BHV-Nytt. Nr 3, oktober Innehåll. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 16

Transkript

1 BHV-Nytt Nr 3, oktober 2007 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 16 Innehåll Samarbetet med sociala myndigheter sid 2 Vaccinering mot pneumokocker sid 3 Nationellt centrum för barnets rättigheter (NCBR) BVC för vem? En kartläggning av barnhälsovården sid 4 ur ett genusperspektiv Röntga inte sneda skallar sid 5 Ändring i omhändertagande av adoptivbarn Barnkonventionen sid 6 Meddelanden; MatStart, MI Filmtips sid 7 Artiklar ur Läkartidningen Utbildning/fortbildning sid 8

2 Samarbetet med sociala myndigheter En alltid lika aktuell fråga är barnhälsovårdens samarbete med Socialförvaltningens personal. Många på BVC har efterlyst bättre kontakt och återrapporter från Soc framför allt när det gäller anmälningsärenden. För att diskutera detta träffade Eva Söderqvist, Lisbeth Wadman (MHV/BHV-psykolog från Kraftkällan) och jag cheferna för Västerås Socialkontor öster och väster, Ulrika Wennerholm och Elisabeth Kantor. Kontoren är numera samlokaliserade på Stora Gatan 23, med gemensam reception, och ansvarar för hela Västerås utom Skultuna, som har egen nämnd. Organisationen ser förstås lite annorlunda ut i länets övriga kommuner, men mycket av synpunkterna gäller generellt. Socialkontoren har som uppdrag att handlägga individuella ärenden, alltså i första hand anmälningsärenden men även en del biståndsansökningar. När en anmälan kommer in görs först bedömning om utredning ska påbörjas. En utredning ska i princip vara avslutad inom 4 månader i många fall avslutar man tidigare. Ganska mycket resurser har senaste åren flyttats från Socialkontoren till Socialförvaltningens öppenvård (t ex Råd och stöd familj, Råd och stöd ungdom, och förstås Familjecentrum). För ett par år sedan hade vi utbildningsdagar om barn som far illa och samarbetet med Soc. Vi fick då höra att vi på BVC kan ställa krav på återrapport om vad utredningarna gett för resultat. Det visade sig nu att detta inte stämmer lagligt som offentlig anmälare kan vi få bekräftat att anmälningen tagits emot, men vad som sedan händer, alltså om en utredning öppnas, får man bara ge besked om i de fall föräldrarna går med på det. Och vad det blir för resultat av utredningen meddelar man aldrig, utan uppmanar föräldrarna att själva berätta. Däremot vill man helst att vi som anmälare ska vara med vid första träffen men återigen bara om föräldrarna samtycker. Det är också vanligt att BVC kontaktas när det gäller utredning av små barn, dels för att lämna uppgifter, dels för att medverka i nätverksträffar. Vid dessa tillfällen ska vi i BVC-journalen dokumentera att nätverksmöte har skett och ev beslut som har betydelse för fortsatta BVC-arbetet, men inte skriva några detaljer från mötet. Vi diskuterade en hel del om situationen på BVC att när vi känner stor oro för ett barn, anmäler, men sedan inte vet vad som händer och ändå kommer att ha fortsatt kontakt med familjen. Ofta fortsätter man att vara orolig för att barnet far illa. Ulrikas och Elisabeths råd var att i första hand diskutera med socionomen på Familjecentrum. En familj som själva är hjälpsökande kan också få kontakt med öppenvården, t ex Råd och stöd familj. Vi kan också vända oss till Socialkontoret för att diskutera och rådfråga. Men är vi oroliga för ett barn ska vi förstås anmäla även om anmälan är gjord tidigare. På BVC kan man också diskutera under psykologhandledningen. Även om det är svårt måste vi ibland känna att vi har gjort det vi kan, och att ansvaret efter anmälan faktiskt ligger på socialkontorets personal. Vi kommer att fortsätta att diskutera dessa frågor, i första hand under höstens Evaträffar. Troligen kommer vi också att erbjudas informationsträff om BBIC (barns behov i centrum) ett nytt sätt att strukturera utredningen av barns behov och föräldrarnas möjlighet att tillgodose detta, som hela länets sociala myndigheter nu ska börja använda t ex i anmälningsärenden. Vi återkommer om detta. Kerstin Werner 2

