www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal Mora kommun 2012-03-16 Johan Skeri
Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden 6. Verksamhet 7. Förslag på fortsatta analyser PwC Sid 2
Allmänt om nyckeltal Nyckeltal benämns vissa tal som ofta används för att värdera ett företag eller en organisation och dess verksamhet. Wikipedia PwC Sid 3
Varför nyckeltalsjämförelser? Nedan ges några exempel på varför jämförelser är bra att göra: Signalsystem som speglar avvikelser jämfört med andra kommuner över tid i den egna kommunen Förklarar skillnader påverkbara och icke påverkbara faktorer kan användas för att lära och utveckla verksamheten ge goda exempel Underlag till uppföljning och prognoser Kan leda till att den egna redovisningen i förbättras dvs. höja statusen t på statistik och räkenskapssammandrag PwC Sid 4
Mot vem ska man jämföra? I materialet görs jämförelser mot länet, kommungrupp, jämförbara och riket Jämförbara är de fem mest lika kommunerna ur ett strukturellt perspektiv (Källa: www.kolada.se) Jämfört med de likvärdiga kommunerna förklaras eventuella kostnadsskillnader av påverkbara faktorer (ej struktur) Jämförelsegruppen har samma struktur och folkmängd PwC Sid 5
Begreppet standardkostnad? En kommuns standardkostnader dk t d används i det statliga tli utjämningssystemet t t och beräknas av staten med hjälp av SCB, grunden i beräkningen är kommunens unika strukturella förutsättningar Strukturella kostnader är sådana kostnader som beror på faktorer som kommunerna själva inte kan påverka, till exempel åldersstrukturen, invånarnas sociala bakgrund, den geografiska strukturen med mera PwC Sid 6
Befolkning PwC Sid 7
Befolkning, år 2005 20112011 20 300 20 200 20 212 er Antal person 20 159 20 143 20 153 20 146 20 153 20 127 20 100 20 000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 PwC Sid 8
Befolkningsförändringar, år 2005 2011 2011 200 150 47 100 Antal pe ersoner 50 0 50 121 40 88 82 64 47 42 1 18 46 44 33 80 53 21 53 21 4 71 100 24 150 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Nettoflytt Födelsenetto dl Immigrationnetto i PwC Sid 9
Befolkningsstrukturen år 2010, antal personer i respektive ålder 400 350 300 250 200 150 Antal personer 100 50 0 0 år 3 år 6 år 9 år 12 år 15 år 18 år 21 år 24 år 27 år 30 år 33 år 36 år 39 år 42 år 45 år 48 år 51 år 54 år 57 år 60 år 63 år 66 år 69 år 72 år 75 år 78 år 81 år 84 år 87 år 90 år 93 år 96 år 99 år PwC Sid 10
Befolkningsstrukturen 0-18 år, år 2010 Gymn nasieola sko 18 år 17 år 16 år 247 284 331 15 år 230 Förskoleklas ss och grundsko ola 14 år 13 år 12 år 11 år 10 år 9 år 8 år 7 år 198 191 200 183 183 185 199 201 6 år 199 5 år 222 rskola För 4 år 3 år 2 år 209 217 197 1 år 210 0 år 188 0 50 100 150 200 250 300 350 PwC Sid 11
Befolkningsstrukturen 65 år och äldre 99 år 97 år 95 år 93 år 91 år 89 år 87 år 85 år 83 år 81 år 79 år 77 år 75 år 73 år 71 år 69 år 67 år 65 år 3 4 1 4 11 17 19 34 37 33 62 71 68 100 98 96 116 126 127 142 138 148 167 162 155 156 165 176 0 50 100 150 200 250 300 350 193 209 230 241 286 299 312 333 PwC Sid 12
