Årsberättelse 2011
Långsiktigt fokus För Bonnier var 2011 ett år av investeringar i omstruktureringar och anpassning till en digital miljö. Vidareutvecklingen av ett gemensamt webbsäljbolag i Sverige (Bink), en nordisk struktur för back office-tjänster (Bonnier Solutions) och servertjänster (Bonnier Digital) hörde till initiativen, såväl som fortsatta investeringar i digitaliseringen av biograferna. Dessa investeringar i infrastruktur, tillsammans med förstärkningen av våra tvverksamheters utbud, försämrade resultatet 2011 jämfört med året dessförinnan. Samtidigt tror vi att investeringarna gör oss långsiktigt mer konkurrenskraftiga, och där andra ser till kvartal är vi som alltid mer angelägna om att se till generationer. Året inleddes optimistiskt efter en stark avslutning på 2010, då efterfrågan på annonsutrymme fortsatte att öka. Under våren var dock utbudet i bokhandeln och på biograferna fattigt. Efter sommaren förändrades bilden. Reklammarknaden försvagades, i synnerhet för print, samtidigt som höstens bokutgivning var stark både i Tyskland och i de nordiska länderna. Lägg till det ett par efterlängtade svenska filmpremiärer kring jul, och vi kunde ta igen en del av den svagare annonsförsäljningen. På det stora hela var den fortsatta presssen från gamla och nya konkurrenter, den ökade efterfrågan från kunder som vill konsumera medier digitalt och den pågående anpassningen till nya affärsmodeller för traditionella medieformat lika påtagliga under 2011 som under det föregående och det kommande året. Sist men inte minst gjorde vi två strategiskt viktiga affärer under 2011. Vi sålde SkåneMedia, tre regionala dagstidningar i södra Sverige, vilket innebär att vi inte längre ger ut några regionala dagstidningar. I en affär med finska Sanoma sålde vi våra bokförlag inom utbildning i Sverige och Finland samtidigt som vi förvärvade Finlands största skönlitterära förlag, WSOY. Det innebär att vi nu är ledande inom skönlitteratur i såväl Norge som i Sverige och Finland. Jonas Bonnier Vd, Bonnier AB 2 bonniers årsberättelse 2011
bonniers årsberättelse 2011 3 illustration: elisabeth moch
Bonnier på 3 minuter. När Gerhard Bonnier gav ut sin första bok och öppnade en liten bokhandel i Köpenhamn år 1804 hade få kunnat ana att företaget drygt 200 år senare skulle växa till en internationell mediekoncern, aktiv inom alla medieslag, och med 175 företag i 16 länder. Familjen Bonnier har under generationer kombinerat en djup passion för medier med ett kommersiellt synsätt. Familjen har sedan starten skapat och publicerat högkvalitativa medieprodukter inom många områden i nära samarbete med författare, journalister, filmskapare och publicister. Bonnier är helägt av familjen Bonnier som driver och utvecklar företaget med framtida generationer i åtanke. Under 2011 har verksamheten delats in i sju affärsområden: Books, Magazines, Broadcasting & Evening Paper, Entertainment, Business Press och Morning Paper. Australien Böcker Bulgarien Affärspress Danmark Affärspress, tidskrifter, film & bio Estland affärspress Finland böcker, Affärspress, tidskrifter, film & bio, TV & radio Frankrike Böcker Kina affärspress Litauen affärspress Norge böcker, affärspress, tidskrifter, film & bio Polen affärspress Ryssland böcker, affärspress Slovenien Affärspress Storbritannien Böcker Sverige böcker, affärspress, tidskrifter, film & bio, dagstidningar och kvällstidningar, TV Tyskland böcker sweden Ukraina affärspress 55 % usa böcker, tidskrifter Den bulgariska verksamheten såldes under hösten 2011. Nettoomsättning per affärsområde SEK M 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 EBITA per affärsområde SEK M 1 000 800 600 400 200 Books Magazines Broadcasting & Evening Paper Entertainment Business Press Morning Paper Books Magazines Broadcasting & Evening Paper Entertainment Business Press Morning Paper 4 bonniers årsberättelse 2011
övrigt 6 % biljetter 4 % direkt 10 % prenumerationer 21 % återförsäljare 24 % NORge 9 % Nettoomsättning per land sverige 56 % finland 12 % annonser 35 % usa 6 % övrigt 4 % DANMARK 7 % tyskland 6 % Intäktsfördelning bonniers årsberättelse 2011 5
Webbens effekt når långt foto: helena björck Företag inom Bonnier Books bonnier Books Finland bonnier Media Deutschland Tyskland bonnier Publishing Australien, Frankrike, Storbritannien Bonnierförlagen Sverige cappelen Damm Norge 6 bonniers årsberättelse 2011
