Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring utveckling och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Sätila förskola Upprättad av Ann-Christin Granfors 2012-0-21 1. Verksamhetens förutsättningar 1.1 Organisation Kommentar/Analys av ovanstående punkter: Förskolan har tre avdelningar fördelat på 1-3år, 3-4 år och 4-5 års grupp. Grupperna är organiserade med ansvarspedagog för en mindre grupp. Hela enheten samarbetar och det finns gemensam pedagoggrupp som ansvarar för bl.a. utvecklingsfrågor och fördelning av de interna funktionerna. 1.2 Personal Barn och personal Antal barn Antal barn per årsarbetare Andel med pedagogisk högskoleutbildning Andel med annan utbildning för arbete med barn Andel utan utbildning för arbete med barn. 46 4,9 53,5% 35,% 10,% 5 6, Översta siffrorna baseras på den officiella SCB-statistiken den 15 oktober. De nedre baseras på den 15 maj. Kompetens och kompetensutveckling: Formell kompetens i relation till det arbete som utförs Personaltäthet Rekrytering Omvärldsanalys Vilket kompetensbehov kommer att finnas i framtiden? Hur kan vi möta det? Hur följer du som ledare upp och värderar genomförda kompetensutvecklingsinsatser? På vilket sätt har de genomförda kompetensutvecklingsinsatserna bidragit till ökad måluppfyllelse? Kommentar/Analys av ovanstående punkter: Under hösten saknades 1 förskollärare men rekrytering har nu skett varför förskolan kommer att ha bemanning enligt nämnds mål: 0 % fsk, 30 % bsk. Förskolan har haft god beläggning, från årsskiftet ökade antalet barn då det fanns ett flertal syskon som ansökte om plats. Sätila har en positiv befolkningsutveckling och inflyttningen av barnfamiljer är god, generationsväxling samt nybyggnation resulterar i konstant efterfrågan av platser. Framtida behov av barnomsorgen kan täckas men barngrupperna kommer att förbli stora. Flexibelt öppethållande kan vara en framtida fråga att ta ställning till? Verksamheten har behov av pedagog med specialpedagogisk kompetens. Den krympande till-
2 () gången på specialpedagog för förskolan gör att detta kommer att bli ett framtida behov. Uppföljning och utveckling av den pedagogiska verksamheten säkerställs genom förskolechefens delaktighet, dokumentation, föräldraenkät, medarbetarsamtal, pedagogiska diskussioner, gemensamma fortbildningsinsatser t.ex. Lpfö/Navet insatsen. Pedagogerna har fått nya kompetenser och metoder och inte minst bekräftelse på att man har goda arbetsformer och strategier för en fortsatt utveckling av förskolan. 1.3 Ekonomiska och materiella resurser (Egna prioriteringar) Kommentar/Analys: Ekonomin är tuff, problematiskt med förändrade villkor under pågående verksamhets år. Sparbetinget på vikarieinsatser har slitit hårt och alltför många gånger har det varit för mycket barn och för få pedagoger. Pedagogisk planering, dokumentation och reflektion får ofta strykas för att inte äventyra barnens säkerhet. Fastställande av planeringstid är ett område som måste ses över för hela organisationen och resurser måste tillföras. Förskolan är gammal och sliten och underhållet släpar efter! 2. Övergripande frågeställningar Vilka strategier/arbetssätt/metoder finns som pekar på att förskolan betraktar barns uttrycksformer som en helhet och stödjer och stimulerar alla sätt att uttrycka sig? Verksamheten har arbetat mycket med drama under året. Flera gånger i veckan har man musiksamlingar med instrument där barnen ges möjlighet till att pröva olika instrument. Pedagogerna försöker utveckla valtavlorna och utöka de olika valen. Pedagogerna önskar att skapande verksamhet skall ha mer utrymme i den dagliga verksamheten. Förskolan arbetar gränsöverskridande mellan olika former som t ex språk, musik, rörelse, drama och bildskapande: Förskolan ser barns skapande som ett sätt för barnet att uttrycka sig och som därför ska förstås snarare än bedömas som bra dåligt, rätt fel etc: 9 Vilka strategier finns för att stödja och stimulera barns strävan att genom egen aktivitet och eget utforskande öka förståelsen av sig själva och omvärlden liksom deras tilltro till sin egen förmåga att lära? Närvarande pedagoger i leken. Observationer: Hur leker barnen? Hur förändras leken, när man tillför olika material? Pedagogerna efterlyser tid till reflektion och pedagogiska diskussioner. Tid till det får ofta fångas i flykten Barnens tankar och funderingar används för att utveckla aktiviteter. Miljö temat satte tydliga spår i barnens medvetande och gav både pedagoger och barn nya kunskaper.
