Mental träning för barn och ungdomar på Hörsel- och dövenheten

Habilitering & Hjälpmedel FoU-enheten Mental träning för barn och ungdomar på Hörsel- och dövenheten BULLETIN Nr 12/2007 Lina Munkhammar ISBN Ulrika Eriksson 978-91-7261-116-0

Habilitering & Hjälpmedel FoU-enheten Mental träning för barn och ungdomar på Hörsel- och dövenheten Lina Munkhammar Ulrika Eriksson

Lina Munkhammar/Ulrika Eriksson och Forsknings- och utvecklingsenheten Utgiven av Forsknings- och utvecklingsenheten Habilitering & Hjälpmedel, Region Skåne Layout: Anna Hansen, 0704-60 46 85 Tryck: Servicelagets tryckeri, Regionhuset i Lund ISBN: 978-91-7261-116-0 Bulletinen kan beställas från: Bulletinen finns även på Habilitering & Hjälpmedel FoU-enheten Universitetssjukhuset MAS Ing 59, Plan 5 205 02 Malmö Tfn vxl: 0771-22 23 40 E-post: habhjalp@skane.se www.skane.se/habilitering/fou

Sammanfattning Hörsel- och dövenheten i Region Skåne har tillsammans med Forsknings- och utvecklings-enheten genomfört ett projekt inom ramen för alternativa kompletterande behandlingsmetoder. Projektet var att genomföra och utvärdera avspänningsövningar för ungdomar med hörselskada. Syfte och mål var att minska onödiga spänningar, öka koncentrationsförmågan och få en mer positiv självbild. En grupp elever med hörselskada träffades 10 gånger under våren 2007 på Silviaskolan i Hässleholm. Vid varje träff hölls en planerad lektion kring ett tema. Varje kurstillfälle innehöll ett praktiskt och ett teoretiskt moment. Vi började de första gångerna med muskulär avslappning och fortsatte att utveckla och fördjupa mental avslappning. Målet var att det skulle gå allt fortare att kunna slappna av snabbt. De teoretiska momenten handlade om stress och självbilder och hur det kan hanteras i vardagen. Vi kom fram till att eleverna delvis blev hjälpta av avspänningsövningarna. Utvärderingarna visade att eleverna hade mindre ont i såväl axlar som mage och huvud, samt kände mindre nervositet i skolan. Även den allmänna stressnivån i gruppen hade minskat. Ett försämrat resultat framkom i frågorna kring koncentration och självbild. Utvärderingen visade också på att eleverna vill fortsätta med avspänning, samt ville rekommendera det till andra.

Innehåll Förord...7 Bakgrund...9 Syfte...9 Metod...9 Resultat...15 Deltagande...15 Utvärdering...15 Kursutvärdering...16 Diskussion...19 Reflektioner kring resultat...19 Vad har vi lärt av projektet?...20 Hur går vi vidare?...21 Referenser...22 Bilaga 1...23 Bilaga 2...24 Bilaga 3...27 Bilaga 4...28 Utgivna FoU-rapporter...29 Utgivna FoU-bulletiner...31

Förord Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden i Region Skåne beslöt i februari 2003 fördela en summa pengar till att utveckla alternativa/kompletterande behandlingsmetoder inom Barn- och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen, Synhörsel- och dövverksamheten och Hjälpmedelsverksamheten. Representanter för brukarorganisationer, verksamhetsföreträdare och FoU-enheten har tillsammans resonerat om olika förslag som nämnden därefter tagit ställning till. Sedan 2003 har varje år ett antal metoder prövats och utvärderats. Ett av förslagen 2006 handlade om att träna elever med hörselnedsättning att få en mer positiv bild av sig själv genom att minska onödiga spänningar och öka koncentrationsförmågan. Genom en kurs med teoretiska och praktiska inslag fick en grupp elever möjlighet att öva avslappning på olika sätt. Kurator Lina Munkhammar och specialpedagog Ulrika Eriksson vid Syn-, hörsel- och dövverksamheten har genomfört och dokumenterat undersökningen. Som stöd har de haft fil dr Stine Thorsted vid FoU-enheten. Skrivarbete och slutredigering har skett i samverkan med övrigt stöd från FoU-enheten. I september 2007 Kerstin Liljedahl Leg psykolog, fil dr FoU-chef Bulletin Nr 12/2007 7

Bakgrund Elever med hörselnedsättning är ofta spända i axlar och nacke. Det krävs stora anspänningar för att höra vad andra säger i skolan och på fritiden. Att inte höra allt kan medföra osäkerhet och dålig självkänsla. Ofta befinner sig personer med en hörselnedsättning i situationer där de jämför sig själva med normalhörande och deras förutsättningar, vilket kan ge en sämre självbild. I samtal med barn och ungdomar och deras familjer på Hörsel- och dövenheten framkommer ofta att ungdomarna känner sig utanför, när de inte hör vad kamraterna säger under lektioner och raster. Barnen och ungdomarna hanterar det på olika sätt. Vissa säger va?, flera gånger, medan andra nickar, ler och låtsas höra. Både för barn som går i hörselklass, och för dem som går tillsammans med kamrater utan nedsatt hörsel, uppkommer ofta konflikter eller missförstånd, eftersom en hörselnedsättning är ett kommunikationshandikapp. Föräldrarna säger att deras barn eller ungdomar kommer hem från skolan, är trötta, har ont i huvudet och behöver vila. Barnen har lagt sin ork och energi på att höra och tolka vad någon har sagt, samtidigt som de anstränger sig för att inhämta kunskaper. Under 2006 har kurator Lina Munkhammar och specialpedagog Ulrika Eriksson fått möjlighet att starta ett projekt med avslappning för barn och ungdomar med hörselnedsättning. Projektet inleddes med att vi själva gick stresscoachutbildning under tre dagar för Lars-Eric Uneståhl, Skandinaviska ledarhögskolan. Efter detta följde 150 dagars egenträning och avslutningsvis genomfördes avslappningsträning i 10 veckor tillsammans med en grupp ungdomar. Syfte Vi har testat vår stresscoaching och genomfört gruppträning tillsammans med ungdomar i årskurs 8-9 på Silviaskolan. Kursen hölls för att minska onödiga spänningar, öka koncentrationsförmågan och få en mer positiv självbild med hjälp av avslappning. Syftet var framför allt att undersöka huruvida stresshanteringskurser kan hjälpa elever med hörselnedsättning i deras socioemotionella situation. Metod I stresscoachutbildningen ingick att lägga upp gruppundervisning, planera undervisningsförlopp, utse grupp och välja anpassat material samt att efter slut- Bulletin Nr 12/2007 9

