BHV-Nytt Nr 4, dec 2010 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 19 Innehåll Julhälsning sid 2 Läkarbesök vad hör till BVC? sid 3 PKU-provet, Fluorhalter i dricksvattnet, sid 4 Glöm inte att fakturera pneumokock- och hepatit B-vaccin Kolik och Lactobacillus Reuteri (Magdroppar) sid 5 Barnhälsovårdens hemsida och handbok, sid 6 Reflektera i novembermörkret, Meddelande från BMM till BVC Information kring MBHV-psykologerna; sid 7 Tack Ingegerd! Ny psykologkonsult i BHV-teamet, PTP-psykolog Bättre språk- och livskvalité om hörselskador sid 8 upptäcks tidigt, Utbildning våren 2011, Barnkonventionen Lästips sid 9
J ulen närmar sig med stora steg. Tomtar och julmusik möts vi av liksom dofter av bak och julmat från köken. Lucia med följe sprider glädje och ljus i decembermörkret. År 2010 är snart till ända, ett händelserikt år både för oss inom barnhälsovården och i omvärlden. Ett flertal naturkatastrofer i världen har förändrat livsvillkoren för många barn. För barnen i Sverige har barnhälsovården en fortsatt viktig roll i det hälsofrämjande arbetet, ett arbete som kräver stort tålamod och uthållighet. Att stötta dagens föräldrar i deras föräldraskap är en viktig uppgift, några av ledorden är förtroende och bekräftelse. Vi har under året jobbat med samtalsövningar enligt MI, motiverande samtal, och också provat på metoden i gruppverksamhet, BHV-föräldragrupper. Riskbruksprojektet har pågått under en femårsperiod och avslutas vid årsskiftet. Innan dess har vi under en utbildningseftermiddag också fått reflektera över och diskutera kring barnhälsovårdens roll inom tobaksprevention. Frisk utan antibiotika var namnet på en utbildningsdag som Strama arrangerade i våras. Ett uppdaterat och omarbetat språktest har införts i år, och höstens internatutbildning i Ramnäs handlade om matsvårigheter, daginkontinenes samt tillväxt hos barn. Glädjande är att så många deltagare återkommer till våra internat. Framtidens barnhälsovård står i fokus nationellt och ett vägledningsdokument skall skapas som ett viktigt stöd i vårt arbete. Regeringen har gett Socialstyrelsen uppdraget att utforma detta dokument. Vi går en spännande tid till mötes. Nu vill vi önska er alla en riktigt God Jul och Ett Gott Nytt År! Kerstin, Eva, Karita och Ingegerd 2
Läkarbesök vad hör till BVC? Under Ramnäskursen diskuterade vi i läkargruppen bland annat vilka frågeställningar som ska hanteras på BVC och vad som ska hänvisas till FLM eller skötas på barnmottagning. Även läkarna på barnkliniken har diskuterat, och jag tycker att vi är överens om det mesta. Här kommer en sammanfattning: Listan på problem som hör till BVC kan göras väldigt lång. Tillväxtavvikelser, kontroller av genitalia (framförallt testiklar), sneda skallar, sömnproblem, kolik, daginkontinens, förstoppning, vaccindiskussioner, ordination av fortsatt vaccinering av nyinvandrade barn när hälsoundersökningen är klar, bedömning av utveckling/motorik och den första läkarbedömningen vid konstaterad utvecklingsstörning tycker nog alla är typiska läkarfrågor på BVC. Däremot bör man hänvisa familjerna direkt till sin familjeläkare när det gäller astma, rinokonjunktivit ( kan han vara allergisk mot katten hemma? ), akuta infektioner, misstänkt diabetes (till FLM genast!), sängväta, hälsoundersökning av nyinvandrade barn, resevaccinering och andra vacciner som inte ingår i BVCprogrammet. Barn som på BVC får diagnosen utvecklingsstörning remitteras till barnkliniken för medicinsk utredning av eventuell orsak och fortsatta kontakter. I många fall är det mer svårbedömt. Måttliga