Motiverande Samtal - MI En undersökning om deltagarnas syn på grundkurs i Motiverande Samtal

Transkript

1 Annika Sundelin, bakgrund som barnmorska, projektledare i Riskbruksprojektet Värmland från 2006 tom Arbetar nu som utvecklingsledare inom området MI och levnadsvanor i Landstinget i Värmland. Hans Kleine, psykiatriker och initiativtagare till Riskbruksprojektet i Värmland Arbetar nu som företagsläkare vid Landstingshälsan samt MI utbildare. [ Lat. handling ] Båda är TNT utbildade och medlemmar i MINT - Motivational Interviewing Network of Trainers. Motiverande Samtal - MI En undersökning om deltagarnas syn på grundkurs i Motiverande Samtal Motiverande Samtal (benämnt MI efter engelskans Motivational Interview) utarbetades av William R Miller, amerikansk psykolog och professor, i början av 1980-talet i sitt arbete med alkoholberoende patienter. Senare började han samarbeta med Steven Rollnick, engelsk psykolog och metodutvecklare på området rådgivning inom hälsooch sjukvården. Motiverande Samtal - MI En undersökning om deltagarnas syn på grundkurs i Motiverande Samtal Annika Sundelin, Hans Kleine Landstinget i Värmland ska bidra till att främja hälsa och livskvalitet, och verksamheterna ska präglas av ett förebyggande synsätt. Med stöd av statliga stimulansmedel har landstinget haft möjlighet att utveckla det alkoholpreventiva arbetet. Landstinget i Värmland fokuserade på att inspirera till ett förändrat sätt att samtala med patienterna om alkohol och andra levnadsvanor som kan påverka hälsan. Syftet med utbildningarna i Motiverande Samtal är att underlätta för deltagarna att föra vägledande samtal i samarbete med patienten och på så sätt stärka motivationen till positiv förändring. För att undersöka om och i så fall hur deltagarna har ändrat förhållnings- och arbetssätt efter genomgången grundutbildning i Motiverande Samtal tillfrågades ett antal personer en tid efter genomgången grundutbildning. Resultatet av undersökningen redovisas i denna rapport. Rapport 1/2011 Folkhälsa och samhällsmedicin Landstinget i Värmland

2 MOTIVERANDE SAMTAL - MI En undersökning om deltagarnas syn på grundkurs i Motiverande Samtal Annika Sundelin Hans Kleine Karlstad 2011

3 Rapporten kan beställas från Folkhälsa och samhällsmedicin Hälso- och sjukvårdsstaben Landstingshuset Karlstad Tryck Tryckeri AB Knappen, Karlstad 2011 ISSN

4 Innehåll Förord Sammanfattning... 8 Bakgrund... 9 Definitioner Motiverande Samtal - MI Grundkurs i Motiverande Samtal Syfte Metod Urval Datainsamling Bortfall och svarsfördelning Resultat Diskussion Utvecklingsmöjligheter Referenser Bilagor

5

6 Förord Motiverande samtal och landstingets strategiska alkoholpreventiva arbete Landstinget i Värmland ska bidra till att främja hälsa och livskvalitet och verksamheterna ska präglas av ett förebyggande synsätt. Med stöd av statliga stimulansmedel har landstinget haft möjlighet att utveckla det alkoholpreventiva arbetet. Landstinget i Värmland fokuserade på att inspirera till ett förändrat sätt att samtala med patienterna om alkohol och andra levnadsvanor som kan påverka hälsan. Syftet med utbildningarna Motiverande Samtal är att underlätta för deltagarna att föra vägledande samtal i samarbete med patienten och på så sätt stärka motivationen till positiv förändring. Att ändra ett invant beteende kan vara svårt. Det gäller såväl för oss som hälso- och sjukvårdspersonal, som för de patienter/klienter vi vägleder genom Motiverande Samtal. För att undersöka om och i så fall hur deltagarna har ändrat förhållnings- och arbetssätt efter genomgången grundutbildning i Motiverande Samtal tillfrågades samtliga deltagare i 14 grundkurser en tid efter genomgången grundutbildning. Resultatet av undersökningen redovisas i denna rapport. Vår förhoppning är att det kan vara intressant läsning för dem som funderar på hur grundkurser i MI kan påverka deltagarna till ett bättre samtalsklimat samtidigt som det kan påverka patienterna/klienterna att själva tänka igenom sina levnadsvanor och förändra dem till det bättre. 7

