptjänstdaghem Interna tjänster: städning, mat, it Övriga: personalutbildning, social och hälsa, resor, post och tele, o.s.v. 8 % 11 % 51 % Mat, 677 139 Hyror, 401 590 Städning, 150 411 IT, 102 859 30 % 13

Antalet kommunala dagvårdsplatser i förhållande till antalet köptjänstplatser 700 654 600 584 500 400 Egna platser, ca 840 /barn/månad 300 200 157 219 Köptjänstplatser, ca 880 /barn/månad 100 0 2009 2010 Antalet köptjänster utgör år 2010 ca 1/3 av totalantalet. Staden planerar inte att utöka antalet i detta skede, men en närmare utredning kommer att göras angående privata aktörers roll i framtiden. 4.3. Dagvårdsformer Familjerna kan välja mellan olika dagvårdsformer utgående från sina behov. Vårdformerna varierar dock mellan de olika kommundelarna beroende på lokala behov och samarbete med t.ex. tredje- eller privata sektorn. Familjedagvård i vårdarens hem innebär att barnet erhåller dagvård hemma hos familjedagvårdaren. Reservvården erbjuds hos annan familjedagvårdare eller i daghem. Familjedagvårdaren sköter själv sådana sysslor som hör hemmet till, såsom matlagning och städning. Familjedagvård Gruppfamiljedagvård Gruppfamiljedagvård är en form av familjedagvård där två eller tre familjedagvårdare tillsammans sköter barn, i för ändamålet lämpliga utrymmen som anvisats av kommunen. Familjedagvårdarna sköter tillsammans hemlika sysslor, såsom matlagning och städning. Tre familjedagvård En annan form av familjedagvård är tre familjedagvård, som kan ges i två eller tre hem, så att vårdaren turvis, en vecka åt gången, vårdar barnen i familjernas egna hem. Föräldrarna brukar sinsemellan komma överens om denna vårdform och kommunens uppgift är att erbjuda en lämplig 14

familjedagvårdare. I dessa fall betalas inga kostnadsersättningar. Vård hemma hos familjen Kommunen kan i vissa fall ordna vård hemma hos en familj med många barn under skolåldern. Daghemsvård Daghemsvård ges i för verksamheten lämpliga utrymmen. Var tredje person som har hand om vård- och uppfostringsuppgifter bör ha barnträdgårdslärar- eller socionom YH utbildning. I daghemmet finns även närvårdare, och i vissa daghem dagvårdare och/eller daghemsbiträden. Med skiftesvård avses vård före kl. 7.00 och efter kl. 17.00 samt all vård lördagar, söndagar och andra helgdagar. Familjer där Skiftesvård ensamstående förälder eller båda föräldrarna har regelbundet skiftesarbete har rätt till skiftesvård. Barnets vårdtid följer föräldrarnas arbetstid och är därmed oregelbunden. Skiftesvård erbjuds enligt skiftesvårds- principerna, i enlighet med bildningsnämndens beslut den 20.10.2010. I Pargas erbjuds skiftesvård kontinuerligt i Sagoängens daghem, i de övriga kommundelarna ett visst antal dagar i veckan, i daghemmen. Nattvård Vård efter kl. 22.00 räknas som nattvård. Pargas stad erbjuder nattvård i Pargas från och med januari 2011. Såvida behov i övriga kommundelar visar sig aktuellt kommer de praktiska arrangemangen att utredas även här. Dagvård i annan kommun Det kan i vissa situationer vara ändamålsenligt för familjerna att erhålla dagvården i annan kommun (t.ex. vid flyttning). Kommunen är inte skyldig att ordna dylik vård, men kommunerna kan sinsemellan komma överrens om att sälja eller köpa tjänster. Bildningsnämnden godkände den 20.10.2010 ett regionalt avtal gällande tjänster inom småbarnsfostran för tiden 1.1.2011-31.7.2013 ( 51/20.10.2010). familjen. Privat vård Privat dagvård kan ordnas på olika sätt, bland annat genom; privat daghem, privat vårdinrättning, familjedagvårdsföretagare, av föräldrarna grundat daghem/kooperativ, av föräldrarnas arbetsgivare ordnad dagvårdsverksamhet eller genom dagvårdsproducent som anställs av föräldrarna för att fungera som barnets vårdare hemma hos 15

