KALLELSE TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE

Transkript

1 KALLELSE TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE Ordinarie ledamöter kallas till sammanträde med kommunfullmäktige, tisdagen den 22 september 2015 kl i Lindesberg Arena, Aktiviteten Ledamot som är förhindrad att delta, bör själv kalla sin personlige ersättare. OBS! Tänk på våra allergiker och använd inte starkt doftande sprayer, parfymer eller rakvatten! Bengt Storbacka Ordförande Helena Randefelt Sekreterare Föredragningslista Nr. Ärende Dnr 1. Val av justerare Margareta Ahlm (S) och Ingrid Åberg (KD) utses till justerare med Victoria Johansson (C) och Sven-Erik Larsson (M) som ersättare. 2. Presentation av ledamöter 3. Idé- och visionsdebatt 4. Revisionsberättelse 2014 för Samordningsförbundet i Norra Örebro län, SOFINT 5. Årsredovisning 2014 för Samordningsförbundet i Norra Örebro län, SOFINT 2015/334 AKK 2015/333 AKK 6. Delårsrapport januari-juni /373 AKK 7. Försäljning av fastigheter inom Fastigheter i Linde AB 2015/384 AKK 8. Omfördelning av investeringsmedel 2015/408 AKK 9. Val av 11 nämndemän vid Örebro Tingsrätt /343 AKK 1

2 10. Ersättare till Tallens styrelse 2015/406 AKK 11. Utökning av avtal med Migrationsverket 2015/385 AKK 12. Detaljplan för del av Guldsmedshyttan 4:42 (Hundbenet) 13. Kommunal borgensavgift för bostadsrättsföreningen Lindesberg Senioren 2015/324 AKK 2015/383 AKK 14. Frister för sotning inom Nerikes Brandkår 2015/358 AKK 15. Medborgarförslag om Tingshuset som allaktivitetshus 2015/402 AKK 16. Medborgarförslag om dränering av fotbollsplaner på Råsvalens IP 17. Interpellation om ekonomisk hjälp från staten för anhöriginvandring 18. Interpellation från Agneta Nilsdotter (MP) om årsredovisningen för Bergslagens kommunalteknik 19. Interpellation från Agneta Nilsdotter (MP) om Stripa gruvområde 20. Interpellation från Anniette Lindvall (M) om ensamkommande flyktingbarn 21. Svar på motion från Jan Hansson (M) om ställplats i Lindesberg 2015/409 AKK 2015/382 AKK 2015/327 AKK 2015/304 AKK 2015/335 AKK 2015/199 AKK 22. Meddelande 23. Allmänhetens frågestund 2

3 1. Val av justerare Förslag till beslut Margareta Ahlm (S) och Ingrid Åberg (KD) utses till justerare med Victoria Johansson (C) och Sven-Erik Larsson (M) som ersättare. Sida 3 av 29

4 2. Presentation av ledamöter Under våren kommer varje ordinarie ledamot få två minuter i talarstolen för att presentera sig själv och berätta om sina förhoppningar inför mandatperioden De som kommer att ges möjlighet vid kommunfullmäktiges sammanträde den 22 september 2015 är: Farhia Ahmed (S) kvar sedan tidigare Virosa Viberg (SD) kvar sedan tidigare Ingrid Åberg, kvar sedan tidigare Pamela Hopkins (SD) Thord Durnell (SD) Jan Marne (SD) Birgitta Duell (SD) Mats Seijboldt (SD) Anders Eriksson (SD) Tuula Marjeta (C) Fredrik Lindmark (M) Bengt Storbacka (S) Sida 4 av 29

5 3. Idé- och visionsdebatt Beredningsledarna för kommunfullmäktiges målområdesberedningar, Arnold Bengtsson (S) och Jenny Larsson (C), presenterar sina beredningar och presenterar varsin fråga som blir startskottet på en idé- och visionsdebatt vid kommunfullmäktiges sammanträde. Målområdesberedningen för demokrati, integration och internationella kontakter uppmanar samtliga ledamöter att fundera över följande fråga inför debatten i kommunfullmäktige den 22 september: Vilket är de enskilda partiernas ansvar för medborgarnas känsla av ökad delaktighet och demokrati? Sida 5 av 29

