Åtgärdsprogram mot omgivningsbuller 2013-2017

Verksamhetsplan 2013-06-17 Åtgärdsprogram mot omgivningsbuller 2013-2017 Dnr KS-576/2012 Beslutad av kommunfullmäktige den 17 juni 2006. Norrköpings kommuns åtgärdsprogram i enlighet med förordningen om omgivningsbuller SFS 2004:675 och EU-direktivet 2002/49/EG. EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET

Förord Norrköping är en plats med bra boende och god samhällsservice. Vi har ett starkt kulturliv och gynnsamt näringslivsklimat med ett brett utbud av utbildningar och många valmöjligheter. Norrköping växer och möter nya utmaningar, och kommunen har valt att möta de nya behoven av bostäder och verksamhetslokaler genom förtätning. Men att modernisera en stad med nedärvda strukturer för industri och trafik ger ofta upphov till svåra avvägningar. Buller är ett av våra mest utbredda miljö- och folkhälsoproblem. Inne i Norrköpings stad är framför allt trafikbuller problem på vissa platser. En framtida ljudmiljö i Norrköping kan påverkas av förtätningen genom planering och en viktig del av åtgärdsprogrammet är att skapa en samsyn kring bullerfrågorna i den kommunala organisationen. En attraktiv plats med god ljudmiljö det är vår framtidsvision för Norrköping och den grundläggande ambitionen för detta åtgärdsprogram. Att ta bullerproblemen på allvar men samtidigt se till möjligheterna att använda åtgärder för att skapa goda ljudlandskap. Vi vill att Norrköping ska vara en plats att vara stolt över. Det goda livet finns i Norrköping. Bengt Cete Kommunalråd 2(41)

Innehållsförteckning Förord... 2 Sammanfattning... 4 Handlingsplan med åtgärder... 5 Inledning... 6 Syfte... 7 Buller... 7 Beskrivning av riktvärden... 8 Internationella, nationella och lokala mål för buller... 9 Åtgärder... 11 Handlingsplan... 13 Åtgärdspaket 1: Åtgärder vid bostäder... 14 Åtgärdspaket 2: Åtgärder vid källan... 14 Åtgärdspaket 3: Utveckla och bevara en god ljudmiljö... 15 Åtgärdspaket 4: Kunskapsuppbyggande och dialog... 15 Samhällsekonomiska kostnader... 16 Genomförande... 17 Uppföljning och utvärdering... 17 Fortsatt arbete... 18 Framtida faktorer som påverkar ljudmiljön i Norrköping... 18 Genomförda åtgärder som påverkat ljudmiljön i Norrköping... 20 Källor... 22 Bilaga 1 Beskrivning av källor och sammanställning av bullerkartläggning. 23 Bilaga 2 Kartor från bullerkartläggningen... 29 Bilaga 3 Beskrivning av olika åtgärders effekt på buller... 34 Bilaga 4 Miljökonsekvensbeskrivning av åtgärdsprogrammet... 37 Bilaga 5 - Sammanställning av synpunkter från samrådet... 40 3 (41)(

Sammanfattning Norrköpings kommun har kartlagt buller från vägtrafik, spårtrafik, flygtrafik samt industribuller från större industrier och hamnar. Kartläggningen visar att det finns fastigheter som är exponerade för höga bullernivåer från vägtrafiken på hela vägnätet, från järnväg och från spårvagnstrafik. Flest personer exponeras för buller från vägtrafiken. Det finns också personer som exponerade för störande ljudnivåer från spårvägen och järnvägen. Resultatet av kartläggningen ligger till grund för detta åtgärdsprogram mot omgivningsbuller. Programmet innehåller beskrivningar av buller i Norrköpings kommun i dagsläget, bullersituationer som behöver förbättras, bullerminskande åtgärder som vidtagits eller planeras fem år framåt och en handlingsplan med åtgärder för att förbättra bullersituationen i kommunen. Åtgärderna i programmet är uppdelade i fyra paket, se nedan. För att samordna arbetet med genomförandet av åtgärderna i åtgärdsprogrammet föreslås att en förvaltningsövergripande ledningsgrupp för bullerfrågor underställd tekniska nämnden skapas, med politiker från berörda nämnder (byggnads- och miljöskyddsnämnden, stadsplaneringsnämnden och tekniska nämnden) och styrelserna för berörda bolag. Under ledningsgruppen tillsätts en arbetsgrupp med tjänstemän från tekniska kontoret, bygg- och miljökontoret, stadsbyggnadskontoret, näringslivskontoret, Norrköpings Hamn och Stuveri AB samt Norrköping Airport. Åtgärdsprogrammet ska följas upp årligen och rapporteras till berörd nämnd samt kommunstyrelsen. Förordningen SFS 2004:675 om omgivningsbuller ställer krav på att åtgärdsprogrammet ska omprövas vart femte år. Vid omprövningen görs förutom uppföljning även en större utvärdering av arbetet och resultaten från de beslutade åtgärderna. Detta blir sedan ett underlag i arbetet för framtida åtgärder. 4 (41)(

Handlingsplan med åtgärder Åtgärdspaket 1: Åtgärder vid bostäder Åtgärd Huvudansvarig Medverkande 1. Framtagande av arbetsrutin för att erbjuda bidrag för fönsteråtgärder samt rutin för uppföljning enligt miljöbalken Tekniska kontoret Bygg- och miljökontoret 2 A. Erbjuda bidrag för fönsteråtgärder vid bullerutsatta fasader Tekniska kontoret 2 B. Uppföljning av fönsteråtgärder Bygg- och miljökontoret 3. Framtagande av strategi och arbetsrutiner för maximala ljudnivåer Tekniska kontoret Stadsbyggnadskontoret, Bygg- och miljökontoret, Trafikverket Åtgärdspaket 2: Åtgärder vid källan Åtgärd Huvudansvarig Medverkande 4. Däckvalskampanj Tekniska kontoret 5. Minska biltrafiken i Norrköpings innerstad Tekniska kontoret Stadsbyggnadskontoret 6. Hastighetsöversyn Tekniska kontoret 7. Utreda möjligheten att använda tyst asfalt inom kommunen. Tekniska kontoret Trafikverket 8. Bullerkrav vid upphandling av tjänster och varor som påverkar ljudmiljön Upphandlingscenter Åtgärdspaket 3: Utveckla och bevara en god ljudmiljö Åtgärd Huvudansvarig Medverkande 9. Framtagande av lokala riktlinjer för buller Stadsbyggnadskontoret Tekniska kontoret, Bygg- och miljökontoret, Trafikverket 10. Utreda möjligheterna att förbättra ljudmiljön utomhus vid skolor och förskolor Stadsbyggnadskontoret Tekniska kontoret 11. Utreda ljudmiljön i parker och rekreationsområden Tekniska kontoret Stadsbyggnadskontoret, Kultur- och fritidskontoret Åtgärdspaket 4: Kunskapsuppbyggande och dialog Åtgärd Huvudansvarig Medverkande 12. Förstärkning av internt samarbete Tekniska kontoret Stadsbyggnadskontoret, Bygg- och miljökontoret 13. Förstärkning av kunskapen internt Bygg- och miljökontoret Tekniska kontoret, Stadsbyggnadskontoret 14. Förstärkning av externt samarbete Tekniska kontoret Stadsbyggnadskontoret, Bygg- och miljökontoret, Trafikverket 15. Informera allmänheten Bygg- och miljökontoret Tekniska kontoret, Stadsbyggnadskontoret, Trafikverket 5 (41)(

