Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön



Relevanta dokument
Hur kan vårdmiljön bidra till välbefinnande hos personer med kognitiva nedsättningar? Susanna Nordin

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Vårdmiljöns betydelse för personer med nedsatt kognitiv förmåga

Designa en personcentrerad miljö

Vanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring.

De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det...

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Kan man kvalitetssäkra lokalprogram? En grupp lokalplanerare om användbarheten av ett granskningsinstrument av lokalprogram

Nyckelord: Fram- och tillbaka översättning, mätinstrument, fysisk miljö, särskilt boende för äldre

Förbättringsarbete teori och verktygslåda (eller hjälpmedel?) Boel Andersson Gäre Jönköping Academy Futurum, Region Jönköpings län

Vårdens lokaler Planering och design för framtidens hälso- och sjukvård.

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus.

Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin

Hur samverkar vi om utveckling av pedagogiska miljöer i verksamhetsförlagd utbildning?

Att locka och behålla hög omvårdnadskompetens i vården Vilka dragningskrafter behövs?

Beslut på bättre grund.

Naturligt ljud skapar läkande ljudmiljöer

Trygg stödjande miljö. Föreläsare: Helle Wijk och Gun Aremyr

Svensk sjuksköterskeförening om

Kvalitetspolicy GRUNDEN FÖR EN STÄNDIG FÖRBÄTTRING AV ARBETSTERAPI

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Den fysiska och psykosociala miljöns betydelse för hälsa och välbefinnande för personer med demens

U t v e c k l i n g s c e n t r u m. Förbättringskunskap

Summering och intryck från Healthcare Design konferensen i Houston, TX november 2016

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome

Peter Fröst, adj professor

Energi att leva livet

Konceptutvecklare vårdmiljöer. Vi jobbar för bra ljudmiljöer inom sjukvården

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK

Patientsäkerhet september Enheten för strategisk kvalitetsutveckling Region Skåne

Evidensgrader för slutsatser

Seminarie 45 Kan personcentrerad vård ge en säkrare vård?

Trygg stödjande miljö. Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Göteborrgs Universitet

Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation

Förändring, evidens och lärande

Hur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten?

Stöd till diskussioner kring värdegrund och bärande principer. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Evidensbaserad praktik (EBP)

Arbete för kvalitetsförbättring innebär även implementering. Förbättringskunskap metoder och verktyg. Betydelsen av kunskap om hur man implementerar

Analysera mera! Förbättringskunskap metoder och verktyg. Cykel för ständig förbättring. Åtgärd. Struktur Process - Resultat

Vårdval i primärvården

Nationell plattform för förbättringskunskap

Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström

AT-tinget Margareta Albinsson Enheten för strategisk kvalitetsitveckling Region Skåne

Teamet professioner och patienter i samverkan

Nationella indikatorer

Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos

Forum vårdbyggnad & HFS

NOSACQ-50: Ett verktyg för att mäta säkerhetsklimat

Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon

Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)

DETTA TRODDE DU INTE ATT VÅRDDEBATTEN SKULLE HANDLA OM! LIVING POLICY LAB ALMEDALEN 1 JULI 2019

Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting

Jag har ju sagt hur det ska vara

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Informatik. Kvalitetsarbete

Seminarium om VÅRD I BOSTADEN 10:00 VÅRD I HEMMET - Det egna hemmet rum för vård och omsorg Inga Malmqvist, professor, Inst för Arkitektur, Chalmers

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson

Kan man designa en personcentrerad miljö?

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober Anders Anell

IDÉER OM FRAMTIDENS TRYGGHETSBOENDE

Förbättringskunskap och kvalitetsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Vanlig ide om förbättringsarbete. Åtgärd. Åtgärd.

Utvecklingen i Sverige och i Europa - trender, möjligheter, farhågor

Interprofessionellt teamarbete: vad är ett team?

