Kvalitetsredovisning, Torhamns skola läsåret 2009/2010

Transkript

1 Kvalitetsredovisning, Torhamns skola läsåret 2009/2010 Torhamns skola Sandhamnsvägen Torhamn Tfn: Rektor: Helén Sollin 1

2 Samverkan med förskoleklass och skolan Att vid läsårets slut ha arbetat för att göra en mjuk övergång för förskoleklass till år 1. Förskoleklass och år 1 har schemalagda aktiviteter i form av musik och rörelselek tillsammans. Överlämningssamtal mellan pedagog i förskoleklassen och blivande pedagog i år 1. Nuläget De schemalagda aktiviteterna har fungerat tillfredställande. Vi har jobbat pedagogiskt, socialt och praktiskt tillsammans med barnen. Vi upplever att barnen känner sig trygga med varandra. Förskoleklasspersonalen kommer ev. att följa med med sin grupp kommande läsår eftersom vi då förmodligen ska arbeta med F-1. Åtgärder för utveckling Inför nästa läsår planerar vi för att ha en grupp förskoleklass-år 1. Detta kommer att resultera i ett ökat samarbete. Jämnställdshetsdirektivet Mål: Att öka jämställdheten och att träna samarbete. Aktiviteter: Vi arbetade med Teknikspanarna i år 4 och 5. Vi har arbetat med att få förståelse för tekniska produkter och lösningar som finns omkring oss och underlättar vår vardag, t.ex. mobiltelefonens och kylskåpets utveckling. Hur man inreder en arbetsplats osv. Pojkar och flickor i år 4 och 5 har samarbetat i de olika momenten. 2

3 Trygghet och tolerans i arbetsmiljön Bakgrund Karlskrona kommun har trygghet och tolerans samt hälsa som prioriterade mål det här läsåret. (Normer och värden) Strävansmål Skolan skall sträva efter att varje elev respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att bistå andra människor. Läraren skall klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet. Lpo 94 Skolplanens mål Vid mandatperiodens slut har samtliga verksamheter ett väl fungerande förebyggande arbete kring trygghet och tolerans. Vid mandatperiodens slut finns tydliga exempel på att det förebyggande arbetet varit framgångsrikt. Vid läsårets slut känner alla till och följer Torhamns skolas ordningsregler för att uppnå trygghet och tolerans. Hur gjorde vi? Vid läsårets början hade vi gemensam regelgenomgång med alla skolans elever. Under läsårets gång har vi haft rastkompisar från år 5, kamratstödjare med representanter från år 3-5 och en markerad plats gula fläcken, väl synlig på skolgården dit elever som känner sig ensamma på rasten har möjlighet att ställa sig. 3

4 I förskoleklassen och år 3-5 har vi arbetat med massage. Samtliga elever har vid ett par tillfällen arbetat med samarbetsövningar tillsammans med en dramapedagog i projektet KLIV. År 2 har under läsåret haft schemalagd tid vid ett tillfälle i veckan med samarbets- och värderingsövningar tillsammans med klasslärare och fritidspedagog. Vi har arbetat fortlöpande med värdegrunden som ett levande dokument, klassråd och elevråd. Resultat Barnen är väl medvetna om skolans regler och följer dem till största delen. Detta har utvärderats med eleverna vid klass- och elevråd. Rastkompisarna i år 5 upplever inte sin uppgift som meningsfull, men de yngre eleverna önskar att ha verksamheten kvar. Arbetet med kamratstödjare samt gula fläcken har varit positivt. Kamratstödjarna känner sitt ansvar och har under läsåret inte behövt agera i mer än ett fåtal situationer. Massagen upplevs som mycket positiv. Barnen ställer sig positiva till beröringen och lugnet som infinner sig. Dramaövningarna tillsammans med dramapedagog upplevs som mycket inspirerande och givande. Vi ser att barnen utövar lekar och övningar i spontan lek på rasterna. Det fortlöpande arbetet i år 2 faller väl ut. Samarbets- och tygghetsövningar fungerar bättre nu än vid arbetets start. Gruppen uppvisar en ökad acceptans mot varandra. Vårt fortlöpande arbete med värdegrunden resulterar i att barnen får en ökad förmåga att diskutera värdegrundsfrågor. En enkätundersökning visar att i stort sett alla skolans elever upplever arbetet med klass- och elevråd som givande och nödvändigt. Bedömning 4,5 Analys Eftersom skolans regler är tydliga resulterar detta i att barnen får samma budskap av all personal. Ett förlöpande arbete med värdegrundsfrågorna, samarbetsövningar och en ständig dialog med barnen har bidragit till det goda resultatet. Åtgärder för utveckling Rastkompisarna får uppdraget att leda veckans lek. Vi utökar massagen även till blivande år