Då föräldrarna själva ordnar dagvården privat eller som ett alternativ till den kommunala dagvården, kan privat stöd utbetalas från FPA efter att kommunen har godkänt dagvårdsplatsen och ett skriftligt avtal ingåtts med producenten. Utöver FPA:s privatvårdsstöd kan kommunen betala ett kommuntillägg. Privatvårdsstödet samt kommuntillägget är en beskattningsbar inkomst. Pargas stad betalar följande stöd utöver det lagstadgade privata stödet: 260 /månad för barn under 3 år 180 /månad för barn över 3 år 300 /månad för barn i behov av kvälls- eller veckoslutsvård För barn i halvdagsvård betalas 50% av tillägget Familjen har rätt till hemvårdsstöd om den har barn under tre år som inte har kommunal dagvårdsplats, samt vårdas i hemmet av förälder eller annan person. Hemvårdstödet består av vårdpenning + av familjens storlek och inkomster beroende vårdtillägg. Hemvårdsstödet är en beskattningsbar inkomst. Vårdpenningens storlek: 314,28 /månad för ett barn under tre år 94,09 /månad för syskon under tre år 60,46 /månad för syskon över tre år men under skolåldern Vårdtillägget betalas endast för ett barn och det är högst 168,19 i månaden. Pargas betalade ett s.k. Pargastillägg till hemvårdsstödet under perioderna 1.8.1997 31.5.1999 samt 1.2 31.12.2001 Under dessa perioder kunde man inte se någon inbesparing eller minskat tryck på dagvårdsplatser. Vertikal Oy gjorde under våren 2010 en utredning angående ett eventuellt kommuntillägg till hemvårdsstödet i Pargas stad. I korthet visade utredningen följande: Ett tillägg á 80 betyder en låg nivå som antagligen inte skulle ha någon märkbar positiv inverkan. Tillägget skulle medföra kostnader på ca 192 000 och vara ekonomiskt lönsamt om antalet barn i kommunal dagvård minskade med 30. Ett tillägg á 200 + 50 höjning för syskon skulle medföra tilläggskostnader på ca 526 000 och är inte lönsamt under några som helst realistiska omständigheter. Utredningen visar slutligen att ett kommuntillägg inte är ekonomiskt lönsamt. Stödet kunde eventuellt skjuta fram dagvårdsstarten en aning för en del barn. Olika villkor kunde sänka antalet familjer som får stödet och samtidigt helhetsutgifterna (men detta ger mera arbete för kommunen eftersom FPA inte sköter utbetalningen om kommunen inför olika villkor). Kommuntilläggets ekonomiska helhetseffekter är i verkligheten mera negativa, om man tar i beaktande förlorade skatteintäkter och den dagvårdsservice som de hemmavarande ändå använder. Vertikal OY rekommenderar inte ett kommuntillägg på ekonomiska grunder; övriga 16

