Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

Relevanta dokument
NI 2015:1 Kort introduktion

Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera

(delvis) för- Socialstyrelsen. ar av kostnader- edning hos Av dessa I:3. Social- Telefonväxel

ehälsa Sidan 0 av 20

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Uppdrag om nationellt samordningsansvar för en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation i hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

E-hälsostrategi för socialförvaltningen

Nationell ehälsa. Lena Furmark Politiskt sakkunnig. Socialdepartementet. Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj Socialdepartementet

Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1

Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk

Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?

Förslag Regionalt program ehälsa Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting

Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

Vision e-hälsa Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt

- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för

Hur får vi en effektivare vård och vilken roll har staten? Göran Stiernstedt och Sören Olofsson

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

Visionen för e-hälsan 2025

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

Tillämpningsanvisningar

Strukturera och koda information för elektronisk hantering

Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning (S 2011:03) Dir.

Utveckling av gemensam informationsstruktur inom socialtjänsten. Plan för fortsatt arbete och samordning

Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef

Inger Wejerfelt. Regional informationsstrukturansvarig, VGR. Projektledare TIS Tillämpad Informationsstruktur, Carelink

Samordningsplan. Vision e-hälsa 2025

Introduktion till nationell informationsstruktur

Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

Hur ser den nya versionen av den nationella informationsstrukturen ut?

Strategisk färdplan Kortversion

Att patientens delaktighet i vården ska kunna öka genom ett för denna uppgift anpassat ITstöd.

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

Projektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa

Introduktion till nationell informationsstruktur

Ledning, styrning och uppföljning av Nationellt Fackspråk. Bengt Kron

Den kliniska processen i ett ehälsoperspektiv. Helena Nilsson Stockholm

Den Nationella IT-strategin då vården flyttar ut ur sjukhusen Ann Hedberg Balkå

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

Klassifikationer och hkodverk

Svar på remiss betänkandet Nästa fas i e- hälsoarbetet (SOU 2015:32) KS

Syfte med ehälsa. Tillgänglighet. Säkerhet. Rätt information till rätt person i rätt tid! Medborgaren. Medarbetaren. Verksamhetsansvariga

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Styrande dokument. Strategi e-hälsa inom H2O Fastställd av kommunfullmäktige , 109. Gäller från och med

Sektionen för omvårdnadsinformatik (SOI) bildades 2002 och är en sektion inom Svensk sjuksköterskeförening. Sektionens syfte är att bidra till

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Projekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter

Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet

Aktuellt inom vård och omsorg. Hans Karlsson

Process för terminologiarbete

Nationell informationsstruktur 2016:1

Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23

Handlingsplan för ehälsa i Östergötland

Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad

e-hälsa Nationell IT-strategi för vård och omsorg, tillämpning för Stockholms stad

SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg

Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter

Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen

Socialdepartementets remiss: SOU 2015:32, nästa fas i e-hälsoarbetet

ehälsa i kommunerna för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

Nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk. Användning och tillgängliggörande, lägesrapport 2013

Remissvar betänkande SOU 2016:2 Effektiv vård

Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Handlingsplan för ehälsa i Östergötland 2014 och 2015

Huvudstrategi för utveckling av vårddokumentation

Nationell terminologi- och klassifikationsresurs

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg

Att låta verkligheten möta teorin Gemensamt tjänstekort i Gävleborg

Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 27 oktober 2015

Sida Sida 1 av 7 Framtagen av. Upprättat datum Revideringsdatum SUSSA informatik och verksamhet Godkänd av

ehälsomyndigheten Kristina Fridensköld & Stephen Dorch

Standardiserad dokumentation av omvårdnad en fråga för professionen. Janne Florin

Verksamhetsbeskrivning av socialtjänsten

Geodata utvecklar e-förvaltningen

Strategi för arbete med IT-frågor och ehälsa inom Stockholms läns landsting

Informatik- en kärnkompetens. Helena Nilsson Ordförande Sektionen för omvårdnadsinformatik

