Robert Nozicks nyliberala bok Anarchy, State and Utopia påverkade Bush statsbyggande i Irak och banade väg för IS. Nozicks inflytelserika nyliberala bibel Anarchy, State and Utopia, från 1974, förespråkar nattväktarstaten en minimal stat där bara lag och ordning ska upprätthållas. Men hur ens nattväktarstaten i praktiken ska finansieras är oklart eftersom Nozick likställer beskattning med slavarbete. Det finns kopplingar mellan Bushs och Blairs neokonservatism och Nozicks nyliberalism vilket är tydligt i Irak. USA var med och skapade en svag stat i Irak. Detta skapade främst i Norra Irak ett vacuum vilket möjliggjorde IS invasion. Bush och Blair framförde moraliska och ideologiska motiv som skäl till invasionen av Irak våren 2003. Operation Iraqi Freedom blev svaret på Al Qaidas terrorattack den 11 september 2001 när 3000 amerikaner miste livet. Koalitionen förde fram ett antal anklagelser gentemot Saddam Hussein som orsak till invasionen men det är högst osannolikt att de hade gått in i Irak om inte al-qaida hade bombat World Trade Center. Den ideologi som låg bakom både Blair och Bushs administrationer under invasionen i Irak var neokonservatism. Speciellt Paul Wolfowitz och Paul Bremer var tongivande. Neokoservatismen har rötterna i 60-talet med den politiska filosofen Leo Strauss som var verksam vid universitetet vid Chicago - som ledande namn. Dick Cheney, vicepresident åt Bush under åren 2001-2009, sympatiserar öppet med Project for the New American Century (PNAC), som är en neokonservativ tankesmedja. De står bland annat för en aktiv amerikansk utrikespolitik och är positiva till militära interventioner för att sprida demokrati och liberala värderingar. De neokonservativa förespråkar inte en nattväktarstat som den ultranyliberala Nozick. Däremot lyser misstänksamheten mot beskattning igenom även igenom hos de neokonservativa. De neokonservativa tror på en välfärdsstat, i någon mening, men den ska byggas på privat grund. Frågan är hur välfärdsstaten i praktiken ska kunna byggas på dessa premisser. Uppbyggnaden av staten i Irak visar svagheterna i de neokonservativas ideologi. USA har inte varken lyckats bygga upp stabila effektiva institutioner eller kunna ge medborgarna grundläggande lag och ordning. Hade de gjort det hade IS inte med sådan lätthet kunnat invadera ett så stort område i Irak och dessutom kunna försvara sin erövring. IS tog tillfället och såg sin chans att inte bara erövra territoriet utan även skapa en stat med grundläggande välfärdsrättigheter - något Irak och USA hade misslyckats med. Och visst, Bush lämnade över stafettpinnen till Obama 2009, men han har inte gjort mycket för att förbättra situationen i Irak.
I praktiken finns de alltså klara beröringspunkter mellan de neokonservativa och nyliberalerna i synen på statens roll och funktion. + Ta in artikeln om Bushs nyliberala agenda i Irak (till UNI!). Det är därför relevant att granska den kanske störste förespråkaren för den minimala staten inom nyliberalismen Robert Nozick och på det viset öka förståelsen dels till varför uppbyggnaden av Irak misslyckades och dessutom öka möjligheten att Irak i framtiden ska kunna bli en lyckad modern stat i mellanöstern. Nozick är en del av den nyliberala rörelsen med den politiska filosofen Friedrich Hayek och Chicagoekonomen Milton Friedman som främsta namn. Nyliberalismen fick sin politiska slagkraft på 80-talet när den med stor ideologisk övertygelse implementerades av Margret Thatcher och Ronald Reagan. Ekonomen John Maynard Keynes skapade med sina teorier något som kan kallas en koncensus kring socialliberala- och socialdemokratiska tankar. Keynes ersattes av Friedmans nyliberala ekonomiska idéer. Den stora tilltron till avreglering i varje läge och en stark tilltro till marknadsmekanismens osynliga hand utmärkte nyliberalismen, som den salufördes på åttiotalet. Som teoretisk källa för Reagan och Thatcher, var Nozick mer i kulisserna än Hayek och Friedman. Men hans syn på staten är av fundamental betydelse, då den minimala staten och - misstron mot Big Government - var en av nyliberalismens mest tydliga signum på 80-talet. Tankar som dessa ligger bakom