TILLÄGGSKALLELSE TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE

TILLÄGGSKALLELSE TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE Ordinarie ledamöter kallas till sammanträde med kommunfullmäktige, tisdagen den 23 september 2014 kl. 17.00 i Lindesberg arena, Aktiviteten Ledamot som är förhindrad att delta, bör själv kalla sin personlige ersättare. OBS! Tänk på våra allergiker och använd inte starkt doftande sprayer, parfymer eller rakvatten! Bengt Storbacka Ordförande Ida Frödén Sekreterare Föredragningslista Nr. Ärende Dnr Kompletterade ärenden 6. Revisionsrapport delår januari-juni 2014 2014/356 AKK 7. Delårsrapport januari-juni 2014 2014/335 AKK Nya ärenden 30. Delårsrapport för Nerikes Brandkår per den 31 juli 2014 2014/363 31. Interpellation från Christina Pettersson (C) till Anders Ceder (S) om tillgängligheten vid Storå station 32. Medborgarförslag om förändring av trafikregler utmed Kristinavägen i Lindesberg 33. Medborgarförslag om uppsättande och skötsel av papperskorgar på Kyrkvägen i Frövi 34. Motion från Christina Pettersson (C), Jonas Kleber (C) och Tuula Marjeta (C) om körkortsutbildning för studerande på vård- och omsorgsprogrammet vid Lindeskolan 2014/359 2014/361 2014/370 2014/364 1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

2014.2814 2014/335 2014-09-09 Delårsrapport januari-juni 2014 13

Innehåll Innehåll... 2 1 Förvaltningsberättelse... 4 God ekonomisk hushållning... 4 Omvärldsanalys... 4 Lindesbergs kommun... 6 Koncernen Linde Stadshus AB... 8 Ekonomiskt resultat och prognos... 11 Personal... 12 Måluppfyllnad... 14 2 Ekonomiska rapporter... 18 Resultaträkning... 18 Balansräkning... 19 Noter... 20 Driftredovisning... 26 Investeringsredovisning... 26 Gemensamma kommunala verksamheten... 27 Resultaträkning (mnkr)... 27 Balansräkning (mnkr)... 28 Kommunala bolag... 29 3 Nämndernas verksamhetsberättelse... 31 3.1 Kommunledningsstaben... 31 Sammanfattning... 31 Ekonomi... 31... 34 Framtid... 39 3.2 Kommunkontor... 39 Sammanfattning... 39 Ekonomi... 40... 41 Framtid... 44 3.3 VA/Renhållning... 45 Delårsrapport Januari-Juni 2014 2(70) 14

3.4 Räddningstjänst... 45 3.5 Socialnämnd... 46 Sammanfattning... 46 Ekonomi... 46... 47 Framtid... 49 3.6 Barn- och utbildningsnämnd... 49 Sammanfattning... 49 Ekonomi... 50... 51 Framtid... 55 3.7 Arbetsmarknadsnämnd... 55 Sammanfattning... 55 Ekonomi... 55... 56 Framtid... 59 3.8 Kultur- och fritidsnämnd... 59 Sammanfattning... 59 Ekonomi... 59... 60 Framtid... 65 3.9 Bergslagens Miljö- och Byggnämnd... 65 Sammanfattning... 65 Ekonomi... 66... 67 Framtid... 70 3.10 Revision... 70 Delårsrapport Januari-Juni 2014 3(70) 15

1 Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning Kommunallagens regler om God ekonomisk hushållning föreskriver en ekonomi i balans. Balanskravet ska vara uppfyllt, vilket innebär att kostnaderna inte får överstiga intäkterna. Det är av allra största vikt att kommunens kostnader anpassas till intäkternas nivå vilket innebär att medlen begränsar målen. Kommunallagen föreskriver även att budgeten ska innehålla finansiella mål, som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Årets prognostiserade resultat uppgår enligt resultaträkningen till 34,2 mnkr. Balanskravet beräknas med denna prognos vara uppfyllt. Omvärldsanalys Sveriges och kommunernas ekonomi Svensk ekonomi avslutade 2013 mycket starkt. Även 2014 har startat bra, men utvecklingen därefter har varit svagare än beräknat enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Tillväxten i omvärlden har förbättrats, men den svenska exportens utveckling har varit förhållandevis svag under början av året. Svensk BNP beräknas enligt SKL att växa med omkring 2,1 procent i år och 3,3 procent nästa år. Sysselsättningen fortsätter öka nationellt i år vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras gradvis. Nedgången i arbetslösheten blir dock till en början begränsad. Det är först framåt hösten som arbetslösheten mera påtagligt börjar minska. Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för prisoch löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark, runt 2 procent både i år och nästa år. Åren 2016 och 2017 fortsätter skatteunderlaget växa omkring 2 procent per år i reala termer. Den starka tillväxten är ett resultat av återhämtningen på arbetsmarknaden. Tillväxten i svensk ekonomi kan till stor del återföras på inhemsk efterfrågan såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. En viss återhämtning sker också internationellt, men tillväxten på viktiga svenska exportmarknader som t.ex. euroområdet bedöms även fortsättningsvis bli betydligt svagare än tillväxten i Sverige. Den fortsatta lågkonjunkturen innebär att priser och löner utvecklas långsammare än normalt. Men i takt med att resursutnyttjandet stiger ökar också pris- och löneökningstakten. I år beräknas löneökningstakten ligga strax under 3 procent och 2015 beräknas lönerna i genomsnitt öka med 3,2 procent. År 2017 ett år då den svenska ekonomin återfått konjunkturell balans har löneökningstakten beräknats till 3,7 procent. För 2015 och 2016 förutspår SKL en konjunkturell återhämtning som leder till stor sysselsättningsökning och fallande arbetslöshet. Det stramare arbetsmarknadsläget leder till att lönerna höjs i snabbare takt. Då stiger också inkomstindex mer samtidigt som den automatiska balanseringen av allmänna pensioner ger extra pensionshöjningar. Effekten blir att skatteunderlaget, precis som man kan förvänta i en konjunkturuppgång, växer betydligt snabbare än genomsnittligt. År 2017 räknar SKL med att arbetsmarknaden har nått balans, med svagare sysselsättningstillväxt och avtagande löneökningstakt som följd. Dessutom ökar inte pensionsinkomsterna lika snabbt som åren innan. Då bromsar även skatteunderlagstillväxten in. (Hela texten under rubriken Sveriges och kommunernas ekonomi är hämtad från SKL). Delårsrapport Januari-Juni 2014 4(70) 16

