VITA JOBB. - en förutsättning för. konkurrens på lika villkor

Transkript

1 VITA JOBB - en förutsättning för konkurrens på lika villkor

2 2006 startade Skatteverket ett arbete på riksnivå med uppgift att beivra förekomsten av svartarbete ett problem som för svenska medborgare kan uttryckas som en svinn från statskassan med ca 66 miljarder kronor. Dessa 66 miljarder borde komma de svenska medborgarna och företagen som agerar seriöst på den svenska marknaden till gagn. I en samarbetsgrupp arbetar Skatteverket tillsammans med Ekobrottsmyndigheten, Konkurrensverket och sju branschorganisationer för att främja konkurrens på lika villkor enligt svenska lagar och regler. Varje år omvandlas skattemedel för miljarder kronor till tjänster och varor som upphandlas av offentliga aktörer. Stat, kommunerna och landstingen står för en stor del av den marknad som kan avgöra företagens framtid och medborgarnas möjlighet till jobb. Att känna igen ett oseriöst företag är ofta svårt. Själva brottsupplägget är att likna en seriös aktör så långt det är möjligt. Därför är det viktigt att du som upphandlar tjänster inom den offentliga sektorn har kunskap om hur du kan försäkra dig om att du upphandlar tjänster av seriösa aktörer. Med hopp om att Du som tar del av detta material kommer att stödja oss i det viktiga arbetet...

3 Innehåller information från flik 1 Konkurrensverket flik 2 Skatteverket flik 3 Almega Serviceentreprenörerna flik 4 Bemanningsföretagen flik 5 Svenska Taxiförbundet flik 6 Sveriges Åkeriföretag & Sveriges Möbeltransportöres Förbund flik 7 Sveriges Byggindustrier flik 8 Ekobrottsmyndigheten

4 Möjligheten att ställa krav på leverantörer samt utesluta leverantörer enligt LOU och LUF Den 1 januari 2008 trädde lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) och lagen (2007:1072) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF) i kraft. Lagarna ersatte därmed den äldre lagen (1992:1528) om offentlig upphandling (ÄLOU). 1 EG-direktiven om offentlig upphandling och upphandlingslagarna syftar till att verka förebyggande mot regelöverträdelser och främja den fria rörligheten av främst varor och tjänster på den inre marknaden samt att möjliggöra väl fungerande marknader för offentlig upphandling inom EU. Illojal konkurrens på grund av ekonomisk brottslighet rubbar förutsättningarna för konkurrens mellan företag och därmed en väl fungerande inre marknad. I upphandlingslagarna används termerna upphandlande myndighet och upphandlande enhet beroende på om de omfattas av den klassiska sektorn (LOU) eller försörjningssektorerna (LUF). I denna skrift används för enkelhetens skull termen upphandlande myndighet, härvid avses även upphandlande enheter. Skriften tar sin utgångspunkt i upphandling över tröskelvärdena. 2 Reglerna under tröskelvärdena överensstämmer i stort med dessa bestämmelser. Upphandlingens två steg - Prövning av anbudsgivarens lämplighet och prövning av anbudet Vid all upphandling ska den upphandlande myndigheten innan den tar ställning till anbuden, pröva om anbudsgivarna uppfyller de krav som ställs på leverantören i förfrågningsunderlaget. Upphandlingar görs således i två steg. I det första steget utesluts de leverantörer som inte får delta i upphandlingen (uteslutningsprövning), därefter kvalificeras anbudsgivarna efter de uppställda kraven i förfrågningsunderlaget eller annonsen (leverantörskvalificering). Först i det andra steget i upphandlingen utvärderas anbuden (anbudsutvärdering). Det första steget är av störst intresse avseende ekobrottslighet. En upphandlande myndighet kan således i en upphandling under vissa förutsättningar utesluta leverantörer från en upphandling utifrån i lagarna fastställda uteslutningsgrunder. Därutöver kan en upphandlande myndighet välja bort leverantörer som inte kvalificerar sig enligt annons eller förfrågningsunderlag, och som således inte är lämpliga som leverantörer. Upphandlande 1 För upphandlingar som påbörjades före årsskiftet 2007/2008 ska ÄLOU fortfarande tillämpas. En upphandling får anses påbörjad då tillämpligt upphandlingsförfarande beslutats eller allra senast då upp upphandlingen annonserats gentemot allmänheten eller offentliggjorts på annat sätt. 2 Bestämmelser gällande beräkning av kontrakt finns i 3 kap. LOU och LUF. I Tillkännagivande (2008:32) av tröskelvärden vid offentlig upphandling anges aktuella tröskelvärden. Tröskelvärdet för statliga upphandlande myndigheter uppgår ungefär till 1. 2 miljoner kronor. För övriga upphandlande myndigheter är tröskelvärdet cirka1.9 miljoner kronor.