6 4. Revisionsberättelse 2014 för Samordningsförbundet i Norra Örebro län Förslag till beslut Ledamöterna i styrelsens för Samordningsförbundet i Norra Örebro län (SOFINT) beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Ärendebeskrivning Revisorerna för Samordningsförbundet i Norra Örebro län (SOFINT) inkom den 12 juni 2015 med revisionsberättelse för SOFINT. Revisorerna föreslår att ledamöterna i styrelsen för SOFINT beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Handlingar Revisionsberättelse Samordningsförbundet i Norra Örebro län, SOFINT.pdf (inkluderad nedan) Sida 6 av 29

7 7

8 8

9 5. Årsredovisning 2014 för Samordningsförbundet i Norra Örebro län Förslag till beslut Förbundets årsredovisning för år 2014 godkänns. Ärendebeskrivning Revisorerna i Samordningsförbundet i Norra Örebro län (SOFINT) inkom den 12 juni 2015 med årsredovisning för förbundets verksamhet år Samordningsförbundet i norra Örebro län, Sofint, inrättades år 2006 med stöd av Lagen om finansiell samordning (SFS 2003:1210). Förbundets ändamål är att i norra delen av Örebro län svara för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. De åtgärder som får finansieras genom den finansiella samordningen ska ligga inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde och syfta till att återställa eller öka den enskildes funktions- och arbetsförmåga. Medlemmarna utgörs av de fyra kommunerna i norra delen av Örebro län, Örebro läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Handlingar Årsredovisning_2014_Samordningsförbundet_i_Norra_Örebro_län_SOFINT(1).pdf (inkluderad nedan) Sida 7 av 29

10 10

11 11

12 12

13 13

14 14

15 15

16 16

17 17

18 18

19 19

20 20

21 21

22 22

23 23

24 24

25 25

26 6. Delårsrapport Beslut från kommunstyrelsen tillkommer efter styrelsens budgetberedning den 11 september 6.1. Handlingar Delarsrapport januari-juni 2015.pdf (inkluderad nedan) Sida 8 av 29

27 Delårsrapport januari-juni

28 Innehållsförteckning 1. Förvaltningsberättelse Måluppfyllelse Ekonomiska rapporter Gemensamma kommunala verksamheten Redovisningsprinciper Nämndernas verksamhetsberättelse Delårsrapport januari-juni (69) 28

29 1. Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning I kommunallagen står att varje kommun i sin budget ska fastställa mål och riktlinjer för verksamheten, samt finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Det s.k. balanskravet ska vara uppfyllt, vilket innebär att kostnaderna inte får överstiga intäkterna. Det är av allra största vikt att kommunens kostnader anpassas till intäkternas nivå vilket innebär att medlen begränsar målen. De finansiella målen ska bidra till att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Verksamhetsmålen ska bidra till att verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Årets prognostiserade resultat uppgår enligt resultaträkningen till 24,3 mnkr. Balanskravet beräknas med denna prognos vara uppfyllt. Omvärldsanalys Sveriges och kommunernas ekonomi Svensk ekonomi avslutade 2014 mycket starkt. Även 2015 har startat bra och utsikterna inför framtiden är ljusa. Ett skäl är att tillväxten i omvärlden får allt bättre fart. Svensk BNP beräknas växa med drygt 3 procent både i år och nästa år. Nästa år väntas den svenska ekonomin nå konjunkturell balans. För åren därefter (2017 och 2018) antas utvecklingen vara i linje med trendmässig tillväxt vilket är liktydigt med en väsentligt svagare utveckling i ekonomin jämfört med i år och nästa år. Sysselsättningen fortsätter öka i år vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras. Löneökningarna ligger fortsatt i år på 3 procent och blir nästa år något högre. Prisutvecklingen är i år fortsatt mycket svag, men i takt med att effekterna av prisfallet på olja klingar av kommer inflationstalen att höjas. Den fortsatt höga tillväxten drar också upp prisökningstakten. I mitten av nästa år når inflationen upp mot 1,5 procent. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för prisoch löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark. I år beräknas skatteunderlaget realt öka med 2,1 procent vilket är det dubbla mot normalt. Nästa år beräknas tillväxten bli ännu högre. Den starka tillväxten är en kombination av stark sysselsättningstillväxt och höjda pensioner. SKL:s beräkningar utgår från att den pågående konjunkturuppgången leder till att ekonomin åter är i balans 2016 och att sysselsättningstillväxten därefter avtar. Efter 2016 räknar SKL också med snabbare ökning av grundavdragen. Det är framförallt på grund av dessa båda faktorer som skatteunderlaget växer i långsammare takt från och med Kommunerna står inför ett antal utmaningar de kommande åren, bland annat anpassningsbehov som följer av demografiska förändringar, stora investeringsbehov och svårigheter att leva upp till krav som följer av statliga reformer. SKL räknar med att kommuner och landsting måste höja skatten för att klara sin framtida ekonomi. SKL förutsätter även en ökning av statsbidragen eftersom oförändrad statsbidragsnivå är ohållbart på sikt. (Hela texten under rubriken Sveriges och kommunernas ekonomi är hämtad från SKL). Delårsrapport januari-juni (69) 29

