BHV-Nytt. Nr 4, december Innehåll. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 15

Transkript

1 BHV-Nytt Nr 4, december 2006 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 15 Innehåll Julhälsning sid 3 Tack till BVC i Heby kommun Vaccinationer utanför BVC-programmet sid 4-5 Arbetet med bra matvanor sid 6 Meddelanden; sid 7 Nya kapitel i Rikshandboken BHV-Nytt på nätet Desinfektion före vaccination? Ändrade remissrutiner på Logopedmottagningen Tobaksvanor bland föräldrar till spädbarn födda 2004 sid 8-9 Amning av barn födda 2004 Lästips sid 10 Diabetes hos förskolebarn sid 11 Gemensam vårdnad vad innebär det? Barnkonventionen Utbildning/fortbildning våren 2007 sid 12 Artiklar ur Läkartidningen

2

3 Julhälsning År 2006 lider mot sitt slut. När vi summerar året som gått ordnades internatkurs för första gången i Ramnäs i stället för Färna. Vi startade med hepatit B-vaccination till riskgrupper, vi har kartlagt och diskuterat samverkan i familjecentraler och vi har jobbat vidare med övervikt och kursen Smarta Matval. Som vanligt har vi alla arbetat flitigt för barnen och deras föräldrar. För Eva har det här året varit det första som vårdutvecklare och ute på BVC har vi också fått några nya medarbetare som vi hoppas har upptäckt hur roligt och viktigt barnhälsovårdsarbetet är.vi tackar för ett mycket fint samarbete över hela länet och önskar alla både nya och gamla - en riktigt God Jul och ett Gott Nytt Kerstin, Eva, Karita och Ingegerd Tack! till BVC Heby, Morgongåva och Östervåla När Heby kommun nu flyttar över till Uppsala län övergår också tre BVC-enheter till barnhälsovårdsteamet i Uppsala. Vi vill därför passa på att tacka sjuksköterskor och läkare för ett mycket gott barnhälsovårdsarbete och flitig närvaro på utbildningar och sjukskötersketräffar! Vi kommer att sakna er alla. Lycka till i fortsättningen! Kerstin, Eva, Karita och Ingegerd 3

4 Vaccinationer utanför BVC-programmet På BVC erbjuds gratis vaccinationer enligt det program som Socialstyrelsen föreskriver. Många föräldrar har frågat efter andra vacciner, inte minst efter massmedias artiklar om meningokocker i våras och pneumokockvaccin under hösten. Föräldrarna får vända sig till sin familjeläkare eller när det gäller barn i riskgrupp till den läkare som är ansvarig för barnets sjukdom. Det är ändå viktigt att vi på BVC har kunskap om andra vacciner och kan ge information. Här följer aktuella fakta för de vacciner det ofta finns frågor om. Den mesta informationen är sammanställd från en utbildningsdag hos Smittskyddsinstitutet (SMI) i oktober 2006: Hepatit B-vaccin ges idag till riskbarn födda och senare. Om vaccin önskas till icke-riskbarn i spädbarnsålder kan barnet få sexvalent vaccin (Infanrix-Hexa) på BVC i stället för vanligt femvalent vaccin och föräldrarna betalar mellanskillnaden i vaccinkostnad, f n cirka 150 kronor per spruta. Barnet slipper då extra stick. Äldre barn hänvisas till familjeläkare. Bra information om hepatit B finns i Rikshandboken ( Hepatit A-vaccin kan nu ges till barn över 6 månader. Rekommenderas inför resa till Afrika, Asien, Mellanöstern, Syd- och Mellanamerika samt Östeuropa. När en invandrarfamilj från dessa områden besöker sitt gamla hemland behöver barn födda i Sverige vaccineras. Smittskyddets lilla gula folder om Vaccination mot smittsam gulsot är under omarbetning. För barn över 1 år som inte redan vaccinerats mot hepatit B kan heptit A- och hepatit B-vaccin kombineras (Twinrix). Pneumokockvaccin har sedan länge funnits för barn över 2 år och vuxna (Pneumo 23). Det ger skydd mot 23 pneumokockstammar. Det finns närmare 100 olika pneumokockstammar där vissa är vanligare vid allvarlig sjukdom. De flesta som drabbas av allvarlig pnemokockinfektion är över 50 år, men i Sverige insjuknade förra året 57 barn under 2 år i sepsis, meningit eller artrit/osteomyelit. Flertalet klarade sig bra med antibiotika och intensivvård, men några fick kvarstående handikapp och två av barnen dog. Numera finns Prevenar som är ett vaccin mot 7 pneumokockstammar och kan användas från 2 månaders ålder. Prevenar skyddar mot ungefär 2/3 av allvarlig pneumokockinfektion hos små barn i Sverige. Det rekommenderas till vissa patienter (mjältopererade, barn med cochleaimplantat, immunbrister, cystisk fibros, kronisk hjärt- och njursjukdom, sicklecells-anemi, svår kronisk lungsjukdom) och sköts då av patientansvarig läkare. Om föräldrar till andra barn vill bekosta vaccinet behöver vi inte avråda vaccinet är bra, ingen stor risk för allvarliga biverkningar, men feber och lokal smärta är vanligare än vid våra vanliga BVC-vaccinationer. Vaccinet kostar för närvarande 560 kronor per dos, och barn under 1 år behöver 3 doser. Prevenar kan ges samtidigt som Infanrix-Polio+Hib eller Infanrix-Hexa forts. 4

