Viktigaste Ändringar



Relevanta dokument
Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Mat och dryck för dig som har diabetes

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Prevention före skolåldern riktad och generell

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

WHO = World Health Organization

Årets Pt 2010 Tel

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Äta för att prestera!

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

Matprat i primärvården

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN

Maten under graviditeten

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

Bra mat för seniorer

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Vegankost till barn. Johan Keres Leg. Dietist

+ kolhydrater. 1. Fundera över och beskriv gruppens frukostvanor! Äter ni frukost? Varför/varför inte? Vad äter ni? Vem fixar frukost? etc.

Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall. September 2018

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Träning, näring, funktion och välbefinnande. Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum

NÄRINGSLÄRA. Solutions with you in mind

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

Teori - Mat och näring

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Prestationstriangeln

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Diabetesutbildning del 2 Maten

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Älsklingsmat och spring i benen

Maria Svensson Kost för prestation

Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum?

Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning

ÖVERVIKT OCH FETMA HOS UNGA

Dina levnadsvanor din hälsa

Fetma. Bakgrund. bakgrundsmaterial skånelistan 2014

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

o m m at och m otion?

Danisco Sugar Myter och fakta om socker

Bra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund

Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Yvonne Wengström Leg. Dietist

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Sammandrag av rapport till KF Konsument augusti/september 2005

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hälsoenheten Södertälje. FaRs Dag Barn- och ungdom. Hälsoenhetens uppdrag och omfattning

Tio steg till goda matvanor

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

Övervikt/fetma och graviditet/förlossning, gällande rutin

Hem- och konsumentkunskap år 7

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Mat, fasta och Addison.

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

Kostråd vid övervikt och fetma hos barn, ungdomar och vuxna

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Nutrition & risk för undernäring

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

KICK OFF Lördag 18 mars, Hässelby IP Träning Teori Träning Dusch, bastu Middag Gemensam aktivitet

Transkript:

Revision av Handlingsprogram Övervikt/Fetma - Vuxna Viktigaste Ändringar Betoning av vårdkedja Tydligare flödesschema för behandlingsarbetet Flödesschema för organisation Evidens Stöd för prioritering Mer om FaR Kostavsnittet har ökad fokus på viktreduktion 1

Vårdkedja Sjukvård Friskvård Egenvård Vårdkedja - Sjukvård Specialistbehandling Medicinsk el kirurgisk (Enl. särskilda remisskriterier) Basnivå Primärvård, psykiatri, mödrahälsovård Prevention, Identifiera och behandla övervikt och fetma T E A M 2

Flödesschema för Organisation Struktur på teamet Utbildningsbehov Val av behandlingsmanual Utgå från lokala förutsättningar Internt arbete Rutiner: Väga mäta; Pat till beh Organisera Steg 1 + 2 Föreläsn/grupp/enskilt Rutiner för uppföljning Rutiner för Vidmakthållande Remittera specialistklinik Flödesschema för behandling Behandling av ev Komplicerande Sjukdomar + ev remiss till annan specialist Diagnos Utredning Målformulering Observera indikationer och kontraindikationer för varje Steg i behandlingstrappan. Steg 1 Kunskapsöverföring Steg 2 Aktiv Livsstilsintervention Läkemedel Uppföljning Vidmakthållande Specialist/kirurgi 3

Steg 1 Kunskap T ex 5 föreläsningar Föreläsningsmaterial framtaget (OH + pratmanus) av Överviktscentrum på uppdrag av SLL 1. Översiktsföreläsning om övervikt och fetma samt Livsstilsförändring och motivation 2-4 Matföreläsningar 5. Fysisk aktivitet Vad avgör hur mycket vi väger? Smak Arv Rörelsehinder Tröst Läkemedel IN UT Tid Ekonomi Sociala faktorer Stress Stillasittande 4

Beredd att förlora något Självkänsla Återkoppling? Motivation - vad krävs? Vinst Rätt tid Upplevelse Viktigt MATFÖRELÄSNINGAR Måltidsordning Minska-vikt-modellen Fiber Fett Kolhydrater Drycker 5

Mindre kalorier men lika mycket vitaminer, mineraler och skyddande ämnen Att äta regelbundet frukost lunch middag mellanmål mellanmål middag småätande småätande 6

Minska-vikt-modellen pasta ris potatis kött fisk linser ägg rotfrukter grönsaker + frukt/bär Måltidsordning 1 500 kcal 7

270 kcal 300 kcal 400 kcal 550 kcal 560 kcal 8

Dagens föreläsning Positiva effekter av fysisk aktivitet Energiomsättning Fettförbränning Fysisk aktivitet hinder och möjligheter Hur mycket behövs? Hälsa Ohälsa Inaktiv 30 60 90 120 Elitnivå 9

Stadium Beskrivning Mål 0 Inga fysiska eller psykosociala symptom eller fetmarelaterade riskfaktorer 1 Förekomst av fetmarelaterade risk faktorer lättare fysiska eller psykosociala symptom som kan tillskrivas vikten 2 BMI >35 och/eller etablerad fetmarelaterad kronisk sjukdom 3 Etablerad organskada, svåra funktionella och/eller psykosociala inskränkningar 4 Svåra till invalidiserande funktionsbegränsningar till följd av fetmarelaterad kronisk sjukdom eller psykosociala besvär Förebygga viktökning samt utveckling av följdsjukdomar Förebygga viktökning och försämring av hälsa Komma till stadium 0 Livsstilsförändring och viktreduktion som leder till stadium 0 eller 1 Livsstilsförändring och viktreduktion som leder till förbättrad funktion och livskvalitet (stadium 0-2) Förbättrad funktion och livskvalitet, om möjligt viktreduktion Flödesschema för behandling Behandling av ev Komplicerande Sjukdomar + ev remiss till annan specialist Diagnos Utredning Målformulering Observera indikationer och kontraindikationer för varje Steg i behandlingstrappan. Steg 1 Kunskapsöverföring Steg 2 Aktiv Livsstilsintervention Läkemedel Uppföljning Vidmakthållande Specialist/kirurgi 10

Flödesschema för behandling Behandling av ev Komplicerande Sjukdomar + ev remiss till annan specialist Diagnos Utredning Målformulering Observera indikationer och kontraindikationer för varje Steg i behandlingstrappan. Steg 1 Kunskapsöverföring Steg 2 Aktiv Livsstilsintervention Läkemedel Uppföljning Vidmakthållande Specialist/kirurgi 11