eksem har alltid skötts på BVC, men vid akut försämring eller mycket besvär kan det skötas på FLM eller remitteras till barn- eller hudmottagning. Diarré hos de yngsta barnen är oftast BVC-ansvar, men vid misstänkt infektion hänvisas till FLM. Kräkningar handläggs oftast primärt på BVC, men om man hamnar i behandling med syrahämmare är det dags att remittera till barnmottagning. Som barnläkarkonsult kan man då välja att starta behandlingen när man träffar barnet på BVC och remittera för fortsatt uppföljning till sig själv eller annan läkare på kliniken. Andningsbesvär hos de yngsta kommer också ofta till BVC om det inte är klart misstänkt astma. Allergi mot födoämnen kan skötas på BVC om det inte blir komplicerat. När det gäller mag-tarmsymtom gäller komjölksfri kost på egen bekostnad under en provperiod, om symtomen återkommer på mjölkkost kan mjölkfri ersättning skrivas på livsmedelsanvisning av allmän- eller barnläkare. Doktorn skickar remiss till mjölkskola och gör upp en plan för när barnet ska prova mjölk nästa gång. Men barn med komplicerad allergi som behöver mer speciella näringar än vanliga hydrolysat sköts på barnkliniken. Vanliga hydrolysat är t ex Nutramigen, Althera, Pepticate och Profylac. På BVC kan barnläkarkonsulten ordinera prover som hör till normalt familjeläkaråtagande. Typiska prover är glutenprover (IgA, ttg och gliadinantikroppar), TSH och T4, IgE panel föda och IgE för enstaka födoämnen, kanske Hb och urinsticka. Men blodsocker, bredare allergiutredningar och genetiska prover vid utvecklingsstörning hör inte till BVC. Om proverna ordineras av barnläkarkonsulten, måste provsvaren bevakas av någon annan, oftast blir det BVC-sjuksköterskan och på något ställe den familjeläkare som barnet är listat hos. Den doktor som ordinerar proverna måste då skriva tydligt i journalen hur man tänkt sig fortsättningen, t ex om glutenprover är u a viktkontroll om en månad, annars remiss till barnkliniken. 3
PKU-provet PKU-provet tas som ni vet på alla barn så snart som möjligt efter 48 timmars ålder. Från mitten av november 2010 utökar man antalet sjukdomar som screenas från nuvarande 5 till totalt 24. De nya sjukdomarna som screenas för är sällsynta medfödda metabola sjukdomar, kanske kommer man att upptäcka totalt 10-15 barn per år i hela landet. En del av sjukdomarna kräver speciell kost hela livet, andra sjukdomar ger symtom vid infektioner eller annan stress och ett snabbt och korrekt omhändertagande kan då spela en avgörande roll. En kort beskrivning av alla sjukdomarna finns på www.karolinska.se/pku. Av de fem sjukdomar som ingått i PKUprovet redan tidigare är medfödd hypotyreos vanligast. Förra året kallades 71 barn tillbaka för nytt prov, 54 av dem fick sedan behandling. Två barn med hypotyreos missades i screeningen, tvillingar prematurfödda i vecka 24 som hade normala prov vid två dygns ålder, men vid sex veckor hade en klinisk hypotyreos. Näst vanligast är medfödd binjurebarkhyperplasi. Under 2009 kallades 94 barn tillbaka för nytt prov, av dem visade sig 10 ha sjukdomen. De flesta barnen med falskt positiva prover var underburna och vårdades på neonatalavdelning. PKU-lab tar nu fram nya testmetoder för att minska antalet falska larm. Fenylketonuri (PKU) hittades förra året hos 8 barn, galaktosemi och biotinidasbrist hos ett barn vardera. Även vid dessa sjukdomar finns ungefär lika många barn som vid ny provtagning inte är sjuka eller har så lindrig sjukdom att de inte behöver någon behandling. Fluorhalter i dricksvattnet Eva och jag har träffat Folktandvården