Till Folkhälsokommittén Västra Götaland Slutrapport Hälsoprojekt Sunt Liv År 3 av 3 Sunt liv är ett hälsoprojekt med kost och motion som huvudaktivitet. Målgrupp är unga människor med begåvningshandikapp inskrivna i Handikappomsorgen i Falköpings kommun. Det övergripande målet är att minska segregationen gällande funktionshindrades hälsa. Med projektet vill vi: 1. Skapa bättre hälsostatus 2. Öka kunskapen om kost och hälsa 3. Skapa goda vanor kring matsituationen 4. Skapa goda vanor för fysisk aktivitet 5. Utveckla metoder för att kunna utbilda och handleda en grupp som inte nås via samhällets gängse kanaler Sökande: Socialförvaltningen i Falköpings kommun. Samverkanspartners: Vara folkhögskola och SISU Idrottsutbildarna. Projektledare: Bosse Andersson, fritidsledare/skötare och Barbro Skoglund, fritidsledare/undersköterska, Dagcenter Freja i Falköping, tel. 0515-88 53 77. Båda personerna har mångårig bakgrund i idrottsligt föreningsliv och arbete inom handikappomsorg. Vi jobbar nu med Sunt Liv 3 dagar per vecka. Projektdeltagare: Personer med begåvningshandikapp som behöver stöd och vägledning för ett hälsosammare liv. Denna grupp har p.g.a. sitt handikapp svårt att förstå innebörden av en hälsosam livsstil och därmed svårt att förutse vad ohälsa leder till. Vi ser att följderna blir hög vikt, försämrad kondition, oftare förekommande diabetes samt dålig tandstatus. 7 personer/år i 3 år. Deltagarna har en pågående insats enligt LSS i Falköpings kommun.
Slutrapport, inkl delrapport år 3 Projektet rivstartade hösten 2007 och verksamheten är sedan dess i full gång. Varje grupp går ett läsår med start i augusti och avslutning sommaren året därpå. All verksamhet sker på dagtid. Projektets syfte är att underlätta för unga personer med lätt/medelsvårt funktionshinder att flytta till eget boende, ofta i form av stödboende. Vi har sett att det finns många svårigheter att leva hälsosamt, när utbudet och marknadsföringen av onyttig snabbmat är enormt samt förståelsen och motivationen för motion är begränsad hos målgruppen. Vi kommer nu att dels redovisa vad vi gjort under år 3, dels sammanfatta projektet samt dessutom berätta om framtiden för vår hälsoverksamhet. Deltagare: De första åren hade vi en grupp på 7 deltagare/år, som gick i Sunt Liv 3 dagar per vecka. Vi har sedan provat att man kan vara med 1-3 dagar/vecka och samtidigt fortsätta med ordinarie daglig verksamhet övriga dagar i veckan. Vi har kommit fram till att 1 dag/v passar de flesta. Eftersom det kan vara svårt att ändra sina rutiner för mycket så har det varit en fördel för flera deltagare, framför allt de med Asbergers syndrom, att fortsätta jobba med sin dagliga verksamhet som förut övriga dagar i veckan. I gengäld är det möjligt och önskvärt att man är med i Sunt Liv under flera år framöver, för att komma in i goda vanor kring kost och motion. På detta sätt når vi fler deltagare på ett år, eftersom vi nu har 2-3 grupper i gång samtidigt. Som framgår av följande rapport når vi ytterligare cirka 25 personer direkt med vår hälsoverksamhet genom bl.a. All-gympan. Dessutom berörs hela Freja dagcenters verksamhet av den ökade medvetenheten kring hälsa. Deltagarna har verkligen utvecklats och blivit mer självständiga under åren. Vi jobbar hårt med att hitta metoder och goda vanor som underlättar det självständiga livet på ett positivt och hälsosamt sätt. Det är viktigt att individerna i grupperna fungerar tillsammans, så det finns alltid tillfälle att prova på Sunt Liv under några dagar, för att både vi projektledare och deltagaren ska känna att det fungerar bra, innan men börjar i gruppen. Elever som går sista året i gymnasiesärskolan erbjuds också tillfälle att praktisera några dagar för att introducera Sunt Liv inför arbetslivet. Genom projektledarnas personkännedom och kontakter med bl.a. skolpersonal, korttidshem, kurator och arbetscoach vet vi vilka ungdomar som tillhör målgruppen unga funktionshindrade personer som snart flyttar eller nyligen har flyttat hemifrån och vi kan därför rekrytera rätt deltagare. Verksamhet: I kursiv stil följer utdrag ur projektansökan. Därefter redovisar vi i vanlig stil vad vi gjort under projektåren. Arbeta både individuellt och i grupp. Teori på en för individen lämplig nivå, t.ex. motivationsarbete, kostens betydelse för hur man mår, allmänbildande samhällskunskap, information om alkohol, narkotika och tobak samt sex och samlevnad. Metod: grupparbete, studiebesök, kollage, dagbok för egen reflektion. Vi har valt att kalla all form av teori för Sunt Liv-skola. För att stärka självkänslan har deltagaren presenterat sig själv med hjälp av ord och bilder.