7 Sammanfattning Struktur för landstingets utbildning i Motiverande Samtal (MI) byggdes upp genom Riskbruksprojektet i Värmland. Utbildningen i MI blev vårdpersonalens ingång för att lättare kunna ta upp frågan om riskbruk av alkohol och andra levnadsvanor i mötet med patienten. Genom att fråga deltagarna om deras syn på MI och hur de påverkades av utbildningen får vi en bild av eventuell förändrad syn på sättet att samtala med patienter. Blandade yrkesgrupper uppfattas ge större dynamik under utbildningen, man har med sig MI processen på kafferaster och luncher och denna process blir inte störd av fokus på innehållet i den egna verksamheten. Genom att använda exempel från andra verksamheter ökar kunskapen om andras verksamheter, vilket i sin tur ökar respekt och förståelse för andras arbetsuppgifter och det upplevs lättare att ta kontakt med andra. Efter utbildningen var deltagarna i huvudsak nöjda och tryggare i sina professionella roller. De önskade mer tid för träning på sina arbetsplatser för att upprätthålla och förbättra sina kunskaper. 8

8 Bakgrund Motiverande Samtal (benämnt MI efter engelskans Motivational Interviewing) utarbetades av William R Miller, amerikansk psykolog och professor, i början av 1980 talet i sitt arbete med alkoholberoende patienter, i samarbete med Steven Rollnick, engelsk psykolog och metodutvecklare på området rådgivning inom hälso- och sjukvården. En av deras första gemensamma böcker utkom 2001 Motiverande Samtal Hur man hjälper människor att bli villiga, kunniga och redo att genomföra förändringar som förbättrar kvaliteten i deras liv. Redan då beskriver författarna MI som användbar metod för att förändra även andra levnadsvanor förutom alkoholberoende kom Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering (SBU) med rapporten Behandling av alkohol- och narkotikaproblem, en evidensbaserad kunskapssammanställning som visade att de studier som hade signifikant bättre resultat var de som arbetade med aktiv intervention mot riskfylld alkoholkonsumtion. Landstinget i Värmland tog fasta på resultaten från SBU rapporten och startade 2004 en halvdags introduktionsutbildning, Riskbruksarbete med hjälp av Motiverande Samtal, som erbjöds vårdcentralerna. Introduktionsutbildningen innehöll dels information om hur ett riskbruk av alkohol kan påverka många olika sjukdomar man möter på en vårdcentral, dels en introduktion i Motiverande Samtal. Syftet med detta var att personalen skulle få upp ögonen för hur ett riskbruk av alkohol påverkar sjukdomar samtidigt som de skulle bli mer bekväma med att ställa frågor om alkoholkonsumtionen och andra känsliga frågor. För att fånga upp klienternas synpunkter och om möjligt se förändring hos klienterna före och efter introduktionsutbildning i MI,s delades ett frågeformulär ut på de vårdcentraler som nappade på erbjudandet om introduktionsutbildning. Frågorna handlade om klienternas uppfattning om levnadsvanor och om de hade fått frågor om sina levnadsvanor vid besök på vårdcentralen. Knappt 20 % ansåg att de hade fått frågor om sin alkoholkonsumtion. Hela 90 % av patienterna ansåg att det var viktigt att det ställdes frågor om levnadsvanorna (alkohol, tobak, motion och mat) och att de inte skulle ta illa upp om de fick frågor om sina levnadsvanor (internt arbetsmaterial, ännu opublicerat). 9