och diskuterat hur vårt samarbete ska se ut i framtiden. Framförallt i Västerås är det många barn som inte kommer till tandvårdsinformation, och tandvården diskuterar nu om man ska förändra arbetssättet. Vi återkommer med mer information så småningom. Vid samma möte diskuterade vi också fluor i dricksvattnet. Dels ska alla med egen brunn få information om att de utan kostnad kan få sitt vatten analyserat. Många får den informationen redan av barnmorskorna, men vi ska också tänka på det. Det finns också vissa ställen i länet där även kommunala dricksvattnet innehåller för mycket fluor. När ni har listade barn som bor längre bort än ni är vana vid är det alltså viktigt att tänka på det! Läs vår lokala handbok kapitel 14, där står både om egen brunn och de senaste värdena för kommunalt vatten (år 2007). Glöm inte att fakturera pneumokock- och hepatit B-vaccin Glöm inte att hepatit B-vaccin till riskbarn (alltså merkostnaden för Infanrix hexa) och pneumokockvaccinet ersätts från Vårdval Västmanland. Ange 8730030 som referens på fakturan. Barnens personnummer behöver inte anges, men om det skulle bli revision måste man kunna plocka fram även den uppgiften. 4
Kolik och Lactobacillus Reuteri (Magdroppar) Många kolikbarn har behandlats med Semper Magdroppar, några av er har tyckt att de verkat bra, andra har varit mer tveksamma. Nu har en italiensk forskargrupp publicerat resultat från en studie där 50 kolikbarn, 2-16 veckor gamla, lottats till behandling med laktobacillus reuteri eller placebo. Alla barnen skrek minst tre timmar om dagen minst tre dagar veckan före undersökningen. Alla var helammade och mammorna uppmanades att hålla mjölkfritt. Båda grupperna fick en dos av 5 droppar dagligen i tre veckor, men placebogruppens flaska innehöll alltså inga levande lactobaciller. Båda grupperna blev bättre, men barnen som fick lactobacillerna blev snabbare mindre skrikiga. När man definierade att svara på behandlingen som att barnen skrek mindre än hälften så länge per dag jämfört med innan man börjat ge dropparna, så ser resultatet ut så här: skriktid minst halverad 100 90 80 70 60 % 50 40 L Reuteri Placebo 30 20 10 0 1 2 3 Vecka Alltså: Alla barn skrek kortare tid varefter tiden gick, men 80 % av dem som fått lactobaciller skrek högst hälften så länge redan efter en vecka, och efter två veckor hade 96 % (alltså alla utom en) svarat. Motsvarande siffror för placebogruppen var 38 % respektive 62 % (efter tre veckor 71 %). Efter detta tycker jag att vi med gott samvete kan uppmana föräldrar till kolikbarn att prova Magdroppar, och säga att effekten brukar komma inom 1-2 veckor. Om någon vill läsa hela artikeln finns den i: Pediatrics 2010 Sept; 126(3):e 526-33, Savino m fl. 5
Barnhälsovårdens hemsida och handbok www.ltv.se/bhvltv Nu har vi gjort det lättare att hitta till Barnhälsovård på landstingets hemsida. Gå in på www.ltv.se/bhvltv Välkommen till Barnhälsovården i Västmanlands län. Upp till höger finns länkning till: Barnhälsovårdsenheten, Handbok, BHV-Nytt, Årsberättelse, Basprogram, Broschyrer osv. I förra numret av BHV-Nytt skrev vi om broschyrlistan - rekommenderade broschyrer på BVC - den finns numera under kapitel 12 i handboken. Tänk för övrigt på att ett utskrivet blad ur handboken snabbt kan bli gammalt. Alla uppdateringar i handboken sker ju numera på nätet. Vid större uppdateringar kommer meddelande om detta. Handboken har uppdaterats under hösten i följande kapitel: 9 F Bedömning av tillväxt, skalle och höftleder 10 C Kolik och buksmärtor 10 D Diarré och kräkningar 10 F