förd kurs utifrån deltagarnas upplevelser av kursen - utvärdera dess effekt på den egna kroppen, samt de insatser som man gjort som lärare. I det följande kommer vi att beskriva hur vi har gått tillväga. Val av grupp Gruppen som valdes finns på Silviaskolan. Det är en regional skola för elever med hörselnedsättning. Fördelen med att hålla kursen på Silviaskolan är att eleverna finns samlade och att skolan är anpassad för elevernas särskilda behov av bra fungerande teknisk utrustning. Detta är viktigt eftersom samtliga elever är beroende av hörapparat och teleslinga. Vi har valt att kombinera vårt yrkeskunnande om elever med hörselnedsättning med en för oss ny metod, stresshantering. Att vi valt att hålla kursen på Silviaskolan har två anledningar. Vi har gjort vårt val av grupp dels utifrån att vi skall fullfölja vår utbildning som stresscoacher, dels för att nå en målgrupp inom vårt arbetsområde som skulle kunna vara hjälpt av att lättare kunna slappna av i ansträngande situationer. Vi har erfarenhet av att arbeta med denna grupp och har sett vilken extra kunskap eller vilket extra stöd man kan behöva. Vi valde att arbeta med gruppen på Silviaskolan där vi hade etablerat ett kontaktnät och ett samarbete med engagerade lärare. Det underlättade för oss då vi inte behövde samla barn/ungdomar från olika delar av Region Skåne, vilket är det område som vår verksamhet täcker. Eftersom ungdomarna bor på långt avstånd från varandra skulle det innebära resor för dem, förmodligen med hjälp av föräldrar. Vi valde bort det alternativet eftersom det fanns en risk för att vi inte skulle klara av att hålla en konstant gruppundervisning en gång i veckan. En annan aspekt är att barnen/ungdomarna skall ha egenträning övriga vardagar, vilket ställer större krav på eget ansvar, eller föräldraengagemang och kunskap. Det innebär även en större kostnad, i form av resor och material för familjerna. Val av material För att välja relevant undervisningsmaterial har vi gjort efterforskningar på Internet. Vi har lyssnat och valt bland det utbud av avslappningsövningar som riktar sig till barn och ungdomar. Det material som vi har valt att arbeta med heter: Visst kan du! Livsfärdighetsträning i förskola och skola av Elisabeth Solin och Terry Orlick: www.laromedia.se. Det består av en cd-skiva med avslappningsövningar och en handledning som presenterar en serie av tematillfällen, samt idéer om hur avspänningsövningen kan presenteras och efterarbetas. En del av det material som 10 Bulletin Nr 12/2007

finns för avslappning är teoretiskt och abstrakt. Solin och Orlicks material är mer konkret och verklighetsnära, vilket vi bedömer passar denna grupps föreställningsvärld bättre. Materialet är uppbyggt utifrån tematillfällen och övningar som initialt behandlar muskulär avslappning följt av mental avslappning, känslor, koncentration och lugn. En övning för att träna muskulär avslappning är att först knyta handens muskler för att sedan låta dem slappna av gå igenom alla kroppens muskler på samma sätt. Efter detta slappnar man av kroppen utan att först spänna musklerna. Planering Gruppen har bestått av tolv elever från årskurs 8-9 på Silviaskolan. Även de två lärarna har deltagit. Vårt val av grupp gjordes tillsammans med dessa lärare, som pratade med sina elever. Både lärarna och de flesta eleverna var positiva till kurs och innehåll. De kom överens om att alla skulle vara med första gången, sedan har de haft möjlighet att välja om de vill vara med eller avstå från ytterligare deltagande Eftersom vi kommit överens med lärarna utan att först ha kontakt med ungdomarna eller deras föräldrar skrev vi informationsbrev, ett till föräldrarna och ett till ungdomarna. I breven berättade vi vilka vi var, hur och när vi skulle träffas samt gav en kort beskrivning av upplägg, syfte och mål med kursen (bilaga 3, 4). Den inledande planeringen tillsammans med lärarna hade vi per telefon. Under höstterminen träffade vi klasslärarna för att gå igenom kursupplägget och presentera vårt material. Lärarna fick en egen uppsättning av materialet. Vi besökte klassen varje torsdag klockan 13.30 med start vecka 3 sammanlagt tio gånger - under vårterminen 2007. Samtliga avslappningspass pågick cirka en timme. Lektion 2-10 började alltid med en återkoppling till föregående veckas övning och diskussion. Efter det introducerades dagens tema, eleverna utförde avslappningsövning och vi avslutade med ett samtal kring hur det varit, hur det kändes och när man skulle kunna använda det. Övriga skoldagar gjorde lärare och elever avslappningsövningen tillsammans som egenträning. I slutet på terminen återkom vi till Silviaskolan och redovisade resultatet och eleverna fick berätta hur de upplevde avspänning två månader efter avslutad kurs, samt om de har fortsatt träningen på egen hand. Kursupplägg De 10 lektionerna hade olika teman. Lektionerna bestod av en teoretisk och en praktisk avslappningsdel. De praktiska övningarna varade mellan 5 och 10 mi- Bulletin Nr 12/2007 11