det statsmannamässiga misslyckandet i Irak och är en av de centrala förklaringarna till IS framgång. Nattväktarstaten får alltså sitt främsta uttryck hos Nozick. Som han uttrycker det: Staten är rättfärdigad endast i den utsträckning som den skyddar människor mot våld, bedrägeri och stöld, och upprätthåller avtal (Anarchy, state and utopia, sid 197). Alla former av sociala åtaganden hos staten är alltså bannlysta av Nozick. Det är svårt att tänka sig hur en stat ska kunna fungera i praktiken med en så snäv och hårdför definition. Nozicks snäva syn på staten är extrem. Minst lika extrem är hans syn på skatt och straffarbete. Det Nozick tycker är så chockerande med skatt är att det människor tvingas att arbeta för andra vilket enligt Nozick är en oacceptabel omfördelning eftersom de då behandlas som medel och inte som mål. Även om Nozick inser att det finns en gradskillnad mellan att betala skatt och straffarbete är det anmärkningsvärt att bägge hamnar på samma skala. Hans tankar om moral och fördelning till de fattiga är intressant och talande för Nozicks filosofi. Även om det på ett privat plan är omoraliskt att inte dela med sig kan det aldrig lagstiftas om detta på ett institutionellt plan. Nyliberalernas lösning på fördelning vädjar dels till medborgarnas goda vilja att välgörenhet ska spridas genom privata initiativ som täcker behoven. De pekar även på att man ska kunna skydda sig mot fattigdom genom en försäkringslösning. Det kan invändas att fattigdom i sig innebär att man inte
kan försäkra sig mot fattigdom. Nozick menar att välfärdsstaten utsätter medborgarna för våld, ofrihet och tvång i sin paternalistiska iver. Detta är ett väl hårdraget resonemang. För att återkoppla till Irak det är rimligt att anta att människorna som är utsatta för IS styre skulle ge vad som helt för att få trygghet och säkerhet i en klassisk välfärdsstat. Nozick är en extrem nyliberal politisk filosof och alla hans tankar går inte att tillskriva Bush och de neokonservativa i Irak. Men vad som förenar är den låga tilltron till att välfärd och statsbyggande ska ske i offentlig regi. Den positiva synen på marknadsmekanismen förenar. Som en osynlig hand ska marknadsekonomin skapa ett ökat välstånd och utgöra grunden för att bra samhällen och stater växer fram. Bush hade som mål att privatisera alla delar av Iraks ekonomi och öppna upp för utländska investeringar, vilket inte är förvånade med tanke på hans ideologi. Jonathan Wolff har boken i boken Robert Nozick en introduktion ett intressant resonemang om staten och privata säkerhetslösningar som direkt kan tillämpas på Bushs engagemang i Irak. Filosofen John Locke menade att det krävdes en sammanslutning mellan individer i ett samhällsfördrag om inte ett allas krig mot alla skulle råda. Men Nozick är skeptisk till ett mer traditionellt samhällsfördrag och anser att det bästa är om medborgarna delegerar ansvaret för olika samhällstjänster till den privata sfären. Militär och främst säkerhet ska lejas ut till den mest framgångsrika entreprenören på marknaden det vill säga de olika företag som säljer säkerhetstjänster. Dessa företag är till en början oberoende av varandra men genom den osynliga handen kommer de att slå sig ihop till ett monopolliknande konglomerat. Det mest rationella för individerna är att välja det mäktigaste företaget - på det viset blir det till slut ett dominerande företag på marknaden. Frågan är om Nozick, till synes utan ansträngning, har skapat en stat med sin privata säkerhetslösning. Problemet är dock att det är frivilligt att ansluta sig till säkerhetsföretagen. Möjligheten finns alltid att ett par mycket individualistiska John Waynetyper dyker upp som beväpnar sig och sköter sin egen säkerhet. Nozick tillåter dessa människor att behålla sin rätt att bestraffa inom ramen för den klassiska naturrätten. I och med detta är det tveksamt om Nozicks frivilliga sammanslutning kan kallas för en stat. För att komma tillrätta med detta skapar Nozick ett tvingande kontrakt de skjutglada individerna måste ansluta sig till en säkerhetsfirma. Detta inkräktar dock på deras frihet, så därför ska de erbjudas dessa tjänster gratis som kompensation. På det viset har Nozick skapat en stat som har våldsmonopol och som skyddar alla. Bushregimen har i Irak delvis genomfört Nozicks teori om privata säkerhetslösningar - ett signum för USA:s ingripanden i Irak var privatiseringsivern både vad gäller privat säkerhet och inom det militära. USA:s strategi på dessa områden har fått en omfattande kritik. Journalisten Patrick Cockburn talar i the Independent om katastrofen detta har lett