Tips för ett sunt liv? Vad är svårt med att bo själv? Sömn? Tips till varandra blev flera bra kollage. Det visade sig vara mycket svårt med mått- och mängdlära i samband med recept, så vi har konstruerat ett spel för att träna på matsked, tesked, deciliter o.s.v. Vi kallar det Måttspelet, se bilaga 1. Introducerat tallriksmodellen. När Fredrik Paulun höll föreläsning för kommunanställda så var vi med. Gruppen har gjort diverse studiebesök: miljö-utställning med återvinning, veterinären för att höra om husdjurens behov av bra och regelbunden kost och motion (relaterat till deltagarnas egna behov), besök på biblioteket, besök på Hälsoäventyret Oasen i Vara (utbildningsprogrammen Bra Bränsle och Skelettet Åke och hans vänner), Filmer och samtal om kroppen: hjärta, puls, cirkulation, viktens påverkan på kroppens funktioner. Må bra-tema: Vad får mig att må bra, resp. inte må bra? Kompismassage, 1:a hjälpen, känslor. Vi har lärt oss om städning, livsmedelshygien (på ett lätt sätt), konsumentupplysning (telefonförsäljning är ett stort problem!) m.m., m.m. Fysisk aktivitet baserad på lågintensiv förbränningsträning. Vi vill visa de möjligheter som finns för att hitta den motionsform som passar var och en. Varje måndag har vi All-gympa, där förutom Sunt Liv-gruppen även andra deltagare från Handikappomsorgen i Falköping kan delta. Runt 25 personer brukar vara med. Under 90 minuter har vi styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning, bollsport, stretchning och avslappning. Målet med all vår motion är att locka till aktivitet på ett roligt sätt, så att deltagaren känner hur gott det är för kroppen att röra sig så man vill fortsätta motionera på egen hand. Vi vill även att deltagaren känner sig bekväm och säker i motions-situationen, d.v.s. vet var man byter om, vad man har på sig, om det kostar något m.m. All sådan kunskap och erfarenhet stärker självkänslan. Andra exempel på aktivitet: Friluftsdagar med vandring och matlagning ute i naturen. Gympagruppen och flera andra deltagare (50 pers) deltog i Special Göteborgsvarvet, 4 km. De här aktiviteterna har vi också provat: cirkelträning, innebandy, body-pump, stavgång, stepup, koordinationsträning, show down, spinning, motionsspår på Mösseberg, badminton, simning, styrketräning, goal ball, basket, hinderbana, frisbeegolf, Naturpasset samt Fotopasset. För att locka till motion har gruppen gjort frågor kring Mössebergs djurpark, se bilaga 2. På Motions- och fruktkorten kryssar vi i när vi motionerat minst 30 minuter och ätit frukt, se bilaga 3. Det är viktigt med konkreta mål så när alla deltagare samlat ett visst antal kryss tillsammans firar vi med någon aktivitet inte med tårta... I våras firade vi med att åka gokart! Vi pratar också motivation till motion. Varför kroppen mår bra av rörelse och hur vi vill må om t.ex. 25 år. Sunt Liv har tagit fram en lista över Tokiga bortförklaringar! till varför man inte kan/hinner motionera alla överbevisade! Se bilaga 4. Öka kroppskännedomen genom bl.a. taktil stimulering, massage, gymnastik och rollspel. Introduktionskurs i kompis-massage, som vi utför regelbundet. Kommunens sjukgymnast har varit med på vår All-gympa och visat bra rörelse- och koordinationsträning, som vi sedan fortsatt med. Afrikansk dans.
