Omvårdnadsåtgärder och riktlinjer vid symtomlindring Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska/nationell LCP-samordnare www.lcp.nu Marie-Louise Ekeström Stockholms Sjukhem FoUU, Stockholms Sjukhem
Några frågor ü Vad är god omvårdnad vid livets slut? ü Hur ser det ut hos er? ü Hur samarbetar vi kring den döende patienten? ü Hur vet vi att alla gör rätt insatser? ü Kan man mäta vård? ü Hur blir vi bättre?
Kvalitetssäkring av vård i livets slut? How we care for the dying must surely be an indicator of how we care for all our sick and vulnerable patients. Care of the dying is urgent care; with only one opportunity to get it right to create a potential lasting memory for relatives and carers. Professor Mike Richards Chair: EOLC Strategy Adv. Board Marie-Louise Ekeström FoUU, Stockholms Sjukhem
Vad är? John Ellershaw och Deborah Murphy vid Marie Curie hospice i Liverpool grundade Liverpool Care Pathway (LCP) 1997 ü ü ü ü ü ü ü Vårdplan med mål, dokumentaonsstöd och behandlingsriktlinjer Instrument för a förbära vården av döende Konnuerlig uppföljning och spridning naonellt och internaonellt Kan användas av alla enheter som vårdar döende Används i e 20tal länder inom och utom Europa Ca 200 enheter i Sverige; sjukhus, vård- och omsorg, palliava enheter, hemsjukvård Ger en bas för utbildning
LCP tre faser med specifika mål Inial bedömning Eer dödsfallet Konnuerlig bedömning
Arne 87 år Stroke, hjärtsvikt och diabetes Sambo, en son som bor i Stockholm Ätit och druckit dåligt sista månaden Sedan 1 vecka är han mest sängliggande Får allt svårare att ta tabletter Blir mer och mer förvirrad och orolig Får mer och mer ont Sambon besöker honom nästan dagligen Sover mer och mer och är ibland svår att väcka
Tecken på att patienten är döende Kan inte ta mediciner peroralt Mestadels sängbunden Kan endast dricka små klunkar vätska Sovande större delen av dygnet
ü Är det försämrade tillståndet förväntat? ü Har behandlingsbara tillstånd övervägts? ü Är livsförlängande behandling orimlig?
Syfte: Initialbedömning Ø Att identifiera patienten som döende Ø Att ge patient och närstående samstämmig information Ø Att kunna ge en adekvat symtomkontroll; fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt
LCP mål initial bedömning 1. Ställningstagande till aktuell medicinering 2. Vid behovs mediciner ordineras 3. Onödiga insatser avslutas 4. Kommunikationsförmågan på svenska bedöms 5. Insikt om tillståndet (patient och närstående) bedöms 6. Religiösa/andliga/existentiella behov bedöms 7. Ta reda på hur vi ska informera om försämring/dödsfall 8. Anhöriga informeras om enhetens rutiner 9. Inremitterande/husläkare informeras om patientens tillstånd 10. Vården diskuteras med patient och närstående 11. Närstående/anhöriga förstår vårdens planering Marie-Louise Ekeström FoUU, Stockholms Sjukhem
Närståendestöd ü Närstående ska känna sig trygga och välkomna och kunna fokusera på det som är viktigt genom att känna sig delaktiga och ha kontroll över det som sker ü Skriftlig information kan underlätta för närstående att komma ihåg all information. Marie-Louise Stockholms Ekeström Sjukhem FoUU, Stockholms Sjukhem
Multidisciplinära anteckningar ü Kortfattade anteckningar om sådant som inte går att få fram på annat sätt i LCP t ex - Ett specifikt samtal med namngiven närstående - Information omedelbart efter en rond - Specifik information om ett särskilt symtom eller försämring - Motivera nej i målen Marie-Louise Ekeström FoUU, Stockholms Sjukhem
Syfte: Kontinuerlig bedömning Ø Att kontrollera och förebygga symtom Ø Att ge adekvat behandling och omvårdnadsåtgärder Ø Att ge stöd till närstående, identifiera riskanhöriga Ø Grundar sig främst på kliniska observationer Ø Dokumenteras var 4:e och var 12:e timme eller vid varje hembesök men kan göras oftare vid behov
Kontrollera och dokumentera Smärta, oro, andnöd, rosslingar, illamående, munvård, vattenkastningsproblem, medicinering Rörlighet/trycksårsprofylax, tarmfunktion, insikt/psykologiskt stöd, religiöst/andligt/ existentiellt stöd, omsorg om närstående
Smärta Mål: Att patienten är smärtfri och förefaller lugn och fridfullt tecken på smärta fysisk och psykisk oro/ångest? beröring, massage trygghet, lugn och ro lyssna, tro på patienten rörelse stöd till närstående läkemedel
Illamående och kräkning Mål: Att patienten inte mår illa eller kräkts förstoppning, läkemedel, metaboliska/kemiska förändringar? undvik starka dofter frisk luft/fläkt lägesändringar munvård läkemedel
Mål: Att patienten är inte orolig eller agiterad tecken på oro - plockig, svårt att komma till ro, rastlöshet, ilska, ledsenhet magbesvär, illamående, blöt blöja, obekväm ställning eller kroppstemperatur? samtal, närhet, beröring, massage, trygghet, lugn och ro, lyssna stöd till närstående läkemedel
Mål: Att patienten inte besväras av andnöd oro/ångest? tecken på andnöd - svårt att andas, ansträngd andning lugn och ro, medmänsklig kontakt lägesändringar, kuddar fläkt stöd till närstående läkemedel
Mål: Att patienten inte besväras av rosslingar Lägesändringar Vanligt - sängliggande, orkar inte hosta Undvik sug Munvård Stöd till närstående Läkemedel
Munvård Mål: Fuktig och ren mun torrhet, sveda, smärtor, sår, slem, beläggning på tungan, svårt att prata protes/brygga munvård som görs ofta kan släcka törst vatten, tuss eller tandborste cerat eller vaselin närstående
Vattenkastningsproblem Mål: Att patienten är besvärsfri urininkontinens blöja/skydd som passar ren och torr hud oro? fylld blåsa, svårt att tömma kateter?