Sammanfattning befolkning De senaste sex åren har kommunen haft ett något minskat befolkningsantal, framförallt har det varit en negativt födelse- och flyttnetto Kommunen har ett positivt immigrationsnetto, d.v.s. icke svenskar som flyttar till kommunen, utan denna inflyttning skulle antalet invånare ha minskat de senaste 7 åren med knappt 400 stycken Kommunen har tre toppar i sin befolkningspyramid, kring 20, 45 och 65 år De kommande årens barnkullar kommer att vara snitta kring 190 invånare Inom en fem års period kommer trycket inom äldreomsorgen att öka med tanke på dagens antal invånare kring 80 år PwC Sid 13
Finansiering Kommunerna får ta ut skatt för skötseln av sina angelägenheter. Regeringsformen 14 kap. 4 Kommunerna får i lag åläggas att bidra till kostnaden för andra kommuners angelägenheter, om det krävs för att uppnå likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Regeringsformen 14 kap. 5 PwC Sid 14
Skattesats år 2005 20102010 23,00% 22,68% 22,68% 22,68% 22,68% 22,68% 22,68% 22,50% 22,00% 21,50% Procent 21,00% 20,80% 20,84% 20,83% 20,78% 20,71% 20,72% 20,50% 20,00% 19,50% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Skattesats Skattesats, riket (vägt) PwC Sid 15
Skattekraft per invånare och index (riket = 100) 165 000 95,0% 160 000 92,2% 92,6% 158 624 160 484 155 000 91,9% 152 044 91,7% 92,4% 90,0% Kronor per invånare 150 000 145 000 140 000 140 469 146 158 85,0% Index (rike et = 100) 135 000 130 000 2005 2006 2007 2008 2009 Skattekraft, kr per invånare Skattekraft, index 80,0% PwC Sid 16
Värdet av en skattekrona, år 2005 20092009 (mnkr) 33,0 32,0 32,0 32,3 31,0 30,6 mnk kr 30,0 29,5 29,0 28,4 28,0 27,0 26,0 2005 2006 2007 2008 2009 PwC Sid 17
Generella statsbidrag och utjämning, år 2005 20102010 12 000 11 382 10 000 8 000 9 089 1255 925 9 251 1236 678 8 862 1445 323 9 457 1313 719 9 822 1704 310 1383 1806 405 Kr per in nvånare 6 000 4 000 6909 7337 7094 7480 8022 7788 2 000 0 56 214 2 000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Fastighetsavgift Övrigt Totalt PwC Sid 18
Sammanfattning finansiering Kommunen har en skattesats på cirka 2 kr högre jämfört med riket Skattekraften i Mora har ökat rejält sedan år 2005, skattekraften i kommunen har även förbättrats mot medelskattekraften i Sverige de senaste åren Varje skattekrona innebär 32,3 mnkr i skatteintäkter till kommunen år 2009 Kommunen har en något ogynnsam struktur att bedriva kommunal verksamhet år 2010, vilket innebär att kommunen erhåller pengar ur det statliga tli utjämningssystemet t t Eftersom kommunen inte har högre än 115 % av skattekraften i riket, erhålls pengar ifrån inkomstutjämningssystemet Totalt erhåller kommunen 11 382 kronor per invånare i statsbidrag och utjämning år 2010 PwC Sid 19
Resultaträkning Resultaträkningen visar kommunens intäkter och kostnader och ger som saldo årets resultat (vinst eller förlust). PwC Sid 20
Årets resultat före extra ordinära, år 2005-20102010 3 500 3 250 3 000 2 500 2 701 2 814 Kronor per inv vånare 2 000 1 500 1 964 1 940 1 403 1 000 500 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 PwC Sid 21
Årets resultat i kommunen i jmf, år 2010 3 500 3 250 3 000 2 500 Kronor per inv vånare 2 000 1 500 1 354 1 353 1 000 779 500 0 Mora Jämförbara Länet Riket PwC Sid 22
Utveckling nettokostn och skatter, stb o utj 2005-20102010 9,0% 8,0% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,9% 4,6% 5,2% 4,0% 3,2% 3,7% 3,9% 3,0% 2,0% 2,0% 10% 1,0% 0,8% 1,2% 0,0% 2006 2007 2008 2009 2010 Nettokostnad utveckling, procent Skatter, stb o utj utveckling, procent PwC Sid 23