faktorer, såsom kommunens image, bör granskas separat. För tillfället är det ekonomiska läget för osäkert för att man, med tanke på kontinuiteten, ska kunna gå inför ett kommuntillägg. Det är svårt att planera dagvården eftersom familjerna har många alternativ att välja mellan gällande vården av sina barn. Enligt lag har kommunen skyldighet att ordna dagvård inom fyra månader efter det att ansökan kommit in och inom två veckor om behovet är akut och brådskande (t.ex. på grund av arbete eller studier). Det tar närmare två år att bygga ett daghem, men som framgår ovan kan en förälder kräva att man för deras barn ordnar dagvård inom någon vecka några månader. Man kan inte veta om föräldrarna kommer att önska dagvård för barnet när det är ett, tre eller fem år. 4.3.1. Beaktande av individuella behov Trygg dagvårdsstart Samtliga dagvårdsenheter använder sig av metoden trygg dagvårdsstart. För ett litet barn är det en stor sak att skiljas från hemmet för en stor del av dagen, därför är en trygg dagvårdsstart oerhört viktig. Pargas använder sig av, och utbildar personalen i, ett så kallat egenvårdarsystem för att skapa den här tryggheten. Dagvården inleds med ett hembesök där barnet, föräldrarna och egenvårdaren bekantar sig med varandra i en trygg miljö. Därefter följer en tid då barnet tillsammans med föräldrarna gör korta besök på dagvårdsplatsen, för att så småningom övergå till de överenskomna vårdtiderna. Det är viktigt att familjen reserverar tillräckligt med tid, så att barnet i lugn och ro kan vänja sig vid dagvården. Ett barn som inte tidigare varit i dagvård rekommenderas en inskolningstid på ca två veckor. Ett tryggt avslutande eller byte av dagvårdsplats är minst lika viktigt som en bra början, barnet bör även här förberedas i god tid och få det stöd det behöver av personal och föräldrar. Barn i behov av särskilt stöd Antalet barn med särskilda behov ökar hela tiden. Av de ca 750 barnen i den kommunala dagvården har ca 20 % ett utlåtande, eller är kopplade till psykolog, psykiater eller motsvarande. Trenden visar att allt flera av dessa barn lever i familjer som inte mår bra. En av dagvårdens uppgifter är att så tidigt som möjligt upptäcka och möta barnets behov av särskilt stöd. Specialdagvårdens mål är att i dialog med hemmen och dagvårdspersonalen stödja en positiv utveckling hos barnet. För att främja barnets möjligheter till utveckling skall dagvårdsmiljön passa barn med olika behov. Genom att stöda och uppmuntra barnets starka sidor i en öppen och glädjefylld atmosfär, sporras det till att övervinna sina svårigheter. Syftet är att trygga möjligheter för barnet till social delaktighet med jämnåriga samt lämplig verksamhet, nödvändigt stöd, habilitering och hjälpmedel. Man vill stöda inkludering av barnet i gruppen och att skapa en trygg miljö för växelverkan och inlärning. Det specialpedagogiska arbetet grundar sig på en lekfull, verksamhetsinriktad handledning i grupp eller individuellt, utgående från barnets utvecklingsnivå. Barngruppens storlek och personalstyrkan anpassas så att förutsättningarna för särskilt stöd och specialundervisning kan uppfyllas. Vissa barn har till exempel på grund av handikapp ett absolut behov av personlig assistent medan andra kan vara i mindre grupper med en resursperson. 17

Barn som av sociala orsaker och fostringsskäl behöver dagvård har företräde till dagvårdsplats. Då ett barn i behov av särskild vård och fostran beviljas dagvårdsplats skall ett utlåtande om barnet begäras av en läkare som är specialist på området, eller av annan sakkunnig person. Pargas stad har tre ambulerande specialbarnträdgårdslärare, en integrerad specialgrupp på finska, samt två förminskade grupper. Utöver detta finns en integrerad specialgrupp på svenska i Folkhälsans daghem i Munkviken samt en specialbarnträdgårdslärare i Folkhälsans daghem Bantis. De tre ambulerande specialbarnträdgårdslärarna har sina arbetsrum i Familjehuset Ankaret, vilket ger möjlighet till en daglig kontakt med övriga yrkesgrupper (t.ex. psykolog, familjerådgivningen, rådgivningen) som verkar i huset och möjliggör ett mångprofessionellt arbete. Inom ramen för specialdagvården finns en specialdagvårdsgrupp bestående av psykolog, ambulerande specialbarnträdgårdslärare, barnomsorgschef samt representant från skolsidan, socialsidan och rådgivningen. Gruppens uppgift är bl.a. att se över och vara ajour gällande specialbehovet inom dagvården, utveckla området samt diskutera och bedöma behovet av tilläggsresurser i dagvården (t.ex. personlig assistent). 4.4. Samarbete och stödtjänster Samarbete på alla nivåer och en mångprofessionell arbetsbild bidrar till kontinuitet i verksamheten, skapar möjligheter att sträva till gemensamma, långsiktiga mål och främjar anammandet av en gemensam barnasyn. Skola Familjehuset Ankaret Dagvården samarbetar i dag redan långt med skolsidan, men samarbetet kan och bör utvecklas och utökas ytterligare. I dag säljer dagvården förskoletjänster till skolsidan, och en del av personalen delas mellan förskola och dagvård. Dagvården och skolan strävar till att tillsammans stöda barnets språkutveckling genom gemensamma riktlinjer. Familjehuset Ankaret fungerar som centrum för det mångprofessionella arbetet inom barn- och familjeverksamheten. Dagvården är en del av det här arbetet och man strävar kontinuerligt till att upprätthålla, förbättra och utveckla den gemensamma helheten. Speciellt samarbetet med socialsektorn är viktigt, eftersom båda instanserna arbetar för att stödja familjen i vardagen, och ofta med samma familjer. Äldreomsorg Kosthåll Äldreomsorgen och dagvården har i dag ett blygsamt samarbete som med fördel för kunde utvecklas. I daghemmet Fyrklövern (Folkhälsans daghem) följer ett koncept där både dagvård och äldreomsorgen verkar i samma fastigheter. Detta leder till en daglig och naturlig samverkan mellan grupperna. Samarbetet med kosthållet utvecklas hela tiden och vissa gemensamma tjänster finns. För dagvårdsverksamheten är det oerhört viktigt att samarbetet fungerar eftersom maten är en stor och viktig del av barnets vardag. Köket skall fungera som hjärtat i daghemmet. Många av barnen 18