9 Utifrån erfarenheterna från introduktionsutbildningarna och patienternas synpunkter kom önskemål om att lära sig mera om Motiverande Samtal och inom ramen för den nationella satsningen startade landstinget hösten 2007 sitt riskbruksprojekt genom att erbjuda grundkurser i Motiverande Samtal. Det första fröet till att göra en utvärdering av grundkurs i MI såddes vid deltagande av den första internationella konferensen för MI (ICMI) i Interlaken, Schweiz, sommaren Sune Ruback; MD, PhD, registrar, Departement of Paediatrics; presenterade då sin undersökning Hur allmänläkare har uppfattat och förändrat sitt förhållningssätt efter att ha gått grundkurs i Motiverande Samtal. Vi fick muntlig och skriftlig tillåtelse att använda Rubacks frågor. Det danska frågeformuläret översattes till svenska av tre oberoende översättare. Formuläret testades av tio personer i en pilotomgång. Det visade sig att frågeformuläret var för omfattande. Skulle vi ha en hög frivillig svarsfrekvens var vi tvungna att tänka om. Möjlighet till samarbete kring utvärderingen av grundkurs i MI uppstod när Lena Rahle Hasselbalch, projektledare för Motiverande Samtal, avdelningen för folkhälsa, Region Skåne, hösten 2009 kontaktade oss. Man ville veta hur vi arbetade med att implementera MI i Värmland. Vi kunde inte hitta några andra undersökningar som riktats till deltagare på Grundkurs i Motiverande Samtal i Sverige. Gemensamma frågor utarbetades och lokalanpassades och var klara för utskick februari Under perioden 2007 till 2010 har 26 grundkurser och fyra fördjupningsdagar genomförts. 10

10 Definitioner MI = Motiverande Samtal Allteftersom användningsområdet för MI har utvidgats har också definitionen för MI ändrats. Motiverande Samtalsmetodik är en terapeutstyrd, målinriktad, patientcentrerad rådgivningsstil som har som mål att hjälpa patienter att utforska och lösa ambivalens i förhållande till en förändring (Rollnick, 1994). MI är en personcentrerad vägledningsmodell som sker i samarbete för att locka fram och stärka motivation till positiv förändring (Miller,Rollnick, 2009). Beskrivning av Grundkurs i Motiverande Samtal - MI Till denna kurs har deltagarna sökt sig frivilligt med en önskan om att deras kommunikation med klienter och/eller medarbetare ska utvecklas. Kursen omfattar dag. I utbildningen blandas teori med många praktiska övningar. Det är av stor betydelse att deltagarna själva får prova på de olika momenten i MI. Kunskaper och färdigheter i MI går inte att läsa sig till. Utbildningen är utarbetad av en utbildargrupp som består av sex personer med olika professionell bakgrund, psykiater, distriktsläkare, sjukgymnast, barnmorska tillika projektledare, en socionom som också är en av processledarna för Kunskap till Praktik/Värmland. Fem av dessa har TNT utbildning och är medlemmar i Motivational Interviewing Network of Trainers, MINT. Januari 2009 startade ett tjänstebyte med en processutbildare från Kunskap till Praktik som tillförde ytterligare kunskaper. Dels fick utbildargruppen ett tillskott, dels hade hon utvecklat träningsgrupper i Karlstads kommun. Detta innebar en ny insikt om hur viktigt det var med inspelade samtal (se sid. 24) men också tankar om hur vi tillsammans kunde fortsätta att kvalitetssäkra MI utbildningarna. Det är alltid två utbildare som håller i kurserna vilket bland annat innebär att handleda i de olika övningsgrupperna som deltagarna delas upp i. För att nå bästa pedagogiska resultat har det visat sig att antal deltagare på 11

11 grundkursen i MI inte bör överstiga 22 deltagare, såsom grundkursen är utformad. Pedagogiken i all vår utbildning bygger på MI-andan samtidigt som vi har inlärningspyramiden (se bilaga 1) i våra tankar. Dag ett och två koncentreras på det förhållningssätt som MI grundar sig på (MI-andan). MI-andan består framför allt av samarbete, autonomi och att locka fram klientens egna motiv och egna resurser till en positiv förändring. Vi lägger stor vikt vid nyckelbegreppen bekräfta, öppna frågor, reflektioner och sammanfattningar BÖRS. När dag ett och två är klara har vi gått igenom MI-trädet (se bil.2) I samband med att dag två avslutas får deltagarna också utvärdera dagarna genom att skriva ner någon mening inom varje område Något jag tyckte om var ; Något som förvånade mig var ; Något jag bestämt mig för är. De flesta deltagarna skriver då ner någonting om hur de ska arbeta vidare med MI i sin egen verklighet. Man låter sig i allmänhet mer övertygas av skäl som man själv funnit än av dem som andra funnit Blaise Pascal ( ) Från och med grundkurs 2 i januari 2008 införde vi hemläxa från dag två till dag tre. Deltagarna ska spela in ett samtal, allra helst med en av sina klienter som gett sitt samtyckte till inspelningen. Samtalet ska skrivas ut (2-3 sidor) exakt som det utspelar sig med alla hm, aha, och så vidare. Deltagarna skickar sedan in samtalet i word-format till utbildningssamordnare. Uppgiften syftar till att deltagarna ska komma över tröskeln att spela in sig själva i ett samtal. Mellan % av deltagarna har skickat in egenproducerade samtal. Denna hemläxa kan ha medfört att kursen integrerats direkt i det praktiska egna arbetet på hemmaplan i den egna verksamheten. Dag tre innehåller genomgång av de inspelade samtalen. Samtidigt görs en repetition av dag ett och dag två varvat med fler praktiska övningar. Vi avslutar dag tre med att informera om att nu börjar den verkliga MIträningen. Deltagarna får svara på enkla frågor för att fånga upp synpunkter på grundkursen. 12

