Variation i undervisning och bedömning. Per Berggren och Maria Lindroth 2013-04-23

Relevanta dokument
Variation i undervisning och bedömning. Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning som ett sätt att utveckla matematikundervisningen. Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth

matematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning för lärande i matematik i praktiken. Per Berggren och Maria Lindroth

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth

Per Berggren och Maria Lindroth

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth

Inlärningsnivåer i matema0k och en varierad undervisning

Concept cartoons - resonemangsuppgifter. Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning för lärande i matematik i praktiken. Per Berggren och Maria Lindroth

Per Berggren och Maria Lindroth

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth

Strukturerad undervisning för ökad måluppfyllelse. Per Berggren och Maria Lindroth

Motivationshöjande och strukturerad matematikundervisning som skapar bättre förutsättningar. Per Berggren och Maria Lindroth

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth

Labora&v matema&k - för en varierad undervisning

Mönster och Algebra. NTA:s första matematiktema. Per Berggren & Maria Lindroth

Fånga alla elever i klassrummet effektiv undervisningsstruktur i matematik som gör alla elever delaktiga. Per Berggren och Maria Lindroth

Inlärningsnivåer i matema0k och en varierad undervisning

Labora&v matema&k - för en varierad undervisning

Utmanande uppgifter som utvecklar. Per Berggren och Maria Lindroth

Varierad undervisning

Inlärningsnivåer i matema0k och en varierad undervisning

Inlärningsnivåer i matema0k och en varierad undervisning

Matematikverkstad Per Berggren & Maria Lindroth

Mönster och Algebra. NTA:s första matematiktema. Per Berggren

Bedömning. Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Formativ bedömning. Formativ bedömning. Visible teaching - visible learning

Kunskapsprofil Resultat på ämnesprovet

Mönster och Algebra. NTA:s första matematiktema. Per Berggren

LPP Matematik åk 4 Vt-14

Matematik för elever med läs- och skrivsvårigheter

Visible teaching visible learning. Formativ bedömning en väg till bättre lärande

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth

Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Tre centrala processer för formativ bedömning

Planering Matematik åk 8 Samband, vecka

Att synliggo ra lärandet exempel från Raseborg. Mia Haglund, Seminarieskolan Bob Karlsson, Ekenäs högstadieskola

Observationsschema Problemlösningsförmåga

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Algebra och Ekvationer År 7

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Lokal pedagogisk planering

Bedömning för lärande. Andreia Balan

7C Ma: VT 2018 Bråk och Procent/ statistik och sannolikhet Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

Bedömningar för lärande - i teori och praktik. Kristina Lohman Flen 21 mars 2012

Lärande bedömning. Anders Jönsson

Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

Inlärningsnivåer i matema0k och en varierad undervisning

Lära matematik med datorn

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Ma7-Åsa: Procent och bråk

Till eftertanke. GENSVAR OCH KAMRATBEDÖMNING Verktyg för lärande. Dagens föreläsning Carolin Heyer Ingerborg Hull 1

Terminsplanering årskurs 6 Matematik Ärentunaskolan

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 46 p G: 28 p VG: 38 p

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Träff 1 Introduktion till Laborativ Matematik

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth

Digitala verktyg i matematik- och fysikundervisningen ett medel för lärande möten

Arbetsområde: Från pinnar till tal

Ma7-Per: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

9D Ma VT Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

Träff 1 Introduktion till Laborativ Matematik

8D Ma:bråk och procent VT 2018

Matematik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: HT 2015

8C Ma: Bråk och Procent

Lokal pedagogisk planering för årskurs 7 i ämnet Matematik

Pedagogisk planering i matematik

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

Lgr 11 Nya kursplaner Nytt betygssystem

Dagens innehåll Bedömning för lärande i matematik. PRIM-gruppen. Katarina Kjellström Inger Ridderlind Anette Skytt

9D Ma: Geometri VT 2018 Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

Delprov A Muntligt delprov

Ladokkod: Studenter i lärarprogrammet GF 11GF20 vt17 tillfälle 1 och vt16 tillfälle 4

Kunskapskrav. Materialet består av flera olika komponenter.