böcker. Internet fortsätter att ha en enorm inverkan på böcker både i form av nätbokhandlare och det ständigt ökande antalet e-läsare och försäljningen av e-böcker. Digitaliseringen betyder inte bara att läsandet på läsplattor ökar utan är även en drivkraft bakom förändringar i distributionsmönster för den tryckta boken. Näthandeln ger konsumenterna möjlighet att närsomhelst på dygnet söka och köpa böcker från hemmet och få boken levererad inom några dygn. I länder med fria priser har butikerna på nätet ofta initialt konkurrerat med pris men bekvämligheten och det praktiskt taget obegränsade urvalet spelar en allt viktigare roll. Studentlitteratur har inte sällan varit det första segmentet för nätbutikerna med en priskänslig och teknikvan målgrupp. Bokklubbarna har fortfarande en viktig roll och visar, inte minst i Sverige och Norge en stor stabilitet. Många konsumenter uppskattar fortsatt att få nya böcker presenterade i medlemstidningen och leverans med posten. Konkurrensen med näthandeln och nya konsumentbeteenden utmanar de traditionella klubbarna medan nya klubbformer utvecklas. Bokförsäljningen totalt minskar något och för den klassiska bokhandeln blir det allt svårare att konkurrera. Borders, USAs tredje största bokhandelskejda, gick i konkurs och avvecklades under 2011. Med Borders försvann över 300 butiker och endast ett fåtal togs över av konkurrerande kedjor och många orter saknar nu bokhandel. I Australien stängde Red Group under året. I Tyskland fortgår koncentrationen av butiker till de stora kedjorna som samtidigt söker kompletterande utbud i sina ofta stora butiker. Finska Suomalinen Kirjakaupa köptes under året av förlaget Ottava. I Sverige brottas de stora kedjorna med svag lönsamhet. Intressanta försök görs av bokhandlare på alla marknader att ge den fysiska bokhandeln en position på marknaden för distribution av e-böcker. Framträdande är amerikanska Barnes & Nobles som framgångsrikt lanserat läsplattan Nook som marknadsförs stort i butikerna, men också på andra marknader tas liknande initiativ. Förändringarna har varit dramatiska i USA. Under december månad såldes 4 miljoner Kindleläsplattor drivet av den nya och billigare läsaren Kindle Fire. Juldagen 2011 laddades fler e-böcker än någonsin ned. Inte konstigt att antalet sålda tryckta böcker minskade med 8 procent i USA under 2011. Nonfiction för vuxna minskar mest, medan illustrerade böcker och barnböcker klarar sig bättre men här kommer nya format att utvecklas i takt med att e-läsaren får bättre tekniska förutsättningar. AV erik haegerstrand Nettoomsättning Bonnier Books SEK M 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 2008 2009 2010 BONNIER. Ett starkt år. 2011 Bonnier Books omsättning 2011 efter avskrivningar var det näst bästa någonsin och överträffade förväntningarna. Föregående års resultat var starkt påverkat av ungdomsböcker i Tyskland. Sverige och Tyskland svarar tillsammans för 75 procent av Bonnier Books intäkter och en ännu större del av resultatet. Förvärvet av finska WSOY och försäljningen av Bonnier Utbildning och finska Tammi Learning var årets största strukturförändring inom Bonnier Books. Med WSOY och Tammi är Bonnier nu största allmänutgivande förlag i Finland. Den nya organisationen är på plats och WSOYs titel Hytti nro 6 av Rosa Liksom vann det prestigefulla Finlandiapriset. Bonnierförlagen har haft ännu ett starkt år trots en vikande totalmarknad och allmänt svag försäljning i detaljhandeln. Starka titlar som Jag är Zlatan och Thomas Tranströmers Nobelpris har bidragit till ett starkt år men det goda resultatet är lika mycket en effekt av en välfungerande verksamhet inom förlagets alla delar. Adlibris försäljning ökade i såväl Sverige som de andra nordiska länderna. Bonnier Media Deutschland hade ännu ett framgångsrikt år. Ullstein Buchverlage hade flera storsäljande titlar och nådde sitt bästa resultat någonsin men också Carlsen och Piper hade god försäljning och lönsamhet. Bonnier Publishings marknader har under året präglats av svag försäljning samtidigt som de två förlagen i Australien, med stor försäljning i USA och Europa, påverkats negativt av den starka lokala valutan. Templar har utvecklats positivt under året och ett nytt förlag, Hot Key Books etablerades i London. På den stabila norska bokmarknaden behöll Cappelen Damm positionen som största förlag. Antalet enskilda storsäljare var färre än föregående år men försäljningen var stark av pocket och massmarknadstitlar. bonniers årsberättelse 2011 7
2011 års nobelpris i litteratur gick till något så sällsynt som en folkkär poet. Tomas Tranströmer har funnits på Albert Bonniers förlag ända sedan debuten 1954 med 17 dikter. Nära nobelpristagare foto: peter jönsson Lång relation: Eva Bonnier har varit Tomas Tranströmers förläggare i 20 år. Nedan, Tranströmers samlade verk. foto: magnus bergström Tomas Tranströmer var en väldigt färdig poet redan när han debuterade, säger Eva Bonnier, som har varit hans förläggare i 20 år. Eva kommer gärna in på ämnet relationen förläggare-författare. En god relation mellan förläggare och författare borgar för att författaren vill vara kvar på förlaget, menar hon. När det gäller Det är det långsiktiga förläggeriet som har givit utslag texterna har det aldrig varit särskilt mycket pilljobb, säger Eva. Hon menar att man som förläggare ofta kan lägga sig i mer när det handlar om prosa, poesi är