Undervisningen i förskolan skiljer sig från den i skolan. Förskolans pedagogiska traditioner och arbetssätt ska INTE ändras.

Transkript

1 Undervisningen i förskolan skiljer sig från den i skolan. Förskolans pedagogiska traditioner och arbetssätt ska INTE ändras. I förskolan ska barnen lära sig i lekfulla former och med hänsyn till barnens utveckling, erfarenheter, intressen och förutsättningar. Källa: Utbildningsdepartementet (2011). Förskolans ställning och pedagogiska uppdrag stärks. Faktablad U Stockholm

2 Barns rätt till inflytande över sin vardag och sin utbildning har förstärkts (SFS, 2010:800). Verksamheten ska formas utifrån barngruppen. Förskolan ska utgå från barnen erfarenheter, intressen, behov och åsikter. För att skapa mångfald i lärandet ska man ta till var barnens tankar och idéer. (Utbildningsdepartementet. Läroplan för förskolan. Reviderad 2010)

3 Sociokulturell teori och sociosemiotik Vygotskij Säljö Bruner Socialt sammanhang Gemenskap Intressant och roligt Locka tvinga inte Ann-Katrin Svensson

4 Lyssnandets pedagogik Texten måste bli meningsfull för barnet och därför måste innehållet presenteras i ett sammanhang. För att hitta ett meningsfullt sammanhang (för barnet) krävs att man lyssnar på barnet för att veta vad barnet varit med om, kan, är intresserat av. Därefter kan man utmana barns tänkande. (Se även Ann Åberg och Hillevi Lenz Taguchi) Ann-Katrin Svensson

5 Samtal om texter ska präglas av tolerans och respekt för alla som samtalar. Skapa öppenhet och diskussion genom att tydliggöra likheter och skillnader lyfta fram olikheter och ställa frågor i anslutning till dessa bekräfta barnen där de känner igen sig söka efter likheter Ann-Katrin Svensson

6 I samtalet är allas tankar och åsikter lika mycket värda. Man talar med varandra inte till varandra. Man är nyfiken, vill veta, vill förstå. I samtalet respekteras alla sätt att uttrycka sig, oavsett ordval, språkstil, grammatik, kroppsspråk m m. Ann-Katrin Svensson

7 Samtalet ska leda till ökad förståelse för texten kamraters tankar förmåga att stå för sina tankar beredskap att förändra sina tankar Ann-Katrin Svensson

8 Språkmiljöer att studera i förskolan

9 Ann-Katrin Svensson Förskollärarna och talspråket... använder sig dagligen av ett rikt och varierat språk.... utstrålar att läsning, skrivning och talspråket är mycket viktigt.... utvecklar och vidgar barnens tal.... lyssnar och talar med varje barn dagligen.... arbetar dagligen medvetet med att öka varje barns språkliga förmåga.... ställer dagligen, till varje barn, tankeväckande frågor som inte kräver ett korrekt svar utan ger utrymme för flera tänkbara svar.

10 Ann-Katrin Svensson Bekräfta och acceptera barnens språk och visa det tydligt i ansiktsuttryck, gester och ord barnens utsagor och vara positiv och respektera alla sätt att uttrycka sig, oavsett ordval, språkstil, grammatik, kroppsspråk m m. Uppmuntra språkliga initiativ (ögonkontakt, gestikulerar, diskursmarkörer) språklig kreativitet (fickla, skeda, tanda) språkligt samspel I samtalet föra en dialog var lyhörd utvidga avgränsa ställa genuina frågor ställa stödjande frågor

11 .. använder sig av rim, ramsor, fingerlekar och andra ordlekar samt sång dagligen.... använder sig av sång och musik dagligen. Språklekar och sånger fokuserar på språkets form innehållet är inte det viktiga

12 Språklekar och musik Kroppslekar Fingerlekar Ritsagor Nonsensramsor Sång Inget budskap, ingen betydelse tränar uttal och form

13 Öga, öga, näsa, mun, hakan, pannan och kinden rund! Öra, öra, nacke, hår. Hoppas lilla magen mår! Beskrivning: Ta på barnets olika kroppsdelar. Klappa runda kinden och sedan lilla magen. Öra, öga, näsa mun det har barnet varje stund öra, öga, nos och mun det har både katt och hund.