Näringsliv, arbetsmarknad, infrastruktur och befolkning Kommunens ekonomi och den lokala välfärden är till stor del beroende av olika omvärldsfaktorer. Ekonomin påverkas även av vilka ambitionsnivåer på service som kommunen själv ställer upp för de olika verksamheterna och hur effektivt vi organiserar vår produktion av service. Lindesbergs kommun tillhör Örebroregionen och Örebro lokala arbetsmarknad (Örebro LA), där även kommunerna Örebro, Kumla, Hallsberg, Lekeberg, Askersund, Laxå och Nora ingår. Städer, tätorter och landsbygd i en region är idag på många sätt funktionellt sammanlänkade med varandra. Näringslivsstrukturen i Lindesbergs kommun har kontinuerligt förändrats under den senaste 20 åren. Tillverkningsindustrins klara dominans har minskat till att nu uppgå till ungefär 25 procent, den privata tjänstesektorn har ökat till i stort sett samma nivå som industrisektorn och den offentliga sektorns andel ligger på omkring 40 procent. Den totala arbetslösheten i Lindesberg, med både öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, uppgick i juni 2014 till 9,2 procent. Det är sämre siffror både i förhållande till länet som uppgick till 8,4 procent och riket som uppgick till 7,6 procent. Jämfört med samma månad förra året har arbetslösheten minskat med 1 procentenhet i Lindesberg, 0,8 procentenheter i länet och 0,6 procentenheter i riket. Arbetslösheten är högre för män än för kvinnor. Ungdomsarbetslösheten för ungdomar 18-24 år i kommunen uppgick i juni 2014 till 19,9 procent, vilket är en förbättring från motsvarande månad föregående år. Ungdomsarbetslösheten för länet var 16,6 procent och för riket var 14,4 procent. (Källa Arbetsförmedlingen) För att öka kommunens attraktionskraft är det viktigt att kunna erbjuda bra attraktiva bostäder och goda etableringsmöjligheter för näringslivet. Bostadsbyggandet i kommunen sker främst i Frövi och i Lindesbergs stad. Infrastrukturfrågorna är också av avgörande betydelse för kommunens attraktionskraft. I regionen verkar man för förbättrad kommunikation för norra länsdelen. Nettopendlingen i kommunen är -386, vilket innebär att fler pendlar ut från kommunen än in. De tre vanligaste kommunerna att pendla ut till är Örebro, Arboga och Ljusnarsberg, medan det är vanligast att invånare från Örebro, Nora och Ljusnarsberg pendlar in till kommunen. (Källa SCB) Den 31 december 2013 var befolkningen i Lindesbergs kommun 23 176 personer. Mellan åren 2003 och 2013 har befolkningen minskat med 266 invånare, vilket är en minskning med 1,1 procent. Den preliminära statistiken till och med maj 2014 visar på en folkökning med 112 personer under året, vilket främst beror på ett positivt invandringsöverskott, men även ett födelseöverskott med fem personer. (Källa SCB) Delårsrapport Januari-Juni 2014 5(70) 17

Lindesbergs kommun Kommunalförbund och andra samarbetsorgan Viktiga beslut och händelser under 2014 Året inleddes med att vi kunde notera ett positivt resultat för 2013, med hela 81,4 mnkr. Det positiva resultatet innehöll engångsintäkter i form av återbetalning premier från AFA och en realisationsvinst från försäljningen av stadsnätet. År 2014 har präglats av flera omfattande projekt med syfte att skapa en med kostnadseffektiv verksamhet. Kommunfullmäktige beslöt i juni att fr.o.m. 2015 införa en ny politisk organisation i kommunen. Under hösten kommer en ny förvaltningsorganisation att tas fram. Vid samma tillfälle beslöts om ny bolagsstruktur, strategi för ägarstyrning av kommunens bolag, ägardirektiv och bolagsordningar. Projektet om en generell lokaleffektivisering har presenterat för kommunstyrelsen och partierna har nu förslaget på remiss till den 30 september. Måltidsenheten har lämnat förslag till produktionsstruktur, men den är beroende av vilket beslut som fattas beträffande lokalerna. Nedan återfinns ett urval av beslut fattade av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen: Ny Förbundsordning Bergslagens kommunalteknik Handlingsprogram för personal som möter våld i nära relationer samt handlingsplan mot hedersrelaterat våld Bildandet av Tillväxtkassan i Bergslagen AB (beslutet överklagat till Förvaltningsrätten - avvaktar beslut) Regler för enskild förskole- och fritidsverksamhet Antagande av Ungdomspolitisk strategi Riktlinjer för taxor och avgifter för bokningsbara lokaler i Lindesberg kommun Reglemente för intern kontroll Avveckling av Regionförbundet Örebro och överföring av verksamhet och ekonomi till Region Örebro län Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda Detaljplan för Vibyn 1:4 mfl Riktlinjer för krav- och inkassoverksamhet Beslut om medfinansiering i det lokala utvecklingsprogrammet i Leader Bergslagen Uppförande av en ny vårdcentral i Lindesbergs kommun, avsiktsförklaring Kommunen har av Konkurrensverket varit föremål för granskning av upphandlingar avseende konsulttjänster av miljö och arkitektonik. Upphandlingar har skett i strid mot gällande regler och om verket finner att kommunen gjort en otillåten upphandling kan en sanktionsavgift tas ut. Delårsrapport Januari-Juni 2014 6(70) 18

Skatteintäkter Skatteprognosen från juni visar en minskning av skatteunderlaget för 2013. Detta innebär en negativ korrigering med 38 kr per invånare vilket för Lindesberg motsvarar 875 tkr. Prognosen för slutavräkningen 2014 är positiv med 119 kr per invånare, vilket blir 2 751 tkr på helår för kommunen. Nästa skatteprognos kommer i augusti. Helårsprognosen visar att skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning ökar med 40 mnkr jämfört med utfallet för 2013. Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader per den sista juni 2014 är svår att jämföra med delårsrapporten per den sista augusti 2013. Helårsprognosen visar nu på att nettokostnaden beräknas öka med 84 mnkr i förhållande till 2013 års bokslut. Pensioner Kostnaden för pensioner t o m juni 2014 uppgår till 36,4 mnkr att jämföras med 37,5 mnkr för motsvarande period förra året. I balansräkningen finns 180 mnkr avsatta till pensioner och löneskatt. Åtaganden som redovisas utanför balansräkningen uppgår till 671 mnkr enligt senaste beräkningen ifrån KPA. Borgensåtagande risker Kommunens samlade borgensåtaganden uppgår till ca 1 305 mnkr. Åtaganden mot kommunens egna bolag uppgår till 1 190 mnkr. Finansiella nyckeltal/finansiella mål Rörelsekapitalet, d v s skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder, uppgår den sista juni till +99 mnkr. Vid delårsbokslutet 20130831 redovisades +14,8 mnkr. Soliditeten visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansieras med egna medel. Soliditeten uttrycks som andelen av det egna kapitalet i procent till tillgångarna. Soliditeten är 54 % per den sista juni. Förra året vid delåret i augusti var soliditeten 48,9 %. Med likviditet menas en organisations kortsiktiga betalningsförmåga. Måttet som används är kassalikviditet. Kassalikviditeten beskriver omsättningstillgångarna i relation till kortfristiga skulder. Kommunens kassalikviditet är vid delåret 157 %. Ett finansiellt mål är att årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag skall motsvara minst 2 %. Delåret redovisar ett resultat på 8 % och helårsprognosen 3 %. Verksamheternas nettokostnad får inte överstiga 98 % är ett annat finansiellt mål, där är utfallet 92 % vid delåret och helårsprognosen är 97 %. Långfristiga skulder Kommunens långfristiga låneskuld uppgår till 17,3 mnkr per 20140630. Inga nya lån har upptagits under första halvåret. Investeringar Investeringsbudget inklusive ombudgetering från föregående år uppgår till 71,8 mnkr varav 21,1 mnkr avser va/renhållning (avgiftsfinansierat). Utgifterna tom juni månad uppgår till 5,4 mnkr. Större investeringar under perioden är följande: ledningsarbeten inom vatten och avlopp och investeringar i va-fastigheter, inventarier till Teknikcollege och inventarier inom socialnämndens område. Delårsrapport Januari-Juni 2014 7(70) 19