Netto av finansiella kostnader och intäkter 2005-20102010 1 400 1 200 1 000 800 innvånare 600 400 497 Kronor per 200 0 200 128 189 106 148 400 600 800 404 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansiellt netto PwC Sid 24
Sammanfattning resultaträkning Kommunen uppvisar en positiv resultattrend de senaste åren, en trend som är klart positivare än jämförbara kommuner. Under år 2010 gav det tillfälliga konjunkturstödet kt töd t ett extra bra resultat t för kommunen Kommunens nettokostnader har från och med år 2005 högre tillväxttakt procentuellt sett än skatter, statsbidrag och utjämningsbidrag. Under år 2010 var dock utvecklingen av nettokostnaderna lägre, vilket till del kan förklaras av konjunkturstödet Kommunens positiva finansnetto bidrar till det goda resultatet PwC Sid 25
Balansräkning och andra finansiella åtaganden Balansräkning är en uppställning av kommunens tillgångar och skulder vid ett givet tillfälle. PwC Sid 26
Eget kapital, kommunens nettoförmögenhet 2005-20102010 Kronor per in nvånare 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 20 844 20 100 23 269 22 117 24 900 23 537 26 339 27 863 29 973 28 288 32 990 31 528 10 000 5 000 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Eget kapital, kommun Eget kapital, koncern PwC Sid 27
Eget kapital, kommunens nettoförmögenhet i jmf år 2010 35 000 30 000 31 528 32 990 27 205 30 374 27 981 30 351 25 000 24 910 Kronor per in nvånare 20 000 15 000 21 680 10 000 5 000 0 Mora Jämförbara Länet Riket PwC Sid 28
Kommunens soliditet exkl/inkl pensionsåtagande 2005 2010 70% 60% 61% 60% 64% 64% 65% 50% 52% 40% Proc cent 30% 20% 16% 10% 5% 4% 5% 8% 0% 10% 2% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Soliditet, t kommun Soliditet t inkl pensioner, kommun PwC Sid 29
Sammanfattning balansräkning Kommunen har ett högt eget kapital i jämförelse Kommunen har en soliditet på 65 %, inräknas pensionsskulden blir soliditeten 16 %, vilket i jämförelse med andra a kommuner är en mycket god nivå PwC Sid 30
Verksamhet PwC Sid 31
Verksamheters nettokostn avvikelse mot standardkostn (%) 50,0 40,00 38,8 30,0 Procentue ell avvikelse 20,0 10,0 0,0 10,0 20,0 17,1 18,5 14,3 15,2 15,4 11,8 13,0 12,4 11,4 9,1 8,0 63 5,6 6,3 7,3 4,3 3,9 2,4 2,1 2,2 2,9 2,7 1,3 2,4 1,6 1,3 3,1 3,6, 4,1 41 7,3 11,6 10,9 20,3 30,0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg Individ och familjeomsorg LSS PwC Sid 32
Faktisk avvikelse mot standardkostnad i kr År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 Barnomsorg - 8 466 780-11 421 081-12 938 226-13 719 426-11 688 740 Grundskola - 4 072 118-3 525 025-3 587 234-4 633 580-4 353 048 Gymnasieskola - 4 495 457-5 358 038-7 073 703-6 527 304-9 774 205 Äldreomsorgen - 4 818 001-3 243 023 8 706 096 9 690 226 8 081 353 Individ och Familjeomsorgen 4 193 072-6 324 902-4 856 873-15 834 756-7 597 681 Summa differens kr - 17 659 284-29 872 069-19 749 940-31 024 840-25 332 321 PwC Sid 33
Differens nya och gamla utjämningssystem 45,0 Nuvarande Förslag 40,0 38,8 35,0 30,0 30,5 25,0 20,0 15,0 15,4 10,0 5,0 8,0 2,9 2,6 7,3 6,4 00 0,0 5,0 10,0 4,5 4,5 Avvikelse bo Avvikelse grsk Avvikelse gy Avvikelse ifo Avvikelse äo PwC Sid 34