tillbringar upp till tio timmar i dagvård varje dag, vilket betyder att de äter frukost, lunch och mellanmål på daghemmet. Barn som är i skiftesvård äter ytterligare middag och kvällsmål. I dagvården serveras hälsosam och varierande kost och köket följer hälsorekommendationer gällande dagvårdsmaten. Att följa och upprätthålla traditioner är även det en viktig del av verksamheten, och det syns också i maten som serveras; t.ex. julmat och påskmat. I dag har endast tre av kommunens daghem eget kök. Det är viktigt att dessa kök bibehålls, eftersom det skapar en hemlik atmosfär där barnet ser maten lagas, känner doften och kan delta ibland. Dagvården förespråkar närproducerad, ekologisk, mångsidig och hälsosam mat hållbar utveckling. Städningen är en viktig del av den dagliga verksamheten. Utöver vikten av rena och städiga utrymmen är även den estetiska sidan Städning viktig att minnas. Golvet är ett av barnets viktigaste element, ett litet barn utforskar världen från golvet. Tidigare hade daghemmen egen städare som även hade hand om tvätt, klädvård etc.; en egen husmor som var en del av arbetsgemenskapen och vid behov kunde göra andra uppgifter. Hon såg till att fastigheten var i skick och hade ett helhetsansvar. I dag köps städningen som servicetjänst. Fastighetsverket Dagvårdsenheten hyr internt utrymmen för verksamheten av fastighetsverket. Enligt fastighetsverket och en rapport från arbetsgruppen för barndagvårdsutrymmen (SST08.04.2008 100) bör Knattebo, Havsvind och Solgränd (+Solvind) i snabb takt ersättas med andra lokaliteter. Arbetsgruppen föreslog bl.a. att tre tomter (Vapparvägen, Tennby, Pjukala) skulle reserveras för barndagvårdsverksamhet, fyra gruppfamije-enheter skulle byggas 2008, samt att köptjänsterna skulle utökas under åren 2008-2010. Av dessa förslag har samtliga förslag förverkligats. Arbetsgruppen föreslog ytterligare att det under år 2011 skall byggas tre gruppfamiljeenheter samt ett nytt daghem i Pjukala år 2012. Samtidigt skulle Havsvind, Solgränd och Knattebo säljas. Möjligheten att avyttra befintliga fastigheter beror på behovet av dagvårdsplatser. Idag finns det inga möjligheter att avyttra fastigheter, tvärtom; om staden inte lyckas rekrytera nya familjedagvårdare och barnantalet bibehålls kommer det att behövas ca 40 nya platser i nya fastigheter. Det finns idag inget daghem i Skräbböle område i Pargas, vilket skulle stöda byggandet av ett nytt daghem i Pjukala. Knattebo daghem, Solgränd och Havsvind bör tillsvidare bibehållas p.g.a deras geografiska läge samt behovet av dagvårdsplatser, men samtliga fastigheter bör renoveras. Tredje sektorn Regionalt samarbete Tredje sektorn är en viktig aktör inom dagvården. De flesta kommunområden har dagvårdsverksamhet som tredje sektorn ansvarar för. Den kommunala dagvårdens roll är att samarbeta och stöda tredjesektorn och att tillsammans med dem utveckla dagvården. Det regionala samarbetet är i dag mycket småskaligt, men en utredning är under arbete. Tanken är att familjerna skall kunna välja en dagvårdsplats t.ex. i grannkommunen om det finns behov för det. Utredningen behandlas i kommunerna hösten 2010. 19