nuter varje gång. Vi hade med liggunderlag och filtar som eleverna kunde ligga på. Varje vecka var eleverna klara att starta avspänning när vi kom. Vi fick också möjlighet att prata med någon av lärarna innan vi började passet för att höra om det hänt något speciellt eller varit några reaktioner som vi behövde få reda på. Eleverna kom ibland med tankar om oss som ledare, till exempel att övningarna var för barnsliga. Vi kunde i och med att kritiken framfördes till oss ändra något i upplägget till följande lektionstillfällen. I början av varje gång diskuterade vi hur eleverna upplevt avspänningen sedan förra gången och hur de mådde efter den. Vi frågade också om de märkt någon förändring, positiv eller negativ. Ofta sa de att de kände sig mer avslappnade och att de kände sig mindre stressade. Gruppen hade ett avslappningspass nästan varje skoldag under alla 10 veckorna. Vid något tillfälle glömdes det bort när det varit något speciellt som hänt i skolan. Ibland påminde eleverna lärarna om att det var dags för avslappning. Orlicks och Solins material sträcker sig upp till och med tolv års ålder och utifrån det har vi gjort vissa anpassningar för att lektionerna bättre skall passa högstadieelever. I det följande görs en genomgång av hur vi har lagt upp de enskilda kurstillfällena. Övningarna och de diskussioner som vi fört i gruppen beskrivs. Lektion 1: Stress och avslappning: vslappning: Under den första lektionen talade vi om skillnaden mellan stress och avslappning, när stress är något bra och när det är dåligt. Efter det hade vi avslappning till musik med instruktioner på cd om hur de skulle göra muskulär avslappning. Eleverna fick sedan diskutera hur det kändes. Lektion 2: Avslappningsträning: ning: Efter återkoppling om hur träningen hade gått under den gångna veckan, fortsatte vi med diskussion om hur man märker om man är spänd eller avslappnad i olika muskler. Eleverna tog pulsen före och efter 5 minuters avslappningsövning till musik. De gav olika exempel på när och hur man kan använda avslappning på egen hand. Dessa förslag skrevs ner på overhead. Lektion 3: Fördjupad muskulär avslappning Efter diskussion om den gångna veckan talade vi om mental avslappning och mentala bilder. Vi gjorde en praktisk övning som vi kallade stålrörsarmen. Den gick ut på att eleven med viljekraft skulle hålla 12 Bulletin Nr 12/2007

armen rak medan en kamrat försökte böja armen. Det var då lätt för kamraten att böja armen. Nästa steg var att de skulle använda sig av en mental bild, en stålrörsarm. De föreställde sig att armen var ett stålrör som satt fast långt bort i en vägg. Nu blev det svårt för kamraten att böja armen. Vi avslutade med muskulär avslappning till musik. Lektion 4: Känslans intelligens/mental ens/mental bild Lektionen började med brainstorming om känslor, kroppshållning vid olika känslor och om man kan locka fram olika känslor genom att röra sig på olika sätt. De olika känslorna skrevs på overhead. Gruppen fyllde i skalor före och efter avspänning för att se om de kände sig mer avslappnade efteråt. Programmet hette den här gången att gunga på ett moln. Eleverna fick till musik instruktioner att föreställa sig att de låg på ett moln Lektion 5: Lugna andetaget, et, snabbavslappning Passet inleddes med diskussion om man kan ha olika och motstridiga känslor samtidigt. Hur man gör med obehagliga eller inte önskvärda känslor. Känslor kan påverka hållning och spänningar. Även andningen följer våra känslor. Vi provade hur andningen påverkas om man andas med bröstet eller magen. Gruppen provade att andas in långsamt och samtidigt knyta en hand. Detta är en början till att kunna göra snabbavslappning bara genom att knyta en hand. Vi tog också upp att man kan ge bort sina ledsna och arga tankar genom en mental bild. Den här gången fick gruppen inte ligga ner utan skulle träna att sitta och göra snabbavslappning genom att lyssna på bandet. Lektion 6: Guldkorn Vi talade om att vi får miljontals intryck varje dag, men att bara 2 % fastnar. Vilka intryck vi kommer ihåg är olika för var och en av oss. Vi uppfattar olika situationer och vad som händer på skilda sätt. En sak kan vara positiv för en person och negativ för en annan. Gruppen fick leta guldkorn, små positiva händelser som skrevs på overhead. Vi talade om att även mycket små saker kan vara ett guldkorn. Uppgiften till nästa vecka var att leta guldkorn i vardagen. Vi avslutade med avslappning till musik och eleverna fick välja om de ville sitta eller ligga. Lektion 7: Min speciella plats Efter återkoppling bad vi dem tänka sig bort till en annan plats. Denna plats skulle vara ett skönt ställe där det var lugnt och behagligt och som de mentalt kunde komma tillbaka till, deras mentala rum. Under avspänning till musik skulle de föreställa sig att de var på sin speciella plats. Bulletin Nr 12/2007 13

Lektion 8: Positivt tänkande De i gruppen som ville, berättade för övriga om sin speciella plats. Vi gick vidare med diskussion om ens självbild och hur den påverkas av hur man tänker om sig själv. Tankarna rotar sig och påverkar våra känslor, sedan vårt beteende. Det är viktigt att peppa sig själv Alla i gruppen skrev ett positivt påstående om var och en av sina kamrater. Dessa påståenden lämnades över till respektive person och de fick läsa upp dem högt. Som avslutning hade vi avslappningsövning till musik, då de fick välja om de ville ligga eller sitta. Lektion 9: Massage Vi talade om hur viktigt det är med beröring. Alla levande varelser behöver beröring. Beröring är ett sätt att kommunicera och få uppmärksamhet. Massagen visades på lärarna. Det skrevs på overhead vilka rörelser de skulle göra. Sedan masserade de varandra. Avslutning på denna lektion var att sitta på en stol och tänka sig in i sitt mentala rum samtidigt som man knöt ena handen. Lektion 10: Att byta tankekanal Denna sista gång gjordes först en sammanfattning av kursen. Under de tio veckorna hade vi talat om stress kontra avslappning, muskulär avslappning, mentala bilder och hur man kan använda dem fysiskt och psykiskt. Vidare påminde vi oss om hur vi påverkas av våra känslor och hur vi kan hantera dem. Vi har frågat oss om vi kan påverka känslor genom att ändra kroppshållning. Man kan ge bort dem, man kan ta ett djupt andetag. Vi har pratat om att man kan välja vilka intryck man vill ha under en dag, tänka på guldkornen i tillvaron och att massage är ett sätt att slappna av. Inför den sista praktiska avslappningsövningen talade vi om att man kan ändra fokus från negativt till positivt. Övningen på cd:n byggde upp en mental fjärrkontroll som hjälp att ändra fokus. Kursen avslutades med att eleverna fick diplom där det står att de deltagit i avspänningskurs i 10 steg och lärt sig muskulär och mental avslappning. Återkoppling och muntlig utvärdering: Efter cirka två månader återkom vi för att visa resultatet av utvärderingen och självskattningen och diskutera det. Vi började med att berätta hur vi hade gått tillväga för att bearbeta materialet, samt vilka resultat det hade visat på. Eleverna fick möjlighet att kommentera och förtydliga våra slutsatser. 14 Bulletin Nr 12/2007