svårare att ha åsikter om, och kanske i synnerhet Tomas Tranströmers. När han lämnar in en diktsamling är den redan ganska färdig och fantastisk. Relationen med Albert Bonniers förlag närmar sig 60-årsjubileet. Hur har då Tranströmers författarskap förändrats under åren? John Swedenmark är litteraturkritiker, översättare och en flitig Tranströmerläsare. Han lyfter fram utvecklingen i varje enskild dikt, snarare än i författarskapet som helhet. Hans författarskap bygger på att dikterna är organiskt framväxta, ofta under väldigt lång tid. Därför kan ungdomsdikter stå bredvid mogna dikter utan att man egentligen ser någon åldersskillnad på dem, konstitutionen är densamma. Det är förmodligen även en förklaring till hans generösa översättbarhet, säger John. Och översatts har han, till över 50 språk. På Albert Bonniers förlag har man haft förväntningar i många år, så länge Eva kan minnas, om att Tomas ska få nobelpriset. Han är ju en av de stora poeterna i världen. Han har också haft förespråkare hos de som får föreslå nobelpris, inte bara i Sverige. Han har tillhört samma krets som Derek Walcott, Seamus Heaney och Joseph Brodsky, alla tre nobelpristagare. Jag har förstått att särskilt Brodsky så länge han levde verkade väldigt starkt för att Tomas skulle få priset, säger Eva. Nobelpriset betyder mycket för förlaget. På sista raden betyder det rätt mycket pengar i det här fallet, men det där kan vara lite olika. Det är alltid prestige för förlaget och det är alltid merförsäljning, vem det än är. Det är jätteroligt varje gång man får ett nobelpris. Det är på något sätt det långsiktiga förläggeriet som har givit utslag. Monica Tranströmer, Tomas fru som fyllt en viktig funktion i kommunikationen mellan honom och förlaget, säger att kärnan i relationen med förlaget är tryggheten. Att man har en långvarig kontakt och att man lär känna varandra helt enkelt. Det handlar kanske om personkemi. Och tid. Jag tror att Tomas alltid känt sig trygg och upplevt en generositet från förlagets sida. Till exempel att han kunnat göra några små avstickare utan att det stört relationen. Sådana små friheter blir väldigt betydelsefulla, säger Monica. 8 bonniers årsberättelse 2011
Nobelleende: Tomas Tranströmer på nobelprisceremonin. foto: henrik montgomery/scanpix Hon menar också att en bred kontakt med förlaget är positiv. Jag vet att Tomas på sistone upplevt att kontakterna öppnats för honom på förlaget. Det har varit roligt att träffa nya unga förläggare, men stöttepelaren har ju varit Eva. Den relationen har aldrig känts komplicerad, den har alltid varit vänskaplig. Och generös, speciellt det senaste året. Det har varit ett märkvärdigt år. Först 80-årsfirandet och sedan ett nobelpris. Jag vet inte hur många som någonsin får uppleva något sådant. AV cecilia björk Ett liv. tomas tranströmer. NAMN: Tomas Tranströmer YRKE: Psykolog och poet FÖDD: 1931 BOR: Södermalm, Stockholm GÅR ATT LÄSA PÅ: Mer än 50 språk DEBUTERADE: 1954 VERK I URVAL: 17 dikter, 1954; Klanger och spår, 1966; För levande och döda, 1989; Sorgegondolen, 1996; Air mail - brev 1964-1990, 2001; Den stora gåtan, 2004 PRISER: Bellmanspriset 1966, De Nios pris 1979 (delat), Kellgrenpriset och Petrarcapriset 1981, Litteraturfrämjandets stora pris 1982, Pilotpriset 1988, Nordiska rådets litteraturpris 1990, Augustpriset 1996 och Nobelpriset i litteratur 2011. DESSUTOM: Var del av 1973 års bibelkommission, arbetsgruppen som tog fram den nya översättningen av Bibeln (Bibel 2000). bonniers årsberättelse 2011 9
TV på olika sätt Företag inom Bonnier Broadcasting & Evening Paper c More Danmark, Finland, Norge och Sverige expressen Sverige mtv Media Finland radio Nova Finland tv4 Group Sverige foto: helena björck 10 bonniers årsberättelse 2011
broadcasting & evening paper. Tv-tittandet har ökat på många marknader, samtidigt som vissa kabel- och satellit-tv-bolag gick med förlust. Tv-apparater med Internet var nyheten 2011. Ekonomiskt elände har skapat rubriker internationellt, men 2011 visade sig bli ett bra år för tv:n. Konsumtionen fortsatte att växa och nya sätt att se på tv slog igenom. Samtidigt som reklamintäkterna minskade under andra kvartalet på nästan hälften av de viktigaste marknaderna i världen, stod tv starkt. Enligt Nielsen Holdings NV gick under första halvåret 65 av 100 amerikanska dollar som satsades på reklam över hela världen till tv. Det är en ökning från 63,70 amerikanska dollar år 2010. Det dagliga tv-tittandet fortsatte att öka brett och de franska tv-tittarna såg på tv 12 minuter mer per dag jämfört med 2010, det vill säga sammanlagt 3 timmar och 47 minuter per dag, enligt eurodata- TV. Amerikanerna tittade 11 minuter längre på tv än ifjol, vilket gav ett sammanlagt tv-tittande på 4 timmar och 44 minuter dagligen. I Spanien ser den genomsnittlige tv-tittaren på tv i 4 timmar och 6 minuter, vilket är en ökning med fem minuter från föregående år