Vi märker att deltagarna får en bättre självkänsla när de får kontroll på kroppen. Flertalet av deltagarna har inte någon bakgrund inom idrott eller skolgymnastik och kanske svårt med motoriken, så motionen har inte varit prioriterad förut. Vi försöker locka fram glädjen. Gemensam matlagning. Även inköp och planering inför helgen. Vi börjar dagen med gemensam frukost för att skapa goda kostvanor. Vi har kommit fram till att beteckningen Nyckelhålsmärkt är ett enkelt och pedagogiskt sätt att underlätta vid inköp. Oavsett om man ska handla frukostflingor, korv, ost eller yoghurt fungerar det att titta efter nyckelhålet. Det pågår ju alltid en diskussion om nyckelhålsmärkningen är relevant, men för vår grupp är den ett bra instrument och det blir i alla fall inte onyttigt att köpa sådana livsmedel. Vi har fått väldigt bra kontakt med en Ica-affär i området där flera deltagare bor. Personalen i affären har guidat oss genom Frukt- och Gröntavdelningen och vi har även fått ett studiematerial ämnat för grundskolan. Jättebra! Gruppen har undersökt hur mycket socker det är i olika varor. När vi handlar mat i affären jobbar vi ofta med arbetsuppgifter, t.ex. Finns det färdiglagad mat som är nyckelhålsmärkt? Leta reda på en frukt eller grönsak som du aldrig smakat på och skulle vilja prova. Vad heter den? Köp den! Se bilaga 5. Vi kan alltid göra olika val i mataffären. Även snabb, färdiglagad mat kan vara mer eller mindre nyttig. Det finns ju nyckelhålsmärkning även på snabbmaten, så vi försöker öka medvetandet kring allas ansvar att göra bra val för sitt eget bästa. Den gemensamma frukosten är en viktig start på dagen. Då kan man bredda sina vanor och våga prova det man inte brukar ha på sitt eget frukostbord. Vår grupp lagar lunch flera gånger i veckan. Då är vi i ett skolkök, så att var och en har egen spis och verkligen får göra alla stegen i matlagningen själv. På fredagarna gör vi matlådor, så deltagaren har ett nyttigt mål mat till helgen. Sunt Liv lagade sund och god nyckelhålsmärkt lunch till all daglig verksamhet i Falköping, 75 portioner, vid ett tillfälle. Det ska vi göra igen, för det var uppskattat av alla parter! Under sista projektåret har vi lagt större fokus på att deltagarna lär sig göra bra kvällsmat och mellanmål. De flesta äter bra mat på jobbet, så lunchen är inte det största problemet sett över hela veckan. Hur stor en portion ska vara är viktigt att lära sig samt att 1 portion/pers oftast räcker utmärkt, d.v.s. att man inte bör ta om av maten. Den typen av vanor underlättar vardagen för vår målgrupp. Vi har hittat en kokbok för microvågsugn, skriven på lätt-läst sätt, med instruktioner mestadels via bilder. Även de som läser bra föredrar den här kokboken. Tyvärr är inte recepten särskilt nyttiga, så vi försöker göra om recept till ett liknande upplägg. För att verkligen få igång matlagningen hemma har deltagarna fått i hemläxa att göra vissa måltider. Det har varit framgångsrikt och uppskattat. Läxan kan också bestå i att leta upp tre varor med nyckelhål i det egna köket. Känslan att lyckas och känna sig stolt bygger också upp självkänslan. När vi gör våra inköp i mataffären tittar vi efter olika alternativ, så man lär sig att välja nyttig mat. Observera att Sunt Liv inte är någon bantningskurs! Rör man på sig regelbundet är det helt ok att äta en kaka ibland. Vi strävar efter att hitta balans och att deltagarna förstår att det ena hänger ihop med det andra.