Resultat I det följande kommer vi att redovisa resultaten från kursutvärderingsformulär, självskattningsskala samt kommentarerna från den muntliga utvärderingen tillsammans med klassen. På de frågor i kursutvärderingen och självskattningsskalan där det gällde att markera på en skala hur man kände sig, delades svaren in i 10 steg för att kunna räkna ut ett genomsnittsvärde (se bilaga 1, 2). Deltagande Vi bad att samtliga elever och deras lärare skulle delta den första gången. Om det sedan var någon som inte ville delta, behövde de inte göra detta. Det blev så att alla var med under hela perioden, 10 flickor, 2 pojkar. Någon gång saknades en elev på grund av sjukdom. Från start var det två elever som var tveksamma till att delta. Dessa två fortsatte att vara tveksamma. En funderade allvarligt på att sluta i gruppen, men bestämde sig för att fortsätta. Eleven som kände tveksamhet berättade att det var många obehagliga tankar som kom upp i samband med avslappningen. Två lärare var med under avslappningsövningarna för att kunna leda övningarna de övriga dagarna. Lärarna är inte med i utvärderingen Utvärdering Projektets syfte är att undersöka om socioemotionella problem kan lindras med stresshantering. För att kunna utvärdera kursen och elevernas individuella utveckling har vi använt oss av olika formulär samt ett muntligt utvärderingstillfälle. I utvärderingen av kursen utgick vi ifrån Uneståhls formulär som han använder i stresscoachutvärderingen. Där finns självskattningsformulär och utvärderingar som riktar sig till vuxna. Omarbetning av materialet har gjorts för att passa årskurs 8-9 och består av anpassat kursutvärderingsformulär (bilaga 1) och självskattningsskala (bilaga 2). Självskattningsformulären omfattar olika livsområden. Skattningen före kursen avser bland annat hur man allmänt mår, självkänsla och känsla av tillräcklighet hemma och i skolan. Den har fyra huvudområden: spänningar, stressnivå, koncentration och självbild. Dessa områden utvärderas sedan också efter kursen, då Bulletin Nr 12/2007 15

ungdomarna på nytt fick fylla i självskattningsformuläret, utan att se vad de fyllt i förra gången. Slutligen fick alla fylla i ett kursutvärderingsformulär. De hade också möjlighet att skriva egna positiva och negativa åsikter. Alla formulär gjordes anonyma genom kodning. Kursutvärdering Av de 12 eleverna hade 4 gjort avslappning tidigare, medan det var första gången för åtta av dem. 2 av dem var mycket negativa från början och lika negativa efteråt. 1 tyckte sämre om avslappning efteråt, 5 tyckte lika mycket om det och 6 tyckte bättre om det. 10 elever tyckte att andra skulle prova avslappning. 2 av dem önskade inte fortsätta med avslappning, men 10 önskade fortsätta. Den 10- gradiga skalan visar att före kursen var det i snitt 6,16 som tyckte om avslappning och efter kursen hade detta snitt ökat till 7,41. Egna kommentarer I formuläret fanns även utrymme för deltagarnas egna kommentarer. Här återges elevernas kommentarer ordagrant. Vad var bra: Massage Det var bra att man kunde bli liten aning avslappnad efter sådan lång Man kände sig mer lugnare och lära behärska sig. Andas in om man var arg Man gick ner i varav, orkade plugga mer Man lärde sig avslappna på olika sätt Massagen. Det är ett perfekt sätt att bli avslappnad på Det var skönt att få slappna av litet Vissa av de olika programmen, massage, sväva på ett moln Att man får lära sig slappna av. Att man fick lära sig att det finns olika avslappningsprogram Att ha avslappning Vad kan bli bättre?: Kanske inte ha det med handen hela tiden, blir uttjatat Vi kanske inte behövde ha avslappning varje dag. Kanske 2 ggr i veckan eller nåt. Mera muskelavslappnande Musiken och pratet Att flera lärare ska bli informerade om avslappningskurser Få fler att vara med och prata 16 Bulletin Nr 12/2007

Inget. Det var bra som det var Att man gör saker som passar äldre ungdomar bättre Inget prat på bandet Hur kan det bli bättre?: Inget löjligt som att sväva på moln och trycka på fjärrkontroller Att fråga oss vad vi vill göra Fråga dem som inte räcker upp handen med (också?) Att fler skolor får reda på dessa kurser Att man har mindre prat och mer musik Få mera muskelavslappnande Ta bort det (syftar förmodligen på att knyta handen) Vi ser att kommenterarna rör de upplevda effekterna av träningen, vissa delmoment i undervisningen såsom övningar och material, och något handlar om kommunikationen vid undervisningstillfällena. Självskattningsskala Självskattningsskalans 26 frågor delades in i 4 områden, vilka var vårt mål att belysa. Dessa områden är spänningar, stressnivå, koncentration och självbild. Spänningar Svaren på självskattningsskalan visar att samtliga elever har mindre ont i såväl axlar som mage och huvud och känner mindre nervositet i skolan. På den 10- gradiga skalan har de skattat från Alltid till Aldrig och då har sammanlagda värdet för gruppen ändrats från 7,7 till 8,0. Det är alltså bara en liten förbättring. Stressnivå Den allmänna stressnivån för gruppen har också minskat. Det syns genom att gruppens genomsnittliga värde har ökat något från 7,6 till 8,0 på skalan från Alltid till Aldrig. De områden som belystes var till exempel hur man mår, hur man orkar vardagen och hur man sover. En elev markerar en marginell försämring. Övriga ligger på samma nivå eller bättre. Koncentration Frågorna som rör koncentration innefattar hur man klarar skolarbetet, vad man tycker om att sitta still och om man tänker på annat under skolarbetet. Detta område har försämrats något under dessa 10 veckor. Värdet markeras på en skala med ett kryss från en ledsen mun till en glad mun. Koncentrationen har sjunkit från 7,25 till 6,5 på den 10-gradiga skalan. Bulletin Nr 12/2007 17