Framtiden Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) analys visade på att kommunens kostnader är för höga och att kommunen måste reducera sina kostnader kraftigt för att uppnå kravet på god ekonomisk hushållning. Analysen visade även på att kommunen står inför en utmaning att flytta resurser mellan olika verksamheter. Kommunstyrelsen beslutade 2013 om en ramminskning för åren 2014-2016 på 72 miljoner kronor. Arbete pågår både på nämndnivå och övergripande nivå för att anpassa verksamheterna efter den minskade ramen. Kommunfullmäktige har i juni 2014 beslutat om en ny politisk organisation som träder i kraft från och med år 2015 och under hösten väntas beslut tas om ny verksamhetsorganisation. Koncernen Linde Stadshus AB Koncernen Den 13 maj 2014 beslutade kommunfullmäktige i Lindesberg om en ny bolagsstruktur som innebär att Industrilokaler i Lindesberg AB (ILAB) samt Tredingen Utveckling AB (TUAB) fusioneras med moderbolaget Fastigheter i Linde AB (FALAB). Även Stripa Kultur och Utveckling AB (SKUAB) fusioneras in i FALAB. Därefter överförs den verksamhet som bedrivs i SKUAB till Energikällan Linde AB. I samband med detta så namnändras Energikällan till "Besök Lindesberg AB" och bolaget lyfts ut ur FALAB-koncernen för att bli ett dotterbolag direkt under Linde Stadshus AB. Detta arbete beräknas vara klart till årsskiftet 2014/2015. Kommunfullmäktige beslutade också att bilda ett nytt "näringslivsbolag" direkt underställt Linde Stadshus AB. Bolaget är tänkt att i framtiden vara ett operativt verktyg för kommunen och dess näringslivsverksamhet. I samband med beslutet om en ny bolagsstruktur så fastställde också kommunfullmäktige nya bolagsordningar och nya ägardirektiv för de aktuella bolagen. Under våren överlämnades den utredning som genomförts avseende kommunala verksamhetslokaler till kommunstyrelsen för politisk behandling av de förslag till lokaleffektivisering som utredningen tagit fram. Syftet med utredningen var att genom att minska nuvarande lokalyta frigöra resurser till kommunens kärnverksamhet samt ge bättre möjlighet att möta nödvändiga framtida kostnader. De politiska partierna kommer att behandla utredningens förslag och fatta beslut om åtgärder i samband med budget och verksamhetsplaneringen under hösten. De beslut om lokaleffektivisering som fattas i kommunen kommer också att påverka fastighetsbolagen i FALAB-koncernen på olika sätt och kommer också att kräva aktiva beslut i berörda bolag. FALAB I början av året tog arbetet med etapp 1, ombyggnaden av f.d. Strandskolan, fart. Det blir 11 st. nya lägenheter. Arbetet fortlöper bra och inflyttning beräknas ske som planerat, d.v.s. månadsskiftet september/oktober. Alla lägenheter är uthyrda. Etapp 2 är överklagad och i dagsläget vet man ej när detta blir av. Tellandska Gården, f.d. museet, såldes i början på året. Delårsrapport Januari-Juni 2014 8(70) 20

Under våren har FALAB och kommunen träffat en överenskommelse om en fastighetsreglering som överför exploateringsmark från FALAB till kommunen. LIBO Efter genomförda hyresförhandlingar så fastställdes hyresökningen till 1,70 % fr.o.m. 2014-01-01. Under våren har planeringen av ett solelsprojekt tillsammans med Linde Energi påbörjats. Arbetsförmedlingen flyttade in i sina nya lokaler på Kristinavägen 23. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan finns dock kvar på Bytesgatan 14 fast i minskad omfattning vilket frigör yta för att återskapa 3 st. lägenheter. Ljudutredningar har genomförts med anledning av att man vill bygga om Kv. Bagaren, nuvarande Brandstationen, till bostäder. Detta för att möta de krav som ställs då järnvägen samt en trafikerad väg finns i direkt anslutning till fastigheten. Ett antal s.k. termogarage har rivits då dessa höll en dålig kvalité och var dyra i drift. Efter kommunikation med våra berörda hyresgäster så har dessa ersatts med kallgarage utrustade med motorvärmare. TUAB I början på året så avyttrades Polisstationen 2 (Café Oscar) och Brandstationen 2 (Spruthuset). TUAB kommer att teckna avtal med LIBO/LEAB samt den nybildade Solelsföreningen om att upplåta tak som lämpar sig för detta på Lindeskolan. Belysningsprojektet som pågår i både TUAB och LIBO beräknas vara klart under sommaren. Projektet innebär att man slutar använda lampor innehållande kvicksilver för att istället använda LED-lampor, vilket innebär att man både spar på miljön och energin. ILAB Ny brandstation i Lindesberg är projekterad och byggstart beräknas ske runt årsskiftet. Energikällan Under våren har en ny bolagsstruktur inom kommunen arbetats fram. För Energikällan Linde AB betyder detta ett utökat uppdrag där verksamheten i Stripa läggs till nuvarande verksamheter samt byter namn till "Besök Linde AB". Namnbytet kommer att ske i slutet av sommaren alternativt början av hösten. Tillsammans med Lindesberg AGF har man startat gruppträningsverksamhet. Förhoppningarna är att fortsätta utveckla den verksamheten till hösten. På Lindesberg Arena har konferensverksamheten tagit fart, där många kunder återkommer. Renoveringen på relaxen har blivit framskjuten till februari 2015. SKUAB Arbetet med att stängsla in gruvhålen färdigställdes under våren. Alla fönster renoveras i Arbetsmarknadsförvaltningens (Masugnen) regi. Bergslagsarkivet fortsätter att planeras. Så här långt så är Lindesbergs och Hällefors kommuner klara. Bolaget har även klart med en ny hemsida, visitstripa.se LEAB Pelletspannan i Hagaberg blev ej helt klar under 2013 som var planerat i budget utan blev till viss del förskjuten till 2014. Projektet förväntas landa inom budget. Även kostnader för Ångcentralen har förskjutits från 2013 till 2014 med ca 7 mnkr. Projektet är nu färdigställt och levererar ånga från och med maj månad. Debiteringssystemet var ursprungligen planerat att kostnadsföras löpande men då det dragit ut flera år på tiden samt ökat i omfång så kommer projektet istället att aktiveras. Förväntad kostnad för investeringen uppgår till ca 2,5 mnkr. Delårsrapport Januari-Juni 2014 9(70) 21