Mätbara mål: Deltagarna genomför konditionstest vid tre tillfällen per år. Detta genomförs på Vara folkhögskola, som är en samarbetspartner i projektet. Vi gör också Hälsoprofilbedömning, inkl blodtrycksmätning och kontroll av vikten. Genom ett eget konstruerat Frukt- och motionskort (bilaga 3) kan vi följa hur vanorna ändrats över året. Hela verksamheten på Freja dagcenter har ett större utbud av fysisk aktivitet nu, mycket tack vare Sunt Livs inflytande, så personerna som vistas inom daglig verksamhet får automatiskt möjlighet att röra på sig flera gånger per vecka. Till exempel kan vi ta en kille som tidigare knappt motionerade något alls. Nu är han med på All-Gympan på måndagar, motionerar med Sunt Liv:s onsdagsgrupp och går en långpromenad med Servicegruppen på fredagar. Dessutom äter han frukt till efterrätt varje dag på dagcenter. Då förändringsarbetet är på lång sikt är det svårt att se tydliga resultat, men vi märker absolut att goda vanor ger en hälsosam förbättring. Framför allt ser vi inte att ungdomar i eget boende går upp kraftigt i vikt när de nyligen flyttat från föräldrarna, vilket vi såg innan projektet startade. Personalutbildning: En viktig del av projektet är att vi erbjuder omsorgspersonalen i Falköping relevanta utbildningsdagar i samarbete med SISU Idrottsutbildarna och Vara folkhögskola. Vi har tagit hjälp av dietist Pernilla Larsson från Trollhättan. Hon föreläste om Maten hur påverkar den vår hälsa?. Därefter fick personalgrupperna arbeta med olika frågeställningar kring hur vi kan hjälpa och stötta omsorgstagarna till ett sunt liv. Vi kan nämna att administrationen på vår socialförvaltning blev inspirerade av oss och anlitade samma föreläsare för fler utbildningsdagar. Beteendevetare Anette Olvén har medverkat vid en av utbildningsdagarna. Hon föreläste om vilka enorma möjligheter personalen på stöd- och gruppbostäder har att inspirera och coacha omsorgstagarna till ett hälsosamt liv, genom att stötta, puscha, uppmuntra och engagera sig. Spridning: Vid kommunens Kvalitetsdag presenterade vi projektet. C:a 400 besökare. Radio Skaraborg gjorde reportage om projektet både i uppstarten och efter ett halvår. Vi var även med i riksradions Klartext. Ett flertal praktikanter har varit med oss, bl.a. från Högskolan Väst (Hälsopromotionutb), Omvårdnadsprogrammet på Ållebergsgymnasiet i Falköping samt från Fritidsledarutbildningen på Vara folkhögskola. Socialnämnden har besökt oss ett flertal gånger. Sunt Liv lagade sund och god lunch till all daglig verksamhet i Falköping, 75 portioner, vid ett tillfälle. Det ska vi göra igen, för det var uppskattat av alla parter. Öppet Hus i Sunt Livs lokaler för att visa hur projektet jobbar, över 50 besökare som bjöds på nyttigt tilltugg (för att visa bra alternativ). Projektledarna hade föreläsning och utställning på Idébytardagen i Mariestad, där gamla Skaraborgs kommuner deltog. Det var många åhörare som visade stort intresse för projektet. Likaså var vi inbjudna att föreläsa på en rikskonferens i Stockholm (FOMS för tjänstemän som arbetar med fritid för funktionshindrade, ca 300 pers). Responsen var enorm, och vi är nu inbjudna att föreläsa i bl.a. Växjö och Göteborg. Tydligen lyckas vi entusiasmera och inspirera folk med våra idéer runt Sunt Liv. Vi har varit med på gymnasiesärskolans föräldramöten, för att föräldrar och elever ska få tid på sig att planera in Sunt Liv efter skoltidens slut. Deltagarna fixade en tipspromenad i närheten av dagcenter för andra omsorgstagare och personal. Syftet var att aktivera och inspirera andra människor till rörelse.