3 Vaccinering mot pneumokocker Socialstyrelsen har ännu inte bestämt om vi ska införa pneumokockvaccinering i det allmänna BVC-programmet. Troligen kommer ett beslut under hösten. De flesta landsting gör som vi avvaktar beslutet från Socialstyrelsen, men Stockholm har nu börjat vaccinera alla på BVC, och några närliggande landsting går ut mycket aktivt och rekommenderar föräldrar att betala för vaccinet. Det är alltså troligt att ni kommer att få en del frågor om detta. I oktober 2006 fick alla BVC, chefer vid FLM och barnläkare ett utskick om vaccinering utanför BVC-programmet, och i BHV-Nytt nr 4/2006 fanns också en artikel. Här kommer en kort repetition: Allvarlig pneumokockinfektion (meningit, sepsis, osteit), drabbar framför allt äldre, men också barn under 2 år är en riskgrupp. I hela landet insjuknar årligen barn under 2 år, de flesta klarar sig tack vare antibiotika och intensivvård, men ett par av dem dör och några överlever med kvarstående handikapp. Det finns nästan 100 pneumokockstammar. Det vaccin som finns för små barn (Prevenar) täcker 7 stammar, och skyddar bara mot 2/3 av de allvarliga barninfektionerna. Det vaccin som används till äldre (Pneumo23) har ingen effekt för barn under 2 år. Så länge Prevenar inte ingår i BVCprogrammet hänvisas föräldrar som önskar vaccinet till sin familjeläkare för diskussion. Kostnaden för familjen blir då vaccinkostnad (561:50 per dos i endosförpackning, 5189:50 för 10 doser enligt FASS september 2007) och stickavgifter. Barn under 1 år behöver 3 omgångar vaccin ( månader). Det kan ges samtidigt som vanliga BVCvacciner, men i andra benet. Vaccinet kan antingen tas hem till Familjeläkarmottagningen eller skrivas ut på recept till varje barn men tänk då på att informera tydligt om att vaccinet måste kylförvaras om det inte ges direkt. Om föräldrarna hört talas om vaccinet och vill bekosta det för sina barn ska vi inte avråda: vaccinet anses säkert och biverkningarna är framför allt lokalreaktion och feber. Kerstin Werner Nationellt centrum för barnets rättigheter (NCBR) Centrumet kommer att vara en del av Örebro universitet och kommer att fungera som en mötesplats mellan praktik och forskning när det gäller barnets rättigheter, samla och sprida kunskap samt hitta nya vägar till genomförande av barnkonventionen i Sverige. NCBR ska bestå av tre områden: utbildningsverksamhet, forskning och att vara en kunskapsbank, som kommer att vara tillgänglig via centrumets hemsida. Trots den materiella välfärden, så mår många barn och unga psykiskt dåligt i vårt land. För att få bukt med den psykiska ohälsan krävs stora insatser som måste sättas in snabbt. Enligt socialminister Göran Hägglund, som invigde Barnrättscentrum den 14 mars 2007, arbetar regeringen därför för att skärpa vårdgarantin för barn och unga. Regeringen arbetar också för att underlätta och öka samarbetet mellan de olika yrkesgrupper som möter barnen i sin vardag och som snabbt kan se när en ung person inte mår bra. Källa: Pressmeddelande 14 mars 2007, Regeringskansliet 3