5 Meningokockvaccin var ju aktuellt i Västerås i våras. Meningokocker finns av olika typer, den vanligaste i Sverige är typ B som det inte finns vaccin mot. NeisVac-C skyddar mot typ C, kan ges från 2 månader och ger långvarigt skydd. Det polysackaridvaccin som finns mot grupp A, C, Y och W-135 (Meningovax A+C) ger fullt skydd först efter 2 års ålder, och ger inte livslångt skydd. Influensavaccin rekommenderas bl a i USA till barn mellan 6 månader och 2 år. Många småbarn med bronkit/pneumoni, otit och andra förkylningar har kanske influensa som aldrig diagnostiseras. Vissa kroniskt sjuka (svåra hjärt-/lungsjukdomar, svåra immundefekter, grav neuromuskulär sjukdom m fl) vaccineras idag av patientansvarig läkare. Inte heller här behöver vi avråda föräldrar som vill betala för vaccinet, men tänk på att äggallergi är en kontraindikation. Barn under 3 år som inte haft influensa och inte tidigare vaccinerats behöver två doser med 4 veckor emellan. Dosen för barn under ett år är 0,25 ml, över tre år 0,5 ml och däremellan avgör ansvarig doktor. SMI föreslår att normalstora barn ges 0,5 ml från ett års ålder. Vaccin mot rotavirus har kommit i höst (Rotarix). Rotavirus är en mycket vanlig orsak till gastroenterit, före 2-3 års ålder har i princip alla haft en rotainfektion. Antikroppar finns i bröstmjölk, så amning ger ett visst skydd. I världen är det många barn som dör i en akut rotainfektion, men i Sverige är det ovanligt med dödsfall, kanske 1-2 barn under en tioårssperiod. Det vaccin som finns ges peroralt, två doser med minst fyra veckor emellan. Första dosen kan ges från sex veckors ålder, och hela vaccinationen ska vara avslutad vid sex månaders ålder.varje dos kostar 608 kronor. Smittskyddsinstitutets vaccinationsgrupp kommer att diskutera rotavirusvaccin under Vattenkoppor finns ett bra vaccin mot (Varilrix). Några länder har infört det i det allmänna programmet, men i Sverige används det mest för speciella grupper (familjer till svårt sjuka barn, personal som arbetar med onkologbarn etc). Om många barn skulle vaccineras finns risk att ickevaccinerade får sjukdomen i vuxen ålder istället. Särskilt allvarligt vore det om då gravida kvinnor smittades. Det finns också en oro för att bältros hos äldre skulle bli vanligare i ett vaccinerat samhälle det finns nu ett nytt bältrosvaccin som då kanske skulle behöva ges till vuxna. Men USA har vaccinerat mot vattenkoppor i flera år, och några andra länder har också infört detta. Tänk på att över hälften av de som inte tror sig ha haft vattenkoppor har immunitet. Det kan alltså löna sig att ta serologiprov, t ex när en gravid kvinna utsatts för smitta och inte vet om hon haft sjukdomen. Vaccin mot humant papillomvirus (HPV) är inte aktuellt för BVC-åldrarna. Man diskuterar vaccination i årsåldern för att förhindra cervix-cancer i vuxen ålder. Vaccinet är mycket dyrt, och sannolikt kommer inte kommunerna att vilja betala det via skolhälsovården. Diskussionen kommer att fortsätta under nästa år. Kerstin Werner 5