Inledning År 2011 inleddes den andra fasen i arbetet enligt Förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675) och EU:s bullerdirektiv. Då skulle bullernivåer i kommuner med fler än 100 000 invånare, vägar med fler än 3 miljoner fordon per år och järnvägar med fler än 30 000 tåg per år kartläggas. De bullerkällor som ingick i kartläggningen var vägtrafik, spårtrafik, flygtrafik och buller från större industrier (så kallade IPPC 1 -anläggningar). Resultatet av kartläggningen rapporterades till EU 2012 och ligger också till grund för det åtgärdsprogram för Norrköpings kommun som ska vara utarbetat och antaget av kommunfullmäktige till sommaren 2013. Åtgärdsprogrammet innehåller beskrivningar av buller i Norrköping i dagsläget, bullersituationer som behöver förbättras, bullerminskande åtgärder som vidtagits eller planeras fem år framåt och en långsiktig strategi för hantering av buller och dess effekter. I förordningen om omgivningsbuller anges att åtgärdsprogrammet även ska innehålla en beskrivning av åtgärder för att skydda områden där ljudnivån ansetts utgöra en särskild kvalitet. Detta kan avse till exempel rekreationsområden, friluftsområden och andra natur- och kulturområden. Arbetet med att ta fram åtgärdsprogrammet har letts av en styrgrupp, bestående av kommundirektören samt förvaltningscheferna för stadsbyggnadskontoret, tekniska kontoret och bygg- och miljökontoret. En arbetsgrupp med tjänstemän från byggoch miljökontoret, stadsbyggnadskontoret och tekniska kontoret har varit delaktiga i arbetet med att ta fram åtgärdsprogrammet. Trafikverket och konsultföretaget WSP har också ingått i arbetsgruppen. Konsulten från WSP har haft i uppdrag att skriva åtgärdsprogrammet. En tjänsteman på ekonomi- och styrningskontoret hållit ihop arbetet med att ta fram åtgärdsprogrammet. Styrgruppen: Åsa Byman-Falck, kommundirektör, Norrköpings kommun Anna Amrén, förvaltningschef, bygg- och miljökontoret, Norrköpings kommun Hans Revenhorn, stadsbyggnadsdirektör, stadsbyggnadskontoret, Norrköpings kommun Leif Lindberg, teknisk chef, tekniska kontoret, Norrköpings kommun Arbetsgruppen: Eva Lindahl, miljöcontroller, ekonomi- och styrningskontoret, Norrköpings kommun Jenny Iversjö, trafikplanerare, tekniska kontoret, Norrköpings kommun Veronika Cederlund, miljö- och hälsoskyddsinspektör, bygg- och miljökontoret, Norrköping kommun Magnus Gullstrand, fysisk planerare, stadsbyggnadskontoret, Norrköpings kommun Mikael Alm, Trafikverket, Jesper Lindgren, WSP 1 IPPC betyder Integrated Pollution Prevention and Control 6 (41)(

De föreslagna åtgärderna i programmet är uppdelade i fyra områden eller paket där femton åtgärdspunkter ingår. För att bullret ska minska krävs insatser i samband med ny bebyggelse av bostäder och lokaler samt i den redan byggda miljön. För att få en minskning av bullernivåerna krävs också åtgärder vid bullerkällan, det vill säga fordonen, vägbeläggningarna och spåren. De fyra åtgärdspaketen omfattar åtgärder inom flera områden som syftar till att förbättra inomhusmiljön i befintliga bostäder, minska bullret vid källan, utveckla en god ljudmiljö för kommuninvånarna, höja kunskapsnivån bland kommunanställda samt utveckla en bättre dialog med kommunens invånare i bullerfrågan. Syfte Detta åtgärdsprogram är upprättat av Norrköpings kommun i enlighet med den svenska förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675). Syftet med åtgärdsprogrammet är att utgöra en grund för den kommunala planeringen för att få ett hållbart samhälle ur bullersynpunkt. Delar av programmet ska också utgöra en rapport till EU, i enlighet med den svenska förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675). Förordningen är den svenska implementeringen av EU direktivet 2002/49/EG om bedömning och hantering av omgivningsbuller. Målsättningen med åtgärdsprogrammet är att minska bullrets negativa påverkan på människors hälsa samt skapa en bättre ljudmiljö för boende och verkande samt besökare i Norrköpings kommun. Buller Buller är oönskat ljud. Det är ett utbrett miljö- och folkhälsoproblem och den miljöstörning som berör flest människor i Sverige. Trafik, ventilation, grannar och restauranger är de vanligaste källorna för vad som kallas samhällsbuller. Ljud mäts i måttet db decibel som är ett mått som följer en logaritmisk skala. Måttet db(a) är anpassat till det mänskliga örats känslighet, vilket innebär att mätinstrumentet filtrerar inkommande ljud så att låga frekvenser dämpas i förhållande till de högre. Örat upplever en ökning med 8 till 10 db som en fördubbling av ljudstyrkan. En ljudnivå på 55 db upplevs alltså som dubbelt så hög som 45 db. Ljudnivån, eller bullernivån, mäts oftast som ekvivalent eller som maximal nivå. Ekvivalent ljudnivå är en medelljudnivå under en given tidsperiod och maximal ljudnivå anger högsta ljudnivån under en viss tidsperiod. De egenskaper som främst påverkar upplevelsen av buller är ljudets styrka samt dess frekvens- och tidskaraktär. Graden av störning ökar vanligtvis med ökande styrka hos ljudet och om ljudet innehåller hörbara toner. Ljud som varierar i nivå eller karaktär upplevs ofta som mer störande än konstanta ljud. Samma ljud kan få skilda effekter i olika situationer och för olika personer. Hälsoeffekter av buller Buller påverkar vår hälsa och vår möjlighet till en god livskvalitet. Vid planering och byggande är därför frågor som rör ljudmiljön centrala. Längre tids 7 (41)(