FRAMTIDEN Tånkår Behöv A tgå rder 5. FRAMTIDEN Det är viktigt för dagvården att arbeta långsiktigt, för att kunna uppfylla lagens krav på långa, trygga vårdförhållanden samt för att skapa en positiv atmosfär mellan ledning och personal. Dagvården i Pargas stad står inför stora utmaningar. Enligt prognoserna för nyfödda barn ser inte det totala antalet platser ut att behöva utökas, men också inflyttningen påverkar naturligtvis. Fördelningen mellan språkgrupperna bör dock ses över eftersom trycket på finska platser ser ut att öka, speciellt i Pargas centrum. Av familjedagvårdarna kommer tio att gå i pension inom de närmaste fyra åren, vilket betyder att det behövs ca 40 dagvårdsplatser någon annanstans, om staden inte lyckas rekrytera ny personal av det här slaget. Dessutom är inflyttningen till Pargas rätt stor, medan barnantalet i skärgårdsdelarna sjunker. Detta skapar ett ojämnt tryck på dagvårdsplatser och ställer krav på olika lösningar för att upprätthålla servicenivån. Det är viktigt att gruppstorleken inte ökar, tvärtom kunde den med fördel minskas. Staden kommer att starta lekparksverksamhet i Pargas centrum, vilket kan leda till att trycket minskar till en liten del. Lekparksverksamheten bör dock vara mångsidig och kvalitativ för att den skall kunna räknas som en alternativ dagvårdsform. 5.1. Tankar och önskemål Barnets, föräldrarnas och personalens tankar och önskemål är de värdefullaste informationskällorna vi har att tillgå då vi utvecklar vår verksamhet. 5.1.1. Barnets tankar och önskemål Barnets tankar och önskemål har samlats in av Gäddan och gänget som åker runt och träffar alla barn som är i dagvård i kommunen. gör saker bara för att jag vill skyddar barnen lagar mat fast jag kan laga och rådda är snäll och glad leker sköter om grälar inte EN BRA VUXEN läser böcker hjälper att klä på 20

ha työmaalego n ha mindre rum att leka i vara rött vara mysigt och ha mycket Ha båtklätterställnin g ETT BRA DAGIS SKA I DAGIS VILL JAG leka lära mig skida åka pulka skrinn a vara med kompisa träd mat silver & guld sol lek a kompis ar maskine r sov a mamma pappa djur Ett hem fruk t FÖR ATT MÅ BRA BEHÖVER JAG gormiti n lego jumppa se en helikopt Vara ute få vara inne när det kläd er grönsaker 21

5.1.2. Familjens tankar och önskemål Familjens tankar har samlats in genom en nätförfrågan under vårvintern 2009 samt genom utredningen av hemvårdsstödet som gjordes våren 2010. De viktigaste faktorerna i prioritetsordning 1. Personalens inställning 2. Syskon på samma ställe 3. Rätt dagvårdsform 4. Mångsidig verksamhet 5. Dagvårdsplatsen på arbetsvägen 6. Dagvårdsplatsen nära hemmet 7. Fastigheternas skick 8. Personalens utbildningsnivå 9. Öppethållningstider 10. Övrigt Inte större grupper Tillräcklig t med personal Bättre motivation hos personalen Flexibilitet i vårdtidern Fastighetsservic e Dagvård dygnet runt Mat som tillreds på plats Samarbete mellan språkgruppern a Bättre motivation hos personalen Öppet dagis Garantipla ts Skiftesvård i de mindre kommundelarn ÖNSKEMÅ L Mera info om olika dagvårdsforme r, t.ex. på rådgivningen Kontinuitet i vården Alternativ till dagis i de små kommundelarn Utveckla gruppisarna s gårdar Ansökan på internet Kommunalt tillägg till hemvårdsstödet Parkverksamh et Klubbverksamh et också i de mindre kommundelarn Större andel privat Samarbete med skolan Ekologisk t Deltidsvård Mera syskondagi Profilering ar 22

5.1.3. Personalens tankar och önskemål Personalens tankar har samlats in under hösten/vintern 2008 samt under våren 2010. Respekt och tid för personlighet och individualitet Kompentens Samarbete över språkgränserna Gemenskap inom hela enheten Yrkeskunskap Kännedom om olika verksamhetsformer Kunskap Tolerans Samma blanketter och regler för alla enheter Mycket rörelse Eget kök EN BRA DAGVÅRDS- ENHET BESTÅR AV Små gruppe Natur Bestående personal Arbetsglädje Utbildad personal Positivt tänkande Specialbarnträdgårdslärare Samarbete med Trivsel Rent & städigt Olika verksamhetsformer och andra enheter Barncentrerad verksamhet valmöjligheter Rimligt stor enhet Lugn Humor & skratt Gott förhållande mellan barn och vuxna Trygghet Närhet Flexibilitet God kvalitet Gårdskarl Mångsidig verksamhet Tvåspråkighet 23