6 Arbetet med bra matvanor Livsmedelsverkets konferens i Västerås Livsmedelsverket inbjöd alla som arbetar med barns mat och hälsa till seminariedagar på tre orter i landet, och en av platserna var just Västerås. Aulan i gamla vårdskolan var fullsatt av folk från skolor och förskolor, vårdcentraler, barnhälsovård, sjukhus och livsmedelsindustrin från stora delar av Sverige. Heléne Enghart Barbieri redogjorde för den stora kostundersökningen Riksmaten barn 2003 där 4-åringar och barn i årskurs 2 och 5 har fört matdagbok i fyra dygn (varav en helgdag). Några resultat Ju äldre barnen blir desto mindre frukt och grönt äter de. Även 4-åringarna äter för lite, i snitt 225 gram mot rekommenderade 400 gram per dygn. I medeltal äter barnen något ur gruppen godis-läsk-glass-snacks-bakverk tre gånger per dag! Det innebär att en fjärdedel av det totala kaloriintaget kommer från denna grupp! Fördelningen mellan protein-fettkolhydrater är bra, men inte kvalitén på fett och kolhydrater. Alltför stor del av energin från fett kommer från mättat fett och alltför mycket kolhydrater från tillsatt socker. Slutsatser Välj lättmjölk (gäller alla barn över 2 år). Välj magrare ost och magrare köttpålägg. Byt en korvrätt i veckan mot fisk. Halvera mängden godis, glass, snacks och bakverk, återinför lördagsgodis. Två frukter per dag. Två knytnävsstora portioner (barnets knytnäve) grönsaker både till lunch och middag. Byt vitt bröd till fullkornsbröd (mjukt eller hårt). Ulla-Kaisa Koivisto redogjorde för arbetet med nya råd för mat i förskolan och skolan. I det arbetet ingår inte bara näringsrekommendationer, utan man tar också upp matglädje, utflyktsmat, tallriksmodellen, pedagogiska måltider, födelsedagsfirande och föräldradiskussionen. Man hoppas att råden för förskolan ska komma under våren. Flera andra föreläsare pratade om Livsmedelsdatabasen, om transfetter och andra fetter och om nyckelhålsmärkningen. Den som är intresserad kan titta på hemsidan där även föreläsarnas presentationer finns. Kerstin Werner 6

7 Meddelanden Nya kapitel i Rikshandboken Har ni börjat titta i Rikshandboken? Ni loggar in som tidigare (glömt lösenordet? hör av er till BHV-enheten) och klickar högst upp till höger på Handboken. Sedan tidigare finns kapitlen Vaccinationer och Basprogram och metoder. I höst har fyra nya kapitel lagts ut. De är alla välskrivna och stämmer bra med vår egen Handbok: AKUT BARN (uppe i högerkanten) Vanliga problem på BVC Infektionssjukdomar Hälsovård i förskolan BHV-Nytt på nätet Förra numret av BHV-Nytt blev det första att läggas ut på Internet. Ni hittar BHV-Nytt på Landstingets hemsida Redan på startsidan kan ni söka på BHV-Nytt, eller också klickar ni längst ner till höger på Vårdgivarinformation, därefter Yrkesinformation och Barnhälsovård. Lägg sedan in den som favorit! Ni som har tillgång till intranätet (Lotus Notes) kan antingen gå in på Division Närsjukvård, Vårdgivarinformation, Yrkesinformation och sedan Barnhälsovård eller på Division Medicin, vidare till Barnkliniken Klinikinformation Profil/avdelningsbunden information Barnhälsovård. Hör av er till Karita om ni har problem att hitta den. Tillsvidare kommer ni också att få pappersversionen precis som tidigare. Desinfektion före vaccination? Socialstyrelsen har nu givit ut en tjock bok Att förebygga vårdrelaterade infektioner. Den finns att läsa eller beställa på deras hemsida. På sidan 346 finns ett avsnitt om punktion av huden. Slutsatsen är att vaccininjektioner vanligtvis kan ges utan föregående huddesinfektion. Hud som är synligt smutsig bör dock alltid tvättas och därefter desinfekteras. I lokala instruktioner från Avdelningen för vårdhygien rekommenderas fortfarande huddesinfektion även före vaccination, men enligt hygiensjuksköterskan får vi själva göra bedömning när det går att avstå. Immunsupprimerade patienter skall huddesinfekteras före stick. De BVC som vill kan alltså i de flesta fall sluta använda blöt sudd. Speciellt underlättar detta vid BCG-vaccinering, eftersom huden annars måste torka ordentligt innan man vaccinerar med det levande vaccinet. Ändrade remissrutiner på Logopedmottagningen I slutet av oktober fick alla BVC i länet meddelande om att remisshanteringen på logopedmottagningen ändras från den 1 december Distriktsindelningen för inkommande remisser har upphört och nu fördelas alla inkommande remisser mellan tjänstgörande logopeder. Väntetiden bör därmed bli lika lång för alla oavsett var i länet man bor. 7