bullerexponering inverkar negativt på hälsan även om vi inte själva upplever oss som störda. Socialstyrelsen har genom en nationell miljöhälsoenkät 2007 undersökt vilka störningar som trafikbuller ger upphov till och omfattningen av dessa störningar. Enkäten visar att totalt 14 procent av svenskarna minst en gång i veckan störs av något trafikbuller (väg-, spår- eller flygtrafikbuller). Andelen som upplever sig störda av trafikbuller är störst i storstäder och vanligare i flerbostadshus än i småhus. Mycket starka ljud kan orsaka hörselnedsättning och öronsusningar (tinnitus). Samhällsbuller från trafik, grannar, restauranger, fläktar och industrier är sällan hörselskadande, men orsakar en rad andra problem. Några exempel är upplevd störning, försämrad talförståelse, sömnproblem, försämrad inlärning och prestation samt fysiologiska stressreaktioner. Senare års forskningsresultat tyder även på att risken för hjärtkärlsjukdom kan öka vid höga bullernivåer. Hur vi påverkas av buller beror på en rad faktorer hos ljudet, i vilken miljö det förekommer och när på dygnet det inträffar. Det finns också en stor individuell variation i hur samma ljud upplevs och hur det påverkar hälsan. Särskilt känsliga grupper är barn, hörselskadade och äldre. Barns känslighet för buller Barn tillbringar en stor del av sin tid i bostadsområdet, skolan och förskolan. Miljön ute och inne har därför stor betydelse för barnens utveckling och lärande. Barn och ungdomar utsätts i dag för skadligt buller i en utsträckning som knappast förekommit tidigare. På senare år har de höga ljudnivåerna i förskola och skola uppmärksammats. Ljudnivåer jämförbara med många verkstadsindustrier kan förekomma. På fritiden kan stark musik i hörlurar, i replokaler eller på konserter och diskotek potentiellt skada människors hörsel. Barns inlärning försämras mer av buller än vuxnas. När buller i skolmiljön stör barnen i deras koncentration och lärande kan det få betydelse för hela livet. Särskild hänsyn till barn kan tas genom att skapa låga bullernivåer inomhus, tysta lekplatser och skolmiljöer. Barn har rätt till en god uppväxtmiljö och att få vara med och bestämma hur den ska utformas. Beskrivning av riktvärden I Miljö och riskfaktorer tillägg till översiktsplan för Norrköpings kommun beskrivs de riktvärden som används i kommunens arbete med omgivningsbuller. Riktvärdena är vägledande för bedömningar med hänsyn till lokala faktorer och särskilda omständigheter i det enskilda fallet. I vissa fall kan avsteg medges vid bland annat förtätning av befintlig bebyggelse. I dessa fall tillämpar kommunen Boverkets Allmänna Råd 2008:1. Norrköpings kommun tillämpar även Boverkets byggregler som innehåller normer för högsta tillåtna bullernivåer, ljudisolering och efterklangstider. Normerna regleras i svensk standard SS 025267-68. Byggreglerna följs exempelvis genom byggnadens placering och utformning. 8 (41)(

Riksdagen har angett riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse och vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Följande riktvärden har angetts 30 db(a) ekvivalentnivå inomhus, 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid, 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 db(a) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad. För utomhusnivån anges för flygbuller i FBN (flygbullernivå) 55 db(a), det vill säga en dygnsekvivalent ljudnivå där hänsyn tas till när på dygnet ljudhändelsen sker. Vid ny- eller ombyggnad av järnväg eller annan spåranläggning anger riktvärdet för buller utomhus 55 db(a) ekvivalentnivå vid uteplats och 60 db(a) ekvivalentnivå i bostadsområdet i övrigt. Vid bedömning av ljud från bullrande verksamheter tillämpar Norrköpings kommun Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller (SNV Råd och riktlinjer 1978:5). Vid bedömning av ljud från skjutbanor och motorsportsanläggningar tillämpar kommunen Naturvårdsverkets allmänna råd Buller från skjutbanor (NFS 2005:15) och Naturvårdsverkets riktvärden för motorsportsbuller (NFS 2004:16). I bullerkartläggningen för Norrköping 2012 (och i enlighet med EU-direktiv 2002/49/EG om bedömning och hantering av omgivningsbuller samt Förordningen om omgivningsbuller SFS 2004:675) användes L den (day, evening, night). L den är en ekvivalentnivå som tar hänsyn till när på dygnet en bullerhändelse (till exempel en fordonspassage) inträffar. För ljudnivåer kväll och natt används måttet L night som är medelljudnivån under natten och ett bullermått som används för att bedöma sömnstörning på natten. De riktvärden som används i Sverige och i arbetet med åtgärdsprogrammet är inte anpassade till EU-måtten. Det går därför inte att rakt av jämföra resultatet från kartläggningen med de svenska riktvärdena. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2005:6) om buller inomhus gäller för bostadsrum i permanentbostäder och fritidshus. Som bostadsrum räknas rum för sömn och vila, rum för daglig samvaro och matrum som används som sovrum. De allmänna råden gäller även för lokaler för undervisning, vård eller annat omhändertagande och sovrum i tillfälligt boende. Dessa riktvärden bör tillämpas vid bedömningen av om ett visst buller är en olägenhet för människors hälsa. Maximalt ljud 1 L AFmax 45 db Ekvivalent ljud 2 L AeqT 30 db Ljud med hörbara tonkomponenter L AeqT 25 db Ljud från musikanläggningar L AeqT 25 db 1 Den högsta A-vägda ljudnivån. 2 Den A-vägda ekvivalenta ljudnivån under en viss tidsperiod (T). Riktvärden finns även för lågfrekvent ljud i utrymmen för sömn och vila. Samtliga riktvärden bör beaktas vid bedömning av olägenheter. 9 (41)(

Tersband (Hz) Ljudtrycksnivå (db) 31,5 56 40 49 50 43 63 41,5 80 40 100 38 125 36 160 34 200 32 Internationella, nationella och lokala mål för buller EU-direktiv 2002/49/EG om bedömning och hantering av omgivningsbuller Direktivet är antaget av Europaparlamentet och Europeiska rådet 25 juni 2002. Direktivets syfte är bland annat att få jämförbara uppgifter om situationen för olika bullerkällor, ge en grund för utveckling och komplettering av andra direktiv vars syfte är att minska bullernivån från olika källor (till exempel fordon, däck, arbetsmaskiner), harmonisera mått och bedömningsmetoder för bullerkartläggningar, minska omgivningsbuller där det behövs, särskilt där exponeringsnivåerna kan medföra skadliga effekter på människors hälsa samt förhindra en höjning av bullernivån där den redan är tillfredsställande. Förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675) Förordningen utgör det svenska införandet av EU-direktivet 2002/49/EG om bedömning och hantering av omgivningsbuller. I första etappen berördes Stockholm, Göteborg och Malmö samt Vägverket, Banverket (nu ersatt av Trafikverket) och Luftfartsstyrelsen genom krav på bullerkartläggning och framtagande av åtgärdsprogram. För de statliga verken avsågs endast de allra mest trafikerade trafiklederna. I etapp 2, som påbörjades 2011, omfattas alla städer med fler än 100 000 invånare samt för Trafikverket ytterligare trafikleder och flygplatser. Nationellt miljömål År 1999 antog riksdagen nationella mål för hur miljön ska vara 2020. Målet God Bebyggd miljö omfattar även delmål för buller. Där sägs att antalet människor som utsätts för trafikbuller överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder ska ha minskat med fem procent till år 2010 jämfört med år 1998. Miljömålen har följts upp årligen i Miljömålsrådets publikation De Facto. I den sista uppföljningen av målet 2012 konstaterades att trafikökningen inneburit att 10 (41)(