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Sjukvårdens processer och styrning

Tänk på något som du lyckats med som du är stolt över

Hälsofrämjande vårdmiljöer november 2011 Jubileumsaulan, Skånes Universitetssjukhus, Malmö

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg av äldre personer med demens på sjukhem och i hemtjänst

Utvecklingsarbete som grund för vidare forskning

Screening for alkohol och droger

Alice i underlandet och katten

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar ,2 liter 20129,2 liter*

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning?

Mått och mätning. Varför behöver vi mäta?

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE

Synpunkter från SILF/SPUK

Den som inte känner på stängda dörrar kan få sitta inlåst hela sitt liv! Bild från utvecklingscentrum Region Skåne

Vårdrelaterade infektioner

Intermountain Healthcare (IH) - modell och referens för kvalitetsdriven verksamhetsutveckling

Arbetsgång i förbättringsarbete

Kvalitetsindikatorer i den akuttmedisinske kjeden

Evidensbaserad design (EBD)

DEPLYFTET. implementering av SFBUPs riktlinje Depression. Magnus Oleni, BUP Halland Håkan Jarbin, SFBUP

Institutionen för Medicin Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa

Förbättringsarbete Framgångsfaktorer?

Transkript:

Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön Marie Elf Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) samt Forum för vårdbyggnads höstkonferens 2011

Marie Elf mel@du.se Utvärdering av vårdbyggnader för äldre doktorandprojekt i samarbete mellan Högskolan Dalarna, Sahlgrenska akademin, KI. Projektet finansieras av Högskolan Dalarna Utvärdering av design på moderna strokeenheter samarbetsprojekt mellan Högskolan Dalarna och KI med stöd från Strokeförbundet och Högskolan Dalarna Design av hållbara vårdmiljöer samarbetsprojekt mellan Chalmers, KI, Högskolan Dalarna. Finansieras av Formas

Marie Elf mel@du.se Utveckling av ett mätinstrument för program samarbete mellan HDa och Sahlgrenska akademin med stöd från Forum för vårdbyggnader och SKL Mätning av innehåll i program samarbete mellan Högskolan Dalarna och Sahlgrenska akademin. Finansieras av Högskolan Dalarna Utveckling av ett programprotokoll för att stödja ett användarperspektiv, systemtänkande och en evidensbaserad planeringsprocess samarbetsprojekt mellan Högskolan Dalarna, Chalmers och Sahlgrenska akademin med stöd från Högskolan Dalarna samt initieringsbidrag från SKL

Utgångspunkter Mätning/uppföljning en del av ett strukturerat kvalitetsarbetet PDSA (planera, göra, studera, agera) Mätningar är självklart i ett evidensbaserat arbetssätt Mätningar ger data in i planeringsprocessen

Förbättringsmodell - T Nolan, E Deming m fl Vad vill vi åstadkomma? mål! Hur vet vi att en förändring är en förbättring? mått! Vilka förändringar kan leda till en förbättring? idéer! PDSA-cirkeln Agera Studera Planera Gör test!

Evidensbaserad design (EBD) EBD innebär att man i planeringsprocessen väger samman tidigare erfarenhet och den samlade kunskap som finns EBD guidar intressenter/beslutsfattare i planeringsprocessen vad fungerar och vad fungerar inte? EBD är en kritiskt reflektiv/ansats

Utmaningar Identifiera faktorer i den fysiska miljön som främjar hälsa Integrera evidensbaserad kunskap i planering och design Utvärdera byggnader (building performance evaluation) Förbättra beslutsprocessen när nya vårdmiljöer skapas

Kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Säker Patientfokuserad Effektiv Jämlik I rimlig tid http://www.socialstyrelsen.se/indikatorer/godvard/

Kvalitetsindikatorerna kan och bör byggas in i den fysiska miljön (Henriksen, Isaacson, Sadler & Zimring, 2007; Institute of Medicine, 2001; The National Board of Health and Welfare, 2007; Ulrich & Zimring, 2004).