5 Hälsa Bakgrund Karlskrona kommun har hälsa samt trygghet och tolerans som prioriterade mål det här läsåret. (Kunskaper) Strävansmål Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön. Lpo 94 Skolplanens mål Vid mandatperiodens slut finns fungerande rutiner för hälsoarbetet vid samtliga verksamheter. Vid mandatperiodens slut har utvecklingsområdet hälsa tydligt för djupats i förhållande till mandatperiodens början. Vid de tidpunkter utvecklingsområdet utvärderas visareleverna i grundskola/fritidshem genom sin hälsa och hälsomedvetenhet att verksamheterna utvecklas i riktning mot de nationella målen. Vi vill väcka elevernas intresse för den egna livsstilens betydelse för hälsan. Hur gjorde vi Alla grupper har utökad tid i vår timplan för idrottsundervisning. Förskoleklassen har fortlöpande utevistelser i närområdet. Förskoleklass och år 1 har planerad rörelselek varje vecka. Samtliga elever har haft möjlighet att delta i rörelsefrämjande aktiviteter såsom skolutmaningen (hopprep-, rockring-, och bollövningar), prova-på-dag på Rosenholm, 7- kampen, skoljoggen och Torhamnsloppet. Eleverna i år 3-5 har även fått prova på att vindsurfa. Flera grupper har pausgymnastik regelbundet i form av Röris. År 2 har haft ett temaarbete angående frukt och grönt i samarbete med ICA närlivs. Förskoleklassen - år 3 har fruktstund på lektionstid. Resultat Våra elever har fått många tips och redskap till lek och rörelse vilket resulterar i aktiva barn. Bedömning 4 Analys Vi har introducerat och erbjudit våra elever många olika rörelseaktiviteter. 5

6 Åtgärder Vi vill under nästa läsår utveckla målet kring hälsa med arbete kring kostens betydelse för en god hälsa. Kunskap och kvalitet Strävansmål Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola behärskar det svenska språket och kan lyssna och läsa aktivt och uttrycka idéer och tankar i tal och skrift, behärskar grundläggande matematiskt tänkande och kan tillämpa det i vardagslivet. Lpo 94 Skolplanens mål Vid mandatperiodens slut finns former för dokumentation som på ett tydligt sätt bidrar till elevernas individuella utveckling. Att arbeta med ett undersökande arbetssätt inom naturorienterade ämnen. Forma och utveckla en matematikverkstad. Flera NTA-projekt samt Teknikspanarna har genomförts under läsåret. Arbetet med matematikverkstaden är igång och flera grupper har schemalagd undervisning där. Nuläget Vi planerar att fortsätta med fler NTA-teman samt att all personal kommer att få vidareutbildning i olika NTA-teman. Arbetet med matematikverkstaden fortsätter. 6

7 Elevernas ansvar och inflytande Strävansmål De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer. Lpo 94 Skolplanens mål Vid mandatperiodens slut har elevernas kännedom om målen för utbildningen förbättrats. Vi arbetar för att barnen ska utvecklas till självständiga individer som vill ta ansvar och påverka verksamheten. Nuläge Fortlöpande träning i att ta med sig rätt utrustning till rätt dag samt att hemuppgifter blir gjorda. Vi upplever att de flesta barn har goda färdigheter i att ta ansvar för sitt arbete. 7

8 8

9 Skola och hem Strävansmål Skall samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. Lpo 94 Skolplanens mål Vid mandatperiodens slut finns i grundskolan flera exempel på utvidgat föräldrainflytande. Föräldrarna ska få större insyn i elevernas skolgång. Nuläge Vi har ett föräldraråd som träffas ca 2 gånger/termin. Där finns föräldrarepresentanter från varje grupp. Vi skickar hem förväntansdokument och skolans regler för påskrift vid läsårets början. Varje elev inom grundskolan har en digital Individuell UtvecklingsPlan (IUP) Vi har under läsåret utvecklingssamtal samt skolans hemsida där bl.a. föräldrar kan läsa veckobrev, se bildspel och hitta annan information vad det gäller elevernas skolgång. Redovisning av enkät till vårdnadshavare. Svarsfrekvens 82% En viktig del i arbetet med att utveckla våra skolor är att ta reda på hur Du som förälder upplever våra verksamheter. Som ett led i detta ber vi Dig besvara nedanstående enkät. Svaren ska vara anonyma så skriv inget namn på blanketten. Vi är tacksamma om Du lämnar enkätsvaret till klassföreståndaren senast onsdag 20 maj. Resultatet av enkäten kommer att redovisas i årets kvalitetsredovisning. Tack på förhand för Ditt svar! Rektor och lärare vid Torhamns skola ********************************************************************************** ENKÄT (V vänlig ringa in Ditt svar.) 1. Hur trivs Ditt barn i Torhamns skola? bra Mycket bra (37) Bra (16) Mindre Dåligt 2. Hur tycker Du att vi i skolan ger Ditt barn möjligheter att utvecklas kunskapsmässigt? Mycket bra (22) Bra (29) Mindre bra (2) Dåligt 9