Av kursplanen och betygskriterierna,

9A Ma: Statistik och Sannolikhetslära

Prata matematik. Bengt Drath. Stöpenskolan i Skövde kommun

Labora&v matema&k - En varierad undervisning

Bedömning av kunskap för lärande och undervisning i matematik. PRIM-gruppen Gunilla Olofsson

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

Matematikplanering 3 geometri HT-12 VT-13 7 a KON

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta

LPP för årskurs 2, Matte V HT12

Bedömning för lärande. Andreia Balan 2012

9A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

7F Ma Planering v2-7: Geometri

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Ladokkod: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Ma7-Per: Algebra. Det andra arbetsområdet handlar om algebra och samband.

ARBETSPLAN MATEMATIK

Bedömning för lärande

ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Skriv inte på bladens baksidor. Helst en uppgift per blad.

Transkript:

Variation i undervisning och bedömning Per Berggren och Maria Lindroth 2013-04-23

Bedömning Att göra det viktigaste bedömbart och inte det enkelt bedömbara till det viktigaste. Astrid Pettersson, PRIM-gruppen En hel del sanningar kring prov och bedömning behöver nog omprövas, gällande till exempel former för bedömning, vem som kan och ska bedöma, samt bedömningarnas plats i förhållande till undervisning och skolans mål. Peter Nyström, Umeå universitet

Variation! Förmågorna talar om att det måste finnas en variation i undervisningen. Då måste det också finnas en variation av bedömningsformer. Formativ eller summativ bedömning? Jajamensan!!!

Bedömningsformer Självskattning innan avsnitt Bedöma egna prov Kamratbedömning Gruppbedömning Göra egna prov och bedömningsanvisningar Loggbok Reflektion Laborationsrapport Inlämningsuppgift Muntliga redovisning Muntligt prov Skriftligt prov Parprov Hemprov

Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, föra och följa matematiska resonemang, och använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Trianglar Kan man göra hur många olika trianglar som helst som har omkretsen 12 st tandpetare? (Som inte får brytas.)

Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, föra och följa matematiska resonemang, och använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Area och omkrets - Rita en rektangel med samma omkrets som figuren. - Rita en rektangel med samma area som figuren. - Går det rita en rektangel som har både samma omkrets och area som figuren? Motivera.

Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, föra och följa matematiska resonemang, och använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Multiplikation utan förståelse! 5 x 13 = 5 x 10 + 5 x 3 = 65 13 x 17 = 10 x 10 + 3 x 7 = 121!!!

Multiplikation med förståelse! 17 13

Multiplikation med förståelse! 10 7 10 3 10x10=100 10x7=70 3x10=30 3x7=21 17 x 13 21 30 70 + 100 221 100+70+30+21=221

Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, föra och följa matematiska resonemang, och använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Vad finns i påsen? Kul Matematik Per Berggren och Maria Lindroth

Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, föra och följa matematiska resonemang, och använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Bild Ord/ Text Tal/siffror

Laborationsrapport Namn på uppgiften:. Datum: Vi som arbetat med uppgiften är:.. Beskriv problemet med egna ord: Vilken strategi använde ni för att lösa problemet: Visa med tabell, diagram, figur, uträkningar eller liknande hur ni löste problemet: Skriv lösningen/lösningarna på problemet: Vilka slutsatser kan ni dra: Hur kan uppgiften ändras för att bli ännu bättre? Skriv ett eget liknande problem och lös det.