5.2. Behov inför kommande år Mångsidig verksamhet Inom dagvården poängteras alla barns rätt till pedagogisk fostran, ändå baserar sig verksamheten långt på om föräldrarna arbetar heltid eller inte, mellanformer är det knappt om. Alla barn har rätt till dagvård, men alla behöver inte heldagsvård, därför bör större satsningar göras inom den öppna dagvårdsverksamheten och lekverksamheten. Den privata sektorn och köptjänstavtalen spelar en viktig roll i utvecklandet av verksamheten. I en vidsträckt kommun behövs dessutom utrymme för flexibla lösningar. Inom dagvården arbetar vi med samma grundtanke, men på olika sätt, man bör därför satsa på verksamhet där det finns utrymme för lokala behov. Samarbete Ett mångprofessionellt arbete skapar enhetlig verksamhet. De som i sitt arbete kommer i kontakt med barnet behöver vägledning i och verktyg för att på bästa sätt kunna utnyttja sin egen kompetens i samverkan med andras. Det finns instanser som inte är i direkt kontakt med barnet, men vilka ändå spelar en stor roll för dagvårdens verksamhet. Samarbetet med dessa instanser (t.ex. servicetjänster) bör alltid fungera smidigt. Ett fungerande samarbete utåt är en viktig del av arbetet, och här spelar tredje sektorn en avgörande roll. Miljö och hållbar utveckling En viktig del av skärgårdskulturen är att lära sig värna om miljön och trivas i naturen. Det gröna rummet fungerar som en väl utnyttjad förlängning av dagvårdsplatsen utrymmen. Personal Personalen omsätter teori till praktik, och är således den dyrbaraste länken i dagvårdens verksamhetskedja. Inom dagvårdsenheten finns mycket specialkunnande och övrig kunskap, för att inte tala om tyst kunskap, som man bör ta vara på och utnyttja inom enheten på ett strukturerat sätt. Det är också viktigt att personalen har möjlighet att träffas över enhetsgränserna, för att lära känna varandra och utbyta erfarenheter. På grund av det ökade antalet specialbarn, är det viktigt att personalen besitter tillräckliga pedagogiska färdigheter. Man bör även tänka långsiktigt och försäkra sig om tillgången på kompetent personal i framtiden. Tvåspråkighet Såväl den tvåspråkiga som den enspråkiga familjen behöver vägledning i hanterande av barnets språkliga uppfostran. Den tvåspråkiga familjen bör hitta en balans mellan de olika språken, medan den enspråkiga behöver influenser från den andra kulturen och det andra språket. Även 24

toleransen bör stödas genom möjligheter till likvärdig, gemensam interaktion mellan språkgrupperna. Fastigheter För att kunna planera och genomföra verksamhet med långsiktiga mål, bör de grundläggande strukturerna vara stabila. Inom dagvården söker man således bestående, ändamålsenliga lösningar vad gäller verksamhetens fastigheter. Kvalitativ dagvård Dagvårdsverksamhet av god kvalitet utgår i första hand från barnets bästa. De bästa resultaten inom det området uppnår man genom att kontinuerligt lyssna på barn, föräldrar och personal samt genom att utveckla verksamheten enligt en gemensam linje. 5.3. Konkreta åtgärder Mångsidig verksamhet Åtgärd Nya verksamhetsformer; t.ex. öppet daghem, mobilt dagis, ute dagis kan förverkligas genom att utvidga samarbetet med övriga sektorer samt med tredje sektorn. Nya verksamhetsformer svarar på familjens behov av service, erbjuder flexibilitet och skapar nätverk. Barn som inte är i kommunal dagvård kan på detta sätt även de erbjudas småbarnspedagogik. Möjligheter för utökad skiftesvård, inkl. nattvård, utreds vidare eftersom behovet verkar öka. Smågruppsverksamhet införs i större utsträckning, eftersom det ger bättre möjligheter att möta barnet som individ och skapar en lugnare atmosfär. Temadagis ger enheterna möjlighet att profilera sig i enlighet med sina önskemål, behov och förutsättningar. En utredning om den privata sektorns roll, samt köptjänsternas roll i framtiden görs, för att verksamheten ska kunna fungera enligt långsiktiga, trygga modeller. Tidsplan 2011 2010-2011 2011 2013 2012 Samarbete Åtgärder Samarbetet med skolan utvecklas genom att ha personal som är gemensam för förskola och daghem. Detta skapar hela tjänster, gör verksamheten smidigare och möjliggör helhetstänkande med en gemensam värdegrund och barnasyn. Samarbetet utvecklas även genom olika gemensamma projekt. Samarbete med övriga sektorer och närsamhället utvecklas. Övriga sektorer inkluderar kultur, social- och hälsovård, trafik, miljö m.fl. I närsamhället kan man exempelvis nå hemmaföräldrar och införa morfar på dagis. Tidsplan 2010-2010 25