Sammanfattning verksamhet (1) I jämförelse med kommunens standardkostnad bedrivs en basverksamhet som totalt är cirka ik 25 mnkr dyrare än den strukturellt beräknade (= 78 öre på kommunalskatten) I ett lagförslag som ännu ej har beslutats (våren 2012), kan faktorerna för Mora omräknas när det handlar om standardkostnadsberäkningen. Framförallt är det barnomsorgen och individ- och familjeomsorgen som gynnas i den nya beräkningen Verksamhetsblock som inte omfattas av standardkostnader (kostnadsutjämningen) har Mora lägre nettokostnader för infrastruktur och skydd samt för fritidsverksamheten PwC Sid 35
Övergripande Barnomsorgen Kostnad per inv 1-5 år 2010 95 000 93 827 93 000 92 320 91 000 90 258 89 000 89 019 Kr ronor per invån nare 1-5 år 87 000 85 000 83 000 81 000 79 000 77 000 75 000 Mora Jämförbara Länet Riket PwC Sid 36
Sammanfattning verksamhet (2) Barnomsorgen har höga kostnader gentemot sin beräknade standardkostnad med 11,7 mnkr, men samtidigt är kostnaden lägre utslaget per invånare 1-5 år i jämförelse med likvärdiga kommuner. De jämförbara kommunerna har även de en negativ avvikelse mot standardkostnaden Enligt statistiken har Mora en högre inskrivning till förskolan En anledning till högre kostnader i Mora kan vara en konstant dimensionering av personal i förskolan, utan hänsyn till barnens ålder. Enligt standardkostnadsberäkningen ska en kommun ha lägre personaltäthet för barn 4-6 år än 1-3 år PwC Sid 37
Övergripande Grundskolan Mora, år 2005-2010 2010 100 000 Kr per elev 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 68 235 3 099 4 435 13 087 14 011 72 980 3 289 4 694 12 416 16 599 77 908 79 831 3 396 3 537 4 695 5 352 12 872 12 456 17 293 17 843 82 713 3 117 6 682 12 342 17 452 86 905 3 145 7 494 12 133 15 636 30 000 20 000 32 114 34 337 37 792 38 437 41 003 46 075 10 000 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Undervisning Lokaler Övrigt Skolmåltider Läromedel, utrustning, skolbibliotek Elevvård Totalt PwC Sid 38
Övergripande Grundskolan Kostnad per elev år 2010 100 000 90 000 80 000 70 000 86 905 3 145 7 494 2 422 12 133 83 564 3 042 6 181 2 562 11 812 90 091 3 410 6 026 2 271 15 061 86 865 3 337 5 568 2 425 15 008 60 000 Kr per elev 50 000 40 000 15 636 15 354 18 255 17 250 30 000 20 000 46 075 44 612 45 068 43 277 10 000 0 Mora Jämförbara Länet Riket Undervisning Lokaler Övrigt Elevvård Skolmåltider Läromedel, utrustning, skolbibliotek Totalt PwC Sid 39
Grundskolan - Lokaler Kronor pe er kvm 1 100 1 050 1 000 950 900 850 800 750 700 650 600 550 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 1 003 985 957 21 888 880 18 19 20 16 761 17 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Lokalkostnad kronor per kvadratmeter Lokalyta kvadratmeter per elev 25 20 15 10 5 0 Kvadratmete er per elev PwC Sid 40
Grundskolan Lokaler i jämförelse 950 24,0 Kronor pe er kvm 900 850 800 750 700 650 21,0 761 18,6 887 21,7 910 19,9 22,0 20,00 18,0 16,0 14,0 per elev Kvadratmeter 600 579 550 12,0 500 Mora Jämförbara Länet Riket 10,0 PwC Sid 41
Grundskolan Andel som uppnått målen 90,0% 85,0% 80,0% 82% 79% 79% 78% 85% 80% 80% 79% 82% 82% 79% el som uppnåt tt målen And 75,0% 70,0% 0% 65,0% 60,0% 75% 55,0% 50,0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Andel som uppnått målen, eget Andel som uppnått målen, modell PwC Sid 42