och 13 minuter mer än år 2009. Under det senaste årtiondet dominerades de internationella topplistorna av amerikanska serier, som utgjorde 19 procent av de mest sedda serierna, men under säsongen 2010 2011 minskade den siffran till 13 procent. Den brittiskproducerade tvserien Downton Abbey var den näst mest sedda serien i Australien och låg på tredje plats i Sverige samt på plats 11 i Spanien. Samtidigt som tv-tittandet ökade i USA minskade antalet amerikanska hushåll som äger en tv-apparat med en procent till 114,7 miljoner. Senast det hände var 1990 och det var en tillfällig nedgång som berodde på ekonomin. Den här gången är det inte enbart ekonomin. Det finns även spekulationer om att nedgången beror på en trend bland unga tittare att välja att inte köpa en tv, utan att se mer på tv-program på alternativa enheter, t.ex. datorer, surfplattor och mobiltelefoner. Kabellöst blev inneordet när analytikerna spekulerade om hur tittarna skulle överge tv-tittandet på traditionella tv-apparater som fungerar via kabel och satellit. Farhågorna hos leverantörerna av kabel- och satellit-tv var att dessa tittare skulle övergå till tjänster som tillhandahålls via Internet t.ex. Hulu och Netflix till en bråkdel av kostnaden för kabel-tv. Ganska få tittare har gått över till detta, men börsnoterade leverantörer av kabel- och satellit-tv redovisade förluster förra året i den största nedgången i historien. Man förlorade omkring 580 000 kunder i USA under andra kvartalet. Det verkar som att frågan om när och var tittarna ser på tv kommer att fortsätta utvecklas, allteftersom fler unga människor betraktar surfplattor som ipad och sina smartphones som tv-apparater. I och med att gränsen mellan traditionella tv-apparater och webbtittande löses upp hittar innehållsleverantörerna sätt att tjäna pengar på sitt innehåll. 2010 var den heta nya innovationen 3D-tv, men konsumenterna var inte särskilt entusiastiska. Det fanns ett litet utbud att se på i 3D och köparna var oinspirerade. 2011 drev marknadsförarna idén om tv-apparater kopplade till Internet. Samtidigt som de nya apparaterna även erbjöd 3D, var det verkliga erbjudandet kopplingen till Internet. AV susan young Nettoomsättning Bonnier Broadcasting & Evening Paper (SEK M) 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 2008 2009 BONNIER. Säljrekord. 2010 2011 TV-reklamen slog omsättningsrekord och TV4-Gruppen och MTV Media tog marknadsandelar på den svenska respektive finska reklammarknaden. Under flera månader var efterfrågan större än utbudet av tittarkontakter men trots efterfrågeöverskottet är snittpriset per kontakt i Sverige lägre än vad det var i början av 2000-talet. TV4- Gruppens tablåsatsningar resulterade i ökade tittarandelar för såväl TV4-kanalen som TV4-Gruppen totalt. Under året namnändrades TV4 Plus och TV400 till Sjuan respektive TV11 och samtidigt ökade programbudgeterna med gott resultat för båda kanalerna. Den finska reklammarknaden redovisar lägre tillväxt än den svenska och avslutningen på året blev svagare än förväntat. MTV Media försvarar sina tittar- och lyssnarandelar. Canal Plus tappade abonnenter i samband med förlusten av den engelska fotbollen, Premier League, men under andra halvåret har abonnenttillväxten varit god. Kvällspressens negativa upplageutveckling har även resulterat i lägre annonsintäkter. Expressen fortsätter att ta marknadsandelar på den vikande marknaden och upplagegapet gentemot konkurrenten Aftonbladet är nu i det närmaste inhämtat. Antalet besökare på Expressen.se har ökat samtidigt som de nätbaserade annonsintäkterna inte motsvarat förväntningarna. Såväl TV4-Gruppens som Expressens resultat har belastats med strukturkostnader hänförliga till omorganisation och minskat antal anställda i slutet av året. bonniers årsberättelse 2011 11
När 10 miljoner afrikaner hotades av svält, vände sig Unicef till TV4 för att sprida budskapet till svenskarna för att få deras stöd och donationer. Aktion för Afrika foto: linus hallsenius TV4:s Elisabet Heimbürger Socialt ansvar TV4-Gruppen har samarbetat med Unicef i tio år. Ett av TV4:s mest populära programevenemang varje år är Humorgalan, där man arbetar för att skänka pengar till Unicef. Under julen marknadsför tv-kanalen julklappar från Unicef som säljs i Unicefs presentbutik, både via tv och webbplatsen TV4.se. Vi tar vårt ansvar genom att bland annat komma ihåg att vi har stor makt och ett stort ansvar i och med våra aktiviteter, säger Elisabet Heimbürger, corporate social responsibility manager på TV4-Gruppen. Så det är självklart att vi vill använda det för att hjälpa till när det sker katastrofer i världen. I juli 2011, när den värsta torkan på 60 år drabbade östra Afrika Somalia, Etiopien och Kenya var cirka 10 miljoner människors liv och uppehälle i fara. Hungersnöd utlystes av FN i regioner i Somalia, människor flydde till grannländerna och hela Afrikas horn