Utvärdering av den fysiska miljön Kvalitetskriterier skall fastställas i planering av vårdmiljöer Fråga användarna om upplevelser av den fysiska miljön Använda mätinstrument

Instrument för att mäta kvaliteten på den fysiska miljön SCEAM (Sheffield Care Environment Assessment Matrix) Tess (Therapeutic Environment Screening Survey for Nursing Homes) EVOLVE (Evaluation of older people s living environments)

Teman i instrumenten Säkerhet Tillgänglighet Orienterbarhet Privathet/kontroll/autonomi Social miljö

Sheffield Care Environment Assessment Matrix (SCEAM) Location Outside spaces Form & circulation spaces Day spaces Bathrooms & toilets Private rooms Staff spaces Safety & health Support for physical disability Comfort of indoor environment Support for cognitive impairment Awareness of outside world Normalness & authenticity Privacy Personalisation Choice & control Community Provision for staff

Development of the Content and Quality in Briefs Instrument (CQB-I) Marie Elf 1, Maria Svedbo Engström 1, Helle Wijk 2,3 1 Högskolan Dalarna, Falun, 2 The Sahlgrenska Akademin, Göteborg, 3 Göteborgs Universitet, Göteborg Vad? Utveckling av ett valitt och reliabelt mätinstrument för att kunna mäta innehåll och kvalitet i program och som kan användas för en systematisk, användarfokuserad och evidensbaserad planeringsprocess Varför? Effektiv programmering är nödvändig för bra resultat Det finns inget utvecklat mätsinstrument Hur? En iterativ process som inkluderade; skapande av innehåll och mätskala, mätning av innehållsvaliditet och testning av reliabiliteten Forskningen stöds av Forum för vårdbyggnader, Högskolan Dalarna och SKL

Tankemodell Donabedian Struktur, process, resultat PDSA (planera, göra, studera, agera) IOM (Institute of Medicine)/God Vård Socialstyrelsen Där det bedrivs hälso- och sjukvård skall det finnas den personal, lokaler och den utrustning som behövs för att god vård skall kunna ges (2 e HSL, 4a TL)

Kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Säker Patientfokuserad Effektiv Jämlik I rimlig tid http://www.socialstyrelsen.se/indikatorer/godvard

Resultat från en tidigare studie Många program hade endast beskrivit verksamheten från ett medicinskt perspektiv Få hade en målbeskrivning av patientvården En majoritet saknade mätbara utfallsmått Önskelista - rum och m 2 Svårt att finna evidensbaserad information Få hade ett systemtänkande (Elf, et. al 2009)

Del 1: Struktur (5 frågor) Finns det en beskrivning av varför en ny vårdmiljö utreds? Finns det en beskrivning av den aktuella verksamheten? Finns det en beskrivning av hur den nya vårdmiljön ska utformas för att möta patientens behov? Del 2: Process (2 frågor) Finns det en beskrivning av de vårdaktiviteter som ska äga rum i den nya vårdmiljön? Del 3: Resultat (2 frågor) Finns det formulerade resultat för den nya vårdmiljön? Finns det en beskrivning av former för utvärdering av den nya vårdmiljön? Del 4: Evidens (1 fråga) Finns hänvisning till evidens?

Resultat från en nationell mätning Svårt att finna explicit information om användarnas behov/krav på en ny vårdmiljö (patient, anhöriga, personal) Vårdaktiviteter var ofullständigt beskrivna Få program hade uttalade mätbara resultat angivna Få program innehöll angivelser till evidenser kvalitetskriterier

Artiklar Development of the Content and Quality in Briefs Instrument (CQB-I) Marie Elf, Maria Svedbo Engström, Helle Wijk. Accepterad för publikation i HERD Health Environments Research & Design Journal Users view of an audit instrument for programs guiding the design of new healthcare environments (manus) Maria Svedbo Engström, Helle Wijk, Marie Elf The content and quality in briefs for designing new healthcare environments what is or not included? Marie Elf, Maria Svedbo Engström, Helle Wijk. Inskickad till Construction Management and Economic 2011.