30 Arbetsmarknad, näringsliv, infrastruktur och befolkning i Lindesbergs kommun Kommunens ekonomi och den lokala välfärden är till stor del beroende av olika omvärldsfaktorer. Ekonomin påverkas även av vilka ambitionsnivåer på service som kommunen själv ställer upp för de olika verksamheterna och hur effektivt vi organiserar vår produktion av service. Lindesbergs kommun tillhör Örebroregionen och Örebro lokala arbetsmarknad (Örebro LA), där även kommunerna Örebro, Kumla, Hallsberg, Lekeberg, Askersund, Laxå och Nora ingår. Städer, tätorter och landsbygd i en region är idag på många sätt funktionellt sammanlänkade med varandra. Näringslivsstrukturen i Lindesbergs kommun har kontinuerligt förändrats under den senaste 20 åren. Tillverkningsindustrins klara dominans har minskat till att nu uppgå till ungefär 29 procent och den offentliga sektorns andel ligger på omkring 40 procent. Kvinnor arbetar till största delen som vård- och omsorgspersonal, medan det vanligaste yrket för män är maskinoperatör. Pendlingsmöjligheter är en viktig faktor för att invånarna ska kunna bo kvar i kommunen, men jobba i en annan kommun. Nettopendlingen i kommunen är -289, vilket innebär att fler pendlar ut från kommunen än in. De fyra vanligaste kommunerna att pendla ut till är Örebro, Ljusnarsberg, Arboga och Nora medan det är vanligast att invånare från Örebro, Nora och Ljusnarsberg pendlar in till kommunen. (Källa SCB) Den totala arbetslösheten i Lindesberg, med både öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, uppgick i juni 2015 till 9,3 procent. Det är sämre siffror både i förhållande till Region Örebro län och till riket. Jämfört med läget för ett år sedan har arbetslösheten minskat något för regionen och riket, medan den ökat något för kommunen. Arbetslösheten är högre för män än för kvinnor. Ungdomsarbetslösheten för ungdomar år i kommunen uppgick i juni 2015 till 17,1 procent, vilket är en avsevärd förbättring jämfört med motsvarande månad föregående år, men kommunens nivå är fortfarande högre än i Region Örebro län och riket. (Källa Arbetsförmedlingen) För att öka kommunens attraktionskraft är det viktigt att kunna erbjuda bra attraktiva bostäder och goda etableringsmöjligheter för näringslivet. Byggnationen av villatomter har kommit igång genom exploatering av Vibyn i Frövi med 25 tomter och första huset är på plats. I Lindesberg pågår arbete med Sörlunda. Under hösten 2015 planeras det för byggstart vid Ålkilsbacken, Sköndal, Brodalen samt vid golfbanan i Lindesberg. I samarbete med Region Örebro län, Trafikverket och Billerud Korsnäs pågår projektering av ett nytt industriområde och en utveckling av bangården i Frövi. För stationshuset och resecentrum i Lindesberg planeras byggstart efter sommaren. Den 31 december 2014 var befolkningen personer. De två senaste åren visar på en folkökning som beror på ett positivt invandringsöverskott. Den preliminära statistiken till och med maj 2015 visar på en folkökning med 111 personer under året. (Källa SCB) Delårsrapport januari-juni (69) 30