drabbades. Hjälporganisationen Unicef skred omedelbart till handling och samlade ihop resurser för att bekämpa katastrofen och hjälpa de drabbade människorna. För att skapa uppmärksamhet kring frågan i Sverige vände sig Unicef till TV4-Gruppen. När vi fick frågan från Unicef, som vi hade samarbetat med under en lång tid svarade vi självklart ja, säger Elisabet Heimbürger, corporate social responsibility manager på TV4-Gruppen. Efter att vd Jan Scherman gett grönt ljus började gruppen omedelbart att arbeta med en donationssatsning med Heimbürger i spetsen. De pengar som samlades in delades mellan Unicef, Rädda barnen och Röda korset. Insatsen i sommar gav nästan sju miljoner... Hopp för Afrikas Horn-kampanjen, som pågick under två veckor mellan den 26 juli och den 7 augusti. Den bestod av trailers som sändes kontinuerligt i flera av de olika kanaler som ingår i TV4-Gruppen och informerade människor om krisen samt uppmanade dem att skänka pengar för att hjälpa till. Informationen hade också en väl synlig plats på TV4.se där besökarna kunde skänka pengar direkt. Utöver detta satte satte TV4Nyheterna och Nyhetsmorgon stort fokus på krisen under de två veckor som satsningen pågick. Ett nyhetsteam skickades till flyktinglägret Dadaab i Kenya, som har be- skrivits som det största flyktinglägret i världen, och rapporterade tillbaka vid sidan av annan rapportering om krisen. Det var många inom företaget som var med och drev igenom initiativet, säger Heimbürger. Alltifrån producenter, nyhetsreportrar och nyhetsankare till de som arbetar bakom kulisserna med webben och med information. Det var en fullmatad vecka för Heimbürger och hennes närmaste medarbetare inom initiativet. Men den här typen av insatser är särskilt givande. Det känns alltid väldigt bra att arbeta på ett företag som både har förmågan och dessutom väljer att göra någonting, säger Heimbürger. Den största utmaningen var att det skedde mitt under semesterperioden på sommaren. Men alla inblandade släppte allt för att få det gjort. Jag kan inte tacka dem nog mycket, alla gjorde sin del när det behövdes. Initiativet var också populärt, inte endast bland de anställda på TV4-Gruppen utan även bland allmänheten som skickade in uppskattande mejl och kommentarer. Organisationerna är naturligtvis också tacksamma, säger Heimbürger. Insatsen i somras gav nästan 7 miljoner svenska kronor, trots att de flesta svenskar var på semester och massakern på Utøya skedde bara en kort tid innan kampanjen startade. Jag var så imponerad av att svenskarna mitt i allt det fruktansvärda som hände i Norge, kunde hantera ytterligare en stor katastrof och öppna sina plånböcker för att hjälpa till. av bert menninga 12 bonniers årsberättelse 2011
Pengarna som samlats in av Hopp för Afrikas Horn används för att hjälpa drabbade på olika sätt t.ex. att se till att barn får tillräcklig näring, att familjer får rent vatten och sjukvård samt att barnen får vaccinationer. fotos: kate holt/unicef bonniers årsberättelse 2011 13
På jakt efter framgång Företag inom Bonnier Magazines bonnier Corporation USA bonnier Publications Danmark, Finland, Norge, Ryssland och Sverige bonnier Tidskrifter Sverige moving Media+ Global foto: helena björck 14 bonniers årsberättelse 2011
MAGAZINES. Från utgivning på flera plattformar till 360-graders marknadsföring tidskrifterna experimenterar fortfarande i jakten på framgångsreceptet. Om 2010 var året då tabletdatorer slog igenom, så var 2011 året då magasinsförlagen förstod att vi bara är i början av en mycket lång utveckling. En utveckling som kommer att kräva mycket mer av experimenterade innan redaktörer och annonsörer lärt sig att använda sina nya verktyg på bästa sätt. När de första digitala magasinen gjorda speciellt för Apples tablet Ipad, såg dagens ljus våren 2010, så var vissa bara digitala versioner av de redan existerande papperstidningarna medan andra var så fyllda med video och ljud att de tog timmar att ladda ner. Nu efter snart två år av digitala magasin har förlagen lärt sig några avgörande läxor. Den viktigaste är att läsarna vill kunna interagera med allt som finns i den digitala utgåvan. Visar tidningen upp en snygg tröja på bild vill läsaren kunna klicka på bilden och köpa tröjan, även om det är en redaktionell bild. En annan central lärdom är att läsarna inte skiljer på olika saker som går att göra med en tabletdator. Så medan förlagen tycker det är en stor skillnad mellan att göra ett digitalt magasin och att göra en allmän app eller en digital bok, så tänker läsarna bara att de använder sin Ipad eller Androidplatta. Det är ännu för tidigt att avgöra hur de digitala magasinen kommer att påverka den traditionella magasinsutgivningen. Men lika lätt som det är att överskatta tempot i en tekniskt driven förändring, lika lätt är det att underskatta den långsiktiga effekten. Det är först nu, mer än 15 år efter att webbutvecklingen tog