4 BVC för vem? En kartläggning av barnhälsovården ur ett genusperspektiv Studien utgår från Barnhälsovårdsenheten vid Sachsska barnsjukhuset i Stockholm. Författare är Hedvig Nathorst-Böös, pol. mag. och genusvetare. Syftet var att undersöka om BVC är en arena för både mödrar och fäder. Fyra delfrågor skulle besvaras: Vilken forskning finns sedan tidigare om fäder och barnhälsovård? Vem följer barnet till BVC? Är informationsmaterial från BVC könsneutralt? Vilka erfarenheter har fäder av barnhälsovård och föräldragrupper på BVC? Litteratursöknigen angående forskning om fäder och barnhälsovård visade att den är begränsad. Sex studier befanns vara relevanta. Gemensamt för dem var att man betonade sjuksköterskans och läkarens möjligheter att involvera fäder i barnavården. Åtta BVC som representerade olika socioekonomiska områden i Storstockholm, förde under en vecka statistik över vem som följde med barnet till BVC. Sammanlagt besök registrerades. Modern ensam stod för 74 % av besöken, fadern för 8 %, och båda föräldrarna samtidigt för 17 %. Faderns deltagande ökade med barnets ålder. Ett exemplar av det material som delades ut på BVC samlades in. Text och bilder analyserades ur ett genusperspektiv. Materialet befanns ha ett könsneutralt tilltal, oftast förälder eller du. Nio fäder intervjuades om mötet med vården under graviditet, förlossning och första tiden med barnet. När fäderna pratade om BVC nämnde de framför allt vägning, mätning och vaccinering. Få pratade om hur BVC kunde stödja dem som förälder. En av dem hade deltagit vid föräldragrupp ett tillfälle. De övriga hade inte känt sig inbjudna till föräldragrupper utan uppfattade dem som mammagrupper. Slutsatser Informationsmaterial och miljön på BVC framstår som könsneutrala. BVC framstår som en arena för mammor och barn. Fäderna verkar uppfatta sjuksköterskan på BVC som en vårdgivare snarare än en stödperson. Ovanstående är saxat ur uppsatsens sammanfattning. Gudrun Skånberg Vårdutvecklare i Örebro (uppsatsen som är lättläst kan lånas från bhv-enheten via Eva) 4

5 Röntga inte sneda skallar! I BHV-nytt nummer 3/2006 skrev vi om sneda skallar och torticollis. Det som står där gäller förstås fortfarande (finns på landstingets hemsida om ni inte har kvar tidningen!). I sällsynta fall beror en tilltagande snedhet på prematur suturslutning (= kraniosynostos), dvs att någon eller några av suturerna inte är öppna, och att skallen då växer åt andra håll för att hjärnan ska kunna utvecklas. Många gånger uppkommer den misstanken redan på BB. Förut skickades dessa barn ofta på en slätröntgen med frågeställningen prematur suturslutning, men röntgen är många gånger vilseledande öppna suturer kan se slutna ut om man inte får exakt rätt vinkel på bilderna och det har också hänt att slutna suturer bedömts som öppna. Prematur suturslutning är i första hand en klinisk diagnos, men kan ev. kompletteras med vanligt foto framifrån, från sidan och rakt uppifrån om man vill rådfråga kollega. Röntgenkliniken tar därför inte längre emot remisser för slätröntgen med denna frågeställning. Vi får ibland frågan från föräldrar om hjälmbehandling av sneda eller platta skallar. Det finns ingen anledning att rekommendera hjälm.våra råd om mjuk kudde de första månaderna, vakentid i magläge och att försöka undvika att barnet får favoritsida ger lika bra resultat som en dyr och krånglig hjälm. Detta gäller också äldre barn, t ex adoptivbarn som kommer hit med platt huvudform normaliseras oftast med tiden. Ändring i omhändertagandet av adoptivbarn Tidigare har alla adoptivbarn fått remiss till logoped och kallades dit när de blivit 2 år, äldre barn när de varit i Sverige ett halvår. Logopederna tycker att det är mycket ovanligt att dessa barn behöver extra stöd, vi har därför bestämt att bara barn som är över 3 år får rutinmässigt remiss till logoped från barnmottagningen i samband med första hälsoundersökningen. Yngre barn följer vi på BVC precis som alla andra barn och remitterar till logoped när det behövs. Kerstin Werner 5