väsentligt fler människor exponeras för ljudnivåer strax över riktvärdena. Det totala antalet exponerade bedömdes således ha ökat och målet bedömdes inte kunna uppnås. Miljömålssystemet reviderades 2012 och det finns inte längre något specifikt miljömål som omfattar buller. Regionalt miljömål Länsstyrelsen i Östergötlands län har tagit fram regionala miljömål baserade på de nationella målen. Det regionala målet för buller innebär att till 2010 ska antalet människor som i sina bostäder utsätts för trafikbuller överstigande de riktvärden som Riksdagen ställt sig bakom ha minskat med fem procent jämfört med 1998. Vid uppföljningen 2010 konstaterades att det regionala delmålet inte var uppnått. Detta baserades på resultatet från den nationella miljöhälsoenkäten år 2007, som visade att cirka 15 procent av de vuxna östgötarna besväras av trafikbuller minst en gång i veckan i sin bostad. Jämfört med en liknande undersökning 1999 var andelen besvärade något högre 2010, varför målet inte ansågs ha uppnåtts. Lokalt miljömål I kommunens myndighetsutövning (till exempel vid plan- och bygglovsärenden) tillämpar Norrköpings kommun de av riksdagen 1997 beslutade riktvärdena för buller så som de anges i infrastrukturpropositionen (SFS 1996/97:53). Riksdagens beslut innebär att riktvärdena normalt inte bör överskridas vid nybyggnation och större ombyggnation av bostäder eller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Ett tillägg till kommunens översiktsplan avseende miljö- och riskfaktorer har tagits fram och förväntas att antas under 2014. I tillägget till översiktsplanen finns förslag på inriktningar avseende buller, som innebär bland annat att kommunen ska tillämpa Boverkets riktlinjer för buller. Åtgärder Situationen i Norrköping Flera kartläggningar om bullersituationen i Norrköping har genomförts genom åren 1991, 2008, 2011 och 2012. Norrköping har också arbetat med bullerbegränsande åtgärder sedan en lång tid tillbaka. Kommunen har vissa problem med buller och då framförallt trafikbuller inne i Norrköpings stad. Även spårvägen kan skapa en del problem. Det finns även ett stort tryck på att förtäta Norrköpings stad vilket innebär att man vill bygga i områden som utsätts för höga ljudnivåer från trafik. För en detaljerad beskrivning av bullersituationen i dag, se bilaga 1. Åtgärdsarbetet har bland annat bestått av skyddsåtgärder som förbättrade fönster, skärmar och vallar. Hastighetssänkningar har också genomförts. Ombyggnader och trafikreglerande åtgärder har också medfört förbättrad ljudmiljö. Kommunens arbete med fysisk planering för nya områden är också en viktig del för att planera åtgärder för minskat buller. 11 (41)(

Bullerkartläggning 2008 År 2008 färdigställdes en bullerkartläggning för Norrköpings stad. Utifrån kartläggningen bedrevs ett bullersaneringsprojekt mellan 2008-2011, som utgick från antagna riktlinjer för buller. Målet med projektet var att åtgärda bostadsfastigheter som hade en dygnsekvivalent ljudnivå vid fasad på 65 db(a) eller högre. För att uppnå målet erbjöds fastighetsägare bidrag för ventilationsoch fönsteråtgärder för rum med fasad mot bullerkällan. Bullersaneringsprojektet omfattade totalt 41 fastigheter med 29 olika fastighetsägare. Fastighetsägare för 10 fastigheter accepterade bidragen och genomförde bullersanerande åtgärder. Bullerkartläggning 2011 En bullerkartläggning 2011 visade att större, sammanhängande och av samhällsbuller opåverkade områden återfanns i kommunens yttre delar. Etableringar av bullrande verksamheter, som exempelvis vindkraft, inom dessa områden kommer att dominera ljudbilden och kan ge stor negativ inverkan på områdets egenskaper. Enligt kommunens tematiska tillägg för vindkraft kommer tysta områden som sammanfaller med utvalda intresseområden för rörligt friluftsliv, samt områden som geografiskt sammanfaller med områden som har höga natur- och kulturvärden, i stor utsträckning att undantas från vindkraftsetableringar. Bullerkartläggning 2012 De bullerkällor som ingår i kommunens kartläggning och i detta åtgärdsprogram är vägtrafik, spårtrafik, flygtrafik samt industribuller från IPPC-anläggningar och större hamnar. Se bilaga 1. Vägtrafikens bullerkällor består dels av det väg- och gatunät där staden själv är väghållare och dels av de statliga vägarna där Trafikverket är väghållare. För spårtrafiken finns två ansvariga huvudmän i Norrköping. Trafikverket ansvarar för järnvägsnätet med pendel-, regional- och fjärrtåg och kommunen ansvarar för spårvägsnätet. Tekniska kontoret i Norrköping kommun ansvarar för spårvagnstrafiken och är också kommunens väghållare. Norrköpings flygplats ingår också i bullerkartläggning. Kartläggningen 2012 visar att det fortfarande finns fastigheter som är exponerade för höga bullernivåer från vägtrafiken. Boende exponerade för höga bullernivåer från de statliga vägarna är få i förhållande till antal exponerade för det totala vägnätet. För spårtrafiken är det fler som är exponerade för störande ljudnivåer från spårvägen än från järnvägen. Ljudnivåer inom de högsta intervallerna kommer emellertid från järnvägstrafiken. Enligt förordningen (SFS 2004:675) ingår större industrianläggningar samt större hamnar i kartläggningen (IPPC-anläggningar). Av 24 stycken anläggningar har 20 stycken tillstånd med villkor som anses klaras med avseende på ekvivalent ljudnivå. För resterande pågår tillståndsprövning eller avveckling. För närvarande är bedömningen att ingen boende exponeras för ekvivalenta ljudnivåer över villkoren från industrianläggningarna och de större hamnarna i Norrköping. Kartläggningen har således endast omfattat ekvivalenta ljudnivåer. Sedan kartläggningen genomfördes har Norrköpings kommun uppmärksammat att det inte endast är maximala ljudnivåer som ger upphov till störning från 12 (41)(