Sammanfattning verksamhet (3) Grundskolan i kommunen uppvisar en negativ avvikelse mot standardkostnaden, på 4,44 mnkr. I jämförelse med likartade kommungruppen har Mora en något högre kostnad utslaget per elev Det är framförallt kostnaden för undervisning och skolmåltider som Mora har högre kostnader Lokalkostnaden i Mora är genomsnittlig (kr/kvm), dock stiger antalet kvm per elev vilket kan tyda på att kommunen inte hinner anpassa skolstrukturen efter ett vikande elevunderlag Andelen grundskoleelever som uppnår målen mot den förväntade nivån med tanke på de strukturella förutsättningarna är låga Mora kommun sätter 23 till 25 % för höga betyg jämfört mot resultaten på de nationella proven i svenska och matematik vilket bidrar till att fler elever klarar målen än de borde PwC Sid 43
Övergripande Gymnasieskolan Kostnad per elev år 2010 (skolkommun) 140 000 Kr per elev 120 000 100 000 80 000 60 000 98 726 12 270 4 666 915 22 386 116 969 113 620 9 206 4 766 1 054 21 332 33 833 9 896 4 456 1 723 19 353 22 824 106 743 7 172 4 161 1 917 19 142 23 427 14 707 40 000 20 000 43 782 46 778 55 369 50 924 0 Mora Jämförbara Länet Riket Undervisning Övrigt Lokaler Elevvård Skolmåltider Läromedel, utrustning, skolbibliotek Totalt PwC Sid 44
Gymnasieskolan lokaler i jmf år 2010 1400 25,0 1283 1 208 1 253 1200 21,7 1 131 20,0 1000 17,0 19,8 18,3 elev Kronor per 800 600 15,0 10,0 Kvadratmeter r per elev 400 200 5,0 0 Mora Jämförbara Länet Riket 0,0 PwC Sid 45
Var har Mora gymnasieeleverna sin studiegång? 100,0% 90,0% 0% 80,0% 70,0% 60,0% 74,8% 74,5% 75,1% Andel 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 21,1% 21,0% 20,1% 0,0% 37% 3,7% 41% 4,1% 46% 4,6% 2008 2009 2010 Fristående gymnasieskola belägen i annan kommun Fristående gymnasieskola belägen i den egna kommunen Annan kommunal gymnasieskola Egna kommunens gymnasieskola PwC Sid 46
Sammanfattning verksamhet (4) Mora har en förhöjd nettokostnad för sin gymnasieverksamhet jämfört med standardkostnaden, ca 9,8 mnkr I jämförelse med likvärdiga kommuner är kostnaden per elev låg när Mora kommun är huvudman för utbildningen, framförallt kostnaden för kostnadslaget övrigt (administration, IT, rektorer, televxl etc) Mora har en klart högre kostnad för inköp av utrustning och läromedel, lokalkostnaden per elev är även den något förhöjd Det som driver upp Moras lokalkostnader är framförallt höga driftskostnader per kvm, vilket kan bero på relativt nya lokaler En kostnadsdrivande faktor jämfört mot den beräknade standardkostnaden kan vara att de elever från Mora som inte går i den egna gymnasieskolan går på dyra program hos annan huvudman, t ex naturbruk De elever som lämnar gymnasieskolan och är mantalsskrivna i Mora har högre slutbetyg än jämförbara kommuner PwC Sid 47
Övergripande Äldreomsorgen år 2005-20102010 700 000 651 471 600 000 556 337 607 836 592 628 527 954 558 907 500 000 Kronor per vårdtagare 400 000 300 000 200 000 215 472 237 143 241 985 195 816 165 933 148 280 100 000 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Hemtjänst, kr per vårdtagare Särskilt boende, kr per vårdtagare PwC Sid 48
Övergripande Äldreomsorgen i jämförelse år 2010 700 000 600 000 558 907 579 727 549 121 500 000 512 638 onor per vårdt tagare 400 000 300 000 Kr 200 000 148 280 127 106 134 578 129 369 100 000 0 Mora Jämförbara Länet Riket Hemtjänst, kr per vårdtagare Särskilt boende, kr per vårdtagare PwC Sid 49