Framtiden Koncernen Under hösten fortsätter arbetet med att fusionera TUAB, ILAB och SKUAB in i moderbolaget FALAB samt övriga frågor med anledning av fullmäktiges beslut om en ny bolagsstruktur (se ovan). Arbetet beräknas vara klart kring årsskiftet. FALAB Bolaget har startat förprojekteringen av ny 7-9 skola i Lindesberg. Skolan är beräknad att tas i bruk i samband med skolstarten höstterminen 2016. Tillsammans med Landstingsfastigheter så har en avsiktsförklaring tecknats om att FALAB skall få bygga bostäder ovanpå den vårdcentral som skall byggas i kv. Bulten. Ägandet skall vara båda parters genom en s.k. tredimensionell fastighetsbildning. I avsiktsförklaringen har även avtalats om att bolaget skall förvärva nuvarande vårdcentral på Bytesgatan 1 för att bygga om densamma till bostäder. Det är framtaget förslag på om- och tillbyggnad av Stationshuset i Lindesberg. Byggstart ej klart. LIBO Senare under året kommer fastigheten Källängsvägen 1 i Vedevåg att rivas då det inte är försvarbart att lägga ner de kostnader som krävs för att rusta upp huset till godtagbar standard. Under hösten kommer planeringen av byggandet av det första punkthuset av två i kvarteret Tredingen i Lindesberg, det s.k. Ålkilsbacken, att påbörjas. Totalt handlar det om 31 st lägenheter per hus. TUAB Arbetet med att fusionera bolaget med moderbolaget FALAB fortsätter enligt plan. Energikällan Arbetet med att flytta över SKUABs verksamhet till Energikällan fortsätter enligt plan samt uppdraget att genomföra det beslutade namnbytet på Energikällan till "Besök Linde AB". SKUAB Arbetet med att fusionera SKUAB med moderbolaget FALAB samt överflyttningen av verksamheten till Energikällan fortsätter enligt plan samt beslutade upprustningsåtgärder av bandgångar mm. Även arbetet med att skapa ett arkiv för kommunerna i norra länsdelen fortsätter. LEAB Investeringar i kraftstationer ökar p.g.a. ett haveri i Vedevåg samt ej budgeterade men nödvändiga åtgärder i Oppboga och Ringaby. Reinvestering i elnät kommer till viss del att stå tillbaka till förmån för investeringar i kraftstationer och förväntas uppgå till ca 10 mnkr istället för budgeterade 14 mnkr. Delårsrapport Januari-Juni 2014 10(70) 22

Projektet med fjärrkyla till lasarettet pågår och kommer att överskrida budget något p.g.a. oförutsedda extra sprängningar som varit nödvändiga. Utbyggnad av fjärrvärmenätet kommer till viss del att trängas undan av ovan nämnda projekt då det tagit mycket resurser i anspråk. Prognosticerad projektsumma för nätutbyggnad förväntas uppgå till ca 10 mnkr vilket är 2,1 mnkr lägre än budget Ekonomiskt resultat och prognos Kommunens ekonomiska resultat per den sista juni 2014 visar ett positivt resultat på 48,2 mnkr. Vid delåret 2013 per den sista augusti uppgick resultatet till 39,5 mnkr. Helårsprognosen för Lindesbergs kommun är ett överskott 34,2 mnkr. I delårsrapporten per den sista juni redovisas följande budgetavvikelser för nämnderna på helår: Socialnämnd -8,6 mnkr Kommunledningsstaben -3,6 mnkr Kommunkontoret/kommunstyrelsen +4,3 mnkr Tillsammans uppgår det prognostiserade underskottet för nämnderna till 7,8 mnkr. De största negativa avvikelserna återfinns inom följande verksamheter individ- o familjeomsorg, funktionsstöd, kommunutvecklade insatser och exploatering. Kommunstyrelsens anslag för arbetsmarknadsåtgärder förbrukas inte under 2014. Ett överskott på 5 mnkr redovisas. En mer utförlig presentation finns i respektive nämnds verksamhetsuppföljning. Finansförvaltningen bidrar till att kommunens resultat för 2014 blir positivt. Helårsprognosen bygger på ökade skatteintäkter och generella statsbidrag mot budget med 15 mnkr. Skatteintäkterna inklusive slutavräkningarna för 2013 och 2014 redovisar ett överskott mot budget med 2,5 mnkr. En analys av utfallet av generella statsbidrag och utjämning visar att det är bidraget för kostnadsutjämningen som ökar mot budget med ca 10 mnkr. Kommunen får också 2014 ett strukturbidrag på ca 2,5 mnkr som inte finns budgeterat. Den centrala kostnadspotten redovisar ett överskott med 8 mnkr vid bokslut och finansiella kostnader ett överskott med 3 mnkr. Övriga kostnader och intäkter på finansen visar ett underskott på 4 mnkr. Ett delårsbokslut för den gemensamma kommunala verksamheten har upprättats. Utfallet är per den sista juni ett resultat på 67,8 mnkr och helårsprognosen är 57,6 mnkr. Detta är första delårsrapporten som en sammanställd balans- och resultaträkning görs. Koncernen Linde Stadshus AB redovisar ett resultat per den sista juni på 19,5 mnkr och helårsprognosen är 23,4 mnkr. Delårsrapport Januari-Juni 2014 11(70) 23

Personal Personalstruktur Antalet tillsvidareanställda Förvaltning Kvinnor Män Totalt Arbetsmarknadsförvaltningen 29 22 51 Barn- och utbildningsförvaltningen 558 170 728 Bergslagens miljö- och byggförvaltning 29 18 47 Kommunledningsstaben/Kommunkontoret 109 18 127 Kultur- och fritidsförvaltningen 18 4 22 Socialförvaltningen 754 71 825 Totalt Kommunen 1 497 303 1 800 Lindesbergs kommun hade 30 juni 1800 tillsvidareanställda, vilket är en ökning med 8 personer jämfört med motsvarande period föregående år. Tillsvidareanställda årsarbetare var 1 632,7 vilket är en ökning med 4,8. En del i ökningen kan härledas till att det inom socialförvaltningen under 2014 tillkommit en verksamhet gällande ensamkommande flyktingbarn. Fördelningen mellan kvinnor och män är densamma som 30 juni 2013 och kvinnorna utgör 83 procent av antalet tillsvidareanställda. Sjukfrånvaro De senaste två åren har sjukfrånvaron bland medarbetarna ökat i Lindesbergs kommun. Tyvärr ser trenden med ökande sjukskrivningar lika ut för hela riket. Ett aktivt arbete med både förebyggande insatser men också rehabiliteringsarbete för redan sjukskrivna är mycket viktigt för att försöka stävja sjukskrivningarna. Glädjande är det att kunna visa att sjukfrånvaron till och med 30 juni stannar på 4,75 procent. Delårsrapport Januari-Juni 2014 12(70) 24

Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Kön 2013-06-30 2014-06-30 Kvinnor 6,67 5,24 Män 3,04 2,79 Totalt 5,95 4,75 Vid jämförelse med 2013 har sjukfrånvaron minskat med 1,20 procentenheter jämfört med föregående delårssiffra som var 5,95 procent. Sjukfrånvaro kvinnor per åldersgrupp, i procent av ordinarie arbetstid Ålder 2013-06-30 2014-06-30 29 år och yngre 3,75 2,79 30-49 år 5,87 4,91 50 år och äldre 8,05 6,26 Totalt 6,67 5,24 Kvinnor har fortsatt högre sjukfrånvaro än män. Sjukfrånvaron ökar också för varje åldersintervall. Sedan föregående delårssiffra har en minskning skett och det gäller i alla åldersgruppen. Sjukfrånvaro män per åldersgrupp, i procent av ordinarie arbetstid Ålder 2013-06-30 2014-06-30 29 år och yngre 2,25 0,06 30-49 år 2,49 2,77 50 år och äldre 3,63 3,59 Totalt 3,04 2,79 Mäns sjukfrånvaro har också minskat, om än i mindre omfattning i jämförelse mot kvinnors. Sjukfrånvaro per förvaltning, i procent av ordinarie arbetstid Förvaltning 2013-06-30 2014-06-30 Arbetsmarknadsförvaltningen 4,87 1,57 Barn- och utbildningsförvaltningen 6,02 4,55 Bergslagens miljö- och byggförvaltning 6,31 4,42 Kommunledningsstaben/Kommunkontoret 5,14 6,24 Kultur- och fritidsförvaltningen 3,96 6,04 Socialförvaltningen 6,12 4,98 Totalt 5,95 4,75 Kommunledningsstaben/kommunkontoret samt kultur- och fritidsförvaltningen har ökat sina sjukskrivningar medan övriga förvaltningar minskat. Delårsrapport Januari-Juni 2014 13(70) 25

Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer, i procent av total sjukfrånvarotid per förvaltning Förvaltning Kvinnor Män Totalt Arbetsmarknadsförvaltningen 70,98 0 42,69 Barn- och utbildningsförvaltningen 51,18 55,78 51,95 Bergslagens miljö- och byggförvaltning 84,33 71,35 78,68 Kommunledningsstaben/Kommunkontoret 60,49 0 57,62 Kultur- och fritidsförvaltningen 40,17 0 39,83 Socialförvaltningen 48,63 30,46 47,32 Totalt 51,60 46,01 50,90 Den längre sjukfrånvaron i procent av total sjukfrånvarotid har ökat med 5 procentenheter. Ca 50 procent av all sjukfrånvaro utgörs av längre sjukskrivningar, det vill säga över 60 dagars frånvaro. Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer, i procent av total sjukfrånvarotid per åldersgrupp Ålder 2013-06-30 2014-06-30 29 år och yngre 28,24 24,22 30-49 år 36,93 49,87 50 år och äldre 51,48 53,35 Totalt 45,13 50,90 Sammanfattningsvis har sjukfrånvaron minskat jämfört med motsvarande period föregående år. Aktiv rehabilitering i de sjukfall där det är möjligt i kombination med att arbeta förebyggande ger resultat. All sjukfrånvaro kan inte arbetsgivaren påverka men där det är möjligt, där ska det göras. Måluppfyllnad Färgförklaring: Grönt: Målet är uppfyllt Gult: Rött: Målet är delvis uppfyllt Målet är inte uppfyllt Svart streck :Målet har inte kunnat mätas Färgsymbolerna visar de hur utfallet förhåller sig till målnivån. Grön markering får endast sättas om målnivån uppnås eller överträffas. Gul markering innebär att målnivån inte uppnås. Gul markering anges om avvikelsen från målnivån är acceptabel och bedömningen är att verksamheten utvecklas positivt. Röd markering innebär att målnivån inte uppnås. Röd markering anges om avvikelsen från målnivån är stor även om resultatet förbättrats. Flertalet av indikatorerna kopplade till de övergripande målen, kommunfullmäktiges inriktningsmål, går endast att mäta en gång per år. Därför är det ett fåtal av målen som går att mäta och följa upp vid delårsbokslutet. n av de indikatorer som gått att mäta, ska verksamheterna se som en vägledning för fortsatt arbete för att kunna uppfylla målen till årets slut. Delårsrapport Januari-Juni 2014 14(70) 26

Vision Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Lindesbergs kommun ska genom nydanande insatser, byggda på tradition och erfarenhet, vara det naturliga valet för näringsliv och boende i Bergslagen och angränsande delar av Mälardalen. Finansiella mål Inriktningsmål Indikatorer Oförändrad skattesats under planeringsperioden Investeringar skall finansieras med egna medel och skall inte överstiga 15 Mnkr Årets resultat skall motsvara minst 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning Investeringar inom VAverksamheten får lånefinansieras och ska inte överstiga 55 mnkr under åren 2014-2016 Investeringar avseende infrastrukturella satsningar och exploatering för 2014 får uppgå till 20 mnkr 22,33 kr 100 % 15,0 mnkr 183,33 % 2% 400 % 55,0 mnkr 194,73 % 20,0 mnkr 100 % Kommunal ekonomi, organisation och näringsliv Inriktningsmål Kommunal ekonomi i balans och effektivt resursutnyttjande. Medborgarna upplever bra service med kvalité. Lindesbergs kommun underlättar för nya och befintliga företag, främjar nya idéer och uppfinningar. Lindesbergs kommun är attraktiv för invånare, turister och andra besökare. Indikatorer Verksamhetens nettokostnader får inte överstiga 98 procent år 2014 och 2015 samt 96 procent år 2016 av skatter, utjämning och generella statsbidrag. År 2014 ska 90 procent av medborgarna som tar kontakt få svar på en enkel e-postfråga inom två arbetsdagar. År 2014 ska 90 procent av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon uppleva ett gott bemötande. År 2014 ska andelen lyckade kontakter med kommunen via telefon få direkt svar på en enkel fråga vara 75 procent. År 2016 ska antalet nystartade företag årligen uppgå till 5,0 per 1000 invånare. Att Lindesbergs kommun förbättrar sitt resultat, totala Nöjd- Kund-Index (NKI), i SKL-undersökningen Insikt med fem enheter per år fram till och med år 2016. Resultatet i Svenskt Näringslivs kommunranking ska vara bland de 175 bästa år 2016. Antalet besökare och turister ska ha ökat med 15 procent till och med år 2016. 106,12 % Delårsrapport Januari-Juni 2014 15(70) 27