31 Lindesbergs kommun Viktiga beslut och händelser i kommunens nämnder och förvaltningar Året inleddes med att den nya politiska organisationen och förvaltningsorganisationen trädde i kraft. Kommunstyrelsen har två nya utskott, Stöd och Strategi och Tillväxtutskottet. Där Tillväxtutskottet förutom att ansvara för näringslivsfrågor övertagit ansvarsuppgifter för tidigare kultur- och fritidsnämnden och arbetsmarknadsnämnden. Stöd och strategi består av stödverksamheter inom ekonomistyrning/inköp, kansli, ekonomi, personal-och löner, IT-och tele samt måltidsverksamhet. Dessutom har den nya politiska majoriteten sedan kommunalvalet förra året varit igång sedan årsskiftet med historiska tre kvinnor som kommunalråd. Året inleddes också med att kommunen hade ett positivt ekonomiskt resultat för år 2014 med drygt 45 miljoner kronor. Under 2015 har socialförvaltningens verksamhet inom barn och unga drivit ett projekt med två fältkuratorer som arbetat med ungdomarna mer förebyggande, vilket gett positiva förändringar. Fältkuratorerna har ett nära samarbete med skolorna i kommunen. Barns och elevers trygghet i förskola och skola är fortfarande ett positivt område med en hög andel som känner sig trygga i skolan. Föräldrar är fortfarande väldigt nöjda med förskolan, grundskolan och fritidshemmen. Lindeskolan fyller 50 år och firar det med olika aktiviteter under året. Bergslagens miljö- och byggförvaltning har under arbetat mycket med att ta fram detaljplaner för byggnation och både Fastigheter i Lindesberg AB och privata exploatörer bygger nya lägenheter i Lindesbergs tätort. Även byggnationen av villatomter har kommit igång genom exploateringen av Vibyn i Frövi med 25 tomter och första huset är på plats. Kulturarrangemanget Vinterspår genomfördes med mycket god uppslutning och visade bredden av kulturverksamhet inom kommunen. Kom i jobb rullar ännu med ca 25 personer i anställning och fler personer är i praktik i år än förra året. Nästan 300 unga har haft feriearbete under sommaren. Delårsrapport januari-juni (69) 31

32 Under första halvåret har bland annat följande beslut fattats av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Området Kyrkberget i Lindesberg kommer att fortsätta vara parkområde och inte göras om till naturreservat. Avtalet med Region Örebro län för deltagande i samverkansorganet Business Region Örebro (BRO) för tillväxt- och näringslivsfrågor förlängs till och med år Det har beviljats starttillstånd för en del investeringsprojekt 2015, bland annat för nytt resecentrum i Lindesberg, planering av nytt industriområde i Frövi, samt ny gång- och cykelväg längs med den kommunala vägsträckningen av södra infarten från riksväg 50 i Lindesberg. Madde Gustavsson tillträdde som socialchef efter att ha varit tillförordnad socialchef under en tid. Två nya detaljplaner har antagits för kvarteret Svanen, Gåsen och Lejonet i Lindesbergs tätort som möjliggör byggande av nya bostäder och handel. Skatteintäkter Skatteprognosen från juni visar en minskning av skatteunderlaget för Detta innebär en negativ korrigering med 40 kronor per invånare vilket för Lindesberg motsvarar 0,9 Mnkr. Prognosen för slutavräkningen 2015 är positiv med 120 kronor per invånare, vilket blir 2,8 Mnkr på helår för kommunen. Nästa skatteprognos kommer i augusti. Helårsprognosen visar att skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning ökar med knappt 40 Mnkr jämfört med utfallet för Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader per den sista juni 2015 har ökat med 16,6 Mnkr jämfört med delårsrapporten Helårsprognosen visar nu på att nettokostnader beräknas öka med 56,3 Mnkr i förhållande till 2014 års bokslut. Prognosen på helår jämfört med bokslut 2014 visar att socialnämnden ökar nettokostnaden med ca 30 Mnkr och barn- och utbildningsnämnden med ca 27 Mnkr. Inom socialnämndens område är det vård- och omsorg som ökar nettokostnaden med 18 Mnkr och funktionsstöd med 10 Mnkr. Inom barn- och utbildningsnämndens verksamhet har grundskola ökat nettokostnaden jämfört med bokslut med 13 Mnkr och förskola med 9 Mnkr. Pensioner Kostnaden för pensioner t o m juni 2015 uppgår till 34,3 Mnkr att jämföras med 36,4 Mnkr för motsvarande period förra året. I balansräkningen finns 138,7 Mnkr avsatta till pensioner och löneskatt. Åtaganden som redovisas utanför balansräkningen uppgår till 642,3 Mnkr enligt senaste beräkning ifrån KPA. Borgensåtagande risker Kommunens samlade borgensåtaganden uppgår till 1 328,4 Mnkr. Åtaganden mot kommunens egna bolag uppgår till 1 214,8 Mnkr. Delårsrapport januari-juni (69) 32