hamnverksamheten. Pågående tillsynsärende som drivs av Länsstyrelsen i Östergötland kommer att bevakas och tillhörande bullerutredningar kommer att beaktas i kommande uppdatering av kartläggningen. Handlingsplan Enligt Infrastrukturpropositionen (SFS1996/97:53) bör åtgärder i första hand omfatta befintlig bostadsmiljö med bullernivåer överstigande 65 db(a) som ekvivalent ljudnivå vid fasad. Av detta skäl har Norrköpings kommun valt att prioritera åtgärder för bostäder med 65 db(a) och uppåt vid fasad. Förslagen till åtgärder i programmet är uppdelade i fyra paket som inkluderar femton åtgärdspunkter. Åtgärderna ska genomföras inom programtiden till 2017 och arbetas in i budgetprocessen av ansvarig nämnd/förvaltning. I de fall det krävs särskilt politiskt beslut om en åtgärd kommer åtgärden att lyftas separat. I bilaga 3 beskrivs mer om olika åtgärders effekt på buller uppdelade på åtgärder vid källan, skyddsåtgärder inklusive fysisk planering och upphandling. I nästa åtgärdsprogram planeras att gå vidare med förslag på åtgärder baserade på utredningarnas resultat. Den långsiktiga ambitionen i kommunen är att kunna planera och bygga på sådant sätt att förtätning av staden och byggande på nya platser är möjligt samtidigt som en bra boendemiljö kan uppnås. Beskrivning av åtgärder för att skydda områden där ljudmiljön ansetts utgöra en särskild kvalité Arbete för en god bullermiljö i bostäder är viktigt, men arbete pågår också med att se över andra ljudmiljöer med avseende på bullerbelastning. Barnens ljudmiljö kommer att prioriteras då de är extra känsliga för buller. Som ett första steg kommer ljudmiljön utomhus vid skolor och förskolor att utredas under den här perioden. I ett andra steg kommer även eventuella åtgärder att utredas och i förlängningen även genomföras. Möjligheterna att förbättra ljudmiljön i parker och rekreationsområden kommer att utredas. Detta måste ske innan några åtgärder kan genomföras. När materialet för de två utredningarna är sammanställt ska bedömningar av nödvändiga bulleråtgärder göras. Långsiktig strategi för hantering av buller Norrköpings kommuns arbete med långsiktig strategi för hantering av buller sker dagligen vid samhällsplanering. De punkter som främst är utvalda är från åtgärdspaket 3 och 4, med fokus på punkter 8, 9, 10, 11, 12, 14 och 15. Genom att ha ett kontinuerligt arbete med dessa sju mål tar Norrköpings kommun tag i källan till störningarna samt skyddar de mest utsatta. 13 (41)(

Åtgärdspaket 1: Åtgärder vid bostäder Åtgärd Beskrivning Huvudansvarig Medverkande Tidpunkt 1. Framtagande av arbetsrutin för att kunna erbjuda bidrag för fönsteråtgärder samt rutin för uppföljning enligt miljöbalken. Sök bidrag för fönsteråtgärder. Då tidigare kommunala ekonomiska erbjudande om fönsteråtgärder till fastighetsägare till stor del inte nyttjades behöver arbetssättet ses över och effektiviseras. Det behövs även en rutin för hur man enligt miljöbalken bör följa upp med riktad tillsyn då fastighetsägare tackar nej till erbjudandet. Tekniska kontoret Bygg- och miljökontoret 2013-2014 2 A. Erbjuda bidrag för fönsteråtgärder vid bullerutsatta fasader. Arbeta med fönsteråtgärder hos fastigheter som utsätts för trafikbuller över 65 db(a) dygnsekvivalent ljudnivå vid fasad och som idag saknar skydd enligt framtagen rutin. Tekniska kontoret 2014-2017 2 B. Uppföljning av Uppföljning enligt miljöbalken hos de Bygg- och 2015-2017 fönsteråtgärder. fastigheter som utsätts för trafikbuller över miljökontoret 65 db(a) dygnsekvivalent ljudnivå vid fasad och som idag saknar skydd men där man avstått från kommunens bidrag för att vidta åtgärder. 3. Framtagande av strategi Ta fram en plan för hur kommunen under Tekniska kontoret Stadsbyggnadskontoret, 2016-2017 och arbetsrutiner för perioden 2018-2022 ska arbeta med att Bygg och miljökontoret, maximala ljudnivåer minska antalet invånare som utsätts för Trafikverket höga maximala ljudnivåer. Åtgärdspaket 2: Åtgärder vid källan Åtgärd Beskrivning Huvudansvarig Medverkande Tidpunkt 4. Däckvalskampanj Genom kampanjer informera allmänheten om nyttan med att göra ett aktivt däckval Tekniska kontoret 2014-2017 5. Minska biltrafiken i Norrköpings innerstad Arbeta för att öka användandet av kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik Tekniska kontoret Stadsbyggnadskontoret 2013-2017 6. Hastighetsöversyn Genomföra en hastighetsöversyn i Norrköpings kommun genom att justera hastigheterna. Tekniska kontoret 2012-2014 7. Utreda möjligheten att använda tyst asfalt inom kommunen. Öka kunskapen om tyst asfalt, för- och nackdelar. Utreda potentiella områden inom kommunen där tyst asfalt skulle vara en bra åtgärd mot höga ljudnivåer Tekniska kontoret Trafikverket 2014-2015 14 (41)(

8. Bullerkrav vid upphandling av tjänster och varor som påverkar ljudmiljön Kommunen ska ställa krav på bulleraspekter vid upphandling av sådana tjänster och varor som påverkar kommunens ljudmiljö, till exempel kommunfordon Upphandlingscenter 2013-2017 Åtgärdspaket 3: Utveckla och bevara en god ljudmiljö Åtgärd Beskrivning Huvudansvarig Medverkande Tidpunkt 9. Framtagande av lokala Riktlinjerna ska ge vägledning och beskriva Stadsbyggnads- Tekniska kontoret, 2013-2015 riktlinjer för buller kommunens viljeriktning när det gäller kontoret Bygg- och miljökontoret, buller, framför allt i planering och Trafikverket byggande inom kommunen. Tillämpningen av riktlinjerna ska leda till att säkerställa att en god ljudmiljö alltid uppnås vid byggandet av nya skolor, bostäder, parker etc. 10. Utreda möjligheterna att Kommunen har fokus på barnperspektivet, Stadsbyggnads- Tekniska kontoret Utredning 2013- förbättra ljudmiljön därför ska ljudmiljön utomhus vid skolor kontoret 2017 utomhus vid skolor och förskolor och förskolor utredas inklusive genomföra eventuella åtgärder som behövs för att bevara och förbättra ljudmiljön. Ev åtgärder 2016-2017 11. Utreda ljudmiljön i Utreda hur ljudmiljön ser ut i dag i parker Tekniska kontoret Stadsbyggnadskontoret, Utredning 2014- parker och och rekreationsområden inom kommunen. Kultur- och 2016 rekreationsområden fritidskontoret Åtgärdspaket 4: Kunskapsuppbyggande och dialog Åtgärd Beskrivning Huvudansvar Delansvar Tidpunkt 12. Förstärkning av internt Berörda kontor samlas minst två gånger per Tekniska kontoret Stadsbyggnadskontoret, 2013-2017 samarbete inom Norrköping och för att diskutera gemensamma Bygg- och miljökontoret Minst två gånger kommun bullerärenden och annat aktuellt som rör per år bullerområdet. 13. Förstärkning av Intern utbildning av tjänstemän och Bygg- och Tekniska kontoret, 2013-2017 kunskapen internt politiker som är berörda av arbete med miljökontoret Stadsbyggnadskontoret buller eller bullerrelaterade frågor 14. Förstärkning av externt Öka samarbetet med Trafikverket. Tekniska kontoret Stadsbyggnadskontoret, 2013-2017 samarbete med Trafikverket Gemensamma möten där Bygg- och miljökontoret, Minst en gång per bullerproblematiken diskuteras hålls vid Trafikverket år minst ett tillfälle om året. 15 (41)(