Attraktivitet och infrastruktur Inriktningsmål Attraktiva boendealternativ som passar alla grupper finns både i stad och på landsbygd. Lediga och attraktiva tomter för boende, handel och industri finns tillgängliga i hela kommunen. Pendlingsmöjligheter som stödjer och främjar tillväxt finns. Indikatorer 40 stycken nya lägenheter per år i Lindesberg och Frövi (småoch flerbostadshus) fram till och med år 2016. Fram till år 2016 ska Lindesbergs kommun ökat sin befolkning med 150 personer per år från och med 2012-12-31. 20 stycken planlagda och färdigställda tomter per år för boende, handel och industri fram till år 2016. Pendlingen med kollektivtrafiken ska öka med 10 procentenheter per år fram till och med 2016. 20 % Demokrati, integration och internationella kontakter Inriktningsmål Kommuninvånarna har möjlighet att påverka sin tillvaro. Lindesbergs kommun har en etnisk och kulturell mångfald där alla människor är en aktiv del av det lokala samhället. Lindesbergs kommun är aktiv och en viktig del i det nationella och globala samhället. Indikatorer I kommunalvalet 2014 ska andelen röstberättigade som röstat ha ökat till 86 procent jämförelse med valet 2010. Lindesbergs kommun är bland de 50 bästa kommunerna i nationell integrationsrankning år 2016. Lindesbergs kommun genomför minst fyra vänortskontakter per år fram till och med år 2016. Trygg social utveckling och livslångt lärande Inriktningsmål Lindesbergs kommun verkar aktivt för att minska ungdomsarbetslösheten. Invånare har möjlighet till kompetensutveckling som ökar individens möjligheter på arbetsmarknaden. Indikatorer Ungdomsarbetslösheten mellan 18-24 år ska ligga under Örebro läns nivå år 2016 Sex månader efter avslutat yrkesprogram inom gymnasieskolan eller yrkesutbildning inom vuxenutbildning ska andelen individer, som fått arbete, vara minst 75 procent. 80,12 % Kommuninvånarna har en hög utbildningsnivå. Andelen kommuninvånare med eftergymnasial utbildning ska ligga på lägst 27 procent av den totala befolkningen 2016. Andelen unga vuxna, 18-24 år med ekonomiskt bistånd ska ligga under Örebro läns nivå år 2016. Delårsrapport Januari-Juni 2014 16(70) 28

Miljö och folkhälsa Inriktningsmål Lindesbergs kommun är ett föredöme i planering och förverkligande av det hållbara samhället. Kultur och föreningsliv Inriktningsmål Lindesbergs kommun har ett brett, levande och aktivt kultur- och föreningsliv för alla. Indikatorer Andelen kvinnor och män med god eller mycket god självskattad hälsa ska vara över 75 procent år 2016. 25 procent av kommunens inköpta livsmedel ska vara ekologiskt år 2016. Andelen miljöbilar, enligt nationell miljöbilsdefinition, i kommunens organisation ska vara 100 procent år 2016. Antalet vattenläckor, avloppstopp, källaröversvämningar ska minska. Verksamhetens utsläppsvillkor som årsgränsvärden och begränsningsvärden ska inte överskridas, baserats på respektive tillståndsbeslut. Kvalitetskraven på dricksvatten ska uppfyllas. Indikatorer Skillnaden mellan antalet deltagartillfällen för pojkar och flickor ska minska med 15 procent till och med år 2016. Antalet besökare i kommunens bibliotek ska öka med 15 procent till och med år 2016. Minst fyra större kulturarrangemang i Lindesberg Arena per år fram till och med 2016. 104 % 25 % Delårsrapport Januari-Juni 2014 17(70) 29

2 Ekonomiska rapporter Resultaträkning Noter Utfall per 130831 Bokslut 2013 Utfall per 140630 Helårsprognos Budget 2014 Budgetavvikels e Verksamhetens intäkter 1 206 490 345 993 145 704 255 684 303 125-47 441 Verksamhetens kostnader 2-947 232-1 433 673-705 051-1 430 166-1 472 570 42 404 Avskrivningar -9 801-16 176-6 552-13 104-14 368 1 264 Verksamhetens nettokostnad -750 543-1 103 856-565 899-1 187 586-1 183 813-3 773 Skatteintäkter 3 613 398 919 405 471 396 940 776 938 350 2 426 Gen. statsbidrag och utjämning 4 177 111 266 244 142 550 285 102 272 674 12 428 Finansiella intäkter 5 3 085 3 905 2 349 4 264 4 264 Finansiella kostnader 6-3 504-4 347-2 203-8 337-11 337 3 000 Summa 790 090 1 185 207 614 092 1 221 805 1 203 951 17 854 Årets resultat 7 39 547 81 351 48 193 34 219 20 138 14 081 Delårsrapport Januari-Juni 2014 18(70) 30

Balansräkning TILLGÅNGAR Noter Utfall per 130831 Bokslut 2013 Utfall per 140630 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader, tekniska anläggningar, maskiner o inventarier 8 121 862 122 441 123 336 Maskiner och inventarier 8 66 246 48 155 46 097 Finansiella anläggningstillgångar 9 418 778 418 248 417 784 Summa anläggningstillgångar 606 886 588 844 587 217 Bidrag till statlig infrastruktur 9 8 500 7 494 6 729 Omsättningstillgångar Fordringar 10 82 306 121 605 91 084 Kassa och bank 11 88 091 151 274 180 970 Summa omsättningstillgångar 170 397 272 879 272 054 SUMMA TILLGÅNGAR 785 783 869 217 866 000 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR & SKULDER Eget kapital 12 376 291 418 095 466 288 därav årets resultat 39 547 81 351 48 193 Avsättningar Avsättning till pensioner och liknande förpliktelser 13 197 179 197 832 180 055 Andra avsättningar 14 38 995 30 886 29 342 Summa avsättningar 236 174 228 718 209 397 Skulder Långfristiga skulder 15 17 756 17 260 17 260 Kortfristiga skulder 16 155 562 205 144 173 055 Summa skulder 173 318 222 404 190 315 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR & SKULDER Panter o ansvarsförbindelser 785 783 869 217 866 000 Pensionsförpliktelser 17 699 445 689 898 671 043 Borgensförbindelser 18 1 317 516 1 304 593 1 304 593 Delårsrapport Januari-Juni 2014 19(70) 31

Noter Noter 2013 140630 Not 1 Verksamhetens intäkter Intäkter enligt driftredovisning 310 038 150 761 Disposition fonder/afa 50 909 21 452 Avgår interna intäkter -14 954-26 509 Summa verksamhetens intäkter 345 993 145 704 Not 2 Verksamhetens kostnader Kostnader enligt driftredovisning 1 446 425 731 324 Avgår interna kostnader -14 954-26 509 Avgår kapitalkostnader -21 399-8 561 Pensionskostnader mm 23 601 8 797 Summa verksamhetens kostnader 1 433 673 705 051 Not 3 Skatteintäkter Preliminära skatteintäkter 921 391 469 450 Preliminär slutavräkning 2013/2014-5 616 1 376 Slutavräkning 2012/2013 korrigering 555-875 Mellankommunal utjämning 3 075 1 445 Summa skatteintäkter 919 405 471 396 Not 4 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning 190 949 97 341 Strukturbidrag 1 202 Kostnadsutjämning 506 7 270 Utjämning LSS 24 932 14 536 Regleringsbidrag 10 489 2 682 Summa generella statsbidrag och utjämning 266 244 142 550 Not 5 Finansiella intäkter Ränteintäkter mm 2 155 1 492 Administrationsavgift borgensåttaganden 1 750 857 Summa finansiella intäkter 3 905 2 349 Not 6 Finansiella kostnader Räntekostnader på långfristiga lån 621 1 432 Övriga finansiella kostnader 814 213 Ränta på pensionsskuld 2 912 558 Summa finansiella kostnader 4 347 2 203 Delårsrapport Januari-Juni 2014 20(70) 32