10 3. Hur tycker Du att samarbetet mellan skolans personal och Dig som förälder fungerar? Mycket bra (27) Bra (25) Mindre bra (1) Dåligt 4. Hur tycker Du att informationen från skolan fungerar? Mycket bra (22) Bra (28) Mindre bra (3) Dåligt 5. Har Du tagit del av lärarens information om Ditt barns skolsituation i vårt nya internetbaserade IUP (den individuella utvecklingsplanen) före det senaste utvecklingssamtalet? Ja (40) Nej (3) (gäller ej förskoleklass) 6. Har Du själv skrivit in information/svarat på frågor i IUP:n vid något tillfälle? Ja (43) Nej (1) (gäller ej förskoleklass) 7. Använder Du skolans hemsida för att söka information? Ja (33) Nej (20) 8. Hur bra lyckas Du hitta det Du söker på hemsidan? Mycket bra (7) Bra (25) Mindre bra (1) Dåligt (1) 10

11 Skolan och omvärlden Strävansmål Skolan skall sträva efter att varje elev inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden. Lpo 94 Ge eleverna sammanhang i tillvaron. Nuläge: Vi arbetar fortlöpande med aktiviteter såsom nutidsorientering, diskussion om aktuella händelser, traditioner, ett väl fungerande samarbete med biblioteket, stadsrundtur i Karlskrona i år 3 samt kontinuerliga teater- och musikföreställningar. Så här arbetar vi med våra elever för att kartlägga vilka behov som finns i de olika klasserna och för att kunna möta varje elev där de befinner sig i sitt lärande. Vi gör kunskapsdiagnoser, kartlägger och dokumenterar elever med hjälp av följande diagnosmaterial: * Frylmarks språktest för barn i förskoleklass * Taluppfattning, fonolek, kopiering skolstart år 1 * OS64 VT år 1 * OS120 HT och VT år 2 * OS120 HT och VT år 3 * Nationella prov i matematik och svenska VT år 3 * Test år 4 DLS stavningstest, Ängelholmstestet (lästest) * Test år 5 DLS stavningstest, Ängelholmstestet för elever med lässvårigheter Följande material används fortlöpande: Mattecirkeln Diamant Språket lyfter God läsutveckling Vid behov tar vi hjälp av resurscentrums logoped, läs- och skrivpedagog för vidare kartläggning av elevens behov. Efter kartläggning av de befintliga behoven gör vi en resursplanering. På skolan har vi motsvarande 0,5 tjänst fördelade på 2 pedagoger för specialundervisning. 11

12 Vid resursplaneringen ser vi över behoven av att få möjlighet till att arbeta individuellt alternativt i mindre grupp. Inför nästa läsår vill vi se över möjligheten att arbeta med specialgymnastik. Pedagogisk dokumentation *Spontan dokumentation av grupp och enskilda elever, det som dyker upp i stunden av både positiv och mindre positiv karaktär. Exempel: Hur arbetet eller det sociala samspelet har fungerat vid ett specifikt eller olika specifika tillfällen. Detta ger ett bra underlag för att kunna se en del samband som till exempel kan användas vid utvecklingssamtal, klasskonferenser, upplägg av arbeten, individualisering eller liknande. *IUP, dokumentation av elevens utveckling. *Dokumentation och utvärdering av vissa arbetsområden, lärarens egen och elevernas. *Veckobrev *Digitala fotoramen som sitter på väggen utanför matsalen så att eleverna kan kommunicera kring bilderna. *Hemsidan *Terminsplanering Elever som samarbetar i NTA-temat Från frö till frö (NTA = Naturvetenskap och teknik) 12