Självbild För att mäta elevernas självbild fick de svara på hur de uppfattade att kamraterna lyssnar på dem, om de lyssnar på kamraterna, om kamraterna tycker om dem och vad de tycker om att ha en hörselnedsättning. Självbilden har sjunkit från 8,4 till 7,8. Skattningen om vad de tycker om att ha en hörselnedsättning hade försämrats mest, från 8,9 till 6,2. Tabell 1 Område Före Efter Skillnad Spänning 7,7 8,0 Stressnivå 7,6 8,0 Koncentration 7,25 6,5 Självbild 8,4 7,8 Muntlig utvärdering Vid återkopplingen diskuterade vi resultatet och speciellt hur man upplevde att ha en hörselnedsättning. Eleverna kände inte igen att deras uppfattningar om hur det är att ha en hörselnedsättning skulle ha ändrats sedan vi började med avspänning. Någon av eleverna sade och andra höll med, att det går upp och ner i hur det känns att ha en hörselnedsättning. Eleverna trodde att koncentrationen hade blivit sämre eftersom de hade blivit lite skoltrötta och det hade varit mycket arbete under terminen. Vid vår återkoppling berättade gruppen att massagepasset hade varit det bästa och det var också det de hade fortsatt med. Lärarna säger att de märker att eleverna blivit litet lugnare efter våra pass. De tänkte också att eleverna har blivit mer medvetna om sin hörselnedsättning i samband med att de har varit på PRAO, samt arbetat med hörselkunskap under terminen. 18 Bulletin Nr 12/2007

Diskussion Avslutningsvis följer en diskussion kring resultat, vad vi har lärt oss av projektet samt hur vi skall gå vidare. Reflektioner kring resultat För att utveckla våra arbetsmetoder valde vi att arbeta med avslappning. Vi provade metoden på en grupp elever, som inte själva har efterfrågat avspänningsövningar. Det är därför möjligt att deras motivation inför kursen varit låg och därmed påverkat resultatet. Vi kunde se att förändringarna i självskattningsskalan inte var så stora, varken mycket sämre eller mycket bättre. Vid varje träff passade vi på att tala med eleverna kring hur de uppfattat avspänningsövningarna. De sade ofta att de upplevt dem positiva och att de märkt förbättringar inom flera områden, till exempel koncentration. Vid återkopplingstillfället framgick det att eleverna inte alltid kände igen sig själva i resultaten. Deras muntliga feedback stämde inte överens med självskattningsskalans resultat. Ibland visade de olika utvärderingsinstrumenten på motstridiga resultat. Självskattningsskalan fick eleverna fylla i vid första och sista kurstillfällena. En orsak till det skiftande resultatet kan vara att när de för andra gången fyllde i formuläret hade de ingen möjlighet att förhålla sig till hur de hade skattat vid första tillfället. Med tanke på elevernas reflektioner, då vi pratat med dem under tiden, samt vid återkopplingen framgår de uppskattat passen mycket olika. Den gången de skulle låtsas sväva på ett moln tyckte en del att det var det bästa, medan andra tyckte det var löjligt. Även om gruppen var ganska homogen åldersmässigt, så var det stor skillnad både på deras mognadsnivå och grad av hörselnedsättning. Att de hörde mycket olika märktes då de skulle lyssna på rösten på cd:n och det samtidigt var musik. En del hade svårt att särskilja rösten från musiken. Det mest anmärkningsvärda resultatet var att ungdomarna upplevde det sämre att ha en hörselnedsättning efter avspänningens slut. Under våra pass har det förkommit diskussioner om att ha en hörselnedsättning. Flera elever har skrivit ett arbete om hörselskador under den här tiden. Det kan göra att de uppmärksammat sin hörselnedsättning mer än tidigare. Ett ökat fokus på att en person med hörselnedsättning kan leda till en ökad uppmärksamhet som i sin tur kan leda till att man uppfattar de negativa konsekvenserna mer. Bulletin Nr 12/2007 19

Samtliga elever framför att deras psykosomatiska spänningar har minskat. Som framförts i Bakgrund är spänningar ofta ett problem för personer med hörselnedsättning. Det behöver inte vara en grav hörselnedsättning för att man måste anstränga sig mer för att höra. För att kunna höra för man upp axlarna och får spänningar i nacke och axlar, vilket även övergår i huvudvärk. Flera elever säger att de sover bättre, eftersom de kan slappna av lättare med hjälp av muskelavslappning eller genom att tänka på en skön plats, det mentala rummet. I den muntliga återkopplingen säger eleverna att det är lättare att koncentrera sig, till exempel inför ett prov. Det går att ta ett djupt andetag om man blir arg eller ledsen och på så sätt lugna ner sig. Generellt sett är resultaten av ungdomarnas utvärderingar och självskattningar höga. Inte inom något område finns större variationer. Det var frågan om hur det var att ha en hörselnedsättning som var avvikande. Förbättringarna är marginella och det är även försämringarna. I vår undersökning är det svårt att mäta effekterna av en enskild åtgärd. Avspänningsövningarna är en del av elevernas totala sociala miljö, ändringar, som påverkas av nya teman, arbetsbelastning i skolan och andra individuella faktorer. Vad har vi lärt av projektet? Innan vi startade med avspänning lyssnade vi på många olika program för att få ett som både passade åldersmässigt och var lätt att höra. Det visade sig att flera av eleverna hade svårt att höra vad rösten sa på bandet och om vi höjde ljudet blev det för högt för andra. Ibland överröstade musiken den talande rösten. Vi valde att ibland bara ha svag musik i bakgrunden och sedan använda mikrofon och ge instruktionerna via slingan. Mycket skrevs på overhead för att de skulle slippa anstränga sig att lyssna så mycket. Detta blev också som minnesanteckningar för oss själva då vi utvärderade dagens övningar. Det är en stor fördel att vara två personer som leder en avslappningsgrupp. Då den ene är med och gör avspänning kan den andre iaktta gruppen och se deras reaktioner. Ibland blir det negativa konsekvenser av avspänningen och då är det viktigt att det finns någon som kan fånga upp dessa reaktioner; någon hade t.ex. svårt att koppla av och tänka på en skön plats och började istället fundera på negativa händelser och situationer i livet. Då behövdes ett individuellt samtal. Kanske skulle det vara bra med en kombination av gruppsamtal och enskilda samtal. Det skulle bättre fånga upp deltagarna individuellt samt undvika det negativa grupptrycket eller ge redskap för att hantera det. 20 Bulletin Nr 12/2007