Noter 2013 140630 Not 7 Årets resultat Avstämning balanskravet Årets resultat 81 351 48 193 varav resultat balansenhet va -135-318 varav resultat balansenhet renhållning 415 14 avgår realisationsvinst stadsnät -12 813 avgår realisationsvinst bilar -1 867 Justerat resultat 66 671 Not 8 Materiella anläggningstillgångar Markreserv Anskaffningsvärde 16 832 16 832 vara årets nyanskaffning 962 Ackumulerad värdeminskning -15 273-15 289 varav årets avskrivning -13-16 Utgående bokfört värde 1 559 1 543 Fastigheter för affärsverksamhet Anskaffningsvärde 216 460 216 460 varav årets nyanskaffningar 5 215 Ackumulerad värdeminskning -137 851-139 770 varav årets avskrivningar -3 777-1 919 Utgående bokfört värde 78 609 76 690 Publika fastigheter Anskaffningsvärde 189 678 189 678 varav årets nyanskaffningar 2 433 Ackumulerad värdeminskning -149 973-151 057 varav årets avskrivningar -2 108-1 084 Utgående bokfört värde 39 705 38 621 Övriga fastigheter Anskaffningsvärde 10 839 10 839 varav årets nyanskaffningar 137 Ackumulerad värdeminskning -8 271-8 367 varav årets avskrivningar -191-95 Utgående bokfört värde 2 568 2 472 Pågående investeringar fastigheter och anläggningar 4 010 Summa mark och fastigheter 122 441 123 336 Maskiner, fordon och inventarier Anskaffningsvärde 179 881 179 881 varav finansiell leasing 17 214 17 214 Delårsrapport Januari-Juni 2014 21(70) 33

Noter 2013 140630 varav årets nyanskaffningar 8 441 Ackumulerad värdeminskning -131 726-135 163 varav årets avskrivningar -10 087-3 438 Pågående investeringar 1 379 Utgående bokfört värde 48 155 46 097 Summa materiella anläggningstillgångar 170 596 169 433 Not 9 Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga fordringar Förlagslån 3 200 3 200 Obligation 10 000 10 000 Pensionsplacering 5 000 5 000 Revers Löa mfl 2 047 1 985 Revers Nerikes Brandkår 3 471 3 069 Summa långfristiga fordringar 23 718 23 254 Aktier, andelar och bostadsrätter Övriga 68 68 Linde Stadshus AB 86 949 86 949 Ägartillskott Linde Stadshus AB 3 000 3 000 Kvittningsemission Linde Stadshus AB 303 690 303 690 Lindesberg Utveckling 100 100 Kommuninvest i Sverige AB 675 675 Grundfondkapital 5 5 Bostadsrätter 42 42 Summa aktier och andelar 394 529 394 529 Summa finansiella anläggningstillgångar 418 248 417 784 Citybanan 8 500 8 500 Upplösning citybanan -1 006-1 771 Summa citybanan 7 494 6 729 Delårsrapport Januari-Juni 2014 22(70) 34

Noter 2013 140630 Not 10 Kortfristiga fordringar Statsbidragsfordringar 221 Kundfordringar 16 937 7 027 Upplupna intäkter 3 456 Momsfordran 15 076 6 610 Skatteavräkning 10 978 1 376 Fastighetsavgift 16 640 16 300 Ankomstregistrerade fakturor 44 126 38 576 Förutbetalda kostnader 3 068 7 703 Övriga fordringar 11 103 13 492 Summa kortfristiga fordringar 121 605 91 084 Not 11 Kassa, bank mm Handkassor 14 14 Plusgiro 136 82 Bank 329 760 351 411 varav Energikällan 469 442 varav ILAB koncernkonto -1 794-1 807 varav LEAB koncernkonto -78 496-77 411 varav LIBO koncernkonto -38 083-24 552 varav FALAB koncernkonto -760-6 640 varav SKUAB -654-406 varav Tredingen AB -57 919-54 456 varav Linde Stadshus AB -1 399-5 707 Summa likvida medel 151 274 180 970 Not 12 Eget kapital Ingående eget kapital 336 744 418 095 Årets resultat 81 351 48 193 Utgående eget kapital 418 095 466 288 Not 13 Avsättning till pensioner inklusive löneskatt Ingående bokfört värde 72 846 78 418 Förändring enligt KPA:s beräkning 5 572 3 144 Avsättning pensioner förtroendevalda 7 000 7 528 Avsättning pensionsförbindelse 112 414 90 965 Summa pensionsavsättningar 197 832 180 055 Delårsrapport Januari-Juni 2014 23(70) 35

Noter 2013 140630 Not 14 Andra avsättningar Miljöfond 17 556 18 556 Renhållningskollektivet 2 131 352 VA-kollektivet 2 098 2 098 Citybanan 9 101 8 336 Summa andra avsättningar 30 886 29 342 Summa avsättningar 228 718 209 397 Not 15 Långfristiga skulder Ingående låneskuld 16 000 11 000 Finansiell leasing 6 260 6 260 Amortering -5 000 Summa långfristiga skulder 17 260 17 260 Not 16 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 58 640 46 465 Personalens skatter och avgifter 28 598 27 660 varav källskatt 12 167 13 554 varav skatteskuld 1 951 6 varav arbetsgivaravgifter 14 480 14 100 Förutbetalda intäkter 5 929 6 491 varav schablonbidrag flykting 313 varav kommunalskatt-avräkning 5 616 6 491 Upplupna kostnader 85 739 69 462 varav övriga upplupna 1 723 varav räntekostnader 21 20 varav amortering 5 000 5 000 varav pensionskostnad individuell del 27 202 15 007 varav löneskatt pensionskostnad individuell del 6 599 3 641 varav semesterlöneskuld 31 772 32 372 varav ferielöneskuld 13 422 13 422 Övriga kortfristiga skulder 5 552 7 084 Momsskuld 470 Interimsskuld 20 686 15 423 Summa kortfristiga skulder 205 144 173 055 Delårsrapport Januari-Juni 2014 24(70) 36

Noter 2013 140630 Not 17 Pensionsförpliktelser Pensionsförpliktelser intjänade tom 1997 555 205 540 031 Löneskatt 134 693 131 012 Summa pensionsförpliktelser 689 898 671 043 Not 18 Borgensåtagande Kommunägda bolag Lindesbergsbostäder 441 491 441 491 Linde Energi AB 90 000 90 000 Fastigheter i Linde AB 200 000 200 000 Industrilokaler i Lindesberg AB 39 800 39 800 Tredingen Utveckling AB 418 874 418 874 Övriga Riksbyggen 54 842 54 842 Brf Senioren Lindesberg 43 681 43 681 Bergslagens Kommunalteknik 7 455 7 455 Föreningar 7 775 7 775 Förlustansvar egna hem 675 675 Summa borgensåtagande 1 304 593 1 304 593 Lindesbergs kommun har i juni 2011 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 279 kommuner som per 2014-06-30 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Lindesbergs kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-06-30 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 274 758 265 613 kronor och totala tillgångar till 276 295 310 824 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 1 332 333 876 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 1 340 273 093 kronor. Delårsrapport Januari-Juni 2014 25(70) 37