Samarbetet med äldreomsorgen utvecklas aktivt. Utökat samarbete med kultursektorn innebär i praktiken att kulturfostran utvecklas och t.ex. musik, drama och dans får en större roll inom dagvården. Kultur- och idrottsansvariga utses i daghemmen, samt inom familjedagvården. Kulturfostran bidrar till utvecklingen av barnets självkänsla och motorik, samt dess förmåga att uttrycka sig. Utredning över utvecklat samarbete med tredje sektorn görs och nya möjligheter till detta undersöks. Gemensam utbildning och fortbildning för personal från olika sektorer inom kommunen och i samarbete med övriga kommuner, sparar pengar och ger ökade möjligheter att ordna utbildningar. Det skapar även nätverk och gemenskap samt främjar nytänkande. Olika sektorer, samma utrymmen innebär att dagvården (klubb- och övrig öppen verksamhet) och ungdomssektorn delar på ungdomsutrymmen samt att dagvården och äldreomsorgen delar utrymmen. Detta skapar nya verksamhetsformer och möjliggör effektivare tidsanvändning vad gäller lokaliteterna. Olika sektorer, samma personal innebär att dagvården och köket delar personal samt att dagvården och äldreomsorgen delar personal. Detta skapar samarbete och hela tjänster, samt stöder helhetstänkandet Samarbetet i regionen utvecklas så att familjen, genom avtal kommunerna emellan, eventuellt kan få möjlighet att söka dagvård på annan ort. Detta ger ökat utbud, större flexibilitet och flera verksamhetsformer. 2011 2012-2013 2010-2011- Miljö och hållbar utveckling Åtgärd Grön flagg eller stadens eget motsvarande certifikat ger verksamheten konkreta mål att sträva mot och standarder att upprätthålla. Återvinnig införs som en rutin där barnen aktivt deltar, t.ex. Ekobert. Detta skapar respekt för närmiljön och kunskap om vikten av de egna handlingarna. Lopptorg på intrat utnyttjar resurser effektivt och skapar värdefullt samarbete. Tidsplan 2013 2010 2010 Personal Åtgärd Gemensam utbildningsdag årligen då hela dagvården stänger för att kunna samla personalen. Det här ger möjlighet till kontakt mellan de olika yrkesgrupperna och införskaffande av nu kunskap. Plan gällande rekrytering av familjedagvårdare i hemmet uppgörs eftersom en tredjedel av familjedagvårdarna inom en snar framtid kommer att gå i pension. Såvida man ej kan hitta nya vårdare kommer trycket på den övriga dagvården att öka avsevärt. Nya förmågor ges möjlighet att bekanta sig med organisationen genom exempelvis sommarjobb och möjlighet till praktik inom Tidsplan 2011 2012 26