12 För att ytterligare förstärka inlärningsprocessen och kvalitetssäkra användningen kan samtal skickas vidare till Karolinska Institutets kodningslaboratorium för bedömning och då får deltagarna personlig återkoppling. Fördjupningsdag i Motiverande Samtal Dagen vänder sig till de personer som genomfört grundkurs i Motiverande Samtal 2+1 dag. Tonvikten på dagen läggs på att repetera och fördjupa kunskaperna i MI genom många praktiska övningar och en del teori. Deltagarna styr över innehållet under dagen. Utvärdering av Motiverande Samtal I en utvärdering av hur deltagare i grundkurser har påverkats av innehållet eller hur mycket de har använt MI efter kursens slut visar att allmänläkare utvärderade MI som mer effektivt än traditionell rådgivning samtidigt som de uppgav att metoden inte var mer tidskrävande (Rubak, Sune et al., 2006). En metaanalys, där det ingick 119 studier visar effekten av MI hos klienterna. Man har inte funnit några begränsningar av när eller vid vilka former av problem som MI inte kan användas och MI verkar fungera inom ett brett område av olika beteenden samt att samtalsledarens förmåga att uttrycka empati är det viktigaste, vilken yrkesgrupp hon tillhör spelar mindre roll (Lundahl, Brad 2010). Sambandet mellan utbildning i MI och frågor om alkoholvanor visas att hos både läkare och distriktssköterskor ökar antalet frågor om alkoholvanor till patienterna om de genomgått utbildning i MI (Statens folkhälsoinstitut, 2009). 13

13 Syfte En undersökning om deltagarnas syn på grundkurs i Motiverande Samtal. 14

14 Metod Urval Målgruppen för undersökningen var de 249 deltagare som genomgått grundkurs i Motiverande Samtal inom Riskbruksprojektet, Landstinget i Värmland, från grundkurs nr 1 (november 2007) till grundkurs nr 14 (juni 2009). Tanken var att det skulle ha gått minst tio månader efter avslutad grundkurs för att man skulle komma ifråga som deltagare i utvärderingen. Datainsamling Frågeformulär utarbetades tillsammans med Region Skåne, testades och bearbetades som webbenkät, distribuerades till deltagarnas e-postadresser med hjälp av deltagarlistor. Två påminnelser skickades ut. Svaren har bearbetats med hjälp av kommunikationsverktyget Webropol. Bortfall och svarsfördelning Av de 249 deltagare hade 235 möjlighet att besvara enkäten. 12 deltagare var tjänstlediga av olika orsaker och två Yahooadresser returnerades. 168 har besvarat enkäten, svarsfrekvens på 67 %. Svarsfrekvensen skiljer sig åt mellan olika yrkesgrupper. Bland läkarna är svarsfrekvensen 50 %, för de övriga yrkesgrupperna är svarsfrekvensen 95 %. 15

15 Resultat Basdata Övervägande delen av deltagarna kommer från primärvården. Distriktssköterskor/BVC-sköterskor är den största yrkesgruppen. Övriga yrkesgrupper är sjukgymnaster, barnmorskor, sjuksköterskor både inom slutenvården och inom psykiatri öppenvård, kuratorer, socionomer, läkare. Deltagare finns också från skolhälsovården, tandvården, Friskvården i Värmland samt anställda inom socialtjänsten. I efterhand, vad är ditt intryck av den grundkurs i Motiverande Samtal som du deltog i? Av 168 möjliga besvarade 165 personer frågan. Övervägande del upplevde kursen mycket positivt. Inspirerande utbildning i en positiv anda. Fick med mig mycket som jag har nytta av i praktiken. Bra med olika yrkeskategorier. Mycket bra kurs. Alla övningar vi gjorde fick strategin att sitta. Bra samarbete och uppdelning mellan kursledarna Bra handledare och bra mix mellan teori och praktik. % Anser du att Motiverande Samtal är användbart inom ditt verksamhetsområde? 32,1 54,2 11,3 3 Alltid Ofta Ibland Sällan Nästan 90 % av dem som svarat anser att MI är användbart inom det egna verksamhetsområdet. Några nämner att de har fått tydligare uppgift i samtalen och att de numera ser patientens behov och önskemål som det 16