15. Informera allmänheten Uppdatera hemsidan kontinuerligt för att informera allmänheten om bullersituationen i kommunen, planerade och genomförda åtgärder samt annat som kan vara av intresse eller aktuellt inom bullerområdet Bygg- och miljökontoret Tekniska kontoret, Stadsbyggnadskontoret 2013-2017 Samhällsekonomiska kostnader Analys av kostnaden i förhållande till åtgärdsprogrammets effektivitet och nytta De mest kostnadseffektiva åtgärderna för att minska buller i samhället är att förhindra att bullerkällan uppstår, vilket det arbetas dagligen med i Norrköpings kommuns fysiska planering vid nyetablering och vid upphandling. Utredningarna i programmets åtgärdsförslag kommer att innehålla en analys av kostnaden i förhållande till åtgärdens effektivitet. Buller orsakar inga direkta miljöskador men innebär kostnader för samhället i form av störningar för individen (sömn, samtal, rekreation), försämrad hälsa och produktionsbortfall. Det senare kan både bero på att den försämrade hälsan leder till frånvaro från arbetsplatsen eller nedsatt arbetsförmåga, men också vara en följd av att till exempel en försämrad nattsömn leder till att den störde inte kan vara lika produktiv. SIKA (Staten Institut för Kommunikations Analys) har värderat den sammanlagda samhällsekonomiska kostnaden av buller från vägtrafiken i Sverige till storleksordningen 5-10 miljarder kronor per år. Inom EU bedöms samhällsbullret orsaka kostnader motsvarande 2 procent av BNP, kostnader som i huvudsak kan hänföras till sämre hälsa. Kostnader för uppförande av åtgärder för förhindra uppkomst, spridning och skydda människor blir en direkt kostnad för samhället. Skärmar och vallar är ur samhällsekonomisk synvinkel lönsamt om de kan skärma flera fastigheter. Kostnaderna för att bygga bulleravskärmningar varierar kraftigt med utformning och grundläggningsförutsättningar. Som tumregel kan anges, att kostnaden för en 2 m hög bullerskärm i tryckimpregnerat trä, med normala grundläggningsförutsättningar, uppgår till cirka 2 500 kr/m2. Om det finns plats och man har tillgång till överskottsmassor kan bullervallar byggas relativt billigt. En 3-5 m hög vall kan i så fall kosta cirka 5 000 kr/löpmeter. För enstaka fastigheter är det mer samhällsekonomiskt lönsamt att utföra fönster- eller fasadåtgärder. Kommunens kostnader för åtgärdsprogrammet Kostnaden för kommunen för detta åtgärdsprograms åtgärdsförslag ligger på tjänstemännens tid för utredningar och information. Programmet finansieras genom att åtgärderna hanteras i budgetprocessen. Inga nya tjänster är planerade att tillkomma utan tiden får omfördelas och prioriteras inom nuvarande antal tjänster. Ansvarig nämnd tar upp det i sitt budgetarbete. I Sverige finns i dag den största andelen bullerutsatta personer längs kommunala vägar i tätorter och städer. Det är därför viktigt att öka insatserna på kommunal 16 (41)(

nivå. Kommunen planerar att söka bidrag som kan täcka delar av kostnaderna för åtgärder mot vägtrafikbuller för de människor som är värst utsatta. Fastighetsägarnas kostnader Fastighetsägare kan beröras av kostnader för fönsteråtgärder, för att förbättra ljudreducerande ventilationsgenomföringar, genomföra fasadåtgärder samt eventuellt uppföra bullerskärmar. Beroende på ljudnivå vid fasad och fönstrens respektive fasadens skick är väghållaren eller fastighetsägaren ansvarig för åtgärder. Om fönstret är i gott skick kan det vara idé att bara sätta in en tilläggsruta för att förbättra ljudisoleringen. Vid fönsteråtgärder vid fastighet kan fastighetsägaren söka bidrag hos kommunen. Genomförande För att samordna arbetet med genomförandet av åtgärderna i åtgärdsprogrammet ska en förvaltningsövergripande ledningsgrupp för bullerfrågor skapas. Gruppen bör bestå av politiker från berörda nämnder (byggnads- och miljöskyddsnämnden, stadsplaneringsnämnden och tekniska nämnden) och styrelserna för berörda bolag, och vara underställd tekniska nämnden. Under ledningsgruppen bör det finnas en arbetsgrupp av tjänstemän från tekniska kontoret, bygg- och miljökontoret, stadsbyggnadskontoret, näringslivskontoret, Norrköpings Hamn och Stuveri AB samt Norrköping Airport. För genomförande och finansiering av respektive åtgärd ansvarar berörd nämnd/bolag och förvaltningskontor. Uppföljning och utvärdering Åtgärdsprogrammet kommer att följas upp årligen och rapporteras till berörd nämnd samt kommunstyrelsen. Vid uppföljningen kontrolleras bland annat följande punkter för att få en bild av utfallet från några av de utredningar som genomförs. Antal förskolor där riktvärdet utomhus klaras Antal kvadratkilometer i parker som klarar ljudnivån 55 db(a) ekvivalent ljudnivå Antal aktiva informationskampanjer om däckval Antal möten med bullergruppen Antal internutbildningar som ges av bullergruppen till kommunalanställda Vidare kommer även ett antal indikatorer att följas upp. Dessa kan ge en indikation på om åtgärder som inriktas på kunskapshöjning och information till allmänheten, genom till exempel kampanjer och webbplatsen, ger någon effekt. Även antalet fastigheter där ljudreducerande åtgärder vidtagits kommer att följas upp. Andel fordon med friktionsdäck respektive dubbdäck mellan månaderna oktober och mars. Mätning av trafikmängder vid centrumsnittet Antal sökningar på webbplatsen angående bullerinformation. Antal fastigheter där ljudreducerande åtgärder vidtagits 17 (41)(