dagvården. För att kunna trygga personalläget, undvika resursbrist och skapa kontinuitet i vården måste man synas på marknaden. Enligt samma princip utvecklas en vikariepool för att trygga tillgången till extra resurser. Möjlighet att rotera inom enheten utvecklas för att effektivera erfarenhetsutbyte och förebygga stagnation. Större pedagogisk kunskap behövs speciellt med tanke på det ökande antalet barn med specialbehov. Detta uppnås genom att omvandla en del tjänster från närvårdare till barnträdgårdslärare/socionom eller specialbarnträdgårdslärare. Pedagogiskt café införs. Personalen har då möjlighet att träffas under friare former för att lära känna varandra och utbyta erfarenheter. Tekniken inom familjedagvården utvecklas. Som ett första steg införskaffas mobiltelefoner åt familjedagvårdarna. Det här möjliggör sedan ett eventuellt införande av mobilrapportering och underlättar kontakten till familjedagvårdarna. 2013 2012 2013 2010 Tvåspråkighet Åtgärd Tidsplan Språkduschar införs som ett trevligt, lekfullt sätt att komma i kontakt 2010 med det andra språket. Behov och möjligheter för språkbad utreds. 2014 Fastigheter Åtgärd Gemensamma utrymmen med övriga sektorer möjliggör samarbete och effektiverar användningen av lokaler. Fastighetsrapporten från år 2008 uppdateras i samarbete med fastighetsverket Tidsplan 2013 2010, sedan regelbundet varje år Kvalitativ dagvård Åtgärd Evaluering och kundförfrågan möjliggör kontinuerlig, målinriktad och ändamålsenlig utveckling i enlighet med barnets bästa. Diskussions och informationstillfällen ordnas för föräldrar för att kontinuerligt kunna känna av marknadsläget och svara på frågor. Vasu-agenter (plan för småbarnsfostran) utses bland personalen, för att främja konkret inverkan av centrala, gemensamma värderingar. Tidsplan 2012 2011 2011 27

Garantiplats för barnet innebär att barnet kan vara frånvarande från dagvården under en längre tid, t.ex. då en förälder är hemma med yngre syskon, men ska kunna fortsätta på samma dagvårdsenhet då han/hon återvänder till dagvården. Inom familjedagvården garanteras endast rätt att återvända till samma dagvårdsform. Möjligheter för ansökan på internet utreds. 2011 Gäddan och gänget utvecklas till delaktighetsambassadörer som lyfter 2010 fram barnets åsikt. Personalen utbildas i Med barnaögon och Vägledande samspel för att 2010 främja en enhetlig barnasyn inom dagvården. Personalen utbildas även i ledarskap och handledning för att bättre kunna sträva mot samma mål, som en enad helhet. Marknadsföring 2011, start 2012 28

6. UTVÄRDERING Dagvårdens strategi följs upp årligen och en mera omfattande mellanutvärdering görs år 2013. Syfte Ansvår Tidsplån UTVA RDERING 29

BILAGA 1 Antalet dagvårdsplatser och fördelning mellan enheterna Dagvårdsplatser per enhet kommunens egna daghem Daghem 2009 Höst 2010 Björkhagen 72 76 Kirjala 63 63 Havsvind 30 30 Knattebo 35 35 Talludden 58 - Sagoängen 78 78 Karusellen 35 35 Korpo 15 15 Houtskär 16 16 Iniö 8 8 410 356 Dagvårdsplatser per enhet - köptjänstdaghem Daghem 2009 Höst 2010 Folkhälsan Bantis 84 84 Folkhälsan 62 Munkvik Tallbacken 73 73 157 219 Dagvårdsplatser per enhet - familjedagvården Gruppfamiljedaghem 2009 Höst 2010 Metsätähti 12 12 Solgränd 12 12 Trollgläntan 12 12 30

Solvind 8 - Peukaloinen 12 12 Näckrosen 12 12 Junibacken 12 12 Vaahteramäki 12 12 92 84 Familjedagvård 136 136 Totalt 795 795 31

BILAGA 2 / LIITE 2 Utgifter i närliggande kommuner 2009 Naapurikuntien menot 2009 Kommun/Kunta Dagvårdens utgifter/ Päivähoidon menot Laskennallisesti menot 3-6 v lapsi/kk Pargas/Parainen 4 636 555, 4 078 363 734, 646 S:t Karins/Kaarina 12 439 228, 12 276 270 943, 931 Nådendal/Naantali 6 522 084, 6 267 505 713, 686 Reso/Raisio 7 624 266, 7 531 482 702, 693 Lundo/Lieto 5 463 462, 5 201 745 729, 694 Åbo/Turku 50 585 820, 49 579 224 716, 702 Nousis/Nousiainen 946 276, 904 444 698, 667 Masku 3 085 410, 2 875 372 671, 626 Mynämäki 2 122 481, 2 122 481 700, 700 Rusko 2 550 076, 2 412 595 826, 781 Medeltal/Keskiarvo 743 Uppgifterna har tagits fram i samband med utredningen om regionalt samarbete. 32