16 primära. Man ser även MI som ett verktyg för att få medarbetare att känna sig viktiga. Jag har ett annat fokus, att ta reda på vad patienten kan och vad de egentligen vill veta Stor del av vårt arbete handla om möte med människor som ska förändra sin livsstil, såväl individuell och grupper. Här försöker jag alltid tänka MI. Har du använt dig av Motiverande Samtal i ditt arbete? % , Ja 1,8 Nej Elva av 168 respondenterna har svarat nej. Det är en bra grund men det tar tid att känna att man har koll på detta Jag har kanske inte använt det strikt men tänket har jag haft nytta av % Tar du upp levnadsvanor och andra "känsliga" frågor i ditt samtal? ,8 28,6 17,3 6 Alltid Ofta Ibland Sällan De mest återkommande kommentarerna är att det har blivit lättare och att de oftare tar upp känsliga frågor i sina samtal. 17

17 Att fråga om man får lov att fråga gör att det nästan aldrig är några problem Metoden hjälper mig att på ett respektfullt sätt närma mig dessa frågor och att göra patienten delaktig i samtalet utan "pekpinnar". Bättre på det nu än tidigare. Känner mig mera säker och inte lika obekväm runt dessa känsliga frågor Beror helt på individen. Allt arbete är individbundet, det är det viktigaste. Inte att generellt göra eller säga vissa saker. Har du noterat ytterligare effekter av att du använder MI i ditt arbete? Man känner sig tryggare i sin yrkesroll, placerar ansvaret på rätt plats, har en bättre dialog, arbetet blir roligare, bättre på att lyssna och mer lättarbetat är nyckelord hos de deltagare som kommenterat denna öppna fråga. Hur uppfattar deltagarna att patienterna/klienterna reagerar när de använder sig av MI? % När jag använder Motiverande Samtal istället för traditionellt arbetssätt: Blir det lättare att samtala? 17,7 60,4 21,3 0,6 Alltid Ofta Ibland Sällan De flesta anser att det blir lättare att samtala. Man motiverar detta bland annat med att; Patienterna ger svaren själva utan min " föreläsning" varje samtal blir därför unikt och jag slipper känna mig som en " bandspelare." Patienterna talar själva mera och har lättare för att reflektera över vad de egentligen tycker när de hör sig själva säga det. 18

18 När jag använder Motiverande Samtal istället för traditionellt arbetssätt: Ökar klientens motivation till förändring? % ,1 45,6 10,6 2,5 Alltid Ofta Ibland Sällan Kommentarer: klientens motivation till förändring ökar bland annat genom att de blir mer engagerade, delaktiga, ansvariga. Man kommer snabbare på rätt nivå, tydligare mål när man använder Motiverande Samtal i stället för traditionellt arbete. % När jag använder Motiverande Samtal istället för traditionellt arbetssätt: Genomför klienten önskad förändring? ,4 35,3 1,3 2,6 Alltid Ofta Ibland Sällan Några av deltagarna tycker att det är svårt att besvara frågan eftersom Majoriteten av mina patienter ser jag bara en gång/år. Man kanske sår ett frö som en annan kollega kan arbeta vidare på... Förändringsarbete är en process och svårt att säga precis så 19

19 % Finns det något på din arbetsplats eller i dina arbetsuppgifter som försvårar användningen av Motiverande Samtal? ,4 Ja 69,6 Nej Var tredje anser att det finns saker som försvårar användande av Motiverande Samtal. Ja, tidspressen och någon att bolla funderingar med på arbetsplatsen Mig själv, glömmer och pratar på som förut % 100 Har du deltagit i någon fördjupningsdag i Motiverande Samtal? ,2 Ja 73,8 Nej Av de 249 som genomgått Grundkurs i MI har 69 deltagit i någon av fördjupningsdagarna. Av dessa 69 har 43 personer besvarat enkäten. Intrycken varierar bland deltagarna i fördjupningsdagarna, man tyckte bland annat att: Det behövdes repetition, bitarna föll på plats, bra med fler verktyg, bra att friska upp sina kunskaper 20