fart, som förändringen slår igenom inom vissa magasinsområden. De klassiska magasin som nu går under inser att effekten är större än de räknat med. Ett annat exempel på en utveckling som tagit längre tid än förväntat men som nu verkligen slår igenom med full kraft, är att magasinen förvandlas från enskilda produkter till varumärken som verkar i många kanaler. Den kommersiella delen av denna utveckling har kallats 360-graders marknadsföring eller integrerad försäljning. Men trots att detta varit ett hett begrepp i både reklambranschen och i medier under många år så var det först under 2011 som det första magasinet/varumärket presenterade en sammanhållen upplagemätning för alla kanaler. Det var amerikanska Bonnier-ägda Popular Science som fortsatte sin pionjärgärning genom att vara först ut med ABC s så kallade Consolidated Media Report. Den nya redovisningen ger annonsörerna detaljerad information om såväl tryckt upplaga, Ipad-upplaga, antal followers på Twitter som unika besökare på webbsidan och Facebookfans. av anders malmsten Nettoomsättning Bonnier Magazines (SEK M) 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 2008 2009 2010 2011 BONNIER. Utmaningar och möjligheter. Efter en inledningsvis uppmuntrande vår, med svag uppgång i annonsvolymerna, blev klimatet betydligt tuffare från sommaren och framåt för Bonnier Magazines under 2011. I Sverige har konkurrensen och utbudet av nya magasinstitlar ökat kraftfullt under senare år, vilket var en bakomliggande orsak till den början till konsolidering som märktes under hösten 2011. Inom Bonnier Magazines återfinns en rad titlar som är marknadsledare i sitt segment, vilket innebär att upplagor och annonspositioner hålls relativt stabila i en utmanande konjunktur. Dock kommer allt fler nischade titlar in på marknaden, vilket kannibaliserar på de befintliga, och många av våra titlars upplagor får utstå prövningar. Parallellt med fokuseringen på det tryckta magasinet pågår en förflyttning från magasinorienterad verksamhet till alltmer varumärkesorienterad verksamhet, där affärsutveckling sker kring respektive varumärke. I USA, där annonsörsberoendet är särskilt stort, har utvecklingen av digitala produkter och tjänster kring de starka varumärkena kommit relativt långt. Bonnier Corporation har brottats med en svag till avvaktande annonsmarknad under året. Dock har man lyckats ta marknadsandelar inom ett flertal magasinssegment, och också investerat i kompetens och kapacitet på det digitala området. Några tilläggsförvärv har gjorts, såsom titeln Cycle World. Bonnier Publications har haft ett relativt stabilt år, trots stora utmaningar på upplagesidan. Villatidningarna har återhämtat sig betydligt, Liv har lanserats i Danmark, samt Stella och Tara Smak i Norge, och i Ryssland har titeln Women s Secret förvärvats. Bonnier Tidskrifter mötte en kraftfull nedgång i både annons- och upplageförsäljning från sommaren, och strukturåtgärder har tagits under hösten. Bland annat har titlarna Stockholm City, Yourlife samt LagaLätt lagts ner. Förvärv har genomförts av Antikförlaget samt av Mediafy (tidningskungen.se), och lanseringar av StyleBy och Icon. Moving Media har med mjukvaran Mag+ etablerat sig tidigt på marknaden för digitala plattformar/system för tablets. Under året har ett säljkontor upprättats i New York och försäljningen av Mag+licenser har ökat markant. bonniers årsberättelse 2011 15
Digital framstöt bidrar till ökad lönsamhet Företag inom Bonnier Business Press bonnier Business Press International Danmark, Estland, Finland, Litauen, Norge, Ryssland, Slovenien, Sverige och Ukraina børsen Danmark Dagens industri Sverige foto: helena björck 16 bonniers årsberättelse 2011
business press. Trots att affärspressen i Europa skakats av skandaler rörande upplagesiffrorna gav framgångsrika digitala initiativ anledning att fira. En upplageskandal. Men också innovationer för att bryta ny mark världen över, mobila framgångar och god intäktsutveckling i krisens spår. De flesta kurvor pekade åt rätt håll under affärspressens 2011. Slaget om ekonomiläsarna i Europa briserade i en skandal när det avslöjades att Wall Street Journal sålt stora delar av sin upplaga i Europa i olika sponsorupplägg. En stor del av tidningarna lästes inte ens av de studenter som stod som mottagare. Ett holländskt företag betalade nio öre (0,01 euro) per tidning i sponsorupplägget. Men även Financial Times uppges ha en bulkupplaga, med lägre pris, på 32 000 exemplar som distribueras på flygplatser, kontor och konferenser. När Financial Times-ägaren Pearson sammanfattade årets första nio månader ökade intäkterna för hela FT Group trots krisen, men det största glädjeämnet var den mobila utvecklingen. Financial Times hade i slutet av september 250 000 digitala prenumeranter och det var en ökning med 30 procent jämfört med samma period förra året. 15 procent av de nya digitala prenumeranterna