5 myndigheter får inte anta leverantör som inte kvalificerat sig eller som uteslutits från upphandlingen. Prövning av anbudsgivarens lämplighet (uteslutningsprövning och leverantörskvalificering) Uteslutningsprövning Det finns bestämmelser i LOU och LUF vilka innebär att leverantörer under vissa omständigheter ska uteslutas från en upphandling medan andra omständigheter får leda till uteslutning. Prövningen av anbuden görs utifrån de uteslutningsgrunder som anges i LOU och LUF. Uteslutningsgrunderna gäller både för upphandlingar under och över tröskelvärdena (15 kap. 13 LOU och LUF). Skall medföra uteslutning De omständigheter som skall medföra uteslutning av leverantörer anges i 10 kap. 1 LOU och LUF. Leverantörer kan i vissa fall uteslutas om myndigheten får kännedom om att leverantören är dömd för vissa brott. 3 En upphandlande myndighet ska bl.a. utesluta en leverantör om myndigheten får kännedom om att leverantören gjort sig skyldig till viss ekonomisk brottslighet. Brottslighet som ska leda till uteslutning beskrivs genom hänvisning till olika EG-rättsliga akter och syftet är att förhindra att en myndighet ingår avtal med leverantörer som dömts för viss brottslighet. Den brottslighet som avses är bl.a. bestickning, bedrägeri, penningtvätt och deltagande i kriminell organisation. Skyldigheten att utesluta en leverantör uppkommer därmed enbart om en upphandlande myndighet får vetskap om att leverantören enligt en lagakraftvunnen dom är dömd för brott (10 kap. 1 första stycket LOU och LUF). En kontroll av dessa uteslutningsgrunder behöver inte ske rutinmässigt utan enbart om det finns grundad anledning att anta att utslutningsgrundande brott föreligger. Myndigheten får vid misstanke begära att leverantören ska visa att någon sådan grund för uteslutning inte föreligger. Får medföra uteslutning De omständigheter som får medföra uteslutning av leverantörer anges i 10 kap. 2 LOU och 10 kap. 2-3 LUF. Den upphandlande myndigheten har dock ingen skyldighet att enligt bestämmelsen utesluta några anbudsgivare. En leverantör får bl.a. uteslutas om leverantören: * Inte fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i det egna landet eller i det land där upphandlingen sker. Innan ett anbud antas bör myndigheten således kontrollera att leverantören är fri från skulder för svenska skatter och socialförsäkringsavgifter. Vilket bl.a. avser om leverantören är 3 Skyldigheten att utesluta leverantörer enligt 10 kap. 1 LUF omfattar enbart upphandlande enheter inom försörjningssektorerna. Därmed omfattas inte övriga upphandlande enheter inom försörjningssektorn av bestämmelsen dvs. de enheter offentligt styrda organ som definieras i 2 kap. 12 LUF.