Beviljande insatser äldreomsorgen i jmf, år 2010 16,0% 14,7% 14,0% 12,8% 12,0% 10,0% 11,0% 11,4% Andel 8,0% 6,0% 40% 4,0% 4,3% 5,0% 5,1% 5,4% 2,0% 0,0% Mora Jämförbara Länet Riket Invånare 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende, andel (%) Invånare65+ i särskilda boendeformer, andel (%) PwC Sid 50
NKI-värden äldreomsorgen i jämförelse, år 2010 100 90 88 80 70 64 70 74 68 72 66 60 57 Index 50 40 30 Hemtjä änst t boende Särskil 20 10 0 Mora Jämförbara Länet Riket PwC Sid 51
Sammanfattning verksamhet (5) Äldreomsorgen i kommunen har en lägre nettokostnad jämfört med standardkostnad (8,1 mnkr). En anledning till varför Mora har en positiv avvikelse mot standardkostnaden är de relativt många nytillkomna invånarna i åldern 65+ Om nettokostnad per invånare 65- år och äldre jämförs med likartade kommuner är den hög, framförallt för det ordinära boendet (hemtjänst+korttidsvård) Kostnaden för det ordinära boendet har sjunkit sedan år 2005 per vårdtagare, trots detta är varje ärende dyrare i jämförelse år 2010 I jämförelse med andra kommungrupper har Mora klart fler 65 år och äldre i ordinärt boende, samtidigt har varje ärende fler biståndsbedömda timmar Kommunen har i jämförelse färre säbo-platser per 65 år och äldre Trots höga kostnader för det ordinära boendet, är kundnöjdheten totalt sett låg, beroende på att brukarna upplever lågt inflytande PwC Sid 52
Individ- och Familjeomsorgens utveckling, 2005-20102010 3 500 Kr per in nvånare 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 1531 72 104 234 1671 84 203 168 2215 2256 159 192 181 381 258 203 3016 265 332 317 2102 2589 179 426 665 500 1121 1216 1617 1480 1319 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Barn och ungdomsvård d Ekonomiskt k bistånd Missbruksvård vuxna Övrig vuxenvård åd Familjerätt Totalt PwC Sid 53
Övergripande Individ- och Familjeomsorgen 3 500 Kr per inv vånare 3 000 2 500 2 000 1 500 2 589 179 426 665 2 207 76 84 372 656 3 011 3 000 92 45 60 105 388 1 009 457 1 012 1 000 500 1 319 1 019 1 477 1 366 0 Mora Jämförbara Länet Riket Barn och ungdomsvård d Ekonomiskt k bistånd Missbruksvård vuxna Övrig vuxenvård Familjerätt Totalt PwC Sid 54
Sammanfattning verksamhet (6) Individ- och Familjeomsorgen (IFO) har ett högt kostnadsläge, den negativa avvikelsen mot standardkostnaden är 7,6 mnkr IFO uppvisar en stegrande kostnadsökningen från år 2007 och då framförallt inom ekonomiskt bistånd och missbrukarvården för vuxna Den ökade kostnaden för barn och ungdom mellan åren 2007 och 2010 kan förklaras av många ungdomar i åldern 15 till 19 år I jämförelse med likartade kommuner har kommunen framförallt högre kostnader för ungdomsvård, familjerätt och ekonomiskt bistånd PwC Sid 55
Förslag på granskning och djupanalyser PwC Sid 56
Förslag på granskningar och djupanalyser Kommunens långsiktiga och strategiska arbete med tanke på de stora framtida demografiska skiftningarna i kommunen Kommunens resursfördelningsmodell Kostnadsläget inom barnomsorgen Kvalite och betygsättning inom grundskolan Den framtida gymnasieskolan Kommunens planering av den framtida äldreomsorgen Det höga kostnadsläget inom det ordinära boendet (äo) Placeringsstrategin och öppenvårdsarbete inom IFO Handläggningen av det ekonomiska k biståndet PwC Sid 57