Förstoppning, soiling, enkopres 10 G Enures 10 K Streptokockinfektioner 10 L Hud 10 M Parasiter 10 N Bett av större och mindre djur 10 P Utgår! (Hudskador) 10 R Navel 10 S Ortopedi 11 F Pneumokocker Karita Törnros Reflektera i novembermörkret! Utan reflexer är det svårt att se dig, både ute på landet och i stan. Risken att bli påkörd och dödad av en bil är tre gånger så stor i mörker som i dagsljus. Att bära reflexer är ett enkelt och billigt sätt att minska risken. En uppmaning från Growing People och vi instämmer! Meddelandeblad från BMM till BVC Nu finns meddelandeblad till BVC med på barnmorskornas checklista för den gravida kvinnans hälsoövervakning. När den gravida kvinnan i vecka 33 är på besök hos barnmorskan fyller barnmorskan tillsammans med de blivande föräldrara i ett formulär med viktig information för sjuksköterskan på BVC. Formuläret undertecknas av de blivande föräldrarna. Där uppges bl a vilken BVC man önskar tillhöra. Hör efter med era barnmorskor om ni inte sett till något formulär då rutinen är ny och hjälp att komma ihåg kanske uppskattas i början. Eva Söderqvist 6
Information kring mödra- och barnhälsovårdspsykologerna Tack Ingegerd! Mödra- och barnhälsovårdspsykolog Ingegerd Solberger har sedan 2002 tjänstgjort som psykologkonsult i barnhälsovårdsteamet i Västmanland. Ingegerd har i sin konsultfunktion medverkat bland annat i arbetet att utforma basprogram för BHV, planera utbildningar, införa EPDS-screening, bidra till årsberättelsen, BHV-Nytt och mycket annat. Nu när Ingegerd lämnar BHV-teamet vill vi tacka riktigt mycket för ett engagerat arbete för barnhälsovården och familjerna i Västmanland. Som Ingegerds efterträdare hälsar vi Helena Gustafsson hjärtligt välkommen till teamet. Ingegerd fortsätter dock som MBHV-psykolog ett tag till. Kerstin Eva och Karita Ny psykologkonsult i BHV-teamet Jag kommer att börja som psykologkonsult i BHV-teamet vid årsskiftet efter Ingegerd Solberger. Jag har arbetat i två år som MBHV-psykolog främst på Viksäng, i Hallstahammar och på Bäckby. Det har varit två intensiva och spännande år. Tidigare har jag arbetat i förskola, skola samt en period på BUP. Under några år hade jag en tjänst på Arbetsförmedlingens rehabilitering men kände att jag ville tillbaka till arbete med barninriktning. Helena Gustafsson PTP-psykolog Jag heter Sofia Hofstedt och gör sedan augusti min PTP (praktisk tjänstgöring för psykologer) inom mödra- och barnhälsovården i länet. Västerås och Fagersta är mitt arbetsfält. Jag kommer från Stockholm och har gått psykologprogrammet i Umeå. Nu har jag flyttat till Västerås och trivs riktigt bra här! Ser fram emot ett spännande år! Sofia Hofstedt 7
Bättre språk och livskvalité om hörselskador upptäcks tidigt I Läkartidningen november 2010 refererar Anders Hansen en artikel ur JAMA 2010;304(15):1701-8 av Korver AMH, et al. om vikten av att upptäcka hörselskador tidigt. I Nederländerna infördes hörselscreening på nyfödda successivt under åren 2002-2005. I denna studie har man tittat på alla barn födda 2003-2005. Av dem hade 335 560 hörselscreenats med OAE före två veckors ålder och 234 826 barn först vid nio månaders ålder med ett distraktionstest som verkar likna vårt BOEL-test. Andelen barn där man upptäckte en permanent hörselnedsättning var lika stor i båda grupperna, ungefär 0,75 av tusen barn, och nivån på hörselnedsättningen var också likadan i grupperna. När man tittade närmare på en mindre grupp barn vid 3 5 års ålder, 80 barn som hittats vid nyföddhetsscreening och 70 som undersökts vid nio månaders ålder, visade resultaten att barnen som hittas tidigt inte bara hade en bättre språkutveckling utan också högre poäng för allmän utveckling, social och motorisk funktion och för generell livskvalité. Utbildning våren 2011 20 januari Tobaksprevention (för er med förhinder i höstas), eftermiddag. 