Vissa av åtgärderna kommer man dock inte kunna se resultatet av förrän efter några års arbete med åtgärdsprogrammet, till exempel kan det ta ett tag innan informationskampanjer och utbildning ger resultat i lägre bullernivåer. I enlighet med förordningen (SFS 2004:675) om omgivningsbuller kommer åtgärdsprogrammet att omprövas vart femte år efter den tidpunkt då det först fastställdes. Vid omprövningen görs förutom uppföljning även en större utvärdering av arbetet och resultaten från de beslutade åtgärderna. Detta blir sedan ett underlag i arbetet för framtida åtgärder. Utvärdering av åtgärdsprogrammets genomförande och resultat För att kunna genomföra de föreslagna åtgärderna kommer mer resurser att behöva överföras till arbete med bullerfrågor. Detta kommer att ske genom omprioriteringar inom befintlig berörd verksamhet. Åtgärdsprogrammet kommer att följas upp årligen genom indikatorer knutna till de olika åtgärderna. Uppföljningen kommer att rapporteras årligen till berörd nämnd samt kommunstyrelsen. Inför nästa åtgärdsprogram kommer en större utvärdering av programmet att genomföras. Fortsatt arbete Många åtgärder i detta åtgärdsprogram innebär fortsatt utredning av olika frågor. Tanken är att i nästa åtgärdsprogram gå vidare med förslag på åtgärder baserade på utredningarnas resultat. Den långsiktiga ambitionen i kommunen är att kunna planera och bygga på sådant sätt att förtätning av staden och byggande på nya platser är möjligt samtidigt som en bra boendemiljö kan uppnås. Framtida faktorer som påverkar ljudmiljön i Norrköping Norrköping är en av Sveriges ledande kommuner för etablering och tillväxt av både nya och gamla företag inom olika verksamhetsområden. Norrköping har också ett unikt stadsrum med stenstaden, industrilandskapet och de grönskande parkerna. Staden med sitt omland utvecklas hela tiden, en utveckling som ska ske med bevarande av de goda boendemiljöerna. Förtätning av staden Norrköping har en uttalad ambition att förtäta staden. Den framtida ljudmiljön i Norrköping kan påverkas av förtätningen genom detaljplanering för nya bostäder men även planering för handels- och verksamhetsområden som skapar förbättrade möjligheter till att i högre utsträckning gå, cykla och använda kollektivtrafik. En förtätning av staden leder troligen till ett lägre resbehov då ett större utbud av till exempel arbetsplatser och service finns i närområdet och därmed sammantaget sannolikt även leder till en lägre bullernivå från trafik. Etableringar som alstrar trafik Etablering av nya verksamheter och då framförallt verksamheter med stora transportbehov kan leda till ökat buller och en förändrad framtida ljudmiljö. Nya etableringar av bland annat logistikföretag är planerat på södra Malmölandet och i Herstadbergs arbetsområde, liksom på lite längre sikt även i Bråvalla. Trafikalstringen i dessa områden kommer sannolikt inte leda till ökade 18 (41)(

bullerstörningar då de nya etableringarna främst kommer att ske i områden där få personer bor. Framtidsplaner för spårvägen Spårvägsnätet kommer att byggas ut i framtiden. I översiktsplaner, program och detaljplaner är nya sträckor utpekade. De som ligger närmast i tiden är en direktförbindelse mellan Ljura centrum och Söder tull, samt en ny linje till Vrinnevisjukhuset. Vid framtida spårbyten i det befintliga nätet prövas ifall bullersituationen behöver förbättras, och då kan det bli aktuellt med dämpande åtgärder. Under 2014 kommer spår att bytas i Klockaretorpet och på Trozelligatan. I båda dessa projekt undersöks hur en ändrad utformning kan bidra till att minska buller och vibrationer från spårvagnstrafik. Nordvästra godsspåret Ytterligare en faktor som kan påverka den framtida ljudmiljön är det Nordvästra godsspåret, som är under planering för att eventuellt kunna genomföras. Om det genomförs kommer bullernivån att minska för exempelvis boende i Fyrby eftersom det nya spåret kommer att byggas i ett nedsänkt läge. Buller från järnvägen i Norrköpings centrum kommer också att minska genom att merparten av järnvägsgodset då kommer att transporteras på det Nordvästra godsspåret. Då detta spår huvudsakligen kommer att följa befintlig infrastruktur, vägarna vid och norr om Ingelsta, kommer i stort sett inga bostäder att utsättas för buller. Norrleden Norrleden är en planerad ny väg från E4 till E22 som tillsammans med Söderleden skapar en omslutande ringled kring Norrköping. Genomfartstrafik från E4, väg 51 och väg 55 till E22 sker idag i stor utsträckning genom Norrköpings innerstad. För en långsiktigt hållbar stads- och trafikmiljö bör trafiken ledas runt innerstaden. Syftet med Norrleden är att minska genomfartstrafiken och förbättra bullersituationen i innerstaden. Trafikverket har gjort en vägutredning med miljökonsekvensbeskrivning för E22, förbifart Norrköping (Norrleden). Miljökonsekvensbeskrivningen har godkänts av länsstyrelsen i Östergötland. I december 2012 tog Trafikverket ställning för att projektet ska, efter beslut om finansiering, drivas vidare enligt alternativ Tunnel väst, östligt läge. Trafikprojektet finns för närvarande inte med i den nationella planen över viktiga projekt som ska byggas, och saknar därmed finansiering. Ostlänken Ostlänken är en planerad järnväg mellan Järna och Linköping via Norrköping. Trafikverket har tagit fram en järnvägsutredning och riksdagen har beslutat om finansiering samt byggstart av järnvägsprojektet. Den 29 augusti 2012 kom beskedet att den 15 mil långa dubbelspåriga järnvägen ska byggas. Byggstart planeras till 2017. Den nya järnvägen kommer att förstärka kopplingen till Linköping samt till Stockholms arbetsmarknadsregion med en restid på omkring 19 (41)(

55 minuter mellan Norrköping och Stockholm. I samband med detaljplanearbetet för Ostlänken kommer bullerfrågan att utredas närmare. Vindkraft Sex stycken områden med sammanlagt 16 verk i Norrköpings kommun är under behandling för uppförande av vindkraftverk. Största parken är nordväst om Kvarsebo med 10 stycken verk. Utbyggnaden av vindkraftverk, i enlighet med förslaget till tillägget till översiktsplanen för vindkraft, kan i framtiden också leda till något ökade bullernivåer och då särskilt i ett vindkraftsverks närhet. Genomförda åtgärder som påverkat ljudmiljön i Norrköping Däckvalskampanj Mellan åren 2008-2011 har en kampanj med syfte att göra invånarna medvetna om dubbdäckens miljöpåverkan drivits. Kampanjen uppmanade invånarna till att göra ett aktivt däckval istället för att slentrianmässigt välja dubbande vinterdäck. Upphandlingskrav Upphandlingskraven för kommunala tjänstefordon har skärpts. Odubbade vinterdäck prioriteras genom att de är standardvalet vid beställning och dubbdäck beställs endast vid särskilda önskemål. Detta tillvägagångssätt har praktiserats sedan 2008 och är formaliserat i en riktlinje för dubbfria däck. Åtgärder kopplade till Östra Promenaden Ombyggnad har skett i korsningen mellan Sjötullsgatan och Östra Promenaden för att styra trafiken från Östra Promenaden till Sjötullsgatan, som går via ett industriområde. Trafikmätningar på Östra Promenaden visar att antalet fordon per dygn har minskat. Samtidigt har trafiken ökat något på Sjötullsgatan. Trafikmätningar visar att åtgärden har givit effekt. I mitten av januari 2013 genomfördes en hastighetsöversyn för Norrköpings kommun. Hastigheten på Östra Promenaden ändrades då från 50 km/h till 40 km/h. Åtgärder kopplade till Kungsgatan För att få ner trafikflödena på Kungsgatan har flera åtgärder genomförts. Korsningen mellan Kungsgatan, Bredgatan, Dragsgatan och Västgötegatan byggdes om till en upphöjd torgyta, Skvallertorget, i början av 2000-talet. Busstrafiken prioriteras genom att hållplatserna byggdes om så att biltrafik inte har möjlighet att köra om bussarna. I anslutning till Bergsbron har en gatudel höjts upp. Trenden visar att trafikmängderna minskar på Kungsgatan. Andra sätt att resa Under flera år har Norrköpings kommun arbetat med att få fler att välja andra sätt att resa än bilen för att främja de mer hållbara transportsätten. Satsningar har gjorts för att fler ska åka kollektivtrafik, gå och cykla. Hastighetsöversyn 2008 tog riksdagen beslut om nya hastighetsgränser i 10-steg. I samband med det tog Sveriges kommuner och landsting (SKL) fram en handbok, Rätt fart i staden, som stöd för kommuner som vill förnya sitt hastighetssystem. Det långsiktiga 20 (41)(