6 registrerad för redovisning och inbetalning av mervärdesskatt, innehållen preliminär A-skatt och arbetsgivaravgifter m.m. En leverantör kan alltså uteslutas från deltagande i en upphandling pga. restförda skatter och avgifter. Denna uteslutningsgrund möjliggör därmed en uteslutning av företag som inte konkurrerar på lika villkor. En upphandlad myndighet kan, för att få in uppgifter om hur svenska företag sköter hanteringen av sina skatter och avgifter, beställa Skatteverkets blankett Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling (SKV 4820). Övriga omständigheter som får leda till uteslutning är om leverantören: * Genom lagakraftvunnen dom är dömd för brott avseende yrkesutövningen. * Har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och den upphandlande myndigheten kan visa detta. En överträdelse av bestämmelserna om allvarligt fel i yrkesutövningen eller brott avseende yrkesutövningen kan bl.a. avse otillåten samverkan i samband med upphandling. Det är inte uteslutet att även vissa typer av skattebrott skulle kunna omfattas av dessa bestämmelser. Vidare kan en leverantör uteslutas om leverantören: * Är i konkurs eller likvidation, under tvångsförvaltning, är föremål för ackord, tillsvidare inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud * Är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, tvångsförvaltning, ackord, eller annat liknande förfarande. * I något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts med stöd av denna bestämmelse. En myndighet får undersöka och begära in upplysningar som avses i denna bestämmelse. Det är slutligen leverantören som måste visa att något missförhållande inte föreligger. Upphandlingsreglerna kan alltså aktualisera uteslutning av leverantörer, däremot är det inte möjligt att med hjälp av denna bestämmelse utesluta dennes underleverantörer från upphandlingen. Leverantörskvalificering Kontroll av leverantörers lämplighet En upphandlande myndighet får ställa krav på leverantörers tekniska, ekonomiska och yrkesmässiga kapacitet. Syftet med att ställa upp sådana krav på leverantörerna är att bedöma om leverantörerna har förmåga att genomföra det som upphandlingen avser. Syftet är alltså att identifiera leverantörer med tillräcklig kompetens, inte att finna den leverantör som är bäst ämnad att genomföra uppgiften. Att kvalificera leverantörer innebär att den upphandlande myndigheten prövar vilka anbudsgivare som uppfyller kraven som har ställts i upphandlingen. Anbudsgivarnas lämplighet granskas därmed utifrån de krav som ställts i förfrågningsunderlaget eller annonsen avseende leverantörens ekonomiska ställning och tekniska och yrkesmässiga

7 kapacitet. De krav som ställs ska framgå av annonsen om upphandling (11 kap. 1-2 LOU 11 kap LUF). Krav som kan ställas på leverantörer i en offentlig upphandling Upphandlingslagarna reglerar inte vilka specifika krav som kan uppställas i en upphandling enligt 11 kap. LOU, med mer än att myndigheten får ställa krav på en lägsta nivå vad gäller ekonomisk, teknisk och yrkesmässig kapacitet samt de bevis som myndigheten får begära in avseende ställa krav (11 kap. 7-9 LOU och LUF samt 11 kap LOU och LUF). Däremot finns det begränsningar i vilka krav som en upphandlande myndighet kan uppställa på leverantörer. Vilka krav som kan ställas i en upphandling måste avgöras utifrån de grundläggande principerna för upphandling, som gäller all upphandling av varor, tjänster och byggentreprenader. Dessa principer är krav på icke-diskriminering, likabehandling, transparens (öppenhet och förutsebarhet), proportionalitet och ömsesidigt erkännande. 4 Proportionalitetsprincipen innebär bl.a. att kraven på leverantören och kraven i kravspecifikationen måste ha ett naturligt samband med och stå i rimlig proportion till det som upphandlas. De krav som ställs på leverantörer måste alltså vara både lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet med upphandlingen. Om det finns flera alternativ bör det alternativ väljas som är minst ingripande eller belastande. Vilka krav som kan ställas upp i en enskild upphandling måste alltså besvaras med utgångspunkt i de allmänna principerna för upphandling. Exempel på krav som kan ställas på leverantörer Den upphandlande myndigheten får begära in uppgifter från leverantörer för att kontrollera att kraven som ställts i förfrågningsunderlaget eller annonsen är uppfyllda. Uppfyller inte leverantören de krav som ställts i förfrågningsunderlaget eller annonsen får inte den upphandlande myndigheten pröva leverantörens anbud och kan en leverantör uteslutas. Krav på registrering Bland annat kan den upphandlande myndigheten begära att en anbudssökande visar att han är registrerad i aktiebolags -, handelsregister eller motsvarande register, som förs i det land där leverantörens verksamhet är etablerad (11 kap. 6 LOU). Krav på leverantörers ekonomiska ställning En upphandlande myndighet kan i annonsen ange vilka bevis gällande leverantörers ekonomiska ställning som ska visas upp. De uppgifter som kan begäras och utgöra bevis på en leverantörs ekonomiska kapacitet är bl.a. uppgift om företagets samlade omsättning, balansräkningar eller utdrag ur dem, intyg från banker m.m. 4 1 kap. 9 LOU och 1 kap. 24 LUF.