20 Givande, bra ledare, bra gruppövningar och arrangemang är några av nyckelorden här Om du upplever ett behov av att utveckla och träna dig mera i Motiverande Samtal, på vilket sätt skulle du vilja göra detta? Många önskar regelbunden uppföljning i små grupper, gärna på sina arbetsplatser tillsammans med kollegor. Man behöver fylla på och träna mer. Spela in ytterligare samtal och lyssna igenom. Träffa andra i ytterligare uppföljningsdagar, kanske smågrupper. Som ni lagt upp det tidigare: mycket praktiska övningar, rollspel. Det är det som biter sig fast! Tid avsatt på jobbet för att enbart jobba med Motiverande Samtal 21

21 Diskussion Synpunkterna som framkommit är övervägande positiva. Det är svårt att yttra sig i utvärdering hur deltagarna har använt sina MI-kunskaper. Vad man säger att man gör och vad man i praktiken också gör, saknar ofta överensstämmelse när de faktiska färdigheterna mäts objektivt. Mot bakgrund av detta kan denna undersökning inte visa i vilken omfattning man använder metoden, men däremot deltagarnas syn på hur grundkursen i MI påverkat dem. Man uppger att man använder MI dagligen efter genomgången grundkurs. Många önskar också träna i grupper regelbundet på sina arbetsplatser och man vill att det ges möjlighet till det i form av tid. Dessa synpunkter talar för att MI har gett deltagarna en annan syn på samtalet med patienten och upplever att MI är ett bra verktyg för att underlätta känsliga samtal. En svaghet i frågeformuleringen är att jämföra Motiverande Samtal med traditionellt arbetssätt. Vi har inte formulerat vad traditionellt arbetssätt är utan antagit att alla vet det. Arbetet med enkäten har skett i nära samband med Region Skåne. När resultaten från undersökningarna i Skåne och Värmland jämförs är svarsmönstren påfallande lika. Svaren visar genomgående att en förändring och ett genomgående skifte i synsätt verkar ha skett i hur man tänker om sitt eget arbete och sitt sätt att samtala, vilket stämmer väl överens med Rubaks utvärdering av allmänläkare i Danmark. I vår undersökning finns flera olika yrken representerade. Det verkar ske samma förändring oberoende av yrke. Allmänläkarna i Danmark uppgav att metoden inte var mer tidskrävande än den traditionella rådgivningen. Tyvärr frågade vi inte hur deltagarna uppfattade tidsåtgången i sina samtal. Man kan anta att deltagarna i utvärderingen kommer att öka antalet frågor angående alkoholkonsumtionen på samma sätt som analysen i Statens folkhälsoinstituts kartläggning visar. Ju mer utbildning i Motiverande Samtal distriktsläkare och distriktsköterskor har genomgått desto mer frågar man om klienternas alkoholvanor. Man kan utifrån detta anta att deltagarna i undersökningen också kommer att ställa fler känsliga frågor till sina klienter. 22

22 Utvecklingsmöjligheter Klientcentrering är en av huvudkomponenterna i Motiverande Samtal, vilket är i linje med Leansatsningen i Landstinget i Värmland. Lean är en strategi för att uppnå god vård och strategier för effektiviseringen utifrån landstingsplanen, vilket bland annat innebär att medarbetarna är experterna och de som tänker ut och genomför förbättringar, om än i små steg, och det är cheferna som skapar förutsättningar för teamet. Det är precis det MI-andan står för: att samarbeta, att hålla dialogen öppen, att locka fram klientens/medarbetarens kompetens och respektera autonomin. Även chefer har nytta av att gå utbildning i MI. Om chefen gått utbildning ger det större möjlighet för arbetsplatsen att ha ett gemensamt förhållningssätt. Detta i sin tur kan betyda att medarbetare känner sig bekräftade av sin chef och medarbetarnas kompetens lyfts fram. En gemensam syn på MI kan innebära att man upprätthåller och ökar sina MI kunskaper genom att organisera regelbundna gruppmöten där man bara tränar MI utvecklingen. För att vidmakthålla kvalitet på MI grundkurs krävs att utbildargruppen består av tillräckligt många utbildare som uppfyller kravprofilen. Utbildningsstruktur för implementering av Motiverande Samtal i LiV Grundkurs i Motiverande Samtal Två + en dag Samordnings funktion Utbildargrupp Fördjupningsdagar Metodstödjarutbildning Träningsgrupper på arbetsplatser 23