En del av kritiken från eleverna var att programmet var barnsligt. Detta har vi tagit till oss och vi kan konstatera att det är viktigt att hitta åldersanpassat material. I efterhand har vi funderat på hur utfallet av kursen hade sett ut om eleverna hade kunnat utgå från sin första självskattningsskala när de fyllde i den på nytt efter avslutad kurs. Alternativet kan vara att komplettera med ytterligare ett formulär som de fyller i då de sett hur de skattat före kursen. Det har fungerat bra att träffas en gång per vecka, men det är också viktigt att deltagarna tränar själva däremellan. Gärna varje dag för en god kontinuitet. Hur går vi vidare? Tankar om framtida grupper Framtida avslappningsgrupper i Hörsel- och dövenhetens regi anser vi bör rikta sig till barn och ungdomar i hela regionen. Vi vill bjuda in dem till våra egna lokaler. Kanske kommer vi att behöva anpassa träningsprogrammet ytterligare för att det ska passa vår målgrupp. Till Hörsel- och dövenheten kommer remisser, och beroende på hur de ser ut får vi sätta samman grupper geografiskt såväl som efter ålder. Barnen som söker vår hjälp har olika grader och typer av hörselnedsättningar. Vi har sett en tendens till ökat antal remisser där barnen har tinnitus. Ett vanligt och rekommenderat moment i tinnitusbehandling är avspänning. Den grupp som vi har träffat under den här terminen har varit förhållandevis stor. Det kan vara en fördel med mindre grupper för att hinna fånga upp alla deltagarna. Det kan också vara en fördel i diskussionerna där alla får mer utrymme. För att det som nämnts ovan skall vara genomförbart kommer det att krävas föräldraengagemang. Barnen måste träna hemma samt köpa material. Att komma till Hörsel- och dövenheten innebär för vissa långa resor som de behöver hjälp med. Som gruppledare behöver vi regelbundet hålla avspänningsgrupper, för att behålla kunskaperna och få ny erfarenhet. Vi behöver fortsätta vår egenträning, dvs. tillämpa principerna själva regelbundet. Det hade varit kvalitetshöjande med erfarenhetsutbyte med andra gruppledare, till exempel med vuxenteamet. Bulletin Nr 12/2007 21

Referenser Johansson, E. (2003) Utbildning & Co Avslappning för ett rikare liv Kadesjö, B. (1993) Liber utbildning Barn med koncentrationssvå oncentrationssvårigheter Solin, E. (1991) Ekelunds förlag Avspänd och koncentrerad erad Om avslappning för lärare och elever. Solin, E. Solin, L-G. (1994) LäroMedia AB Prestera avspänt, för ungdomar Solin, E. och Orlick, T. (2000) LäroMedia AB Visst kan du! -Livsf vsfärdighetstr ärdighetsträning äning i förskola och skola Uneståhl, L-E. (2005) Vejes Förlag Avslappningsträning för barn och ungdom cd-bok Uneståhl, L-E. (2005) Vejes Förlag Livsf vsfärdighetstr ärdighetsträning äning för barn och ungdom cd-bok Uneståhl, L-E. (2005) Vejes Förlag Mental träning för barn och ungdom cd-bok 22 Bulletin Nr 12/2007

Bilaga 1. Kursutvärdering Har du gjort avslappning förr? Ja Nej Tyckte jag om avslappning innan jag började: Tycker jag om avslappning nu: Vill du fortsätta med avslappning: Nej Ja Tycker du att andra du känner skall prova avslappning? Ja Nej Vad var bra? Vad kan bli bättre? Hur kan det bli bättre? Tack för hjälpen! 23

Bilaga 2. Självskattningsskala Vad stämmer på dig? Sätt ett kryss på pilen mellan gubbarna! Så här mår jag för det mesta: Känner mig pigg: Nej Ja Sover: Dåligt Bra Så här orkar jag i min vardag: Lite Mycket Så här känner jag mig när jag går till skolan: Så här känner jag mig på rasten: Så här känner jag mig när jag kommer hem: Känner jag mig hemma: 24

Orolig och nervös i skolan: Alltid Aldrig Så här trivs jag i skolan: Jag klarar av skolarbetet: Dåligt Bra Så här tycker jag om att sitta stilla: Jag tänker på annat än det jag arbetar med: Alltid Aldrig Jag klarar av mina arbetsuppgifter: Aldrig Alltid Så här känner jag mig tillsammans med kompisar hemma: Så här känner jag mig tillsammans med kompisar i skolan: Jag känner att mina kamrater tycker om mig: 25

Mina kamrater lyssnar på mig: Aldrig Jag lyssnar på mina kamrater: Aldrig Alltid Alltid Så här känns min vardag: Så här är jag: Så här tycker andra att jag är: Så här tycker jag att det är att vara hörselskadad Jag har ont i huvudet: Alltid Aldrig Jag har ont i magen: Alltid Aldrig Jag har ont i axlarna: Alltid Aldrig 26

Bilaga 3 Habilitering & Hjälpmedel Hörsel- och Dövenheten Hej föräldrar! I barn- och ungdomsteamet på Hörsel- och Dövenheten möter vi många barn med olika typer av hörselnedsättningar. Av erfarenhet vet vi att det för barnen innebär stora anspänningar i att höra vad andra säger, i skolan och på fritiden. Det kan orsaka spända axlar och nackar. Att inte höra allt kan medföra osäkerhet och dålig självkänsla. Ofta befinner sig hörselskadade i situationer där de jämför sig själva med normalhörande och deras förutsättningar, vilket kan ge en sämre självbild. Vi, kurator Lina Munkhammar och skolkonsulent Ulrika Eriksson, har genom Forsknings- och utvecklingsenheten i Region Skåne, fått möjlighet att starta ett projekt med avslappning för skolelever. Tillsammans med era barns klasslärare har vi planerat att genomföra en serie avslappningsövningar under vårterminen. Målet är att minska onödiga spänningar, öka koncentrationsförmågan och förmågan att tänka positivt. En dag i veckan kommer vi till Silviaskolan och har en lektion med barnen, där vi pratar, förbereder och genomför veckans avslappningsövning. Under samlingen på morgonen kommer klassläraren att genomföra samma avslappningsövning, 5-10 minuter. Vi startar torsdagen den 18 januari och fortsätter i 10 veckor, med uppehåll för sportlov. Före och efter dessa veckor kommer era barn att få fylla i formulär som allmänt beskriver hur de tycker att de mår, känner sig och kan koncentrera sig. Syftet med formulären är att vi skall kunna utvärdera om avslappningsträning kan hjälpa de hörskadade barnen. Dessa formulär besvaras anonymt och kommer ej att lämnas vidare till någon. Barnen kommer också att få utvärdera hur det är att göra avslappningsövningar. Ni kommer att få ta del av en sammanställning av resultatet. Materialet vi har valt heter: Visst kan du! Livsfärdighetsträning i förskola och skola, av Terry Orlick och Elisabeth Solin. Vill ni veta mer om det kan ni gå in på: www.laromedia.se. Vi kommer att ta med liggunderlag som eleverna kan ligga på under övningarna. Hör gärna av er till oss om ni har några frågor, eller synpunkter. Lina Munkhammar, tele: 042-36 41 70 lina.munkhammar@skane.se Ulrika Eriksson, tele: 046-77 06 25 ulrika.eriksson@skane.se Med vänliga hälsningar Lina och Ulrika 27