8 Krav på teknisk och yrkesmässig kapacitet Den upphandlande myndigheten får ställa krav på en leverantörs tekniska och yrkesmässiga kapacitet. Krav under tröskelvärdena Bestämmelserna i 11 kap. LOU och LUF avser upphandling över tröskelvärdena. Krav på registrering kan dock ställas även under tröskelvärdena. Krav gällande en leverantörs ekonomiska ställning regleras inte under tröskelvärdena, däremot kan man använda bestämmelserna i 11 kap. LOU och LUF som utgångspunkt för krav på leverantörers ekonomiska ställning under tröskelvärdena. Vid upphandling under tröskelvärdena ska upphandlande myndigheter följa de grundläggande gemenskapsrättsliga principerna för att avgöra vilka krav som kan ställas och vilka bevis som kan krävas. Leverantörskvalificering i försörjningsektorerna I försörjningssektorerna är de upphandlande enheterna inte begränsade till att ställa krav enbart på leverantörernas tekniska, ekonomiska och yrkesmässiga kapacitet. Det finns inte heller några bestämmelser som reglerar vilka bevis som kan begäras ut av en myndighet. Detta innebär att de upphandlande enheterna, både vid upphandling under och över tröskelvärdena, enbart är skyldiga att följa de grundläggande gemenskapsrättsliga principerna vid bedömningen av vilka krav som ska ställas i en upphandling. Möjlighet att utesluta anbud som är onormalt låga En upphandlande myndighet får även förkasta anbud som myndigheten anser vara onormalt lågt. Bestämmelsen innebär dock ingen skyldighet att förkasta ett onormalt lågt anbud (12 kap. 3 LOU och LUF). Innan ett anbud förkastas måste myndigheten skriftligen ha begärt förklaring till det låga anbudet och inte fått tillfredsställande svar. Vad som får anses vara ett onormalt lågt anbud får avgöras från fall till fall. I bedömningen får hänsyn endast tas till förklaringar som kan godtas på objektiva grunder, såsom kostnadseffektiva metoder för att fullgöra kontraktet, tekniska lösningar eller ovan gynnsamma förhållanden för att fullgöra kontraktet, egenarten och originaliteten i anbudsgivarens förslag, att anbudsgivaren erhållit statsstöd m.m. Bestämmelsen möjliggör för upphandlande myndigheter att undersöka bakgrunden till onormalt låga anbud och förkasta dem om inget tillfredställande svar ges. Om en upphandlande myndighet finner anledning att anta att ett lågt anbud är en följd av att leverantören inte betalar skatt eller arbetsgivaravgifter kan det vara lämpligt att granska givna förklaringar. För mer information om offentlig upphandling se Konkurrensverkets hemsida

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26 Svart och vitt Hur upptäcker jag ett oseriöst företag?