kommer från mobila enheter och 20 procent av de som använder FT-appen är mobila användare. Totalt räknade Pearson med att en tredjedel av Financial Times intäkter under året skulle komma från digitala kanaler. Financial Times har också höjt lösnummerpriset med 20 procent under året och är nu dubbelt så dyr som närmaste konkurrent på den brittiska marknaden. Financial Times har under året stängt en specialsatsning på breda tillväxtmarknader världen över men istället valt att satsa mer nischat på att värva digitala prenumeranter i Indien och lanserat en minisajt för framgångsrika kinesiska kvinnor. Wall Street Journal har bland annat kontrat med specialsajter för Sydostasien, företagsaffärer i Australien och ett samarbete med Facebook, WSJ Social som integrerats i det sociala nätverket. The Economist, som ägs till hälften av Pearson, gick ut hårt i slutet av 2010 med lansering av en ny digital strategi. Nya appar för surfplattor och mobiler ska göra att The Economist inom tre år ska ha en miljon digitala prenumeranter. I oktober räknade The Economist in 100 000 digitala prenumeranter. Samtidigt gladdes man också åt att vinsten ökat till 300 miljoner kronor (26,2 milj GBP) under det första halvåret efter att antalet tidningsprenumeranter ökat med tre procent till 1 486 000. I Tyskland har Handelsblatts upplaga backat med 1 000 exemplar till 142 000, men det är värt att notera att den betalda upplagan ökar för Handelsblatt. Intresset för den centrala ekonomin inom eurozonen har gjort att Wall Street Journal lanserat en tyskspråkig sajt. ay fredrik sjöshult Nettoomsättning Bonnier Business Press (SEK M) 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 2008 2009 BONNIER. Vändning till sist. 2010 2011 Under 2011 lyckades Di-gruppen med en historisk vändning av den betalda upplagan av Dagens industri. Di-gruppen har under 2011 satsat på en fortsatt utbyggnad av Di Konferensverksamhet och har under året arrangerat tio stycken olika konferenser, däribland Di Bank, Di Insurance och Di Energi. Under året lanserades även lojalitetsprogrammet Di Guld samt Di Vinklubb. Under 2011 har en utförlig omgörning av tidningen Dagens industri genomförts. Från och med den 1 november 2011 är Henrik Stangel ny VD för Di-gruppen. För Danska Børsen har 2011 varit ett starkt år med en EBITA-tillväxt på över 67 procent. Tillväxten kommer som ett resultat av ett dedikerat arbeta med att skapa en mer kvalitativ upplaga. Arbetet innebar ett skifte från kvantitet till kvalitet vilket har resulterat i en starkt förbättrad EBITA-marginal. Under 2011 lyckades Bonnier Business Press International vända tre år av förlust till lönsamhet. Bakom tillväxten ligger ökade reklam- och prenumerationsintäkter jämfört med 2010 (räknat i lokala valutor). I februari förvärvades Norska NHI vars huvudprodukt är ett kliniskt Decision Support System (CDS) för läkare. Ett Joint venture-projekt mellan Dagens Medicin Sverige och NHI upprättades för att lansera en liknande produkt på den svenska marknaden. I augusti genomfördes ett förvärv av den estniska tidningen Tarkade Klubi och i september avyttrades den förlustbringande bulgariska affärstidningen Pari. Under året tillsattes en ny chefredaktör för Dagens Medicin Norway samt för Delovoy Peterburg, Russia. bonniers årsberättelse 2011 17
Livet på Bonnier fotos: Sima Korenivski Ovan: Sunitha Krishnan talar. Th, överst: Dansare från Kulturama. Th, nederst: Deltagarna Thomas Karlsson och Friederike Schönherr. GRID. Möte mellan stora tänkare När Jonas Bonnier började som vd för Bonnier AB, ville han istället för det vanliga årsmötet eller mediekonferensen ha något helt annorlunda. Det var så GRID såg dagens ljus. Bonniers GRID, som i år firar femårsjubileum, är en inspirationskonferens för företaget som inte liknar någon annan: cirka 250 anställda från hela Bonnierkoncernen samlas för att lyssna på en rad talare och nätverka med varandra. Konferensen hålls i september varje år i Alfred Nobels gamla krutfabrik vid vattnet strax utanför Stockholm city. Talarna har bestått av alltifrån kända författare som Elizabeth Gilbert, Abraham Verghese och Åsne Seierstad till okända aktivister som Sunitha Krishnan och Rick Hodes samt trendsättare som Martha Stewart och Ilse Crawford. Även en och annan mediepersonlighet, som New York Times-reportern David Carr, har talat på konferensen. Men deltagarna är lika viktiga som talarna det är ingen passiv konferens där man bara lyssnar, utan det krävs att man delar med sig och är öppen. Det är motsatsen till tala inte med främlingar. Själva poängen med GRID är att man ska tala med främlingar. Under de fem år som gått sedan starten har GRID blivit ett viktigt internt varumärke för Bonnier. En plats på GRID är mycket åtråvärd inom företaget. För de som inte kan närvara på konferensen finns det videoinspelningar av alla talare på Bonnier.com dagen efter konferensen. stora