Bilaga 4 Hej, elever i klass 8-9! Vi heter Ulrika Eriksson och Lina Munkhammar och arbetar på Hörsel- och Dövenheten. I vårt arbete träffar vi många barn och ungdomar med olika typer av hörselnedsättningar. Många gånger har vi hört att man som hörselskadad måste koncentrera sig mycket för att kunna höra vad andra säger och att man är spänd i axlar och i nacke. Ni vet bättre än någon annan hur det kan vara. Att inte alltid höra, eller inte vara säker på vad någon har sagt, gör ibland att man känner sig lite osäker och orolig för att man har missuppfattat. Tillsammans med Anders och Eva har vi planerat att träffas tio gånger under vårterminen för att göra avslappningsövningar. Vi kommer till er första gången på eftermiddagen torsdagen den 18 januari. Det tar ungefär en timme varje gång som vi kommer. Veckans andra dagar får ni utföra övningarna med era lärare, ca 10 minuter. Vi hoppas och tror att ni lär er märka om och när ni spänner er i onödan. Kanske kan det hjälpa er så att ni får lättare att koncentrera er bättre. I övningarna försöker man också att få en ännu bättre självkänsla. Vi vill veta om ni upplever avslappningskursen som användbar och bra. Ni är experterna och vi kommer att utvärdera kursen för att se om den kan vara till någon nytta för andra ungdomar. Därför kommer ni att få fylla i en självskattningsskala första och sista gången som vi träffas. Då får ni sätta kryss på olika skalor om hur ni mår och känner er. Detta kommer ni att svara på anonymt. Vi kommer att ta med oss var sitt liggunderlag till er som ni under dessa veckor kan använda att ligga på under övningstillfällena. Vi hoppas vi får några trevliga veckor tillsammans. Hör gärna av er till oss om ni har några frågor eller tankar. Lina Munkhammar, tele: 042-36 41 70 lina.munkhammar@skane.se Ulrika Eriksson, tele: 046-77 06 25 ulrika.eriksson@skane.se Med vänliga hälsningar Lina och Ulrika 28

Utgivna rapporter genom FoU-enheten Nr 1/2002 Nr 2/2002 Nr 1/2003 Nr 2/2003 Nr 3/2003 Nr 1/2004 Nr 2/2004 Nr 1/2005 Nr 2/2005 Nr 3/2005 Nr 4/2005 Nr 1/2006 Nr 2/2006 Föräldrars upplevelse av delaktighet. En fokusgruppsundersökning. Gunilla Hultberg. ISBN: 91-7261-000-X Döva i Skåne. Från projekt till regionalt resursteam för döva. Lena Göransson och Sven-Erik Malmström. ISBN 91-7261-030-1 Barns upplevelser av delaktighet i sin habilitering. Carina Bolin, Petra Bovide Lindén och Stefan Persson. ISBN 91-7261-034-4 Farvatten och blindskär i barnhabilitering. Examinationspaper från en påbyggnadsutbildning. Magnus Larsson och Britta Högberg (red.) ISBN 91-7261-035-4 Tid till eget ansvar? Tidsplanering i förskola/skola och dess inverkan på aktivitet och delaktighet för barn och ungdomar födda med ryggmärgsbråck. Eva Svensson. ISBN 91-7261-036-0 Från bildterapi till Cor ad Cor inom barn- och ungdomshabiliteringen. Agneta Sofiadotter och Lotta Anderson. ISBN 91-7261-037-9, ISSN 1652-2516 Nätverksbaserad målinriktad intensiv träning NIT Ulrika Edin, Carita Smyth och Magnus Larsson. ISBN 91-7261-039-5, ISSN 1652-2516 Hur taktil massage påverkar ungdomar med smärtproblematik Eva Svensson och Inger Bille Hansen. ISBN 91-7261-43-3, ISSN 1652-2516 Habiliteringen i Malmö. Så växte den fram Ingrid Bjerre och Kerstin Ödlund. ISBN 91-7261-042-5 Hur använder barn med autism pekdator som alternativ kommunikation? Anja Morell ISBN 91-7261-044-1, ISSN 1652-2516 Cirkus en annorlunda träningsform för barn och ungdomar inom habiliteringen Katarina Lauruschkus, Anette Wennström och Björn Harrysson ISBN 91-7261-051-4, ISSN 1652-2516 Hanen föräldrautbildning en utvärdering Pernille Holck ISBN 91-7261-054-9, ISSN 1652-2516 AKK med hjälp av pekdator för barn med autism En metodutveckling baserad på tre fallstudier Anja Morell ISBN 91-7261-055-7, ISSN 1652-2516 29