25 januari Samspelets betydelse för det lilla barnets utveckling. Inbjudan har gått ut. Sista anmälningsdag 17 december Februari Mars vecka 10, 11 och 12 Föräldrastöd i grupp. Forsättning från 6 december 2010. Inbjudan kommer. Eva-träffar. Inbjudan och datum kommer efter nyår. April Utbildningseftermiddag kring amning. 5 och 11 Inbjudan kommer efter nyår. EPDS-utbildning kommer att ske med trolig start i februari/mars. Mer information kommer. Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Artikel 30 handlar om barn som tillhör minoriteter eller ursprungsfolk. I Sverige finns barn som är samer, Sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. De har rätt till sitt språk, sin kultur och sin religion. 8
Lästips Ta föräldrar på allvar om föräldraskap och föräldrastöd Inga Gustafsson och Magnus Kihlbom (red.) 2010 En bok där tio personer kommer till tals kring området föräldraskap och föräldrastöd. Författarna är psykologer, psykiatriker, socialarbetare, läkare och forskare med lång erfarenhet från olika samhällsarenor varifrån föräldrastöd i olika former kan bedrivas. Avsikten och förhoppningen med denna skrift är att den ska stimulera till reflektion över den mångtydiga företeelse som föräldraskapet och föräldrauppgiften är och vilka sorters stöd som kan vara konstruktiva. Boken kan lånas från BHV-enheten. Växa inte lyda En ny bok av barnläkaren Lars H Gustafsson, där han visar på vad som händer i ett barn när det utsätts för olika former av bestraffningar och annan tvivelaktig uppfostran. Med hjälp av modern forskning visar han på vad man kan göra i stället, hur barn och föräldrar kan växa och utvecklas genom en god dialog. I Läkartidningen nr 47 /2010 finns en artikel med titeln Minskat antal hembesök inom barnhälsovården, författare är Gerd Almqvist-Tangen, Marianne Bergström, Anncharlotte Lindfors, Lena Holmberg och Margareta Magnusson, alla vårdutvecklare inom barnhälsovården. Här nedan återges en sammanfattning, men jag vill uppmuntra er att läsa hela artikeln då ni faktiskt indirekt deltagit i studien. Vid behov hör av er till BHV-enheten för kopia. Sammanfattat: Syftet med studien var att studera BVC-sjuksköterskornas attityd till hembesök, att kartlägga hembesöksfrekvensen i landet och att studera de organisatoriska förutsättningarna för att göra hembesök. De tre främsta orsakerna till att hembesök inte gjordes var tidsbrist, lång resväg och att föräldrarna tackade nej. Vår studie visar ingen skillnad i attityder till hembesök i relation till BVC:s organisationsform eller enskilda sjuksköterskors erfarenhet. Sjuksköterskornas attityder till hembesök som en av barnhälsovårdens främsta hälsofrämjande arbetsmetoder är en avgörande faktor som bör studeras vidare. Även föräldrars attityder till hembesök behöver undersökas. Eva Söderqvist 9
Redaktionsmedlemmarna för BHV-Nytt Barnhälsovårdsöverläkare...021-17 55 82 e-post: kerstin.werner@ltv.se Eva Söderqvist Vårdutvecklare 021-17 39 86 e-post: eva.soderqvist@ltv.se Karita Törnros Teamsekreterare......021-17 31 09 e-post: karita.tornros@ltv.se Ingegerd Solberger Psykologkonsult. 021-17 55 25 e-post: ingegerd.solberger@ltv.se Barnhälsovårdsenheten, Ingång 8, Centrallasarettet, 721 89 Västerås www.ltv.se/bhvltv önskar alla läsare en skön julledighet! 10