Här är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis

Gemensamt nationellt fackspråk ger oss nya Artur och Gärda

Informationsträff NPÖ

Kompetens i hälsoinformatik. Jan florin

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Statistikutredningen 2012 (Fi 2011:05) Dir. 2012:15. Beslut vid regeringssammanträde den 8 mars 2012

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Samordningsplan. Vision e-hälsa Version

Strategier för att öppna upp och göra din organisations information tillgänglig för andra

VIFO-kartan Verksamhetens Informations- och Funktionalitets-Områden för vård och omsorg med fokus på hälso- och sjukvård

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Vårdens nya makthavare. Catharina Mann Projektledare Kommunal IT-samverkan i vård och omsorg

Rådgivningsstödet webb. Beskrivning och tjänstespecifika villkor

Transkript:

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

Grupperingar inom strategin: Högnivågruppen Samrådsgruppen

Nationell ehälsa mellan 2006-2012 Infrastrukturfrågor som grund för en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Interoperabilitet Tillgänglighet

Nationell ehälsa - tillgänglig, säker och användbar information till - invånaren - verksamheten - beslutsfattare bidrar till bättre hälsa!

Grundläggande Tjänster till förutsättningar Lagar och regelverk invånare UMO.se 1177.se Personligt hälsokonto Teknisk infrastruktur Informationsstruktur och terminologi beslutsfattare verksamheten Nationell patientöversikt Pascal

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Lämplig som kompletterande underlag för beslutsstöd Fullvärdig som underlag för uppföljning Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Utgångspunkt för vård och omsorg av en enskild individ Underlag för individens ställningstagande Forskningsunderlag Specifik nog för juridisk bedömning av processen

Regeringen vill se att en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation används inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten information som registreras och hanteras inom vård och omsorg är en långsiktig och användbar resurs

Regeringen anser att Det är nödvändigt att etablera ett tydligt nationellt ledarskap för en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten Socialstyrelsen har detta uppdrag

Socialstyrelsen ska Vara förvaltningsorganisation för nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Inrätta ett råd som ska vägleda myndigheten Påbörja införandet i det interna arbetet Översyn av normering av användandet Identifiera och värdera vad hos Center för ehälsa i samverkan som bör förvaltas och utvecklas i en gemensam organisation

Gemensam informationsstruktur ska underlätta för behörig personal inom vård och omsorg att hitta, överblicka och tolka information som behöver tillgängliggöras inom verksamheter och över geografiska, tekniska och organisatoriska gränser också öka kvaliteteten i uppföljningar, både på verksamhetsnivå och på nationell nivå 10

Gemensam informationsstruktur består av Grundläggande beskrivningar (modeller) som ger strukturen för hur informationen ska vara sorterad Fackspråket som ger innehållet i informationen (kunskapen) Regler (specifikationer) som möjliggör utformning av it-system för användning och åtkomst av information 11

Gemensam förvaltning Nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk drevs ursprungligen som två projekt Nu bygger vi en förvaltning där varje del (termer, klassifikationer, informationsmodeller) med sina metoder och användningsregler tas om hand Vi ska också utveckla metoder och regler för hur delarna ska användas tillsammans Förvaltning = underhåll & vidareutveckling 14

Utvecklingsprojekt för att stödja god informationshantering Medborgarens, brukarens, patientens behov Verksamhetens och professionernas behov Nationell informationsstruktur Från teori till praktik, hur och var gör den mest nytta? Fackspråket Skapa konsensus kring rekommenderade termer inom olika kunskapsområden Samla termer och kodverk och ge dem en digital identitet 15

Infrastruktur för kunskapsutveckling Gemensam informationsstruktur

Arbetets inriktning fram till 2014 Fortsatt utbyggnad utifrån en etablerad förvaltningsstyrmodell Ta fram regler och kunskap för konkret användning tillsammans med användare Skapa dialog kring hur vi bidrar till verksamhetsnytta inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, utifrån förutsättningarna Använda myndighetens samlade kunskap och verktyg strategiskt Inrätta former för insyn och dialog