Visible Learning Undervisnings- och lärandeprocessen måste synliggöras Lärandeprocessen är ett mål i sig Utmaningarna är väl avvägda Lärare och elev delar bedömningar om i vilken mån mål är uppfyllda Lärare och elever ger varandra löpande feedback Lärare är känslomässigt engagerade Hattie, NZ

Visible Learning Eleverna får löpande återkoppling på sitt arbete Elevernas återkoppling till läraren om vad de inte förstår och förstår, är i längden viktigare än lärarens feedback till eleverna En trygg klassrumsmiljö och tillitsfull studiemiljö är viktiga förutsättningar

VAD GER EFFEKT PÅ LÄRANDET? 0,15 0,29 0,40 Måttlig effekt 0 Stor/ önskvärd effekt Negativ effekt Från Hattie (2009): Visible learning Läxor

Vad betyder ökningarna? När ett nytt program eller en ny undervisningsstrategi införs betyder en effektstorlek på d=1.0 att i genomsnitt 84 procent av de elever som deltar i detta förbättrar sig, jämfört med dem som inte deltar. En effektstor- lek på 1.0 ska uppfattas som en stor och tydligt märkbar skillnad ( jämför till exempel en person som är 160 cm lång med en som är 183 cm lång). SKL http://brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/doc40008_1.pdf

Vad betyder ökningarna? Om en effektstorlek på d=0.29 (som läxläsning) på samma sätt översätts till en måttenhet som centimeter skulle den inte vara synlig för blotta ögat och vara jämförbar med skillnaden mellan en persons kroppslängd på 180 cm och en på 182 cm. SKL http://brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/doc40008_1.pdf

VAD GER EFFEKT PÅ LÄRANDET? 0,15 0,21 0,40 Måttlig effekt 0 Stor/ önskvärd effekt Negativ effekt Från Hattie (2009): Visible learning Klasstorlek

VAD GER EFFEKT PÅ LÄRANDET? 0,20 0,40 Måttlig effekt 0,12 0 Stor/ önskvärd effekt Negativ effekt Från Hattie (2009): Visible learning Nivågruppering

VAD GER EFFEKT PÅ LÄRANDET? 0,40 0,15 0,70 Måttlig effekt 0 Stor/ önskvärd effekt Negativ effekt Från Hattie (2009): Visible learning Formativ bedömning

VILKA EFFEKTER GER FORMATIV BEDÖMNING? 1998 Black och Wiliams översikt om formativ bedömning (cirka 250 studier). Resultat Förbättrade elevprestationer (de flesta effektstorlekar mellan 0,4-0,7)

VILKA EFFEKTER GER FORMATIV BEDÖMNING? Detta är några av de största effekterna som överhuvudtaget uppmätts för undervisningsinterventioner. / / En effektstorlek på 0,7 skulle höja England i en internationell jämförelse, med 40 medverkande länder, från mitten till de fem bästa. (Black m.fl., 2003)

VAD GER EFFEKT PÅ LÄRANDET? 0,15 0,40 Måttlig effekt 0 Stor/ önskvärd effekt Negativ effekt 0,99 Bedömningsmatris + självbedömning Från Hattie (2009): Visible learning

VAD GER EFFEKT PÅ LÄRANDET? 0,15 0,40 Måttlig effekt 0 Stor/ önskvärd effekt Negativ effekt Kamrat- och sambedömning + matris Från Hattie (2009): Visible learning Extremt stor effekt! 1,46

Bedömningsmatris Processinriktad utgår från ämnesspecifika förmågor

Bedömningsmatris Bygger på kvalitet och inte kvantitet

Bedömningsmatris Här är du Hit ska du eller hit Visar tydligt på utveckling

Feedback som stöttar lärande bör: Utgå från uppgiften (ej person) Beskriva vad eleven kan (inte vad eleven inte kan) Ge konkreta förslag på hur elevens prestationer kan bli bättre Innehålla själv- och kamratbedömning som en naturlig del av undervisningen

Tack för att ni lyssnade! Kul Matematik Geijersvägen 18 112 44 Stockholm www.kulmatematik.com Per.Berggren@kulmatematik.com Maria.Lindroth@kulmatematik.com