Bostadsmarknaden i ett historiskt perspektiv BRITT-MARIE JOHANSSON, SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN
Bostadsmarknaden Olika tidsperioder olika drivkrafter som styrt bostadsmarknaden Sociala situationen Politik visioner Medel -förverkligande Social/arbetsmarknad produktion konsumtion
1930-talet Social situation Städerna växte, industrin behövde arbetskraft. Bostadsbrist och trångboddhet rådde. Dåliga sanitära förhållanden, sjukdom och minskat barnafödande. Politiska mål Bostadsbyggandet skulle ge arbetstillfällen och bostadsbristen skulle byggas bort. Mått på en god bostad fastställdes. Bostadsvaneundersökningar för en funktionell bostad. God bostad utformades. Byggsektorn Bostadsproduktion på spekulationsbasis av privata fastighetsägare. Allmännyttan och kooperativa bolag startas.
Medel Bostadspolitisk organisation från stat till kommun Ny byggnadslag 1947 gav kommunerna monopol på stadsplanering Byggnormer för bättre standard God Bostad minimimått i statligt belånade hus Öppnade väg för rationellare byggande
Grannskapsplaneringen Grupptillhörighet och primärgruppens betydelse för demokratins utveckling gav avtryck i bostadsplaneringen Arkitekterna förespråkade en ny typ av stadsplanering grannskapsplanering Bidra till att en demokratisk människa skapades. De försökte med hjälp av den fysiska planeringen främja möjligheten för primärgrupper som familj och grannskap att existera.
1965-75 Social situation Trångboddheten var fortfarande hög. Högt barnafödande. Ungdomarna ville ha egna bostäder. Pensionärerna bodde i högre utsträckning kvar i egna lägenheter. Politisk situation Lokaliseringspolitik. Produktionsmål på 1 miljon nya lägenheter på 10 år. Högst 2 boende per rum, kök och vardagsrum oräknat. Rationellt och standardiserat byggande. Byggsektorn Koncentration av byggherreföretag - stora beställningar. Totalentreprenad.
Medel - Staten underlättar Startade 51 utredningar i syfte att påverka skeendet Syfte: Industrialisering av bostadsbyggandet och att styra mot enhetliga beställningar, totalentreprenaden Mönstren för industrialiseringen hämtades från 1950/60-talets produktionsorienterade storindustri (Scientific management /Taylorismen) och skalfördelar i stordrift. Elementbyggeriet kom att få stor betydelse
proposition 1967:100 Mål: att hela befolkningen skall beredas sunda, rymliga, välplanerade och ändamålsenligt utrustade bostäder av god kvalité till skäliga kostnader. Gränsen för trångboddhet sattes till högst två boende per rum, kök och vardagsrum oräknat. Bostadsfrågan sågs uteslutande som en teknisk fråga 1974-75 var hyran ca i 17-18% av en industriarbetares lön
Byggsektorn Ökad koncentration inom byggherre-, byggentreprenör- samt arkitektföretagen Byggentreprenörföretagen utvecklar egna fabriker för materialtillverkning och tar en allt större del av byggprocessen Stadsplanearbetet upptogs av generalplaner och detaljplaner i huvudsak på jungfrulig mark
Politisk omvändning Kritik riktades mot att byggproducenterna tagit över förverkligandet av miljonprogrammet Solidarisk bostadspolitik 1974 - Från bostadens inre miljö till den yttre miljön, boendedemokrati, etc Bostadsområdenas utformnings påverkan på de boende skulle kartläggas. Från byggande till förvaltning
Social situation Högkonjunktur. Babyboom. 1985-91 Politisk situation Vi i Sverige bor bra med avseende på både utrymmesoch utrustningsstandard. Bostadskonsumtion borde ges samma villkor som annan konsumtion. Byggsektorn Företagskoncentrationen fortsätter
Bostadsmarknaden Bostadsmarknaden överhettad med kraftigt stigande byggkostnader Bostadssubventionerna tar allt större del av stadsbudgeten och börjar avvecklas Sektorn ska ta större ansvar Särskilda regler för allmännyttan tas bort Fastighetsbubblan spricker
Medel Avreglering: Svensk byggnorm slopas ersätts av Nybyggnadsreglerna 1989 Krav på inredning, utrustning, rumssamband, etc ersätts med allmänna funktionskrav
Byggsektorn Ökad koncentration - i mitten av 1990-talet dominerar tre entreprenörföretag marknaden Från plan till ambition förhandlingsplanering Byggherreföretagen avvecklar sin produktionskompetens Allmännyttan ett bolag bland andra
Social situation 2000-2013 Segregationen och trångboddheten ökar. Barnafödandet minskar. Ungdomarna har inte råd att flytta hemifrån. Politisk situation Vilja att öka marknadsanpassningen och öka konkurrensen. Omvandling till bostadsrätter. Fastighetsskatten avskaffas. Ägarlägenheter införs. Byggsektorn Nya fastighetsbolag uppkommer som bygger på spekulation. Fastighetsförvaltning och förädling den nya inriktningen. Arkitektur ett försäljningsargument.
Medel Marknadens aktörer ska verka på affärsmässiga villkor, t ex Allbolagen 2011 (ingen snedvriden konkurrens) Förenklad/ effektivare planprocess (planmonopolet?) Förenkla regelverket (ungdoms- och studentboende) Utökade undantag från bygglov (friggebod)
Byggsektorn Efterfrågestyrt byggande nya aktörer på marknaden Spekulationsbyggandet ökar Byggentreprenörer integrerar horisontellt och vertikalt Detaljplaner på beställning
Bostadsmarknaden Bostadsbyggande för de som kan betala Boende en fråga om konsumtion och en investering (risktagande) Skapa rum och platser för den kreativa klassen Hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) betonas Segregationen ses som ett etniskt och ett deltagande- och arbetsmarknadsproblem
Vem bär visionerna? Förskjutning från politisk handling till (expert)administration av sociala frågor Vad är en stad (kommun/region) ett varumärke eller en medborgerlig gemenskap? Är planeringsverksamhet i dagens samhälle bara en anpassning efter marknaden där inte alla kan vara med eller en vilja att skapa något? Vad ska planeringen åstadkomma? (generera framsteg, ta tillvara allmänintresset, peka på alternativ)