journalistpriset. Sätter standarden foto: magnus bergström Två av Stora Journalistprisets vinnare 2011 - Johanna Koljonen och Sofia Mirjamsdotter. Sedan 1966 har Bonnier delat ut Stora Journalistpriset, den finaste journalistiska utmärkelse som finns att få i Sverige. Priset delas ut som ett erkännande av årets största avslöjande, årets berättare och årets förnyare och representerar ett långsiktigt engagemang i stöd till journalistik, yttrandefrihet och tron på ett pågående pluralistiskt samtal i det offentliga som en del av en modern demokrati. I år var vinnarna av priset: Erik Hedtjärn och Amanda Glans, Sveriges Radio årets berättare, Johanna Koljonen och Sofia Mirjamsdotter, frilans årets förnyare, Malin Olofsson och Daniel Öhman, Sveriges Radio årets avslöjande och Cecilia Uddén, Sveriges Radio Lukas Bonniers Stora Journalistpris. Utöver svenska journalistpriset har Bonnier sponsrat Finlands journalist- pris, som på finska heter Suuri Journalistipalkinto och som delas ut varje vår i Helsingfors sedan 2001. I Estland är Bonnier Award landets äldsta och mest prestigefyllda journalistpris och etablerades 1996. Kvällstidningen Expressen har också delat ut ett journalistpris sedan 2006 till journalisten Per Wendels minne. 18 bonniers årsberättelse 2011
foto: karl oskar bjurenstedt foto: will steele Bonnier Sales Awards-vinnarna Trond Juliussen, Julia Forsberg Söderman och Johan Hedqvist GROW-deltagaren Will Steele sälj. Incitament att sälja GROW. Platsbyte Med tanke på att nästan en tredjedel av Bonniers intäkter kommer från försäljning är det viktigt att belöna den säljpersonal som tar in viktiga annonser i tidskrifter, tidningar och tv. Därför inrättades 2007 Bonnier Sales Awards som ett erkännande till årets bästa säljpersonal. Vinnarna 2011, för säljprestationerna under 2010, var Julia Forsberg Söderman, Bonnier Publications Sweden Sales Rookie of the Year, Johan Hederkännande. Priser & stipendier Bonnier har en lång tradition av att stödja kreativa personer från August Strindberg till Tomas Tranströmer genom att främja deras talang och publicera deras verk. Stipendier och bidrag både till Bonnieranställda och personer utanför Bonnier är ett annat sätt att stödja talang. Interna priser och stipendier: Albert Bonniers personalstipendium, 100-årsminne, Gerard Bonniers Personalstipendier och Personalstiftelsen Åke Bonniers 75-årsstipendier och Stipendiefonden Albert Bonniers 100-års-minne. Externa priser och stipendier: Stiftelsen Stipendiefonden Albert Bonniers 100-årsminne, Albert Bonniers pris qvist, TV4 Field Sales Representative of the Year och Trond Juliussen, Bonnier Media, Norge Sales Manager of the Year. På en galamiddag med tillhörande ceremoni i Stockholms stadshus där även Nobelmiddagen hålls firades de tre vinnarna med champagne, samma middag som Nobelpristagarna fick och massor av underhållning tillsammans med cirka 150 andra gäster från olika delar av Bonnierkoncernen. till Årets Företagare (Dagens industri), Albert Bonnier Stipendiefond för svenska författare, Albert Bonnier Stipendiefond för Yngre och Nya författare, Gerard Bonniers Essäpris, Gerard Bonniers Lyrikpris, Maria Bonnier Dahlins stiftelses stipendier till samtida unga svenska konstnärer, Osterwold Prize of Hörbuch Hamburg. Sedan 2009 har 231 Bonnieranställda lämnat sin familj, sina vänner och sitt hem för att arbeta i tre månader på ett annat jobb i ett annat land ofta med en helt annan typ av media. Genom GROW-programmet kan en anställd inom Bonnier söka till ett antal öppna tjänster inom Bonnierföretagen, som kan vara alltifrån webbutvecklare till rättighetsassistent, designer och forskningsanalytiker. För att få ett smakprov på denna upplevelse talade vi med Will Steele, GROW-deltagare 2011, som bytte design och foto på det brittiska bokförlaget Templar mot layout på den svenska tidskriften ToppHälsa. Hur skulle du beskriva din GROWupplevelse med tre ord? Roligt, givande och upplysande. Vad var det bästa med upplevelsen privat och jobbmässigt? Det bästa var att träffa nya vänner och upptäcka ett nytt land och en ny kultur. Genom att få en bättre förståelse för människorna och historien bakom Bonnier blir man också stolt över att representera företaget även om man befinner sig någon annanstans i världen. Förändrade GROW ditt liv? Jag skulle inte säga att det förändrades på ett omvälvande sätt, men det gav mig ett nytt perspektiv på det arbete jag gör hemma och den livsstil jag hade och vad jag skulle kunna göra för att förbättra båda dessa aspekter i livet. bonniers årsberättelse 2011 19
Biobesökare väljer det välbekanta Företag inom Bonnier Entertainment discshop.se Finland och Sverige homeenter Danmark, Finland, Norge och Sverige sf Anytime Danmark, Finland, Norge och Sverige sf Bio Norge och Sverige svensk Filmindustri Danmark, Finland, Norge och Sverige foto: helena björck 20 bonniers årsberättelse 2011