8 Tobaksvanor bland föräldrar till spädbarn födda 2004 Bland barn födda i Sverige 2004 rökte 19 % av mödrarna tre månader före graviditeten. Andelen som röker sent i graviditeten var drygt 6 %. När barnet var 8 månader rökte nästan 8 % av mammorna och 11,5 % av papporna. I Västmanland ligger vi ett par procentenheter över landet som helhet när det gäller spädbarnsmammornas rökning, för papporna är det inte någon större skillnad. Framförallt mammornas rökning har minskat med flera procentenheter sedan I Västmanland är minskningen nästan 4 procentenheter. Bra jobbat alla BVC-sjuksköterskor och barnmorskor! På BVC får vi framförallt fortsätta att motivera mammorna att inte börja röka igen när de slutar amma, men också prata tobak med papporna. Andelen rökare bland m am m or i Västm anland Andelen rökare bland pappor i Västmanland % Barnets födelseår 0-4 veckor 8 mån Barnets födelseår 0-4 veckor 8 månader Andel rökare bland mammor till barn 0-4 veckor gamla Andel rökare bland pappor till barn 0-4 veckor gamla % Barnets födelseår Västmanland Sverige % Barnets födelseår Västmanland Sverige Hela rapporten finns att läsa på Socialstyrelsens hemsida. 8

9 Amning av barn födda 2004 I ett internationellt perspektiv är amningen i Sverige idag mycket hög, nästan 98 % ammas vid 1 veckas ålder och vid 2 månaders ålder ammas över 91 % helt eller delvis. För 30 år sedan var amningen mycket låg, ungefär en tredjedel ammades vid 2 månaders ålder och bara 5 % vid 6 månader. Utvecklingen de senaste 20 åren framgår av nedanstående diagram: Helt eller delvis ammade barn i Sverige % mån 4 mån 6 mån Födelseår De regionala skillnaderna i landet är stora. I Västmanland har vi lite lägre amningssiffror än landet i genomsnitt, ungefär som våra grannlän Örebro och Gävleborg. Det är viktigt att vi fortsätter att uppmuntra amning, men respekterar och stödjer även de mammor som väljer att inte amma sitt barn. 1 vecka 2 mån 4 mån 6 mån Västm. Sverige Västm. Sverige Västm. Sverige Västm. Sverige Helamn. 90,7 89,4 74,3 77,3 60,4 63,8 19,3 19,2 Delamn. 7 8,6 15,6 14,1 18,8 18,9 48,1 52,8 Ej amn. 2,3 2,1 10,1 8,6 20,8 17,3 32, mån 12 mån Västm. Sverige Västm. Sverige Ammas 35,7 41,5 15,6 19,6 Hela rapporten finns att läsa på Socialstyrelsens hemsida. Kerstin Werner 9

10 LÄSTIPS Sårbara barn att vara liten, misshandlad och försummad Barbro Hindberg Förlagshuset Gothia, 2006 Författarinnan vill med sin bok fästa uppmärksamheten på små barns utsatthet. Hon beskriver konsekvenserna av misshandel, försummelse och upplevelser av våld i familjen och lyfter fram riskfaktorer och symtom som omgivningen bör vara uppmärksam på. Hon skriver också om lagstiftningen på området och om socialtjänstens, hälso- och sjukvårdens och rättsväsendets ansvar och roller. I boken Sårbara barn sammanfattar hon den kunskap och forskning som kommit fram de senaste tio åren. Tfn kundtjänst, Förlagshuset Gothia: Alkohol och hälsa Statens Folkhälsoinstitut, Sven Andreasson och Peter Allebeck 2005 Utvecklingen på alkoholområdet innebär att allt fler svenskar dricker alkohol regelbundet, samtidigt som det traditionella berusningsdrickandet lever vidare. Det innebär att allt fler människor som kommer till sjukvården är utsatta för riskabla alkoholmängder. Det finns därför starka skäl för vårdpersonal att uppmärksamma alkoholens hälsoeffekter och kunna föra nyanserade diskussioner med sina patienter. Alkohol och hälsa är en kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Förtryck och våld i hederns namn Länsstyrelsen i Västmanland 2006 En handbok som Länsstyrelsen i Västmanland tagit fram för att öka kunskapen om hedersrelaterat våld. Den vänder sig framförallt till de samhällsorganisationer som i sin verksamhet möter unga kvinnor som är utsatta för våld i hederns namn. I boken beskrivs hederstänkandet och dess bakgrund. Där finns också ett kapitel om hedersrelaterat våld i Västmanland. Den anger även konkreta metoder för hur man kan arbeta för att upptäcka, hjälpa och skydda utsatta flickor. Boken kan kostnadsfritt rekvireras från Länsstyrelsen i Västmanland, tfn: Ovanstående böcker finns att låna på BHV-enheten. Eva Söderqvist 10