målet är att enbart använda gränserna 30, 40, 60 och 80 km/t inom tättbebyggt område. Norrköpings kommun beslutar, genom tekniska nämnden, om hastighetsgränser inom tättbebyggt område. Under 2009 och 2010 analyserade tekniska kontoret samtliga tättbebyggda områden och kommer under 2012-2013 att skylta om till de nya hastighetsgränserna. I början av 2013 genomfördes hastighetsöversyn för Norrköpings tätort. Hastigheten ändrades från 50 km/h till 30km/h, 40 km/h och 60km/h på olika delsträckor. Analysen utgår från tekniska nämndens Riktlinje för hastighet och SKL:s handbok Rätt fart i staden. 21 (41)(

Källor Boverkets Allmänna Råd 2008:1 Boverkets byggregler Buller underlagsrapport till fördjupad utvärdering av God bebyggd miljö, 2007, Boverket Den samhällsekonomiska kalkylen en introduktion för den nyfikne, 2005, SIKA Göteborg stads åtgärdsprogram enligt förordningen om buller Handlingsplan mot buller, SOU 1993:65 Kartläggning och beräkning av antal bullerexponerade enligt förordning om omgivningsbuller - SFS 2004:675 Kartläggning bullerfria områden 2011, Norrköping kommun, Sweco Ljudlandskap för bättre hälsa, Mistra, vägverket och Vinnova Malmö stads åtgärdsprogram enligt förordningen om buller Miljö- och riskfaktorer Tillägg till översiktsplanen för Norrköpings kommun, samrådshandling, december 2012 Miljöhälsoindikatorer, 2007, Socialstyrelsen Miljöhälsorapport 2005, Socialstyrelsen Naturvårdsverkets allmänna råd Buller från skjutbanor (NFS 2005:15) Naturvårdsverkets riktvärden för motorsportsbuller (NFS 2004:16). Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller (SNV Råd och riktlinjer 1978:5). Norrköpings kommun, Bullerkartläggning, 2012, Soundcon Rätt fart i staden, Sveriges kommuner och landsting Slutrapport över bullersanering 2008-2011 Norrköping Stockholms stads åtgärdsprogram 20092013 enligt förordningen om buller. Tystare parker och friluftsområden om metoder att dämpa vägtrafikbuller vid källan, 2006, Thorsson m fl. www.boverket.se www.ljudlandskap.acoustics.nu www.trafikverket.se www.naturvardsverket.se www.regeringen.se www.socialstyrelsen.se Åtgärder från åtgärdsprogrammet för PM10, Norrköping kommun Åtgärdsprogram mot vägtrafikbuller i Sundsvalls tätort. Översyn av samhällsekonomiska metoder och kalkylvärden på transportområdet, 2002, SIKA 22 (41)(

Bilaga 1 Beskrivning av källor och sammanställning av bullerkartläggning 1. Beskrivning av källor Vägtrafik Vägtrafikens bullerkällor består dels av det väg- och gatunät där staden själv är väghållare dels av de statliga vägarna inom stadens gränser där Trafikverket är väghållare. Trafikverket är ansvarig väghållare för nedanstående rödmarkerade vägar i Norrköping. Statliga vägar som är med i kartläggningen är E22, E4, 51, 55, 209, 215, 903, 904, 905, 906, 907, 909, 899. Övriga vägar som Trafikverket är ansvarigt för ingår inte i kartläggningen. 23 (41)(

Järnväg Trafikverket ansvarar för det rödmarkerade järnvägsnätet nedan med pendel-, regional- och fjärrtåg. 24 (41)(

Spårväg Tekniska kontoret i Norrköpings kommun ansvarar för blåmarkerad spårvagnstrafik nedan. Spårvagnslinje 2 och 3 ingår i utredningen. Industri/Hamnar Enligt förordningen om omgivningsbuller ingår större industrianläggningar, så kallade IPPC-anläggningar, samt större hamnar i kartläggningen. Av 24 stycken anläggningar (industrier och hamnar) har 20 stycken tillstånd med villkor som anses klaras med avseende på ekvivalent ljudnivå. För resterande anläggningar pågår tillståndsprövning eller avveckling. För närvarande är bedömningen att ingen boende exponeras för ekvivalenta ljudnivåer över villkoren från IPPCanläggningarna och de större hamnarna i Norrköping. Sedan kartläggningen genomfördes har Norrköpings kommun uppmärksammat att det inte endast är maximala ljudnivåer som ger upphov till störning från hamnverksamheten. Ett tillsynsärende om hamnverksamhet drivs av Länsstyrelsen i Östergötland. Det kommer att bevakas och tillhörande bullerutredningar kommer att beaktas i kommande uppdatering av kartläggningen. 25 (41)(

IPPC-anläggningar Bergrum 1-6 Händelöverket Bergrum 7 Häradsuddens avfallsanläggning Bergrum 8 Kimstad kraftverk Billerud Skärblacka AB Lantmännen Agroetanol AB Björnsnäs 3:2 och 3:3 Marvikens kraftverk Bravikens Pappersbruk NE-stationen Bråvallaverket Skeppsdockan Fiskeby bruk Styron Latexfabriken Freudenberg Household Products Westbaltic Components Norrköping AB Hagelstad 4:4 Össby 1:21 Större hamnar Norrköpings Hamn & Stuveri AB Cementa AB Yara AB Svenska Lantmännen Flyg Norrköping flygplats ingår i kommunens bullerkartläggning. Det nya måttet L den är i stort sett identiskt med dagens FBN-kurvor (Flygbullernivå-kurvor). Norrköpings kommun har utgått från den bullerberäkning som flygplatsen redovisade i sin miljörapport från 2010. Beräkningarna har sedan uppdaterats med 2011 års trafiksiffror. Flygtrafiken under nattetid är begränsad och innebär att ingen blir exponerad för L night 50 db(a). Enligt bullerberäkningen hamnar en fastighet precis på gränsen för L den 55 db(a). Det innebär att det är tre personer som eventuellt utsätts för 55-60 db(a) i L den, vilket således avrundas nedåt till 0 antal exponerade vid redovisning till avrundade hundratal. 26 (41)(