Nr 3/2006 Nr 4/2006 Nr 1/2007 Nr 2/2007 Nr 3/2007 Nr 4/2007 Nr 5/2007 Nr 6/2007 Nr 7/2007 Nr 8/2007 Nr 9/2007 Utvidgad bedömning en metod att förstå ett barns autism Ann Skillö ISBN 91-7261-060-3, ISSN 1652-2516 Det sociala livet kring ett bilvrak Vanlighetens attraktion i en fritidsaktivitet för ungdomar i habilitering David Wästerfors ISBN 91-7261-073-7, ISSN 1652-2516 Ordinerade samtalsapparater brukares användning och tillfredsställelse Anna Månsson ISBN 91-7261-074-3, ISSN 1652-2516 Intensiv målinriktad motorisk träning på hästryggen Ingalill Larsson ISBN 978-91-7261-078-1, ISSN 1652-2516 Habilitering af börn i et familiecentreret perspektiv En undersögelse af Habiliteringsplanering i Region Skåne Lisbeth Torp-Pedersen ISBN 978-91-7261-083-5, ISSN 1652-2516 Tidsbegränsade, intensiva, fokuserade, målinriktade och nätverksbaserade insatser på Barn- och ungdomshabiliteringen i Region Skåne CI, COPE, Hanen, IBT, NIT och TIF i ett föräldra- och personalperspektiv Carita Smyth ISBN 978-91-7261-091-0, ISSN 1652-2516 Att vara ung med funktionsnedsättning En studie om ungdomar med lindrig mental retardation respektive Aspergers syndrom ur två synvinklar: Exekutiva vardagsfunktioner och psykisk hälsa/självbild Pia Tallberg ISBN 978-91-7261-092-7, ISSN 1652-2516 Att införa ett salutogent arbetssätt inom Barn- och ungdomshabiliteringen Processledarnas och mearbetarnas perspektiv Kaarina Ivakko ISBN 978-91-7261-103-0, ISSN 1652-2516 Träning av arbetsminnet med RoboMemo Åtta fallstudier av ungdomar med autismspektrumtillstånd Birgitta Bryngelson och Peter Björling ISBN 978-92-7261-105-7, ISSN 1652-2516 RoboMemo en utvärdering av arbetsminnesträning för barn med ADHD Irina Strand ISBN 978-92-7261-106-1, ISSN 1652-2516 ReMemo, vuxna med hjärnskada Eva Regnert ISBN 978-91-7261-115-3, ISSN 1652-2516 30

Utgivna bulletiner genom FoU-enheten Nr 4/2003 Nr 3/2004 Nr 1/2005 Nr 2/2005 Nr 3/2005 Nr 1/2006 Nr 2/2006 Nr 3/2006 Nr 1/2007 Nr 2/2007 Nr 3/2007 Nr 4/2007 Dövblinda i Skåne en förstudie Lena Göransson ISBN 91-7261-038-7 Att förstå sitt barns autism - Tidsbegränsat Intensivt Familjesamarbete TIF Peter Björling, Nils Haglund, Tarja Lundblad, Kristina Karlsson, Anna-Lena Lundström och Ann Skillö. ISBN 91-7261-041-7 Människans bästa vän är hunden om service- och signalhundar för personer med funktionshinder Björn Harrysson. ISBN 91-7261-047-6 Vilken cirkus! Cirkusträning som alternativ behandling på Vuxenhabiliteringen i Malmö och Trelleborg Frida Svantesson ISBN 91-7261-050-6 Att införa ett salutogent arbetssätt inom Barn- och ungdomshabiliteringen Carina Bolin och Stefan Persson ISBN 91-7261-50-6 Olika stödinsatser till föräldrar med utvecklingsstörning och några exempel på tillämpningen av Marte Meo Susanne Fejne, Marianne Lundquist Öhrn och Björn Harrysson ISBN 91-7261-056-5 Beteendeterapeutisk intensivträning för förskolebarn med autism Margareta Andersson, Lena Jönsson, Annika Waller, Åsa Wallin ISBN 91-7261-070-0 Hjärnskadekoordinator i Region Skåne Uppbyggnad, erfarenheter och framtidsperspektiv Kerstin Helgesson och Beth Sundell-Eriksson ISBN 91-7261-065-4 Att lyssna till text en modell för elever med dyslexi Christina Rehnvall ISBN 978-91-7261-087-3 Kompensatoriska datorprogram en dyslektikers möjlighet En studie i samverkan med specialpedagoger och elever med dyslexi Gunvor Damsby ISBN 978-91-7261-088-0 Utvärdering av användningen av hjälpmedel Patrik Carlsson ISBN 978-91-7261-092-1 Utvärdering av MåBra-grupp för personer med hörselskada och/eller tinnitus Christine Alsterfjord och Petra Bernevik ISBN 978-91-7261-097-2 31

Nr 5/2007 Nr 6/2007 Nr 7/2007 Nr 8/2007 Nr 9/2007 Nr 10/2007 Nr 11/2007 Nr 12/2007 Nr 13/2007 FMT-metoden slår ett slag för utveckling Funktionsinriktad musikterapi för utveckling Birgitta Kleirud och Kerstin Arlock ISBN 978-91-7261-098-9 Där man flyger. Dokumentation av ett dans- och rörelseprojekt inom Vuxenhabiliteringen i Malmö 2005/2006 Anna Visser ISBN 978-91-7261-099-6 Qi Gong för döva Christine Alsterfjord och Camilla Assmo ISBN 978-91-7261-100-9 Qi Gong, en alternativ behandlingsmetod för ökat välmående? Marie-Louise Grahn och Marianne Sörensen ISBN 978-91-7261-101-6 Utvärdering av en orienteringskurs i kognitiv psykoterapi Hur personalen inom Hörsel och Dövenheten upplever detta som ett arbetsredskap i mötet med brukare med hörselnedsättning och/eller tinnitus. Marianne Sörensen och Marie Östberg ISBN 978-91-7261-102-3 Brukarnas synpunkter på hjälpmedelsverksamheten Redovisning av brukarenkät med avseende på service, tillgänglighet och kvalitet Birgitta Lindqvist och Cecilia Höiby ISBN 978-91-7261-110-8 Jag och mitt föräldraskap ett samtalsstödjande redskap till föräldrar vars barn har funktionshinder Anna Bäckström, Birgitta Bryngfors och Charlotta Greiff ISBN 978-91-7261-114-6 Mental träning för barn och ungdomar på Hörsel- och dövenheten Lina Munkhammar och Ulrika Eriksson ISBN 978-91-7261-116-0 Utvärdering av taktil massage Inger Bille Hansen ISBN 978-91-7261-117-0 32

Habilitering & Hjälpmedel Forsknings- och utvecklingsenheten Syn-, hörsel- och dövverksamheten Habilitering & Hjälpmedel, FOU-enheten Universitetssjukhuset MAS, Ing 59, Plan 5, 205 02, Malmö Tfn 0771-22 23 40 Fax 040-33 51 40 habhjalp@skane.se www.skane.se/habilitering