11 Diabetes hos förskolebarn På förekommen anledning vill vi påminna om vad som stod i BHV-Nytt mars 2005: Ökningen av antalet barn som insjuknar i diabetes fortsätter. Ökningen är störst i de lägsta åldrarna. Detta innebär att BVC-personal måste vara uppmärksam på symtom som kan tyda på diabetes hos förskolebarn. Det händer att föräldrar ringer till BVC och undrar över barn som dricker mycket, kissar mycket och kanske gått ned i vikt. Dessa symtom skall alltid föranleda misstanke om diabetes. Man ska då samma dag föranstalta om provtagning, eftersom förloppet hos småbarn ofta är snabbt och barnet annars kan bli mycket dåligt. Enklast sker det med urinsticka men bör kompletteras med blodsocker om man får ett negativt utfall. En del BVC har möjlighet själva att kontrollera urinsticka, i annat fall hänvisas till familjeläkarmottagningen eller till barnakuten. Insjuknande i diabetes hos barn är alltid akutfall. Vi i diabetesteamet planerar nu för undervisning om barndiabetes för BVC-personal under Diabetesteamet, Barn- och Ungdomskliniken Centrallasarettet, Västerås Gemensam vårdnad vad innebär det? Socialstyrelsen, 2006 Gemensam vårdnad är till för barnets bästa, och gemensam vårdnad förutsätter att föräldrarna kan samarbeta i frågor som rör barnet. Denna broschyr ger en bra information att använda i samtal med föräldrar i vårdnadsfrågor. Kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, fax: , e-post: socialstyrelsen@strd.se. Webbutik: Artikelnr Den kostar 12 kr/styck plus porto. Finns även som pdf-fil på Socialstyrelsens hemsida. Mänskliga rättigheter Konventionen om barnets rättigheter och Barnets rättigheter finns båda som nyutgåvor (skickar med ett ex av båda till BVC i länet) och kan beställas gratis från UD. Den senare är den lättlästa versionen och ur den publicerar vi artikel 19. Artikel 19 Handlar om att skydda barn mot våld hemma. Länderna ska skydda barn mot föräldrar och andra vuxna som slår barnet, är elaka mot barnet, eller tar hand om barnet dåligt på något annat sätt. Det kan vara att föräldrarna missbrukar alkohol eller narkotika eller att föräldrarna utnyttjar barnet sexuellt. 11

12 Utbildning/fortbildning våren 2007 januari Matstart Matlagning för föräldrar i Fagersta. Hushållningssällskapet, Gunilla Nelander Inbjudan via BVC. 8 februari, EPDS ny utbildningsomgång 22 februari Uppföljningstillfälle i slutet av april/början av maj. och 8 mars Inbjudan har gått ut från psykolog Helen Norén, Sala. kl april Nationell Familjecentralskonferens i Västerås Tema Barnkonventionen. Mera information kommer. Riskbruksdag nr 2 Planeras för en fortsättning av det alkoholförebyggande arbetet. Inbjudan kommer via e-post. Eva-träffar Inbjudan kommer via e-post. Artiklar ur Läkartidningen Nya rön 2006/38 Blod i spädbarns avföring beror sällan på komjölksallergi Mats Reimer 2006/39 Kostintervention och kvalsterreduktion utan effekt vid astma och allergi hos små barn Catarina Almqvist 2006/40 Barns risk för posttraumatisk stress kan förutses Anders Hansen 2006/41 Individuell screening ringar in gravida med skadligt alkoholmönster Ihsan Sarman 2006/47 Blåsningen eller föräldrakyssen * Skonsam metod avlägsnar effektivt främmande kropp i näsan hos barn. Malin Kling, Lars Hallén 2006/47 Mer skrik och gnäll när spädbarn lämnas ensamma Catarina Canivet * kopia av artikeln sänds till alla BVC Eva Söderqvist 12

13 Redaktionsmedlemmarna för BHV-Nytt Kerstin Werner Barnhälsovårdsöverläkare e-post: Eva Söderqvist Vårdutvecklare e-post: Karita Törnros Teamsekreterare e-post: Ingegerd Solberger Psykologkonsult e-post: Barnhälsovårdsenheten, Ingång 8, Centrallasarettet, Västerås fax: God Jul! 13