33 Finansiella nyckeltal/finansiella mål Rörelsekapitalet, d v s skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder, uppgår den sista juni till +105,6 Mnkr. Vid delårsbokslutet redovisades +99 Mnkr. Soliditeten visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansieras med egna medel. Soliditeten uttrycks som andelen av det egna kapitalet i procent till tillgångarna. Soliditeten är 58 % per den sista juni, då ingår pensionsskulden i balansräkningen. Förra året vid delåret var soliditeten 54 %. Soliditeten inklusive pensionsskuld och ansvarsförbindelse exklusive löneskatt är vid delåret ,48 % som kan jämföras med -7,15 % vid bokslut Soliditet 80,00% 60,00% 40,00% 20,00% 46,76% 48,57% 50,80% 39,16% 39,64% 41,16% 57,93% 48,10% 64,13% 62,30% 53,84% 52,18% 68,47% 58,03% Exkl pensionsskuld Inkl pensionsskuld 0,00% -20,00% -40,00% ,34% -8,52% -24,07% -24,14% -7,15% -0,48% -31,50% Inkl pensionsskuld, pensionsförbindelse Med likviditet menas en organisations kortsiktiga betalningsförmåga. Måttet som används är kassalikviditet. Kassalikviditeten beskriver omsättningstillgångarna i relation till kortfristiga skulder. Kommunens kassalikvid är vid delåret 155 %. Ett finansiellt mål i budget 2015 är att verksamhetens nettokostnad inte får överstiga 99 % av skatter, utjämning och generella statsbidrag. Utfallet vid delåret 2015 är 92 % och helårsprognosen är 98 %. Delårsrapport januari-juni (69) 33

34 Långfristiga skulder Kommunens långfristiga låneskuld uppgår till 13,4 Mnkr per Inga ny lån har upptagits under första halvåret. Investeringar Investeringsbudget inklusive ombudgetering från föregående år uppgår till 72,4 Mnkr varav 22 Mnkr avser va/renhållning (avgiftsfinansierat). Utgifterna tom juni månad uppgår till 7,1 Mnkr. Större investeringar under perioden är följande: Vibyn, ärendehanteringssystemet, cirkulationsplats Fotbollsgatan/Stafettgatan och lekplatser. Framtiden Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) analys som gjordes 2011,visade på att kommunens kostnader är för höga och att kommunen måste reducera sina kostnader kraftigt för att uppnå kravet på god ekonomisk hushållning. Analysen visade även på att kommunen står inför en utmaning att flytta resurser mellan olika verksamheter. Kommunstyrelsen beslutade 2013 om en ramminskning för åren på 72 miljoner kronor. Arbete pågår både på nämndnivå och övergripande nivå för att anpassa verksamheterna efter den minskade ramen. Kommunerna står inför ett antal utmaningar de kommande åren. De utmaningar SKL nämnt är bland annat anpassningsbehov som följer av demografiska förändringar, stora investeringsbehov och svårigheter att leva upp till krav som följer av statliga reformer. De demografiska förändringarna innebär både ett fortsatt ökat tryck på vissa verksamheter och ett tryck på omprioritering mellan verksamheter. Därtill kommer ett ökande antal asylsökande som leder till ett ökat tryck på integrationsarbetet. En fråga som ter sig alltmer svårhanterlig för kommunerna är det stora antalet statliga reformer och de försämrade planeringsförutsättningarna som följer av dessa. Organisatoriska förändringar kommer även fortsättningsvis bli nödvändiga för att nå ett mer flexibelt nyttjande av de kommunala resurser som finns. Fortsatt samordning inom kommunkoncernen med syftet att minska kostnaderna och därmed öka effektiviteten. Kommunen och koncernen Linde Stadshus AB:s investeringsbehov för kommande år är volymmässigt omfattande. För att upprätthålla en god ekonomi på lång sikt krävs en strikt prioritering och att en helhetssyn mellan den verksamhet som bedrivs i kommun respektive kommunalt bolag sker. Delårsrapport januari-juni (69) 34