Projektet samarbetar med Vara folkhögskola på flera sätt, främst genom Fritidsledarutbildningen. Elever har gjort studiebesök hos Sunt Liv och vi har varit på skolan för att göra konditionstester. Genom att inspirera eleverna för vi ut vårt budskap i verksamhet runt om i regionen. Under senaste året har vi haft utbyte och/eller föreläst för: Tidaholms Fritid, Tibro kommun, Lidköpings kommun, Sandvikens kommun och Ållebergsgymnasiet i Falköping, för att nämna några. Vi har även exporterat Sunt Liv-idéerna till ett tjeckiskt nätverk, som vi både haft på besök här och som vi besökt i Prag/Pardubice. Statens folkhälsoinstituts uppmärksamhetsvecka Ett friskare Sverige uppmuntrade oss med nya västar till laguppdelningen på All-Gympan. Då blev det även ett reportage i Falköpings Tidning. Journalisten Jan Kallenberg från Västra Götalandsregionens Vårdguiden skrev ett fint reportage om Sunt Liv, se bilaga 6. Falköpings kommun fick en topplacering i LUFSA-projektet där flera västsvenska kommuner jämfördes vad gäller boende och daglig verksamhet för funktionshindrade. Många kommuner föll på att de inte kunde erbjuda friskvård, vilket Falköping fick höga betyg på. Resultat: Projektet har mottagits oerhört positivt inom vår verksamhet och i andra kommuner! Vi hör på samtalsämnen t.ex. bland personal på gruppbostäder att det har blivit mer fokus dels på nyttig och hälsosam mat och dels på rörelse och motion. I projektet har vi visat de olika anläggningar som kommunen kan erbjuda och dess möjligheter. Alla deltagare har på så sätt hittat någon form av motion som de tycker om, t.ex. styrketräning, spinning, stavgång eller gym. Kostvanorna har förändrats till det bättre under projektets första år: mera frukt och grönt, Coca Cola har bytts ut mot mineralvatten, bättre frukostvanor, färre pizzor, deltagarna har blivit bättre på att laga egen mat. Sunt Liv har inspirerat till ett hälsotänk inom hela verksamheten. Som en positiv bieffekt har vi funnit att deltagarna utvecklas socialt. Flera deltagare behöver längre tid än ett år på sig för att ändra gamla vanor. Koordinationsträning har visat sig vara välbehövlig, då många har svårigheter med att känna till sin egen kropp. Det känns som att vi har hittat rätt i de metoder vi kommit fram till, det material vi samlat ihop eller skapat, den pedagogik vi använder samt det sätt vi coachar, inspirerar och entusiasmerar deltagare och besökare i verksamheten. Men samtidigt fortsätter vi att söka nya lösningar på de problem som uppstår. Vi har en mycket lång väg att gå innan hälsotänket är utbrett så att det genomsyrar all verksamhet. Projektdeltagarnas handikapp och vanor är inte alltid lätta att bemästra. Fortsättning: Redan i början av år 2010 beslutade Falköpings kommuns socialnämnd att Sunt Livs verksamhet permanentas och övergår i kommunal verksamhet. De två projektledarna fortsätter driva verksamheten tre dagar per vecka genom Freja dagcenter. Förutom två Sunt Liv-grupper med 7 deltagare i varje grupp så håller ledarna i All-Gympa, Sitt-Gympa (för personer med mer omfattande funktionshinder), Lätt-Gympa och Stavgångsgruppen. Vi tycker att vi har hittat många bra arbetsmetoder och fått fram egna lösningar som har visat sig funktionella. Vi har även fått god respons från andra grupper/kommuner som använt sig av våra metoder när de startat upp liknande verksamheter. En något, ur hälsoperspektivet, oroväckande trend sprider sig i kommunerna, nämligen att lätt förståndshandikappade personer erbjuds hjälp av hemtjänsten istället för ett stödboende. I de fall vi sett handlar det då enbart om städning 2 timmar/vecka. Dessa ungdomar behöver
stöttning i viktigare angelägenheter än städning. Vi har några Sunt Liv-deltagare i den situationen. Deras problem kan lika väl vara att de glömmer/inte kommer sig för att äta något alls på eftermiddag/kväll/morgon till skillnad mot de allra flesta som äter för mycket mat. Den goda respons vi fått när vi presenterat vårt projekt stärker oss i vår övertygelse om att vi är på rätt väg. Vi ser fram mot att kunna fortsätta verksamheten och utveckla de idéer och tankar vi har i praktiskt arbete då vi märkt att det är en bra modell att använda för den målgrupp som vi vänder oss till. Bilagor 1/ Måttspelet 2/ Frågor på Mössebergs Djurpark. 3/ Motions- och fruktkort 4/ Tokiga bortförklaringar 5/ Arbetsuppgifter på Supermarket 6/ Länk till Jan Kallenbergs reportage: http://vard.vgregion.se/sv/teman1/halsa/projekt-sunt-liv-forbereder-eget-boende1/ För bilagor, kontakta Bosse elller Barbro. Kontaktuppgifter: Bosse Andersson Barbro Skoglund Dagcenter Freja Dagcenter Freja Frejagatan 6 Frejagatan 6 521 43 Falköping 521 43 Falköping 0515-88 53 77 0736-28 16 53 0515-88 53 77 0708-29 86 57 bo.andersson@falkoping.se barbro.skoglund@falkoping.se