3 () All personal diskuterar fortlöpande innebörden i begrepp som kunskap och lärande: Barnens ställs successivt inför nya utmaningar för att öka deras förståelse för och kunskap om sig själva och omvärlden genom att pröva, utforska och experimentera: Alla pedagoger är delaktiga i barnens sökande efter kunskap genom att stimulera till aktiviteter som leder till nya frågor, nytt forskande och nytt experimenterande: Förskolan uppmuntrar barnen att ta initiativ och att ifrågasätta: Hur arbetar förskolan för att uppmuntra barns förståelse och intresse för matematiska och naturvetenskapliga begrepp och samband, naturens kretslopp och människans inverkan på miljön? Matematiken finns ständigt med i vardagen, pedagogerna tar alla tillfällen till att konkret visa barnen på matematiska begrepp, sortera, antalsuppfattning. Miljö temat resulterade i en kompost samt sådd. Fotosyntesen blev ett område som barnen fascinerades av, experimenten fungerade bra men när en plåtbil andades i plastpåsen, då blev det många funderingar! Alla på förskolan diskuterar och reflekterar fortlöpande över hur man ska ta tillvara och utveckla barns nyfikenhet och intresse för matematiska och naturvetenskapliga samband och begrepp, liksom för natur och miljö: Barnen ges rikliga tillfällen att i vardagssituationer och i olika former av lek och skapande aktiviteter öka sina kunskaper om och förståelse för matematiska och naturvetenskapliga begrepp: Barnens intresse för djur och natur tas tillvara och utvecklas. De har under alla tider på året rikliga tillfällen till naturupplevelser som de bearbetar på många olika sätt: 9
4 () Vilka strategier finns för att stärka och stimulera barnens alla språk och deras språkutveckling? Förskolan har flera pedagoger som använder tecken som stöd, det har varit mycket positivt för flera barn som har språkstörningar. Förskolan har barn med spanska som modersmål, där har förskolan kunnat möta barnen då det finns två spansktalande pedagoger. Dock finns det utvecklingsområden här. Viktigt att lyfta fram barnens olika nationaliteter, låna böcker på olika modersmål som föräldrarna får ta med hem. Medvetenheten hos pedagogerna gör att tysta/blyga barn uppmärksammas. Pedagogerna pratar mycket med barnen om att man måste lyssna på varandra och att alla skall få möjlighet att prata. Fördjupade pedagogiska diskussioner efterlyses från pedagogerna, viktigt att alla använder samma strategier för en gynnsam språkutveckling Förskolan lyckas ge alla barn tillräckligt med talutrymme: Alla diskuterar fortlöpande hur förskolan ska kunna stödja och stimulera varje barns språkutveckling: 6 Barn med annat modersmål än svenska får modersmålsstöd: 3 Förskolan stimulerar och inspirerar barnen att läsa och skriva i till exempel lek, skapande verksamhet och temaarbete: Hur använder sig förskolan av kunskap om lekens grundläggande betydelse för barnens utveckling och lärande? Pedagogerna deltar och stimulerar till lek, barn som har svårigheter att komma in i leken får stöd av en pedagog. Rummen/material används på ett medvetet sätt för att möta alla barns behov och intressen Förskolan strävar fortlöpande efter att utveckla arbetssättet så att förskolan inbjuder till lek, skapande och lustfylld samvaro: Alla på förskolan är medvetna om och reflekterar över sin egen betydelse för att utveckla barns lek: Pedagogerna tar en aktiv roll i leken:
5 () Vilka strategier finns för att dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande? Verksamheten har bra rutiner för dokumentation (portfolio)dock har dokumentationen inte haft högsta prioritet. Brist på planeringstid samt att verksamheten många gånger saknar personal gör att barnen och säkerheten prioriteras! Det skall vara roligt och tryggt att vara på förskolan! pedagogerna skall vara med barnen och det resulterar i att tiden inte finns att arbeta med dokumentation i den omfattningen som pedagogerna önskar. Verksamheten behöver utveckla utvärdering samt analysen för att få kopplingarna till utvecklingsområden. Det finns tydliga rutiner för att dokumentera varje barns utveckling och lärande: Dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområden i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med: Resultatet av dokumentationen används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande: Elevhälsan Hur stödjer elevhälsan enheten på organisations-, grupp- och individnivå? Specialpedagogen gör ett mycket gott arbete, pedagogerna