35 Koncernen Linde Stadshus AB Koncernen Årets första månader präglades av genomförandet av de nya bokföringsreglerna, komponentredovisning- K3, i samband med bokslutet I början av januari genomfördes köpet av Närkes Kils Elektriska. Linde Energi AB köpte bolagen Närkes Kils Energi AB och Närkes Kils Elektriska i Örebro AB. I och med årsskiftet blev också Besök Linde AB (f.d. Energikällan i Linde AB) ett dotterbolag direkt underställt Linde Stadshus AB, tidigare var bolaget ett dotterbolag till Fastigheter i Linde AB. Koncernen Fastigheter i Linde AB består således numer endast av två bolag då all fastighetsförvaltning koncentrerats till Fastigheter i Linde AB samt Lindesbergsbostäder AB. Linde Energi AB (LEAB-koncernen) Under året som gått så har bolaget fortsatt med expansionen avseende fjärrvärmeaffären samt att elproduktionen ökat. Till detta kommer också förvärvet av Närkes Kils elnät med tillhörand elhandelskunder. Efter en varm inledning på 2015 så har en viss återhämtning skett genom en något kylslagen och regnig vår. Energiomsättningen överstiger både budget och föregående år. Expansion av fjärrvärmeaffären samt inköp av Närkes Kils elnät med elhandelskunder samt en kraftigt ökad elproduktion har bidragit till en ökad försäljning och en bruttovinst med 3,7 Mnkr mer jämfört med budget och med ca 5,0 Mnkr mer jämfört med föregående år. Driftkostnader i paritet med budget samt lägre ränteintäkter medför att LEAB koncernen överstiger budget vid delår med 4,6 Mnkr. Besök Linde AB (BELAB) BELAB arbetar tillsammans med ett företag för att ta fram en profilering för hela bolaget. På badhuset Energikällan har renoveringen av relaxen startat. Allt går enligt planerna och den nya relaxen beräknas öppna i månadsskiftet november/december I Stripa har bolaget jobbat vidare med att få fram en bra organisation, tillsammans med FALAB, Intresseföreningen Bergslaget samt Länsstyrelsen, för att kunna utveckla området till ett attraktivt besöksmål. Bolaget arbetar ständigt med att säkra upp området. I mitten av juni öppnade bolaget upp området för besökare med guidningar och café. Detta kommer att hållas öppet fram till och med i början på augusti. Vid Arenan så fortgår arbetet med paketering av olika konferenspaket samt med idrottsturismen. Jämfört med samma tidpunkt föregående år så har omsättningen ökat med 0,2 Mnkr till 12,1 Mnkr. Delårsrapport januari-juni (69) 35

36 Kostnaderna har under motsvarande period ökar med 0,7 Mnkr till 15,2 Mnkr. Dessa skillnader är hänförbara till verksamheten som övertogs från Stripa kultur och Utveckling AB. Sammantaget så följer bolaget den lagda budgeten. Fastigheter i Linde AB (FALAB- koncernen) Under våren togs det nya förvaltningssystemet i bruk vilket bland annat kommer att underlätta hanteringen av bostadskön. I bolaget pågår för närvarande ett antal större projekt som befinner sig i olika stadier. Strandskolan, kvarteret Gåsen 7, där pågår arbetet med att få till ett bygglov avseende två stycken flyglar, drygt 20 stycken lägenheter, till den redan befintliga byggnaden. Länsstyrelsen har sagt ja men beslutet är överklagat. Nya brandstationen, Lindeshyttan7:8, byggnaden har tagit form och inflyttning skall ske i december Bagaren 10, nuvarande brandstationen, där pågår arbetet med att få fram ett bygglov. Då fastigheten är belägen mellan järnvägen och Kristinavägen så handlar det om att få till en så kallad "tyst sida" Ålkilsbacken, arbetet med grundläggning pågår. Någon gång under september månad kommer de första åtta våningarna att lyftas på plats. Totalt kommer det att bli 70 stycken lägenheter fördelat på två 8-våningshus. Första inflyttning är beräknad till sommaren Kvarteret Bulten, Kyrkberget 18:2, ny vårdcentral, arbetet pågår i samarbete med Region Örebro Län. Här skall byggas en ny vårdcentral samt ett 40-tal lägenheter. Beräknad inflytt våren Ny 7-9 skola, diskussioner pågår. Skall Stadsskogsskolan renoveras, skall det byggas nytt och isåfall, var skall den ligga och hur skall den byggas. Skall eventuellt vara klart till skolstart Bolaget omsätter drygt 130,0 Mnkr varav knappt 8,0 mnkr är intäkter från försäljning av skog samt industrifastigheter. Totalt sett så följer koncernen lagd budget. Stadshus- koncernen Jämfört med föregående år samma tid så har omsättningen ökat med 5,0 Mnkr till 213,0 Mnkr. Kostnaderna har under samma period ökat med 4,0 Mnkr. Avskrivningarna är drygt 3,0 Mnkr lägre jämfört med föregående år samma period. Anledningen till detta beror i huvudsak på införandet av K3-reglerna. När det gäller de finansiella kostnaderna så har dessa minskat med 0,5 Mnkr till knappt 17,0 Mnkr jämfört med samma period föregående år. Resultatet landar på knappt 33,2 Mnkr, vilket är drygt 13,6 Mnkr bättre än förra året. Detta beror bland annat på högre engångsintäkter samt ännu ej genomfört underhåll. Sammantaget är bedömningen att Stadshus- koncernen följer lagd budget. Måluppfyllelse inom koncernen I samband med årsskiftet 2014/2015 slutfördes den nya bolagsstrukturen i och med att aktierna i Besök Linde AB förvärvades av Linde Stadshus AB. Det som återstår är att utreda bildandet av ett Näringslivsbolag. Vidare så fortsätter arbetet med effektiviseringar i kommunkoncernen. Arbetet med genomförandet av lokaleffektiviseringar pågår. Ekonomi är i balans och den budget som är lagd för 2015 kommer att infrias. Delårsrapport januari-juni (69) 36

37 Ekonomiskt resultat och prognos Kommunens ekonomiska resultat per den sista juni 2015 visar ett positivt resultat på 49,4 Mnkr. Vid delåret 2014 per den sista juni uppgick resultatet till 48,2 Mnkr. Helårsprognosen för Lindesbergs kommun är ett överskott på 24,3 Mnkr. Resultaträkningen redovisar ett prognostiserat resultat som är 9,9 Mnkr bättre än budget. Verksamhetens nettokostnader visar ett överskott mot budget med 16,4 Mnkr. Skatteintäkter och statsbidrag redovisar ett underskott i helårsprognosen på 12,2 Mnkr. Prognosen på finansiella kostnader visar ett överskott på 5,7 Mnkr jämfört med budget. I delårsrapporten per den sista juni redovisas följande budgetavvikelser för nämnderna på helår: Socialnämnd -5,5 Mnkr Barn- och utbildningsnämnd -3,0 Mnkr Tillsammans uppgår det prognostiserade underskottet för nämnderna till 10,1 Mnkr. De största negativa avvikelserna återfinns inom följande verksamheter individ- o familj, gymnasiesärskola och fritidshem. En mer utförlig presentation finns i respektive nämnds verksamhetsuppföljning. Finansförvaltningen bidrar till att kommunens resultat för 2015 blir positivt. Prognosen för finansförvaltningen på helår är ett överskott mot budget på 20,0 Mnkr. Skatteprognosen är ifrån juni och jämfört mot budget så prognostiseras en negativ avvikelse med 12,2 Mnkr. Ett överskott på 8,0 Mnkr redovisas på helår på arbetsgivaravgifter, semesterlöneskuldsförändring och central lönepott. Övriga finansiella poster redovisar ett överskott med 24 Mnkr som beror på återbetalning av AFA premier, ca 10 Mnkr och en hyresreserv, ca 10 Mnkr som inte förbrukats under Övriga poster såsom finansiella kostnader och intäkter samt intäkt för internränta redovisar ett överskott på ca 4 Mnkr. Ett delårsbokslut för den gemensamma kommunala verksamheten har upprättats. Utfallet är per den sista juni ett resultat på 82,6 Mnkr och helårsprognosen är 63,2 Mnkr. Koncernen Linde Stadshus AB redovisar ett resultat per den sista juni på 33,2 Mnkr och helårsprognosen är 38,9 Mnkr. Att resultatet är 33,2 Mnkr beror på att FALAB-koncernen inte är i fas med underhållet. Kostnaderna för underhållet det första halvåret borde varit 6 Mnkr mer. Delårsrapport januari-juni (69) 37