27 Innehåll Seriöst och oseriöst...5 Svartarbete snedvrider konkurrensen...6 Hur arbetar ett svart företag?...7 Hur fungerar svartföretag ekonomiskt?...8 Hur kan man kontrollera företags seriositet?...9 Ekonomisk bedömning...11 Nyckeltal...12 Avtalsreglera underentreprenörer...15 Auktoriserad Serviceentreprenör

28 4

29 1 Seriöst och oseriöst Naturligtvis vill man som köpare av tjänster köpa så billigt som möjligt och få så hög kvalitet som möjligt. Det kan ibland ske till ett mycket lågt pris. Den risk man löper när man gör en sådan upphandling är att man köper svartarbete. Det är tyvärr inte ovanligt i vissa branscher. Svartarbete i företag är.. Sådan brottslighet som hotar eller stör det ekonomiska livet på ett sådant sätt att det inte bara är enstaka individers intressen som berörs. Förekomsten av svartarbete påverkas av en rad faktorer. Rationalitet lönsamhet Konkurrensfördel Risk för upptäckt Normer ekonomiska institutioner Skattesystemet Nödvändighet t.ex arbetslöshet Möjlighet tillgång till resurser Efterfrågan på svart produktion Risken för svartföretagande är olika i olika branscher. Hög risk för svartföretagande finns framförallt inom följande näringsgrenar: Bygg Detaljhandel Lokalvård Restaurang Taxi Tillverkning av livsmedel Flytt Bemanning Kemtvätt I detta avsnitt har resonemanget i stor utsträckning utgått från erfarenheter från städbranschen. 5

30 2 Svartarbete snedvrider konkurrensen Undandragandet av skatter leder till att de oseriösa företagen får konkurrensfördelar gentemot de seriösa. De kan offerera lägre priser utan att få ta några nämnvärda konsekvenser av detta medan de seriösa företagen får se sina marginaler krympa och kanske till och med försvinna. På sikt kan helt enkelt seriösa företag konkurreras ut och tvingas gå i konkurs på grund av pressade priser. När man drabbas av konkurrens på detta sätt och prisnivån sjunker är det första det seriösa företaget gör att försöka effektivisera och rationalisera. Det finns naturligtvis en risk att detta leder till mer pressad produktion och risk för kvalitetsförsämringar. En fungerande marknad förutsätter att svartföretagandet inte växer sig för stort. Omfattningen på svartarbete och svartföretagande är svår att fastställa men enligt Skatteverket var det beräknade skattefelet år 2007, 133 miljarder kronor vilket motsvarar 5 procent av BNP. Av dessa utgjordes cirka 50 procent av svartarbete. Det är framförallt inom mikro, små och medelstora företag som svartarbete återfinns. Dessa företagsgrupper står för över 70 procent av svartarbetet i Sverige. Städbranschen tillhör en av de branscher där svartarbete är vanligt förekommande vilket drabbar seriösa företag och hämmar branschens utveckling. Ekobrottsmyndigheten belyser i en rapport om ekonomisk brottslighet från 2007 hur städbranschen drabbats. De bekräftar att de seriösa företagen ofta utsätts för konkurrens från oseriösa entreprenörer som bl.a. baserar sin verksamhet på användandet av svart arbetskraft. Det har också konstaterats kopplingar inom branschen till organiserade kriminella nätverk, som i sin tur har förgreningar till byggbranschen. Många av dem som arbetar i de oseriösa företagen är invandrare, i vissa fall asylsökande som utsätts för något som närmast kan liknas vid människohandel. 6

31 3 Hur arbetar ett svart företag? Den svarta verksamheten vi är intresserade av bygger oftast på användning av underentreprenörer och falska fakturor. Den entreprenör som fått uppdraget av kunden, huvudentreprenören, kan anlita andra bolag som underentreprenörer och dessa kan i sin tur ha underentreprenörer. På detta sätt kan man få långa kedjor av underentreprenörer som slutar i bolag vars ägare kanske inte ens finns i Sverige. Undandragandet av skatt och arbetsgivaravgifter sker då någonstans längs denna kedja. Det sker ofta i samförstånd med huvudentreprenören men det är naturligtvis mycket svårt att bevisa. Huvudentreprenören kan inte ställas till svars för underleverantörernas brister eftersom dessa är självständiga juridiska enheter. Kunden vet ofta inte om att underleverantörer anlitas. 7

32 4 Hur fungerar svartföretag ekonomiskt? Svartföretagen tjänar pengar på att betala låga löner som inte beskattas och där det inte betalas in någon arbetsgivaravgift/sociala kostnader. Man behåller den moms som kunden får betala och man betalar inga egna skatter. Istället för att betala en arbetskraftskostnad för en städare på ca 150 kr/tim så betalar man en svart lön på 60 kronor/tim. Vinst 90 kr/tim. Istället för att vidarebefordra momsen som man fått när kunden betalade sin faktura så behåller man den genom att redovisa falsk moms på en falsk faktura. Huvudentreprenören kan ofta själv anlita svart arbetskraft. Låga svarta löner är dock ingenting man tar upp i sin bokföring som enda lönekostnader. Istället löses detta med hjälp av falska fakturor från en fiktiv underentreprenör. Sådana falska fakturor kan också köpas från små ljusskygga bolag vars ägare inte är lätt tillgängliga. Priset för en sådan faktura har i rättegångssammanhang uppgetts uppgå till 6 % på angivet belopp. En faktura på kronor kan alltså enligt rättegångsprotokoll kosta kronor. Denna faktura kan nu användas i bokföringen och innebär rejäla avdragsmöjligheter. 8

33 5 Hur kan man kontrollera företags seriositet? De upphandlande enheterna ställer många krav i samband med upphandlingen men låter sig ofta nöjas med svar från leverantörerna som kanske inte är så underbyggda. Om man nu ställer en rad miljökrav, hur följs dessa upp? Ett seriöst företag svarar rimligen ärligt medan mindre seriösa inte är så nogräknade. Genom att ställa många krav och inte bry sig speciellt om svaren eller snarare verkligheten så öppnar de upphandlande enheterna nya oseriösa möjligheter. Var sparsam med krav som inte följs upp! När det gäller allmän seriositet så kan följande punkter ses som en rimlig grund. Vid upphandlingstillfället och för den löpande verksamheten kräv ID brickor hos personalen kräv arbetsuniform/enhetlig arbetsklädsel med firmamärke kontrollera låga anbudspriser reglera användningen av underentreprenörer kräv kvalitets och miljösäkringssystem kontrollera F skattsedel och momsregistrering kräv uppgifter från skattemyndigheten undersök även huvudmän kontrollera uppgifter även löpande Var vaksam vid förändringar. Detta kan ibland vara inledningen till mer omfattande ekonomisk brottslighet. Kontrollera vid ägarbyten byte av styrelseledamöter byte av vd namnbyte på bolaget uppgifter om användning av underentreprenörer signaler i revisionsrapporten kontrollera betalningar och organisationsnummer 9

34 Kontrollera vilket bolag man betalar till, till exempel genom att titta på organisationsnummer: Ett bolag hade betalat sina fakturor men varit slarvigt med att titta vart de gick. Ekopolisen upptäckte snart att kunden hade betalat till ett bolag som de inte hade kontrakt med. Det bolaget hade tömts och försatts i konkurs utan bokföring och styrelse. Kunden visste ingenting. Kunden trodde sig betala till ett och samma bolag hela tiden, men hade efter det första bolagets konkurs betalt till ett annat bolag som också det snart sattes i konkurs utan bokföring och styrelse. Det bolag som kunden sedan påstod sig ha betalat till visade sig inte existera. Kunden hade således betalat för tjänster utförda av ett icke existerande företag till två helt andra bolag. Ekopolisen accepterade inte kundens bedyran att ha handlat i god tro. Tvärtom misstänktes kunden för att ha medverkat i brottet. Ekopolisens efterforskningar hos kunden och alltid lika artiga presentation av sig själva i kundens reception var ganska påfrestande för kunden. Rykten gick. Till slut blev kunden rentvådd men påfrestningarna hade varit stora under tiden och viss goodwill hade gått förlorad genom rykten om fiffel. 10

35 6 Ekonomisk bedömning Dessvärre har de flesta oseriöst verkande företagen lika bra eller till och med bättre vanliga ekonomiska kontrolluppgifter än de seriösa företagen. Detta beror på att de skapar större överskott genom sin svarta verksamhet och därmed har råd att se snygga ut och dessutom lägger de sig vinn om att se så normala ut som möjligt på alla de områden där de kan göra det. De har ofta bättre soliditet bättre balans och kassalikviditet inga betalningsanmärkningar hög klassificering enligt UC eller motsvarande Denna typ av kontroll har alltså som första uppgift att urskilja ekonomiskt starka företag från ekonomiskt svagare. Det har alltså ingenting att göra med om man arbetar svart eller vitt. Naturligtvis ska man göra en ekonomisk kontroll men inse vad den står för. 11

36 7 Nyckeltal Nyckeltal kan användas för att se tendenser. De är inga sanningsbärare i sig utan kan mer fungera som larmklockor. Två nyckeltal ska vi beröra: omsättning per anställd och arbetskraftskostnad per anställd. Uppgifterna till beräkningar av nyckeltal hämtas från företagets årsredovisning. Omsättningen finns överst i resultaträkningen. Kan också kallas fakturering eller försäljning. Antalet anställda framgår av förvaltningsberättelsen eller i någon not till resultaträkningen. Likaså framgår arbetskraftskostnaderna där. Antalet anställda ska egentligen avse årsarbetare dvs. alla tjänster omräknade till heltidsarbetare. Omsättning per anställd hur mycket varje anställd bidrar med till den totala försäljningen. Om företaget använder mycket underentreprenörer blir antalet anställda lågt i förhållande till den uppgivna omsättningen. Det kan då röra sig om omsättning per anställd på en miljon kronor eller mer. Detta mått kan alltså vara ett sätt att se i vilken utsträckning underentreprenörer används. Om man använder antal anställda personer istället för årsarbetare kan man emellertid få ner siffran vilket ger missvisande resultat. Arbetskraftskostnaden per anställd kan då vara ett bättre mått. Med egen anställd personal ligger arbetskraftskostnaden (lönekostnaden) på ca 75 % av omsättningen inom städbranschen som vi använder som exempel här. Arbetskraftskostnaden x 100 omsättning Ju lägre lönekostnaden är av omsättningen desto större andel ligger utlagt på underentreprenörer. Det finns företag som har 30% och mindre. 12

37 Omsättning Noter (kommer efter alla rapporter) Arbetskraftskostnad = lönekostnader + sociala kostnader Vilket ger en arbetskraftskostnad i förhållande till omsättning på 27%. Arbetskraftskostnad/Omsättning = / x 100 = 27% 13

38 Citat från dom B , , Stockholms tingsrätt I oktober 2003 inkom till Ekobrottsmyndigheten en anmälan från Connex som misstänkte att den av Connex anlitade underentreprenören Centralstädning använde svart arbetskraft vid arbete i tunnelbanan. Ekobrottsmyndigheten påbörjade en utredning. Vid granskning av Centralstädnings räkenskaper uppmärksammade Skatteverket att Centralstädnings personalkostnader i förhållande till bolagets omsättning var påtagligt låga med hänsyn till att bolagets verksamhet bestod i försäljning av tjänster. Under perioden februari 2002 till och med oktober 2003 uppgick Centralstädnings omsättning till kr, medan personalkostnaderna under samma period uppgick till kr. I Centralstädnings bokföring påträffades inkommande leverantörsfakturor från bland annat Trunda och Fortlee. Sammanlagt fanns 35 fakturor utställda av Trunda till ett värde av kr (exkl moms) och cirka 50 fakturor utställda av Fortlee till ett värde av kr (exkl moms). Den moms som belöpte på respektive leverantörsfaktura bokförde Centralstädning på kontot för avdragsgill ingående moms. Den ingående momsen drogs sedan av genom månatligen upprättade skattedeklarationer som lämnades in till skatteverket. Trunda registrerades för moms, arbetsgivaravgift och F skatt i mars/april 2002och lämnade under en period månatligen in skattedeklarationer. För april 2002 redovisade bolaget en omsättning om 0 kr. För maj, juni och juli 2002 redovisades mervärdeskattegrundade omsättningar på kr, kr respektive kr. Bolaget gjorde emellertid stora avdrag för ingående moms. Från och med augusti 2002 upphörde bolaget att inkomma med deklarationer. Trunda redovisade aldrig några arbetsgivaravgifter med anledning av att det aldrig fanns några anställda i bolaget. Fortlee kom att ersätta Trunda genom att de faktiska företrädarna för Trunda hade beslutat låta bolaget träda i likvidation och konkurs. Fortlee registrerades för F skatt och moms och lämnade månatligen, för perioderna november 2002 till och med maj 2003, in skattedeklarationer. I samtliga deklarationer redovisade bolaget 0 kr i moms och 0 kr i arbetsgivaravgift. Från och med juni 2003 upphörde bolaget att inkomma med skattedeklarationer. Hösten 2003 försökte företrädarna för Fortlee att överlåta bolaget på så kallade målvakter i Västerås. Ändringsanmälan registrerades aldrig av PRV på grund av att bolaget dessförinnan trädde i likvidation enligt beslut av PRV. Fortlee försattes, på egen ansökan, i konkurs den 9 januari Det upprättades en konkurs bouppteckning, enligt vilken Fortlee inte hade några tillgångar. Någon bokföring eller annat räkenskapsmaterial avseende Fortlee påträffades aldrig. 14

39 8 Avtalsreglera underentreprenörer Det som är den bästa insatsen för att motverka svartarbete är att vara restriktiv gentemot användande av underentreprenörer. Skall underentreprenörer användas måste dessa kontrolleras noggrant. Att underentreprenörer i sin tur skulle använda underentreprenörer finns det naturligtvis ingen anledning till men skulle det förekomma måste dessa naturligtvis kontrolleras lika noggrant. Att använda underentreprenörer som har lägre arbetskraftskostnad i förhållande till omsättningen än 70 75% indikerar att dessa inte fullt ut arbetar med egen anställd personal. De kan då vara del i kedja av underentreprenörer och under underentreprenörer. Branschsaneringsutredningen konstaterade, Vid städentreprenader finns det sällan något skäl för entreprenadföretaget att anlita underentreprenörer. Verksamheten drivs med fördel med egen personal och enbart vid arbetstoppar och för specialarbeten krävs att ytterligare personal tas in, t.ex. genom underentreprenörer. Mot denna bakgrund och med hänsyn till att problemet med ekonomisk brottslighet i städbranschen ofta kretsar kring underentreprenörer lämpar sig städbranschen väl för att avtalsvägen praktiskt taget förbjuda användningen av underentreprenörer. Härigenom kan ett långtgående ansvar åläggas leverantören för eventuella underleverantörers underlåtenhet att betala skatter och avgifter. Avtalsmässigt kan således inte bara föreskrivas att leverantören måste ha tillstånd av den upphandlande enheten för att ta in underleverantörer och att leverantörskontroll kan utföras för underentreprenörerna utan också att leverantören vid vite ansvara att underentreprenören betalar skatter och avgifter. Utredningen rekommenderar att den beskrivna metoden tillämpas vid offentlig upphandling av städentreprenader. (Branschsaneringsutredningen ss ) 15