känner att det är till hjälp och att de fastställda strategierna för ett barn, fungerar bra. Avsaknaden av psykolog är kännbart. I den förändrade EHT organisationen har det resulterat i mindre tid för området. Viktigt att använda våra egen pedagoger som har specialpedagogisk kompetens på ett mer flexibelt sätt. I vilken stödjer elevhälsan barnens utveckling och lärande: Uppföljning av Skolinspektionens tillsyn Beskriv kortfattat vilket resultat som uppnåtts vad gäller arbetet med Skolinspektionens kritik i tillsynen 2011. Ökat föräldrar inflytande: Försöker göra föräldrar möten som aktiverar föräldrarna, små arbets/diskussionsgrupper har varit uppskattat av föräldrarna. Svårt att finna VAD föräldrarna menar med delaktighet? Området behöver utvecklas mer. Samarbete med F-klass och skolan: Plan finns för övergångar men ett fördjupat arbete behövs. Pedagogerna behöver mötas för pedagogiska diskussioner, ge varandra större
6 () kunskaper om de olika verksamheterna och uppdrag. T.ex. genomgång av årskurs 3 nationella prov. Vilka kompetenser behöver barnet när det kommer till skolan? Hur får barnet bästa förutsättning för att bli framgångsrik i skolan? Mål: höja meritvärdet för Marks kommun. Förskolan jobbar ständigt för att motverka traditionella könsmönster. På förskolan arbetar en genuspedagog som ständigt påminner verksamheten om vilka perspektiv har vi nu? Genusglasögon Granska material/böcker, vad är det vi köper in? Planen för kränkande behandling har reviderats och under hösten skall en utvärdering genomföras. Om möjligt kommer föräldrarna göras delaktiga i det arbetet. Barnens delaktighet i förskolans planering: Verksamheten arbetar ständigt för att finna former som gör att barnen själva känner och ser sin delaktighet. Planering för verksamheten bygger på barngruppens behov. Temaarbete är en bra form där barnens tankar, erfarenheter och idéer är det som formar temat 3. Brukarperspektiv Vårdnadshavarnas perspektiv (andel) Mitt barns utveckling och lärande dokumenteras och följs upp Förskolan uppmuntrar mitt barns nyfikenhet och lust att lära I förskolan stimuleras mitt barn att utvecklas språkligt I förskolan stimuleras mitt barn att utvecklas inom matematik och naturvetenskap Personalen på förskolan tar hänsyn till mitt barns behov och förutsättningar Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Vet inte 29,4 41,2 23,5 5,9 0 29,4 5, 5,9 0 5,9 23,5 4,1 23,5 0 5,9 5,9 52,9 1,6 5,9 1,6 29,4 5, 11, 0 0 Nöjd föräldraindex (Högsta värde=100) Svarsfrekvens Analys av resultatet: 5 30 % (1 svar) Låg svarsfrekvens trots pedagogernas påminnelse samt tillgång till dator på förskolan. Index på nöjdhet har sjunkit sen föregående enkät. I de enskilda kommentarerna får pedagogerna många lovord. Kommentarer finns om slitna lokaler och svårstädade. Önskemål om mer KRAV märkt mat. Personalen är pressade men upplevs alltid som tillmötesgående och med stor omtanke om barnen.
() 4. Analys av prioriterade områden i målplanen/utvecklingsplanen Mål: Insatser/Åtgärder: Bedömning av måluppfyllelse Analys av resultatet: Ev särskilda åtgärder 12/13 för ökad måluppfyllelse: Mål: Insatser/Åtgärder: Bedömning av måluppfyllelse Analys av resultatet: Ev särskilda åtgärder 12/13 för ökad måluppfyllelse: Må l: Insatser/Åtgärder: Bedömning av måluppfyllelse Analys av resultatet: Ev särskilda åtgärder 12/13 för ökad måluppfyllelse: 5. Helhetsbedömning Värdera hur enheten når upp till de nationella målen inom området Utveckling och lärande :
() Analys/Kommentar: En välfungerande förskola. Pedagogerna är väl förtrogna med läroplanen och övriga styrdokument. Förskolans pedagoger har hög ambitionsnivå och strävar efter hög måluppfyllelse. Det övergripande implementeringsarbetet med Lpfö9/10 har gett gott resultat. Pedagogernas förhållningssätt och barnsyn samt tidigare arbete med värdegrundsfrågor/genusperspektiv har resulterat i medvetna pedagoger. Det som utmärker förskolan är att man arbetar med ett helhetsperspektiv för verksamheten alla barn är allas. Fortsatt arbete med dokumentation, delaktighet, språkutveckling. Vilka utvecklingsbehov ser du som ledare inom detta område? Pedagogerna behöver utveckla dokumentationen och förmågan att analysera verksamheten och att göra kopplingar till utvecklingsområden. Utvärderingarna skall användas till att tydliggöra vilka strategier som fungerar bäst. Pedagogerna behöver få mer tid till planering och reflektion och gemensamma pedagogiska diskussioner