23 Genom att utbilda fler metodstödjare i Motiverande Samtal kan träningsgrupper bildas på den egna arbetsplatsen. Träningsgrupper innebär att 4-6 medarbetare på samma arbetsplats träffas en timme en gång i månaden. Någon ur gruppen har spelat in ett samtal med en klient som man lyssnar på och ger bara positiv feed back. Metodstödjaren är medlem i träningsgruppen och ska vara sammankallande samt hålla i alla trådar. 24

24 Referenser Lundahl, Brad W. Derrik Tollefson, Chelsea Gambles, Cynthia Brownell och Brian L. Burke, A Meta-Analysis of Motivational Interviewing. Twenty-Five Years of Empirical Studies. Research on Social Work Practice 2010;20:137 Rahle Hasselbalch, Lena, utbildning i Motiverande Samtal/ patientkommunikation i Region Skåne. En enkätundersökning riktad till dem som genomgått utbildningen åren halsoinriktad Rubak, Sune et all. An education and training course in motivational interviewing influence. British journal of Practice. June 2006: Statens folkhälsoinstitut: Motiverande samtal i primärvården kartläggning av utbildningsinsatser och synpunkter 2009 sid Kontaktpersoner: Annika Sundelin projektledare, annika.sundelin@liv.se Åsa Löfvenberg. Enhetschef Folkhälsa och samhällsmedicin, asa.lofvenberg@liv.se 25

25 Bilagor Bilaga 1 Föreläsning 5% Textläsning 10% Audio-visuell framställning 20% Demonstration 30% Inlärningspyramiden Genomsnittlig minnesbehållning av stoff som presenteras på olika sätt National Training Laboratories Bethel, Maines Diskussionsgrupp 50% Lära genom att göra 75% Undervisa andra/ Omedelbart omsätta det man lärt sig 90% Bilaga 2 26

26 Annika Sundelin, bakgrund som barnmorska, projektledare i Riskbruksprojektet Värmland från 2006 tom Arbetar nu som utvecklingsledare inom området MI och levnadsvanor i Landstinget i Värmland. Hans Kleine, psykiatriker och initiativtagare till Riskbruksprojektet i Värmland Arbetar nu som företagsläkare vid Landstingshälsan samt MI utbildare. [ Lat. handling ] Båda är TNT utbildade och medlemmar i MINT - Motivational Interviewing Network of Trainers. Motiverande Samtal - MI En undersökning om deltagarnas syn på grundkurs i Motiverande Samtal Motiverande Samtal (benämnt MI efter engelskans Motivational Interview) utarbetades av William R Miller, amerikansk psykolog och professor, i början av 1980-talet i sitt arbete med alkoholberoende patienter. Senare började han samarbeta med Steven Rollnick, engelsk psykolog och metodutvecklare på området rådgivning inom hälsooch sjukvården. Motiverande Samtal - MI En undersökning om deltagarnas syn på grundkurs i Motiverande Samtal Annika Sundelin, Hans Kleine Landstinget i Värmland ska bidra till att främja hälsa och livskvalitet, och verksamheterna ska präglas av ett förebyggande synsätt. Med stöd av statliga stimulansmedel har landstinget haft möjlighet att utveckla det alkoholpreventiva arbetet. Landstinget i Värmland fokuserade på att inspirera till ett förändrat sätt att samtala med patienterna om alkohol och andra levnadsvanor som kan påverka hälsan. Syftet med utbildningarna i Motiverande Samtal är att underlätta för deltagarna att föra vägledande samtal i samarbete med patienten och på så sätt stärka motivationen till positiv förändring. För att undersöka om och i så fall hur deltagarna har ändrat förhållnings- och arbetssätt efter genomgången grundutbildning i Motiverande Samtal tillfrågades ett antal personer en tid efter genomgången grundutbildning. Resultatet av undersökningen redovisas i denna rapport. Rapport 1/2011 Folkhälsa och samhällsmedicin Landstinget i Värmland