14 Det gick en man på trappan upp så ringde han på tingeling så knacka han på bom-bom gå med fingrarna på ansiktet ta i örat knacka på pannan så låste han upp vrid om lätt på näsan så gick han in tripp, tripp. fingret in i munnen

15 Min näsa den kan fräsa, mitt öra det kan höra. Mina ögon dom kan se och min mun den kan le Det var en gång ett litet troll som bodde i en strut och varje gång man knacka på så ropa han Tittut

16 Det kom en mask. Den vet inte vad den skall göra. Nu tar den tag i Olles öra. Ett, två, tre, fyra. Alla byxor är så dyra! Den som inga byxor har. Han får gå med rumpan bar.

17 Kalle Käck Punkt och punkt och komma, streck, så vi ritar Kalle Käck. Halsen smal och magen tjock. Kalle Käck har ingen rock. Armar, ben med stövlar på. Kalle Käck är glad ändå.

18

19 Ann-Katrin Svensson Läsning Bokläsning sker som en del av dagsrutinen. Bokläsning sker utan för rutinerna på enskilda barns och personals initiativ. Personalen läser dagligen för barnen i storgrupp i mindre grupper individuellt.

20 Förskollärarna läser om böcker när barnen ber om det. Det är balans i de böcker man läser vad gäller nya berättelser och för barnen välkända berättelser. Förskollärarna läser och använder sig av poesi och vers lika väl som berättelser. Barnen uppmuntras att läsa för varandra. Förskollärarna använder sig av egna berättelser. Förskollärarna läser både flanosagor och digitala sagor. Förskollärarna uppmuntrar barnen att hitta på egna berättelser. Det kommer inbjudna gäster och läser. Det finns en tyst plats där man kan lyssna på band.

21 Fysisk miljö Bokhörnan Det finns en tyst hörna som är synlig & lättillgänglig. Ligger långt ifrån där grovmotoriska, högljudda lekar förekommer. Bokhörnan är inbjudande och bekväm med kuddar m m. Böckerna är synliga & tydligt arrangerade, nåbara för alla. Det finns böcker som representerar varje barns intresse. Det finns en mycket stor mängd varierande böcker. Avdelningen äger en mängd böcker som alltid finns tillgängliga. Det finns mer än ett ex av favoritböckerna. Nya böcker introduceras för barnen. Förskollärarna berättar om författare och illustratörer. Det finns posters och gosedjur i anknytning till barnböckerna. Ann-Katrin Svensson

22 Ann-Katrin Svensson Skrivmaterial Det finns en stor variation av målar- och skrivmaterial, pennor, suddgummi, linjal. Det finns material så att barnen kan göra sina egna böcker. Bokstäver finns i plastmagnet, kartong, trä. Det finns inbjudande möjligheter till att skriva brev, exempelvis brevpapper, inspirerande pennor, block, foldrar, kvitton, kuvert, och telefon.

23 Barnens skrivande Förskollärarna accepterar olika skrivsätt (klotter, påhittad skrivning). Ann-Katrin Svensson

24 Musicerande Lärarna sjunger dagligen med barnen. Lärarna ändrar och skojar med texter i visor. Det finns musikinstrument tillgängliga. Gruppen äger många inspirerande sångböcker. Ann-Katrin Svensson

25 Dramatiserande Det finns en tyst plats där att lyssna på cd. Det finns dockor och djur att dramatisera med. Utklädningskläderna är vackra och spännande. Barnen uppmuntras att spela små pjäser o dyl. Ann-Katrin Svensson

26 Dockvrå och affär Det finns affärsannonser och rabattkuponger. Det finns recept och kokböcker. Det finns minnesblock, pennor, miniräknare. Ann-Katrin Svensson

27 Ann-Katrin Svensson

28 43% av 2 åringarna har använt datorn. 22% använder inte datorn. 30 % av 2 5-åringarna använder nätet minst 1 gång/ vecka. De spelar spel, 55% Bolibompa, 30%, Youtube 17%, Spela.se 6% ritar och målar, 30% lyssnar på musik, 23% (Småungar och Medie, 2010,

29 Ann-Katrin Svensson Datorn Det finns programvaror som stöder barnens språkliga utveckling, ordbehandling. Det går att sitta flera vid datorn. Det finns skrivare och digitalkamera. Lärarna behärskar skriv-, rit- och presentationsprogram.