6 Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Artikel 25 handlar om barn som inte bor hemma hos sina föräldrar. Den myndighet som har ansvar för barnet ska se till att barnet får bra vård eller behandling. Artikel 26 och 27 handlar om barnets rätt till trygghet. Familjer ska få hjälp så att barnet har det bra även om föräldrarna är fattiga, sjuka eller arbetslösa. En förälder som inte bor med barnet ska också ta ansvar för sitt barn. Det kan vara att betala så att barnet får mat, kläder, bostad och annat som barnet behöver Meddelanden MatStart Kampen mot övervikt fortsätter. Folkhälsoenheten, Barnhälsovården och Hushållningssällskapet tillsammans inbjuder småbarnsföräldrar till kurs i matlagning. Syftet är att öka småbarnsföräldrars kunskap om livsmedel och goda matvanor. I höst går inbjudan ut till föräldrar i Västerås, Fagersta och Sala. Kursledare är som vanligt Gunilla Nelander och hon behöver er medverkan att inbjuda till dessa kurser. Vi är tacksamma om ni vill prata lite extra kring dessa dagar. MI-utbildning Vi fortsätter det alkoholpreventiva arbetet inom barnhälsovården med utbildning i Motiverande samtal MI (motivational interviewing). Motiverande samtal är en evidensbaserad samtalsmetod som lämpar sig mycket bra i våra samtal om alkohol med föräldrar i barnhälsovården. Två kurser planeras med start i december. Båda kurserna är fyra halvdagar med 16 deltagare i varje kurs, en förmiddags- och en eftermiddagkurs. Aktuella datum, se under utbildning. Eva Söderqvist 6

7 FILMTIPS Säkra barn i bil En film om hur du skyddar ditt barn NTF har tillsammans med Folksam tagit fram en film/dvd som vänder sig till alla som skjutsar barn i bil. I filmen tar man upp varför det är så viktigt att åka bil bakåtvänt, frågan om passagerarkrockkudde samt hur större barn ska sitta fastspända i bilen. En välkommen film som passar bra i t ex föräldragrupper. Varje barnavårdscentral kommer att få ett ex. och för övrigt går det bra att beställa gratisex. från NTF eller Folksam. Artiklar ur Läkartidningen 2007/23 Folattillskott under graviditetens första del minskar risken för läppspalt A Hansen 2007/24-25 Invasiv pneumokockinfektion kan ge meningit hos barn M Eriksson, R Bennet, D Fuhrmann, C G Giske, M Rylander 2007/26-27 Varför mår barnen sämre än de har det? L Köhler 2007/28-29 Gener och miljö går hand i hand (Terrie Moffitt) M Agerberg 2007/36 Folsyraberikning angelägen för riskgrupper S Jameson Folsyratillskott minskar risken för läpp-, käk- och gomspalt O Larson 2007/37 Äldre föräldrar, låg födelsevikt och syrebrist under fosterstadiet ökar risken för autism C M Hultman Eva Söderqvist 7

8 Utbildning/fortbildning hösten 2007 oktober och november oktober december till mars -08 För nya sjuksköterskor på BVC Inbjudan har gått ut via e-post Hörseltest 3-4 år Språktest 3 år Amningscirkel Eva-träffar pågår MI motiverande samtal Inbjudan kommer i oktober via e-post förmiddagskurs kl : 7 december 17 januari 14 februari 6 mars eftermiddagskurs : 4 december 16 januari 13 februari 5 mars 8

9 Redaktionsmedlemmarna för BHV-Nytt Kerstin Werner Barnhälsovårdsöverläkare e-post: Eva Söderqvist Vårdutvecklare e-post: Karita Törnros Teamsekreterare e-post: Ingegerd Solberger Psykologkonsult e-post: Barnhälsovårdsenheten, Ingång 8, Centrallasarettet, Västerås fax: