Tryggt och Säkert särskilt boende i Nacka

2011-06-27 1 (36) RAPPORT Tryggt och Säkert särskilt boende i Nacka en rapport från pilotprojektet Nacka Seniorcenter Ektorp Kerstin Seipel, projektledare, Nacka kommun Dr. Tommy Rosenberg, Kunskapscentrum för äldres säkerhet, Karlstad 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 INTRODUKTION... 4 1 BAKGRUND... 4 1.1 Kort beskrivning av Nacka Seniorcenter Ektorp... 6 2 MÅL... 6 3 SYFTE... 6 4 ORGANISATION AV IMPLEMENTERINGEN AV SAFE ELDERLY PÅ SC EKTORP... 7 5 GENOMFÖRANDE... 9 5.1 Kort beskrivning av genomförande på SC Ektorp... 9 5.2 Modell för genomförande... 10 5.2.1 Framtagning av modellen... 10 5.2.2 Exempel på SC Ektorps systematiska säkerhetsarbete... 11 6 KOSTNADER... 12 7 RESULTAT... 13 7.1 Nacka kommuns arbete för äldre säkerhet i stora drag... 13 7.2 Övergripande bedömning av SC Ektorps arbete... 14 7.3 Egen utvärdering... 15 7.4 Sammanfattning av SC Ektorps styrkor i trygg och säkerhetsarbetet... 16 7.4.1 Utveckling i stort av det systematiska arbetet på SC Ektorp... 16 7.4.2 Utveckling i stort av varje indikator... 18 7.5 Områden för förbättring... 19 7.6 Utförlig beskrivning av varje indikator... 20 8 EFFEKT... 32 9 FORTSATT ARBETE... 32 REFERENSER OCH INSPIRATION... 34 Förkortningar/ordlista... 36 2

SAMMANFATTNING Nacka kommun har de senaste tre åren i samarbete med Kunskapscentrum för Äldres säkerhet i Karlstad arbetat med att implementera Safe Elderly indikatorer från WHO Collaborating Centre on Community Safety Promotion, i ett av Nackas 13 särskilda boenden, Nacka Seniorcenter Ektorp. Under den här tiden har Safe Elderly indikatorerna använts och modifierats till en praktisk modell, mer tillämpbar för särskilda boenden. Syftet med arbetet är att öka tryggheten och säkerheten för de boende och deras anhöriga genom att arbeta förebyggande, långsiktigt och systematiskt, för att minska skador och att lära av inträffade skador så att dessa kan undvikas i framtiden. I detta första skede är fokus på fallrelaterade skador, olycksfalls skador, skador till följd av våld mot andra och självtillfogade skador. Arbetet sker enligt en beprövad modell för att bedriva systematiskt säkerhetsarbete på olika nivåer. Vidare har andra aspekter såsom genus beaktats i åtgärderna för seniorsäkerhetsarbetet. Syftet med projektet var också att skapa intresse och förutsättningar för ökad säkerhet för äldre personer även på andra äldreboenden och verksamheter i Nacka kommun, i andra kommuner i Sverige och internationellt I december 2010 var Nacka seniorcenter Ektorp klart för certifiering. Site visit gjordes på uppdrag av WHO Collaborating Centre on Community Safety Promotion för att säkerställa att säkerhetsarbetet i praktiken sker enligt den skrivna ansökan. Parterna skrev under International Safe Elderly Agreement i mars 2011. Nacka Seniorcenter Ektorp är först i Sverige och troligen även internationellt med ett certifierat trygg och säkerhetsarbetet för äldre personer i särskilt boende. Målet för Nacka Seniorcenter Ektorp är att handlingsplaner och rutiner utarbetas för ökad trygghet och säkerhet och blir väl förankrat hos såväl all personal, kunder och deras anhöriga så att risksituationer och riskmiljöer undanröjs och att genus- och åldersrelaterade insatser vidtas vid behov. Nacka SC Ektorp har fokuserat på HUR arbetet görs och inte bara på VAD som har gjorts eller görs. Arbetet på Nacka SC Ektorp bygger på insikten att det finns en stor potential till förbättringar, inte minst genom att göra säkerhetsarbetet mer systematiskt och långsiktigt. Ett utvärderingssystem för Egen utvärdering som införts för såväl varje indikator som för helheten har visat sig viktigt för att få överblick och styrning av arbetet. Självskattningen används för egen betygssättning och utvärdering av förbättringsarbetet där styrkor och förbättringsområden blir identifierade. Exempel på ett förbättringsområde är att ett datoriserat dataprogram för statistikföring kommer att införas så att det lättare går att gruppera data. Användarvänligt material har producerats som andra kan ta del av. Tanken är att detta material ska vara under kontinuerlig utveckling och de som arbetar med modellen har möjlighet att påverka innehållet. Effekter av förbättringsarbetet och vidtagna åtgärder under implementeringstiden har börjat visa sig, t ex upplevelsen av ett förhöjt skadeförebyggande medvetande bland personalen och en ökad känsla av sammanhang och stolthet över arbetet. Detta framkom i samband med intervjuer som presenteras i en film. SC Ektorp har ännu ingen utförlig statistik för att kunna visa på kvantitativa effekter av sitt arbete. Processen med att arbeta enligt Safe Elderly indikatorerna har också upplevts vara till stor hjälp att vidmakthålla och höja verksamheten över lagstadgade krav. Nacka har beslutat att fortsätta implementeringen av den utvecklade modellen och det har nu påbörjats i 10 av Nackas 12 övriga särskilda boenden. 3

INTRODUKTION Trygg och säker äldreomsorg på Nacka Seniorcenter Ektorp - certifiering av särskilt boende Här ges en översikt av säkerhetsarbetet och resultat i Nacka Seniorcenter Ektorp. Hela certifieringsarbetet och ansökan finns på webbadress: http://www.nacka.se/underwebbar/seniorcenter/ektorp/sidor/tryggochs%c3%a4ker.aspx 1 BAKGRUND I Nacka bor 90 000 personer och antalet invånare ökar stadigt. I kommunens alla verksamheter arbetar närmare 4000 personer. Fakta om kommunen finns på www.nacka.se samt i FHIs kommunala basfakta 1. Utvecklingen av antalet äldre personer de kommande åren är viktig att försöka förutse eftersom de kan ha behov av kommunal service såsom hemtjänst eller särskilt boende. Nedan visas hur antalet äldre personer troligen kommer att utvecklas i Nacka kommun de närmaste åren 2 Prognos över förändring av antalet äldre personer (i procent) Ålder 2010 2011 2012 2013 80-89 0,3 0,6 2,7 0,6 90 år och äldre 7,0 6,7 1,4 1,8 Ett av Nacka kommuns åtta övergripande politiska mål är att vara en trygg och säker kommun. År 2000 blev Nacka certifierad som en Säker och Trygg kommun enligt internationell standard av WHO Collaborating Centre on Community Safety Promotion, Karolinska institutet, Stockholm. Nacka kommun blev återcertifierat i december 2010. Säkerhet och trygghet är viktiga komponenter för äldres livskvalitet och välbefinnande. Nästan två tredjedelar av alla dödsolyckor (65 %) och nästan hälften av alla slutenvårdstillfällen (47 %) till följd av olyckshändelser drabbar personer 65 år eller äldre. Detta fastän denna åldersgrupp endast utgör drygt 17 procent av befolkningen 3 Överrepresentation av äldre i skadestatistiken och den framtida demografiska utvecklingen redovisas av bland andra Nationellt Centrum för erfarenhetsåterföring från Olyckor, NCO i såväl Olyckor i siffror som i en särskild Äldreskadeatlas. Äldres skadeproblematik gäller nationellt liksom i hela västvärlden, vilket även har redovisats av OECD i projektet Emerging risks (2006) samt av Räddningsverket och Kunskapscentrum för äldres säkerhet Skador bland äldre personer i Sverige (NCO 2008:9). Förutom att orsaka stort lidande innebär enbart äldres fallolyckor stora kostnader för samhället med cirka 5 miljarder kronor varje år 4. Därför är en av de prioriterade uppgifterna för Nacka kommun idag att arbeta för äldres ökade trygghet och säkerhet. Som en del i det arbetet togs 2008 ett arbetsmaterial fram tillsammans med 1 http://www.fhi.se/statistik-uppfoljning/kommunala-basfakta-kbf/faktablad-ar-2010/?folder=/documents/statistikuppfoljning/kbf/2010/01+stockholms+l%c3%a4n/ Nacka 0182 2 http://www.nacka.se/underwebbar/mal_budget/befolkningen/sidor/default.aspx 3 NCO 2008:9 4 www.msb.se 4

olika interna referensgrupper, med indikatorerna för Safe Elderly från WHO Collaborating Centre on Community Safety Promotion som underlag. Under 2009 och 2010 tillämpades indikatorerna och arbetsmaterialet utvecklades utifrån de behov och förutsättningar som råder på särskilda boenden. Särskilda boenden är en boendeform som anpassats för äldre med stort behov av omsorg. Processen att arbeta trygghetsskapande och skadeförebyggande enligt de sju indikatorerna 5, har nu lett fram till certifiering av Trygg och Säker Äldreomsorg på Nacka Seniorcenter Ektorp. Nacka Seniorcenter Ektorp är först i Sverige och troligen även internationellt med ett certifierat trygg och säkerhetsarbetet för äldre personer i särskilt boende. Arbetet för att öka äldres säkerhet har flera dimensioner inte minst när det gäller multipla bakomliggande orsaker till olyckor bland äldre. Detta innebär ett flexibelt arbete med stor lyhördhet för seniorverksamheternas behov och de äldres särskilda problem och förutsättningar. Arbetet bygger på insikten att det finns en stor potential till förbättringar, inte minst genom att göra säkerhetsarbetet mer systematiskt och långsiktigt. En viktig förutsättning för att bli ett tryggt och säkert särskilt boende är att verksamheten även uppfyller samtliga krav som rör trygghet och säkerhet som myndigheterna ställer (till exempel HSL, SOL, LSO). Processen med att arbeta enligt Safe Elderly indikatorerna är till stor hjälp att vidmakthålla och höja verksamheten över lagstadgade krav (se Bild 1). Bild 1 5 http://www.phs.ki.se/csp/pdf/indicators2005/indicators_safe_elderlymirjanamilankov2005.pdf 5

1.1 Kort beskrivning av Nacka Seniorcenter Ektorp Nacka Seniorcenter Ektorp, i fortsättningen refererad till som SC Ektorp, har 118 platser/rum varav 20 platser är avsedda för demensvård. I september 2010 fanns det 110 boende, i fortsättningen refererade till som kunder, 85 kvinnor och 25 män med en medelålder av 86,5 år, medianen var 88 år. Rummen har hall, WC och dusch samt enklare form av kok och diskmöjligheter. Personalen utgörs av en chef och två biträdande chefer med bl.a. grundkompetenser som sjuksköterska och kostekonom. Vidare finns sjukgymnaster, arbetsterapeuter, sjuksköterskor, undersköterskor, vårdbiträden, arbetsterapibiträden, kock/kokerska, ekonomibiträden och vaktmästare. För kundernas stöd och service finns även läkare, tandläkare, medicinsk fotvårdsterapeut, hårfrisörska, kök/restaurang, café, bibliotek, IT-café. SC Ektorp är en mötesplats och boende för äldre och har många aktiviteter. Strävan är att skapa och vidmakthålla en trygg och säker miljö för äldre där deras delaktighet och behov av vård och omsorg av god kvalitet ska vara styrande i alla insatser. Aktivering och rehabilitering ingår som en naturlig del i vardagen. Sjukgymnaster och arbetsterapeuter finns i tjänst alla vardagar och kan erbjuda individuellt anpassade insatser. Det finns även ett stort gym och en trädgård med möjlighet till utomhusaktiviteter. Sjuksköterskor tjänstgör alla vardagar. Övriga tider finns avtal och samarbete med landstingets ASIH (Avancerad sjukvård i hemmet) för medicinska jourinsatser. Läkare besöker Seniorcentret en dag i veckan samt efter behov. Avtal finns för kostnadsfri munhälsobedömning som visat vara särskilt viktigt för äldre personers livskvalitet och hälsa 6. På SC Ektorp finns ett aktivt kvalitetsråd som kontinuerligt arbetar med utveckling av verksamheten. 2 MÅL Införa och anpassa modellen Safe Elderly till särskilt boende för äldre. 3 SYFTE Äldre är en prioriterad grupp i Nackas Trygg- och säkerhetsarbete. Som en del i det arbetet har Safe Elderly indikatorerna tillämpats på ett särskilt boende, Nacka Seniorcenter Ektorp, som har agerat pilot. Pilotprojektet har lett till ett certifieringsarbete som syftar till att: öka tryggheten och säkerheten för kunderna genom att arbeta förebyggande, långsiktigt och systematisk samt identifiera bakomliggande faktorer för att minska skador och att lära av inträffade skador (olycksfall) så att dessa kan undvikas i framtiden och på så sätt öka livskvaliteten. skapa intresse och förutsättningar för ökad säkerhet för äldre personer även på andra äldreboenden och verksamheter i Nacka kommun, i andra kommuner i Sverige och internationellt. 6 Barmé M och Mustafa D (2010) Tidig identifiering av munvårdsbehov hos äldre via förebyggande hälsosamtal, Karolinska institutet, Stockholm 6

4 ORGANISATION AV IMPLEMENTERINGEN AV SAFE ELDERLY PÅ SC EKTORP Att bli ett tryggt och säkert särskilt boende är en process som innebär att ledningen för verksamheten: skapar miljöer och arbetssätt som ökar tryggheten och minskar sannolikheten för skador för såväl kunderna och deras anhöriga som personal skapar förutsättningar och stöd till kunderna att välja ett mindre riskfyllt beteende och hälsofrämjande livsstil. Detta innebär bland annat att kunderna och deras anhöriga görs medvetna om sitt eget ansvar. skapar förutsättningar för verksamheten genom att ge specifikt stöd åt de mest utsatta individerna/grupperna och till dem som inte själva kan vidta trygghetsskapande och skadeförebyggande åtgärder. Under pilotprojekt tiden var SC Ektorps organisations sammanställning sådan att ansvarig för Trygg- och säkerhetsarbetet var chefen för SC Ektorp och som till sin hjälp hade Styrgruppen för Trygg och Säker som omfattade delar av den befintliga ansvariga ledningsgruppen. Organisationen framgår nedan (se bild 2). Bild 2. 7

Styrgruppen träffades ca 1 gång per månad under projekttiden för att gå igenom olika frågor angående införande av trygg- och säkerhetsarbetet, prioritera åtgärder utifrån skaderiskgrad och kostnader liksom att diskutera genomförande av åtgärderna samt dela upp uppgifterna emellan sig och för att utvärdera de åtgärder som har satts in. Resultatenhetschefen, som också ansvarar för budgeten, har det yttersta ansvaret för att åtgärderna genomförs. Då projektet nu är avslutat har trygg- och säkerhetsarbetet blivit en del i det dagliga arbetet. Styrgruppen har upplösts och deras arbete ingår nu som en naturlig del i hela ledningsgruppen. Se även informationen om Ektorp ovan. Kerstin Seipel, Nacka kommun, Stab Trygg och Säker har varit projektledare. Gabriella Nyhäll, Nacka kommun, Socialtjänsten Äldre har ansvar för att föra över erfarenheter från Ektorp till övriga särskilda boenden i kommunen. Totalt finns 13 särskilda boenden i kommunen varav 9 är privata. Implementeringen av arbetet har direkt anknytning till en styrgrupp där chefen för Socialtjänsten Äldre ingår, riskmanager från Stab Trygg och Säker liksom direktören för Hållbar utveckling som i sin tur har koppling till de lokala politikerna. Dr. Tommy Rosenberg, Kunskapscentrum för äldres säkerhet, Karlstad har varit rådgivare i arbetet. 8

5 GENOMFÖRANDE 5.1 Kort beskrivning av genomförande på SC Ektorp December 2010 SC Ektorp klart för certifiering Mars 2011 Certifieringsceremoni genomförd Bild 3 9

5.2 Modell för genomförande Arbetet har skett utifrån WHO Collaborating Centre on Community Safety Promotion indikatorer Safe Elderly samt en modifiering av Deming s loop för det systematiska förbättringsarbetet 7. De sju indikatorerna för Safe Elderly har beslutats i samråd mellan WHO Collaborating Centre on Community Safety Promotion och dess åtta Certifying Centres runt om i världen. 5.2.1 Framtagning av modellen I framtagandet av Ansökan för certifiering av Tryggt och säkert särskilt boende för äldre gjordes 2008 en omvärldsbevakning angående arbetet omkring säkerhet och kvalitet internationellt, särskilt inom nätverket säkra och trygga kommuner, nationellt i andra kommuner och i verksamheter för särskilda boenden. Omvärldsbevakningen visade att detta projekt är pionjär inom området och att inga liknande certifieringsmodeller för särskilda boenden fanns. Dock fanns andra säkerhetsronder, fallrapportering, forskning och dylikt att hämta kunskap och inspiration ifrån. Vidare kontaktades de olika aktörerna för de särskilda boendena för att diskutera och väcka intresse för certifieringen. Två olika referensgrupper bildades. Den första bestod av anhöriga, äldreorganisationer, boende etc. och kallas kundgrupp (NGO). Kundgruppen delades upp i anhöriggrupp och medlemmar i frivilligorganisationer samt att projektledaren deltog i sk boenderåd på verksamheterna. Den andra bestod av verksamhetschefer, kvalitetsutvecklare, sköterskor och medarbetare på de särskilda boendena etc. och kallas medicinsk- och verksamhetsnära grupp. Alla fick samma information om projektet. Den medicinskt och verksamhetsnära gruppen fick svara på ett frågeformulär angående deras nuvarande säkerhetsarbete på verksamheterna. Sammankomsterna med dessa grupper bestod av ett gemensamt möte med vardera grupp i dess helhet. Olika områden (t ex fysisk miljö, psykosocial miljö, friskvård, kost, brand etc.) delades upp mellan de olika medlemmarna som arbetade vidare med sitt specifika område Vid sammankomster och med e-post korrespondens med dessa grupper togs relevanta kriterier fram. Gensvaret och intresset för framtagande av kriterier till Tryggt och säkert särskilt boende var stort och sju av elva särskilda boenden bidrog med representanter (övriga visade intresse men kunde inte delta på grund av tidsbrist). En tredje referensgrupp kom också att bestå av personer från WHO CCCSP och andra utanför Nacka kommun inom Säker och tryggarbete. En styrgrupp bildades bestående av direktören av Hållbar utveckling, enhetschefen för Socialtjänsten Äldre, folkhälsoplanerare och projektledaren som träffades var tredje vecka för diskussioner och fastställande av kriterier samt framtagande av ansökan till att bli certifierad. En prototyp i form av en matris innehållande kriterier för certifieringen skapades. Den blev underlag för diskussion i referensgrupperna och styrgruppen och senare framtagande av ansökan. Styrgruppen beslöt följande angående kriterierna för certifieringen: 7 Deming W.E (1986) Out of the Crisis. Massachusetts Institute of Technology. Cambridge, Massachusetts, USA och Socialstyrelsen (2007) Systematiskt arbete för äldres säkerhet, IMS, Stockholm 10

Ansökan för certifiering av Trygga och säkra särskilda boenden måste avgränsas genom att identifiera direkta och indirekta orsaker till skada. Fokus ska ligga på olyckor, hot och våld och självförvållade skador. Säkerheten ska höjas med generella åtgärder d v s sådant som ger en bred effekt, t ex Trygg- och Säkerhetsrond (se Trygg- och Säkerhetsrond för särskilda boenden) eller utbildningssatsningar för medarbetare. Individens direkta behov måste också komma fram. I samråd med referensgrupperna och styrgruppen beslutades att det primära med trygg- och säkerhetsarbete är systematiken. Därför lades största vikt vid att sökanden ska klargöra hur man går tillväga med det systematiska arbetet och vem som har ansvaret. 5.2.2 Exempel på SC Ektorps systematiska säkerhetsarbete I SC Ektorp har stor vikt lagts vid att verksamheten bedrivs på ett systematiskt sätt med fördelat ansvar för verksamhetens olika delar. Arbetet sker enligt en beprövad modell för att bedriva systematiskt säkerhetsarbete på olika nivåer (se bild 4). Bild 4. Modellen 8 för det systematiska säkerhetsarbetet, med sin första grund i Sverige i utvecklingen av räddningstjänsten, utgår från att man först kartlägger riskbilden för de äldre och den verksamhet som bedrivs. Därefter planerar man vad som ska göras för trygg- och säkerhetsarbetet, t ex skapa en organisation, utforma mål och handlingsplaner och förankrar dessa för att kunna börja genomföra planerna. I det skadeförebyggande arbetet har Haddons åtgärdsstrategier 9 använts för att hitta lösningar på åtgärder. De går dels ut på att undanröja risker i miljön, och dels ut på att motivera och stödja de äldre för att förhindra skador. I det fallskadeförebyggande arbetet t ex identifieras fallbenägna kunder redan innan inflyttning. Efter inflyttning identifieras risker för fall- och fallskador i deras närmaste miljö och åtgärdas efter de olika strategierna t ex hala trappsteg; anti-halk markeringstejp sattes på alla trappsteg. Det både varnar för risken och modifierar risken. En boende kan bli erbjuden att pröva halksockor och även fallskyddsbyxor utrusta för att klara risken (i detta fall för att undvika en höftledsfraktur). Samma person kan också bli erbjuden särskild balansträning träna och instruera för att kunna 8 Rosenberg T (1998 och 2002). 9 Haddon W Jr (1980) The basic strategies for reducing damage from hazards of all kinds Hazard prevention;16:8-12. 11

hantera fallrisken bättre. Om fallen mestadels sker på natten vid uppresning för att gå på t ex toaletten kan en rörelsedetektor installeras som larmar personal som kan komma och hjälpa till; varna för risken. Under processens gång har arbetet och erfarenheterna dokumenterats så att resultat och effekter kan bedömas och användas vid utvärdering. På så sätt arbetar man här för en ständig förbättring av trygg- och säkerhetsarbetet. Beskrivning finns av de förbättringsområden som identifierats och som måste arbetas vidare med för att verksamheten ska bli ännu tryggare och säkrare. Dessa finns på en särskild blankett Sammanfattning av förbättringsområden i slutet av certifieringsdokumentet. Denna (tillsammans med självskattningssystemet efter varje indikator) används för utvärderingarna som visar på de förbättringar som finns samt nya utvecklings/förbättringsområden som identifierats och åtgärdas. En särskild Trygg- och Säkerhetsrond genomförs och dokumenteras. 6 KOSTNADER Den största kostnaden är tid för personalen. Man bör räkna med att avsätta en projektledare på 30-40% för att hålla ihop arbetet och driva det vidare på ett särskilt boende. På SC Ektorp har det funnits en projektledare som har gjort just detta. Nacka kommun har även en projekt- ledare som hjälper till med implementeringen på de övriga särskilda boendena på ca 75 % av heltid. Detta beror förstås på hur många särskilda boenden man har i sin kommun och hur många som är intresserade av att gå in i trygg och Säkerhetsarbetet. Nedan följer ett exempel på den kostnad som har varit för SC Ektorp. Trygg o Säkerhets arbete Ektorp jan 2009- dec 2010 24 mån Möten Personal Workshop 21 a 2 timmar 9 1 med ca 70 personal Ca 200 000 60 000 Fokusgrupp Projektledare Material 1 1 30 % 5000 325 000 20000 Ca Summa för implementering: 610 000 kr Tabell 1 12

7 RESULTAT 7.1 Nacka kommuns arbete för äldre säkerhet i stora drag Sveriges kommuner har enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, (MSB) blivit bättre på säkerhets- och skadeförebyggande arbete inom äldreområdet jämfört med åren 2004 och 2007. Det visar enkätundersökningen från MSB och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Skadeförebyggande arbete för äldre, 2010 10. Enkätundersökningen har besvarats av 77 procent av landets kommuner och är en uppföljning på motsvarande undersökningar som genomfördes 2004 respektive 2007. En större andel kommuner genomför nu olika åtgärder i syfte att förebygga skador hos äldre. Undersökningen visar bland annat att 60 procent av de kommuner som svarat på enkäten har ett skrivet handlingsprogram för skadeförebyggande åtgärder för äldre. Samverkan och samordning såväl mellan förvaltningar inom kommunen som mellan kommunen och primärvården/ andra organisationer behöver dock utvecklas och stärkas. SKL:s rapport Öppna jämförelser Trygghet och Säkerhet 2010 visar bland annat att antal sjukhusvårdade per 100 000 till följd av oavsiktliga skador i Nacka kommun är oförändrat sedan perioden 2004-2007 och relativt lågt i jämförelsen med andra kommuner i Sverige (grön markering i SKL:s tabell) 11 Detsamma gäller bränder med egendomsskador. Antalet våldsbrott har dock ökat sedan jämförelserna 2004-2007. Nacka ligger också sämre till när det gäller fallskador för personer över 80 år enligt SKL:s rapport Öppna jämförelser 2010 12 (mellan åren 2007-2009). I Nacka kommun utvecklas nu såväl samverkan som samordning mellan olika kommunala förvaltningar och mellan kommun och landsting i arbetet med att öka äldres säkerhet och trygghet. Redan i kommunens folkhälsorapport 2008 pekas fyra områden ut som prioriterade: minska alkoholkonsumtion, förbättra psykisk hälsa, minska övervikt och äldres hälsa. Trygg och säker är en enhet i Nacka kommun som arbetar övergripande med olycksförebyggande frågor, internt skydd, övergripande ansvar för kris- och katastrofberedskap samt brottsförebyggande åtgärder. Enheten är centrum för kartläggning och analys av kommunens övergripande mål att vara en trygg och säker kommun. I enhetens uppgift ingår även att samordna kommunens säkerhets- och trygghetsarbete; dels för kommunens egna verksamheter och dels för organisationer som bedriver verksamhet åt Nacka kommun, ha det övergripande ansvaret för kommunens försäkringar samt sköta omvärldsbevakning inom aktuella områden. I en delrapport redovisas erfarenheter från projektet I Nacka står vi stadigt- Utvärdering av fallskadeprojekt 2009. I den framgår att de äldres medelvärde av självskattning av hälsa har ökat. Vidare att samarbete i team (arbetsterapeut, sjukgymnast, dietist, distriktssköterska) har utvecklats samt att kunskapen och medvetenheten om risker för fall har ökat bland äldre och personal inom hemtjänst, vårdcentraler, i kommunen och landstinget. Projektet avslutades i slutet av 2009 och är nu en del i ordinär verksamhet med fortsatt samverkan mellan kommun och landsting 13. Ett annat exempel på kommunens arbete är Måltidsprojektet som startade 2007 inom äldreenheten, som är en del av kommunens socialtjänst. Syftet med projektet är att måltidssituationen ska bli så 10 https://www.msb.se/upload/nyheter_press/skadef%c3%b6rebyggande%20arbete%20f%c3%b6r%20%c3%a4ldre_ webb.pdf 11 http://brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/doc39861_1.pdf bilaga 3 Tabeller 12 http://brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/doc39863_1.pdf bilaga 4 ind 19.) 13 http://www.nacka.se/web/politik_organisation/projekt_samverkan/aldreomsorg/documents/f allskadeprojekt.pdf 13

trevlig och lugn som möjligt för att främja födointaget. Det innebär också att social samvaro ökar 14. Ungefär samtidigt startade också uppsökande verksamhet bland äldre personer, 75 år eller äldre. Syftet är att öka kunskaperna om vilka stödinsatser som kan fås genom äldreomsorgen samt att öka kunskaperna om skadeförebyggande insatser. Ett annat syfte är att om möjligt förbättra livssituationen för anhörig/ närstående så att förutsättningarna för att orka med den dagliga situationen förbättras. Med ökad kunskap om olika stödinsatser skapas förutsättningar för att den dagliga situationen blir bättre både för den som vårdar och den som blir vårdad. Målgruppen för detta projekt är personer 80 år eller äldre som för närvarande inte har någon insats via äldreomsorgen 15. 7.2 Övergripande bedömning av SC Ektorps arbete Konceptet Safe Elderly är ett initiativ som omfattar hela den äldre befolkningen i ett lokalsamhälle. SC Ektorp är en del av Nacka kommuns arbete och en särskild vårdinrättning i kommunen. SC Ektorps redovisade modell är inspirerad av Safe Elderly indikatorerna, som är mycket generella. Högsta ansvaret för verksamheten ligger på den lokala politiken (som juridisk person). Verksamhetschefen ansvarar dock för ledningen av den direkta dagliga verksamheten och utvecklingen (management). Verksamhetschefen har specifikt ansvar enligt olika regelverk. Säkerhetsarbetet är en skyldighet för kommunen och dess former utgörs av väl inarbetade rutiner. Nacka Seniorcenter Ektorp bedöms genom sitt hittills utvecklade och pågående säkerhetsarbete ytterligare ökat säkerheten och tryggheten för de boende och deras anhöriga utöver deras skyldighet enligt lag. Det bör observeras att indikatorerna är medvetet öppna och anger ram och VAD som ska göras, men inte genomförande dvs. HUR arbetet bör ske. Framförallt det senare bör anpassa till varje boende och verksamhet. Exempel på HUR är: Redovisa hur anhöriga är involverade i trygg- och säkerhetsarbetet? Svar: Anhöriga bjuds in till anhörigträff ca 2 ggr per år. Varje kund har en kontaktperson som för dialog med de anhöriga om kundernas hälsa, problem och behov. Det utvärderingssystem för Egen utvärdering (se Bild 5) som införts för såväl varje indikator som helheten har visat sig viktig i arbetet för att få överblick och styrning av arbetet. Självskattningen används för egen betygssättning och utvärdering av förbättringsarbetet. En sammanfattning av självskattningen finns i början av certifieringsdokumentet som visar styrkor och förbättringsområden. Den grafiska utformningen gör det möjligt att användas i erfarenhetsutbyte med andra kommande certifierade särskilda boende. Svar på HUR-frågor är en styrka i Nackas arbete och kan liksom den här införda självbedömningen med fördel användas även av andra. Arbetet har skapat intresse såväl lokalt som nationellt och internationellt. 14 http://www.nacka.se/web/politik_organisation/projekt_samverkan/aldreomsorg/maltidsprojektet/sidor/vad_hander_i_ maltidsprojektet.aspx 15 http://www.nacka.se/web/omsorg_stod/aldreomsorg/documents/uppsokande_verksamhet_utvardering2009.pdf 14

Nedan ges en översiktlig bild av trygghets- och säkerhetsarbetet i SC Ektorp. Övergripande självskattning framgår i Bild 5 Egen utvärdering. Inom parentes anges i Bild 5 bedömda utgångsvärden 2007. 7.3 Egen utvärdering Sammanfattning genom självskattning av SC Ektorps trygg- och säkerhetsarbete och utveckling 2007 till mars 2011 (x markerat) Styrkor Förbättringsområden Områden/ Indikator Organisation 1 Policy och mål 2 Åtgärder 3 Särskilda behov 4 Dokumentation 5 Uppföljning, Utvärdering 6 Erfarenhetsutbyte 7 Mycket bra Godkänt På god väg Påbörjat Ej påbörjat X (2007) X (2007) X (2007) X (2007) X (2007) X (2007) X (2007) Bild 5 15

7.4 Sammanfattning av SC Ektorps styrkor i trygg och säkerhetsarbetet Att ansöka om att bli ett Tryggt och säkert särskilt boende är en process. Kontinuerlig förbättring och hållbarhet är två nyckelord som driver arbetet framåt. 7.4.1 Utveckling i stort av det systematiska arbetet på SC Ektorp Fokus 2007 Bild 6 Hela processen i fokus 2011 De sju Safe Elderly indikatorerna beskriver VAD som ska finnas med för att säkerhetsarbetet ska bedrivas i enlighet med de erfarenheter och den praxis som finns inom Safe Community generellt. Därför har det varit viktigt för projektledningen att inledningsvis förmedla tankarna bakom systematiken i säkerhetsarbetet och kraven för certifiering till ledningen och personal på Ektorp samt att vara lyhörd för deras tankar och synpunkter. På det sättet skapades en gemensam plattform för det fortsatta arbetet. Eftersom Ektorp är först så fanns det ingen mall eller körschema för arbetet med de sju indikatorerna för särskilt boende för äldre. Detta gjorde det svårt för ledning och personal att förstå om och att det finns samband mellan de olika indikatorerna. För många av medarbetarna var begreppet indikatorer abstrakt. Projektledningen fick under arbetet flera gånger förklara innebörden av indikatorer och hur de olika delarna passade in i varandra. Projektledningen försökte skapa ökad förståelsen genom att kalla indikatorerna för kännetecken, eller ingredienser. Det blev därmed lättare att förstå att indikatorerna beskriver vad ett gott säkerhetsarbete ska innehålla och vad som ger möjlighet till certifiering. För arbetsprocessen fanns inte någon tidigare mall eller metod att tillgå. Projektledningen valde därför att tillämpa Demings-loop samt tankarna bakom och innehållet i Socialstyrelsens och Räddningsverkets skrift Systematiskt arbetet för äldres säkerhet. På det sättet fick man en sekvensell beskrivning av arbetsgång och exempel på innehåll och åtgärder inom de olika indikatorerna som gjorde det lättare att komma igång och förstå hur de olika delarna hänger samman. Därefter kunde det konkreta arbetet och modifieringen av innehållet i indikatorerna påbörjas för att på bästa sätt motsvara de äldres problem och behov samt de krav som ställs för verksamheten i 16

särskilt boende. Arbetet tar tid. Projektledningen har ofta fått leda och påminna ansvariga för de olika verksamheterna att komma in med underlag, till exempel egen statistik. Det har dock varit viktigt att inte gå för fort fram för till syvende og sidst ska alla förstå sin del och roll i arbetet. Ledningen för SC Ektorp har varit lyhörda och tillmötesgående för de behov som finns för att komma vidare i det systematiska säkerhetsarbetet, vilket är en förutsättning för att arbetet nu lett fram till en certifiering. Den snabba samhällsutvecklingen och förändringar i kommunerna innebär att det inte längre finns någon enskild ledarskapsstrategi för att utveckla verksamheter för systematisk skadeprevention. Det gäller istället att utvecklas och förbättras genom flera och behovsstyrda strategier, som hela tiden måsta anpassas till nya förutsättningar, erfarenheter och forskningsresultat. Goda förebilder måste sökas som ger stimulans och tips i ett ständigt pågående arbete. Även de äldre själva förändras övertid och får nya behov, krav och förutsättningar. Projektledning har studerat verksamheterna vid särskilda boenden i Nacka och andra delar i landet inte minst forskning- för att få en uppfattning om var Ektorp står i förhållande till dem och för att få tips på olika förbättringsåtgärder genom den senaste forskningen på området framförallt i Sverige. Benchmarking är en viktig verksamhet som sällan genomförs i kommunerna. Omvärldsanalys och benchmarking inom det skadeförebyggande området bör ingå i ledningens utbildning. Egen utvärdering (se bild 4) är nytt för certifiering av äldres säkerhet. Under arbetets gång har SC Ektorp kunnat stanna upp och få en överblick av hur arbetet fortskridit. För ledningen och personalen har mallen för Egen utvärdering blivit ett nytt sätt att följa och dokumentera det egna utvecklingsarbetet på ett strukturerat sätt. Det har blivit mycket vikigt för att få en överblick av arbetet då Egen utvärdering har införts för såväl varje indikator som för helheten. Egen utvärdering används nu för egen betygssättning och utvärdering av förbättringsarbetet. Grunden för all verksamhet är att kunna se och förstå vad man håller på med. Genom systematiken och krav på dokumentation blev arbetssättet tydligare och en tryggare och säkrare miljö för äldre blev mer möjlig att åstadkomma. Arbetet för att öka äldres säkerhet har flera dimensioner inte minst när det gäller multipla bakomliggande orsaker till olyckor bland äldre. Utbildning av ledning och personal samt projektledning i systematiskt säkerhetsarbete bör komma in tidigt i utvecklingsarbetet. På SC Ektorp kom man tidigt fram till att använda Haddons strategier i det förebyggande arbete. Detta berodde på att de olika strategierna är tydliga och relativt lätta att praktiskt ta till även om förebyggande åtgärder på respektive nivå kan vara svåra att genomföra i praktiken. Ju högre upp på skalan desto svårare är det att komma på och genomföra åtgärder. Ett exempel är att Ektorps entré, som har ett mycket hårt golv, behöver ersättas för att minska skaderisken. Vilket i sig kostar pengar och innebär avbräck i verksamheten. Andra möjliga strategier som kan användas i det skadeförebyggande arbetet framgår i skriften Kommunbaserat säkerhetsarbete utgiven av Karlstads universitet 2004 liksom i Socialstyrelsens och Räddningsverkets skrift systematiskt arbete för äldres säkerhet utgiven 2007. Liksom tidigare studier visar arbetet med certifiering av SC Ektorp att enbart goda metoder och verktyg inte räcker till för att åstadkomma och vidmakthålla nödvändiga förändringar och förbättringar. Det krävs ett offensivt och tydligt ledarskap, motivation och tålamod för ett införande av ett nytt arbetssätt för att nå ett hållbar, långsiktigt och systematiskt säkerhetsarbete. I 17

skriften Kommunbaserat säkerhetsarbete framgår olika värdet och betydelsen av olika typer av ledarskap i de olika skeenden som utveckling av systematiskt säkerhetsarbete innebär. 7.4.2 Utveckling i stort av varje indikator Nedan anges utvecklingen i stort av varje indikator. Mer utförlig beskrivning framgår därefter (se 7.6 sid 20). 1 Organisationen för trygg och säkerhetsarbetet fungerar bra och är numera ihopkopplad mellan de olika ansvars- och kompetensområdena och arbetar nu mer självständigt, långsiktigt och systematiskt. Direkt koppling mellan de olika undergrupperna och Ledningsgruppen finns, då representanter från ledningsgruppen är med i varje undergrupp. 2 Policy och mål för verksamheten finns liksom en god förankring och återföring av trygg- och säkerhetsarbetet till alla berörda. Kommunikationen är tydlig, både utifrån ett underifrån och ett ovanifrån perspektiv. Rutiner för det skadeförebyggande arbete är tydligare. Förankring av målen är därigenom lättarbetad och kommunikationen tydlig, både utifrån ett underifrån och ett ovanifrån perspektiv. Ett systematiserat sätt att arbeta med uppföljning och utvärdering har påbörjats och de åtgärder som vidtas återkopplas till målen (se bil 22 i certifieringsdokumentet). Spridning av arbetet och erfarenheter sker successivt, lokalt, nationellt och internationellt. 3 Genusperspektivet och behov hos olika åldersgrupper i boendet beaktas numera i det dagliga arbetet. Fall- och avvikelserapportering har utvecklats och ger nu en mer sann bild av verkligheten och bättre grund för förbättringar än tidigare. Bra rutiner för förebyggande arbete finns. 4 Problem som finns i grupper med särskilda behov och som löper ökad risk att drabbas av olycksfallsskador, våld och självtillfogade skador beaktas. Exempel på grupper kan vara fallbenägna, rökare, missbrukare samt personer med ökad risk för trycksår, undernärda personer och personer med självskadande beteende. Gemensam plan för de kommunala boendena för extrema händelser pågår. 5 Dokumentation av arbetsprocessen liksom olika åtgärder och erfarenheter är tydligare än tidigare. Ett datoriserat dataprogram för statistikföring behövs så att det lättare går att gruppera data och blir smidigare att hantera för medarbetarna. Införande av Senior Alert gav att alla kommunala särskilda boenden har anslutit till det. Det som fungerar bra behöver också utvärderas för att behålla en hög nivå. 6 Det är av stor vikt att resultat och effekter utvärderas och sprids för att arbetet ska fortsätta utvecklas. Uppföljning, utvärdering och vidmakthållande av det systematiska sättet återkopplas till målen. 7 Erfarenheter av hela arbetet sprids successivt lokalt, nationellt och internationellt. Styrgruppen behöver dock utveckla styrning och innehållet för det egna ansvaret så att varje medlem lättare kan identifiera sin egen och de andras roller. 18

7.5 Områden för förbättring Områden med pågående förbättringsarbetet framgår nedan. En styrka i arbetet är att förbättringsområdena är uppmärksammade och analyserade. En kopia behålls alltid för att följa utvecklingen och ha till den årliga rapporten/återansökan. Kommunikation mellan t ex klagomålshantering från de äldre och deras anhöriga till kvalitetsrådet behöver förbättras och beaktas i målsättningarna. Handlingsplaner och rutiner behöver förankras ytterligare. För att nå målet med 30 % minskning av olyckor och tillbud behövs ytterligare förbättring av det systematiska brandskyddsarbetet och den fallskadeförebyggande verksamheten. Tabell 2 Handlingsplan Risk/förbättringsområde Åtgärd Ansvarig Kostnad Klart (datum) Uppföljning Styrgruppen för Trygg och Säker behöver utveckla innehållet för det egna ansvaret så att varje medlem lättare kan identifiera sin och de andras roller. Minska antalet fall för kvinnor 80+ mellan tidpunkterna 15.00 24.00 med 50 % per december 2012 Bättre kommunikation mellan t ex klagomålshantering från kunder till kvalitetsrådet som sedan beaktas i målsättingarna. Vidare förankringsarbete inom styrgruppen genom diskussion om rollerna och ansvar och hur man kan stötta varandra. Handlingsplan Kommer att skapas. Djupare analys Förbättra nedskrivning av klagomål från den som tar emot det. Hanteringen måste förbättras. Styrgruppen som uppgår i ledningsgruppen - Start styrgruppsmöte i dec. Sedan kontinuerligt Mars 2011 Fallgruppen - Slutet av nov Jan 2011 Resultatsenhetschefen - Arbete pågår - sedan kontinuerligt Varje månad På kvalitetsrådet. Sedan bokslutet i feb. Handlingsplaner och rutiner behöver förankras ytterligare. Idé caféet är det en strävan att få så många som möjligt att delta. Förbättra användningen av Risklistorna. Knyt åtgärder till genusperspektivet. Förankring via APT, mejl. Ledningsgruppen - Kontinuerligt Följs upp kvartalsvis i samband med analyser av statistik Information till de boende och omvårdnads personal att det finns och vad det innehåller. Information till personal på APT, när ronderna görs. Förtydliga Blanketten När vi har kommit längre med arbetet med statistik så blir det lättare att analysera Kundgruppen - kontinuerligt Följs upp varje kvartal av Kundgruppen Ulrika - APT nov Mars 2011 Ledningsgruppen - April 2011 Okt 2011 Årlig övning i utrymning (brand). Ansvar och åtgärder i händelse av brandlarm måste förtydligas. Boende och deras anhöriga ska få information angående brandsäkerheten. Årlig övning i utrymning läggs till i med brandinfo (alltså hur man bedömer osv). Diskussion hur vårdpersonalen ska agera i händelse av brand på den egna våningen kommer att starta våren 2011. Brandförsvaret bjuds in till en Anhörigträff och till Idécaféet. Eva W - Mars 2011 April 2011 Kirsi - Våren 2011 Våren 2011 19

Rutiner för Nattpersonal behöver ses över Ingen handlingsplan för extrema händelser finns ännu. Kurser för all personal (ca 90) i första hjälpen och hjärtlungräddning Få läkaren mer involverad i det förebyggande arbetet Systematiken saknas i praktiken på alla våningarna i det fallförebyggande arbetet. Få med omvårdnadspersonalen i ett tidigare stadium vad gäller åtgärder. Tydligöra ansvarsområden Gemensam plan för detta kommer att upprättas tillsammans med övriga kommunala särskilda boenden. Eva Carin Carin B Kirsi G Planeras för våren 2011 Kirsi Ca 60 000 Planering med Familjeläkarna Införande av senior Alert Införande av senior Alert och TUFF modellen Margareta H Kirsi Ulrika - 22 nov Nästa nattmöte våren 2011 - Våren 2011 Okt 2011 Våren 2011 Hösten 2011 - April 2011 Okt 2011 - Hösten 2010 April 2011 Marie - Hösten 2010 April 2011 Statistik indelad i grupper med särskilda behov Utvärdering av främjande arbete. Det kommer att bli lättare och gå snabbare med ett datoriserat dataprogram. Även utvärdera det som fungerar bra för att bibehålla och förbättra det Ulrika Kirsi Kostnad osäker 30 000-150.000 April 2011 Okt 2011 Kirsi - April 2011 Okt 2011 7.6 Utförlig beskrivning av varje indikator Nedan följer en grundligare redovisning av resultaten för varje indikator samt bedömda styrkor och förbättringsområden för varje del. Indikator 1 Organisation för trygg- och säkerhetsarbetet För att på ett effektivt sätt kunna leda och utveckla trygg- och säkerhetsarbetet behövs en väl utformad och förankrad organisation. Till exempel blev all personal tidigt informerade om planerna på att certifiera verksamheten. Team och nätverk har successivt byggts upp, bl.a. tillsammans med de boende och deras anhöriga samt även externa verksamheter, t ex förankringar i den lokala politiska organisationen. Inspiration i arbetet har kommit utifrån, men framför allt har de interna kunskaperna tagits tillvara så att verksamheten kan utvecklas och behålla kompetens. Arbetet kräver engagemang från många parter och för att bli framgångsrikt krävs att samtliga berörda delar med sig av kunskaper och erfarenheter. Ansvariga för olika områden är utsedda och rutiner och handlingsplaner är skapade och uppsatta. De uppgifter och ansvar var och en har i trygg- och säkerhetsarbetet är den naturliga ansvarsfördelningen som redan finns i den befintliga organisationen. Inledningsvis fanns en styrgrupp. Nu är trygg- och säkerhetsarbetet en del av hela ledningsgruppens arbete. Medicinskt och HSL och ansvarig bitr. enhetschef har tillsammans med sjuksköterska ansvaret för de medicinska frågorna och statistik av skador och deras orsaker. Sjukgymnast ansvarar för rehabiliteringen, förebyggande insatser med tonvikt på fallskadeprevention och främjande insatser tillsammans med arbetsterapeuten som också ansvarar för teknisk kunnighet avseende fastigheter och lokaler i samarbete med vaktmästare. Administratören ansvarar för brandsäkerheten och för olika inköp. Processhandledare ansvarar för att föra ut information och driva det systematiska trygg- och säkerhetsarbetet vidare gentemot vårdpersonal. Kontaktperson för kunderna och anhöriga ansvarar för kommunikation mellan kunderna, deras anhöriga och ledningen. På SC Ektorp finns också en grupp som kallas Kvalitetsrådet. Här diskuteras kvalitetsfrågor och 20

medlemmarna här är representanter från alla yrkeskategorier som finns på Nacka Senior Center. Ur detta råd har det bildats undergrupper (se Bild 2), Fallgrupp, Rondgrupp, Kundgrupp, Trycksårsgrupp. Dessa grupper uppkom ur den kartläggning som gjordes i början av trygg- och säkerhetsarbetet där man såg att det fanns förbättringsområden och här arbetar man med vissa prioriterade frågor (se under 2 Policy mål och förankring av trygg och säkerhetsarbetet). I dessa undergrupper finns en representant från Ledningsgruppen. Detta för att informationen ska kommuniceras så rakt och effektivt som möjligt. Resultatenhetschefen som också ansvarar för budgeten, har det yttersta ansvaret för att åtgärderna genomförs. På mötena fördes minnesanteckningar som sparades i en gemensam datamapp och för alla åtgärder planerades uppföljningar in. Målet är att skapa och vidmakthålla ett arbetssätt så att Trygg och Säker blir en del av vardagen och genomsyrar allt arbete rörande den boende. Styrka: Den organisation och de kontaktvägar som behövs för att trygg- och säkerhets arbete ska fungera har nu byggts upp och styr planeringarna av de åtgärder som genomförs. Undergrupper med ansvar för olika ansvars- och kompetensområden finns och arbetar systematiskt. Direkt koppling mellan de olika undergrupperna och ledningsgruppen finns då representanter från ledningsgruppen finns med i varje undergrupp (speciellt viktigt med kundgruppen se under 2 Policy mål och förankring av trygg och säkerhetsarbetet) Förbättringsområde: Ansvariga o trygg- och säkerhetsarbetet behöver utveckla innehållet för det egna ansvaret så att varje medlem lättare kan identifiera sin och de andras roller. Utbildning och stimulans planeras in för dem för att vidare kunna entusiasmera medarbetarna. Våren 2011 planerar man genomföra en fokusgrupp för anhöriga för att utforska vad trygghet har för innebörd och betydelse för dem. Indikator 2 Policy, mål och förankring av trygg- och säkerhetsarbetet Tydliga och konkreta mål har antagits för att inrikta arbetet och stödja de gemensamma insatserna. En viktig uppgift är att se till att målen är väl förankrade i hela verksamheten. Vidare att säkerställa att trygg- och säkerhetsarbetet har stöd bland alla berörda; medarbetare, kunder, anhöriga samt ledningen. Ett bra förankringsarbete är helt beroende av dialog och deltagande. Av den anledningen har målarbetets planering och dokumentering varit en prioriterad del i processen. De mål som anges är resultatet av den första kartläggning som gjordes i arbetes början (2009). Målstyrning är nu en del av arbetet. Inom verksamheten finns flera mål. Huvudmålen är kortfattade och övergripande beskriver vad som ska åstadkommas. Målen är sedan indelade i ett antal delmål och specificeras ytterligare. Förankringsarbetet av trygg- och säker påbörjades i ett tidigt skede så att alla inblandade snabbt blev delaktiga i processen. Målen kommuniceras genom projektledaren för implementeringen av certifieringsmodellen på SC Ektorp och som är förankrad till Stab Trygg och Säker i Nacka kommun och som är en del av kommunstyrelsen. Styrka: Tidig förankring av målen hos omvårdnadspersonal. Förankringen pågår kontinuerligt. Förbättringsområde: Bättre kommunikation mellan t ex klagomålshantering från kunder till kvalitetsrådet som sedan beaktas i åtgärder och målsättningarna. Handlingsplaner och rutiner behöver förankras ytterligare. 21

Indikator 3 Främjande och förebyggande arbete avseende genus och åldersgrupper (65-79 år och 80 + år) i olika miljöer och situationer För denna indikator sker bedömning av såväl den fysiska boende- och verksamhetsmiljön som för psykosociala aspekter. För säkerhets och trygghetsarbetet är det viktigt att arbeta med både ett främjande och förebyggande angreppssätt. De två begreppen ger en systematik till det synsätt som behövs och underlättar därmed utvecklingen av arbetet. Ett främjande synsätt utgår från kunskap om vad som gör människor trygga, säkra och friska. Fokus ligger på att identifiera faktorer som gagnar/skapar trygghet och säkerhet. Ett förebyggande synsätt utgår från kunskap om vad som skapar bl.a. otrygghet, skador och sjukdom. Fokus ligger på att identifiera risker, risksituationer och riskgrupper, skillnader mellan män och kvinnor och i olika åldersgrupper, både vad gäller miljö och beteende. Indelning i ålder har gjorts med utgångspunkt från den åldersindelning som i dagsläget är den mest tillämpade. Detta för att kunna jämföra lokal statistik med nationell. Ett förebyggande och främjande arbetssätt bör alltid finnas både i de dagliga rutinerna och i det långsiktiga arbetet genom systematiska genomgångar av verksamheten. Genomgångarna börjar alltid med en identifiering av vad som leder till att trygghet och säkerhet främjas och vad som leder till risksituationer, riskbeteenden, riskmiljöer t ex Trygg och Säkerhetsronden. Här beskrivs generella åtgärder som bedrivs dagligen. Förebyggande verksamhet Handlingsplan enligt HSL/SOL har utarbetats. Riskanalys görs innan inflyttning när beslut om särskilt boende för den äldre kommer. Detta upprepas 1-2 dagar efter inflyttning samt vid ändrat status och vidtagna åtgärder följs upp 4-7 dagar efteråt. Detta dokumenteras i särskilda blanketter (Hot och Våld, Downton Fallrisk Index, modifierad Norton skala samt i journalföringssystemet). Dokumentation sker även i en så kallad Genomförande plan enligt SOL. Genomförandeplanerna tas fram tillsammans med kunden och/eller anhörig. Åtgärder följs upp var 6:e vecka kring varje individ på omvårdnadskonferenserna. På dessa konferenser diskuteras också frågor kring bemötande. Bemötande av kunder är en viktig del i trygg- och säkerhetsarbetet på SC Ektorp. Diskussion kring genusperspektivet i framförallt bemötande sker i samband med de problemställningar som kommer upp kring den enskilda kunden/individen, men också kring andra frågor där genusperspektivet kan beaktas. Genom att diskutera genusperspektivet i olika frågor, åtgärder och problemställningar som kommer upp på t.ex. APT ökas också medvetandet omkring detta. Forskningsresultat inom området genus och vård och omsorg presenteras på APT. Det bör tilläggas att genusperspektivet kräver en längre tids inarbetning då det för många i verksamheten är ett nytt perspektiv att arbeta med. En indelning av män och kvinnor i de olika åldersindelningarna har ännu inte strukturerats när det gäller åtgärder, men en medvetenhet om skillnader har väckts. T ex har det identifierats att kvinnor 80+ faller mest mellan tidpunkten 15.00-24.00. En närmare analys behövs för att reda ut orsaken och åtgärder kommer att riktas mot denna grupp specifikt. Att arbeta med ett genusperspektiv är för SC Ektorp relativt nytt men en hel del arbete omkring detta har påbörjats. Analys av statistik är genomförd där indelning i genus har skett samt i olika åldersgrupperna. Av SC Ektorp kunder utgör kvinnorna ca 75 %. Detta märks även på statistiken då kvinnorna är överrepresenterade och förekomst av tillbud och avvikelser stämmer väl överens med köns- och åldersfördelningen. 61 % av avvikelserapporterna och 91 % av fallrapporterna berör kvinnor över 80 år. Av männen är det ca 70 % som faller över 80 år (från statistik jan mars 2010). 22