Rölighet/trycksårsprofylax Mål: Att patienten ligger bekvämt med rätt och säker utrustning välbefinnande tryckavlastande hjälpmedel t ex. specialmadrasser, kuddar huden inspekteras hälar, höfter, sakrum, öron torra och släta sängkläder lägesändringar, vändning v.b. personlig hygien (tvättning och ögonvård)
Tarmfunktion Mål: Att patienten inte besväras av förstoppning eller diarré tecken på förstoppning t.ex. oro, diarré försiktig laxering/ magmassage endast vid besvär torrt och rent i sängen
Insikt/psykologisk stöd Mål: Att patienten på en lämpligt sätt har blivit medveten om sin situation viktigt att berätta för patienten vad som kommer att ske när det gäller omvårdnad kommunikation med patienten genom tal och beröring till och med patienten, inte över patienten
Andligt/existentiellt/religiöst stöd Mål: Att patienten får möjlighet att berätta om sådant som är viktigt för honom patienten/omgivningen kan uppleva oro för sig själv/andra existentiella frågor, livsfrågor LYSSNA och bekräfta! ev. stöd av präst/andlig företrädare
Omsorg om närstående Mål: Att behoven hos dem som besöker patienten tillgodoses hälsobehov t ex. mat, vila och sömn äldre personer som åsidosätter sina egna behov miljöombyte socialt stöd
Dokumentation av bristande symtomkontroll ü Datum och klockslag ü Vad som hände och varför ü Åtgärd ü Resultat ü Dokumentationen ligger till grund för fortsatt symtomkontroll och förbättringsarbete Marie-Louise Ekeström FoUU, Stockholms Sjukhem
Syfte: Konstaterande av dödsfall Ø Att handläggning sker efter gällande rutin så att inga onödiga misstag sker Ø Att information och rådgivning ges till närstående
LCP mål efter dödsfallet 12. Inremitterande/husläkare informerad 13. Omhändertagande av den döde enligt rutiner 14. Handläggning enligt rutiner 15. Information till närstående om avd rutiner 16. Omhändertagande av tillhörigheter enligt rutin 17. Information om formella rutiner 18. Skriftlig information om sorg/sorgarbete Marie-Louise Ekeström FoUU, Stockholms Sjukhem
LCP används i 20 länder Ø Symtom som smärta, oro/ångest, illamående, andnöd minskade Ø Dokumentationen förbättrades Ø Gamla vanemässiga rutiner och omvårdnaden förbättrades Ø Kommunikation/relation till patienten, närstående och inom teamet förbättrades Ø Tid för dokumentation förkortades, mer tid kunde ägnas åt patienterna Ø Patienten och närstående är införstådda i den planerade vården känner sig trygga och delaktiga i det som sker
LCP + Svenska Palliativregistret = stöd i kvalitetsarbetet Död
7-steg implementeringsprogram 1. Kännedom om LCP via konferens, artikel etc. Kontakt med LCPkontoret. 2. Överenskommelse med verksamhetsledning - LCP-ansvarig sjuksköterska finns med tid avsatt för att stötta teamet i arbetet med LCP - enheten registrerar i Svenska Palliativregistret - godkänner att enheten registreras i Liverpool (görs av svenska LCPteamet) - LCP bör finnas med som ett kvalitetsmål i verksamhetsplaneringen 3 Introduktion för LCP-ansvariga sjuksköterskor och läkare 4 Retrospektiv granskning av 10 journaler eller två år tillbaka i tiden 5 Introduktion och utbildning på enheten av LCP-ansvarig 6 Pilot på 10 patienter eller under ett år + journalgranskning 7 Fortsatt kontinuerlig kvalitetssäkring och kompetensutveckling. Utvärdering med stöd av Svenska Palliativregistret.
Röster om LCP My Mum died 3 months ago. I miss her so much but we knew she was dying she knew she was dying we talked, but most of all, we laughed. She was cared for on the LCP for the last 3 days of her life - I said goodbye she died - time was precious but we used it wisely. Sedan vi började använda LCP är anhöriga mycket lugnare. De är trygga när de vet hur mycket vi gör för att patienten ska ha det bra Undersköterska i äldreomsorgen Patient's Daughter
Man kan inte spela fiol bara för man har en Stradivarius
Om man inte kan kommunicera, ge god omvårdnad, symtomlindring, närståendestöd. Närståendestöd N 51 243 Kommunikation Symtomlindring Omvårdnad