till Irak. De privata säkerhetsbolagen har agerat amatörmässigt vilket har skapat ett hat bland det Irakiska folket. Det finns en massa historier om misslyckanden ett av det värsta är när säkerhetsföretaget Blackwater avrättade 17 oskyldiga människor. Cockburn menar att USA:s besatthet av att till varje pris saluföra det fria marknadsparadigmet i det här fallet skapade ett antal farliga skjutglada individer som uppenbarligen ställde till mer skada än nytta. Journalisten Ian Traynor påpekar i the Guardian att denna typ av privatiseringsiver har funnits tidigare inom militären- och säkerhetsväsendet - men det var 250 år sedan. Baserat på misslyckandena i Irak finns det anledning att vara kritisk till Nozicks tankar vad gäller stat, frivillighet och privata spontana säkerhetslösningar och i förlängningen den stora tilltron till privata lösningar när det gäller statsbyggande generellt. Oljans betydelse som skäl för Bushs invasion av Irak är en kontroversiell ståndpunkt där det råder delade meningar. Men vad som kan konstateras är att företag som Halliburton och Blackwater har gjort stora vinster på invasionen. Många av de företag som fick anbuden i Irak hade direkta kopplingar till personer inom Bushs administration. Det kanske främsta exemplet är Cheney, som var VD för Halliburton innan han gick in i Bushs administration år 2000. Han hade sedan höga arvoden flera år efter att han slutade i Halliburton. Halliburton hade ensamrätt på avtalen i Irak. Den bästa förklaringen till detta är att Cheney hade privatekonomiska intressen i företaget. Pratap Chatterjee säger i the Guardian är det anmärkningsvärt att trots den gräddfil Halliburton hade i Irak gjorde de en så stor förlust att turerna kring Halliburtons anbudsmonopol har lett till en omfattande rättsprocess. Cheney, däremot, gjorde stora vinster på sitt engagemang i Halliburton. Han sålde sina sista aktier 2005. Att privatekonomierna blandades ihop med vem som fick anbud i Irak har rimligtvis retat upp befolkningen ytterligare. Bush agerande från den dag han förklarade krig mot terrorismen, hans styvmoderliga tvärsäkra påtvingande demokratiseringsprocess i Irak, och den privatiseringsvåg som följde i kölvattnet av USA:s försök att bygga upp Irak i en nyliberal och neokonservativ riktning har gett ett effektivt bränsle åt extremisterna främst åt IS som snabbt blivit så starka att de både har lyckats erövra och behålla stora områden i Irak. Avslutningsvis kan det sägas att Bush hade en plan för Irak och mellanöstern som går bortom Nozicks tankar. Bushdoktrinen fokuserade på att demokratin ska sprida sig som ringar på vattnet i mellanöstern med start i Irak. Med den fria marknaden som motor skulle hela mellanöstern snart demokratiseras resonerade Bush. Och under den arabiska våren såg det lovande ut. Men efter IS våldsamma expansion och inbördeskriget i Syrien verkar det som om Bush strategi har gått i baklås tövädret som rådde under den arabiska våren har ersatts av en till synes permanent arktisk islamistisk
vinter. Försvarsministern i Bushadministrationen Donald Rumsfeld gick nyligen oväntat ut i Ny York Times och erkände att han aldrig trodde på Bushs strävan efter att sprida demokrati i Irak och i mellanöstern. Demokrati kan inte tvingas på främmande kulturer hävdar Rumsfeld ett påstående som den som studerat demokratiteori instämmer i. I backspegeln känns Bushs demokratiprojekt orealistiskt, kontraproduktivt och naivt. FÖRSÖK HITTA: + Hitta underlag på att hur ideologin i praktiken gestaltade sig dvs exakt hur företagen stod för välfärden i Irak (till Nozickart). + Läs på om vad neocons menar om välfärdsstat i privat regi och se hur det kan kopplas ihop med nyliberalisterna och Nozick.