Driftredovisning Verksamhet Utfall Ack budget Avvikelse Helårsprognos Budget helår Budgetavvikelse helår Revision 193 378 185 755 755 0 Kommunledningsstab 38 512 37 420-1 092 78 596 74 948-3 648 Kommunkontor 29 387 31 936 2 549 59 578 63 878 4 300 VA/Renhållning 0 0 0 0 0 0 Kultur och fritidsnämnd 19 708 19 716 8 39 437 39 486 49 Barn och utbildningsnämnd 253 558 257 854 4 296 515 425 515 425 0 Arbetsmarknadsnämnd 10 999 14 321 3 322 29 200 30 126 926 Socialnämnd 211 467 209 024-2 443 436 513 427 913-8 600 Bergslagens-Miljö och Byggnämnd 6 048 5 444-604 11 778 10 978-800 Räddningstjänst 10 691 10 613-78 21 226 21 226 0 Summa förvaltningar 580 563 586 706 6 143 1 192 508 1 184 735-7 773 Finansförvaltning -628 756-600 040 28 716-1 226 727-1 204 873 21 854 Totalt 48 193 34 859 34 219 20 138 14 081 Investeringsredovisning Nämnd/förvaltning Utfall period Helårsprognos Budget Budgetavvikelse helår Kommunledningsstab 1 037 25 324 40 816 15 492 varav infrastrukturella satsningar och exploatering 26 5 450 20 000 14 550 Kommunkontor 111 1 105 2 205 0 Kultur och fritidsnämnd 192 2 064 2 064 0 Barn och Utbildningsnämnd 0 3 000 3 000 0 Arbetsmarknadsnämnd 500 600 600 0 Socialnämnd 533 1 700 1 700 0 Bergslagens Miljö och Byggnämnd 103 173 300 127 Totalt 2 476 33 966 50 685 15 619 VA/Renhållning 2 912 11 176 21 117 9 941 Totalt kommunen 5 388 45 142 71 802 25 560 Delårsrapport Januari-Juni 2014 26(70) 38

Gemensamma kommunala verksamheten Resultaträkning (mnkr) Bokslut 2013 Utfall per 140630 Helårsprognos Verksamhetens intäkter 579,4 265,6 484,1 Verksamhetens kostnader -1 523,2-745,6-1 515,5 Avskrivningar -94,1-50,1-95,9 Verksamhetens nettokostnad -1 037,9-528,8-1 126,0 Skatteintäkter 919,4 471,4 940,8 Generella statsbidrag och utjämning 266,2 142,6 285,1 Finansiella intäkter 10,0 2,8 5,2 Finansiella kostnader -51,6-20,2-47,6 Resultat för extra ordinära poster Skattekostnader -7,5 106,1 67,8 57,6 Årets resultat 98,6 67,8 57,6 Delårsrapport Januari-Juni 2014 27(70) 39

Balansräkning (mnkr) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Bokslut 2013 Utfall per140630 18,6 18,1 1 823,4 1 833,7 Finansiella tillgångar 27,3 28,2 Summa anläggningstillgångar 1 869,3 1 880,0 Bidrag till infrastruktur 7,5 6,7 Omsättningstillgångar Förråd mm 14,1 14,0 Fordringar 151,4 107,6 Kortfristiga placeringar Likvida medel 332,5 355,1 Summa omsättningstillgångar 498,0 476,7 SUMMA TILLGÅNGAR 2 374,8 2 363,4 EGET KAPITAL,AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ingående eget kapital 397,3 497,2 Omstrukturering bolagen 1,3 Årets resultat 98,6 67,8 Utgående eget kapital 497,2 564,9 Avsättningar Avsättning till pensioner 199,5 181,8 Andra avsättningar 75,5 73,7 Summa avsättningar 275,0 255,5 Skulder Långfristiga skulder 1 300,3 1 288,9 Kortfristiga skulder 302,3 254,0 Summa skulder 1 602,6 1 542,9 SUMMA EGET KAPITAL,AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Panter och ansvarsförbindelser 2 374,8 2 363,4 805,0 786,1 Delårsrapport Januari-Juni 2014 28(70) 40

Kommunala bolag FALAB-koncernen I början på året så skedde det många snöfall med mycket snö vilket resulterat i att kostnaden för snöröjning dubblerades. Kostnaden för fastighetsunderhåll är till största delen förlagt till sista halvåret vilket påverkar delårsresultatet positivt med ca 3,3 mkr. Försäljningen av fastigheten Lejonet 16, Tellandska Gården (museet), som skedde under första halvåret påverkar även det resultatet positivt med ca 1,3 mkr. Sammantaget, om man justerar det totala resultatet med försäljningsintäkter och periodiserat underhåll, så innebär det en försämring med 0,3 mkr för perioden mot budget. LEAB-koncernen Första halvåret 2014 har präglats överlag av något varmare temperatur än normalt. Samtidigt har elpriset legat på en nivå under budgeterat elpris för perioden vilket bidragit till att elproduktionen ej har nått budgeterade intäkter trots en god produktion volymmässigt. En bra följsamhet i elsäkringar samt en god bränslemix i fjärrvärmen leder sammantaget till att bruttovinsten för koncernen ligger något över budget. Lägre driftkostnader, ett visst eftersläp i avskrivningar och ett gynnsamt ränteläge innebär att totala resultatet för energikoncernen hamnar på 15,1 mkr att jämföra med budget på 13,4 mkr; en förbättring med 1,7 mkr för perioden jämfört med budget. FALAB-koncernen Prognosen för 2014 ser ut att ge ett driftnetto som är 2 mkr bättre än budgeterat. Även finansnettot förbättras då snitträntan sjunkit med drygt 0,3 % och påverkar resultatet positivt med ca 2,6 mkr. En räntenivå som högst troligt kommer att bestå under hela 2014. Detta är nödvändigt för att klara av de nedskrivningar som bör göras på, t.ex. Stadsskogskolan. Prognosen landar således på knappt 2 mkr, vilket är ca 0,8 mkr sämre än budget. LEAB-koncernen Då vissa positiva avvikelser för delårsresultatet 2014 antas vara bestående så förväntas helårsresultatet för 2014 landa på 25,6 mkr vilket är 0,7 mkr bättre än budget. Detta förutsätter en normal höst temperatur och nederbördsmässigt samt att inga större störningar i verksamheterna inträffar. Den lägre driftkostnaden förväntas till viss del komma ikapp under andra halvåret. Inga effekter av ett eventuellt köp av Närkes Kils elektriska är beaktade i delårsresultat eller prognos för 2014. Delårsrapport Januari-Juni 2014 29(70) 41