38 Personal Personalstruktur Antalet tillsvidareanställda Förvaltning Kvinnor Kvinnor Män Män Totalt Totalt Barn- och utbildningsförvaltningen Bergslagens miljö- och byggförvaltning Kommunledningskontor Socialförvaltningen Tillväxtförvaltningen Totalt Kommunen juni hade Lindesbergs kommun 1799 tillsvidareanställda som tillsammans utgjorde 1640 årsarbetare. En tendens till ökad sysselsättningsgrad finns vilket är mycket glädjande. Andelen kvinnor utgör oförändrat 83 % av den totala arbetskraften. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron tenderar att stiga i hela riket. Lindesbergs kommun hade föregående år inte en ökning av sjukfrånvaron, vilket är glädjande. Det som skett under första halvåret 2015 är att det skett en ökning. Ökningen är ungefär en procentenhet. Det är socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen som främst uppvisar ökning. Ett aktivt arbete pågår för att stödja cheferna att följa upp sjukfrånvaro och försöka att tillse arbetsförmåga på hel- eller deltid för sina medarbetare som drabbats av sjukskrivning. Detta arbete behöver göras i kombination med ett aktivt förebyggande arbete så att inte heller andra medarbetare på sikt drabbas av sjukskrivning. All sjukfrånvaro kan inte arbetsgivaren påverka men där det är möjligt, där ska det göras genom ett aktivt arbetsmiljöarbete. Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Kön Kvinnor 5,27 6,64 Män 2,79 3,04 Totalt 4,77 5,89 Sjukfrånvaro kvinnor per åldersgrupp, i procent av ordinarie arbetstid Ålder år och yngre 2,63 5, år 4,97 5,76 50 år och äldre 6,17 7,99 Totalt 5,27 6,64 Delårsrapport januari-juni (69) 38

39 Sjukfrånvaro män per åldersgrupp, i procent av ordinarie arbetstid Ålder år och yngre 0,00 1, år 2,94 2,08 50 år och äldre 3,45 4,79 Totalt 2,79 3,04 Sjukfrånvaro per förvaltning, i procent av ordinarie arbetstid Förvaltning Barn- och utbildningsförvaltningen 4,45 5,45 Bergslagens miljö och byggförvaltning 4,48 4,75 Kommunledningskontor 6,86 5,52 Socialförvaltningen 4,98 6,94 Tillväxtförvaltningen 2,97 2,76 Totalt 4,77 5,89 Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer, i procent av total sjukfrånvarotid per förvaltning Förvaltning Kvinnor Män Totalt Barn- och utbildningsförvaltningen 53,09 51,32 52,85 Bergslagens miljö och byggförvaltning 64,24 3,37 51,31 Kommunledningskontor 38,00 35,96 37,77 Socialförvaltningen 46,42 18,65 44,86 Tillväxtförvaltningen 53,34 20,08 48,43 Totalt 48,89 36,47 47,66 Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer, i procent av total sjukfrånvarotid per åldersgrupp Ålder år och yngre 2,61 15, år 50,65 47,64 50 år och äldre 52,73 52,37 Totalt 50,64 47,66 Delårsrapport januari-juni (69) 39