Kvalitetsredovisning 2014

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2014

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 3 Förutsättningar... 3 Samarbetspartners... 3 Vision och värdegrund... 4 PATIENTSÄKERHET OCH KVALITET... 4 Kvalitetsregister... 4 Benchmark... 4 Punktprevalensmätning... 4 Patientsäkerhet... 4 Patientsäkerhetsberättelse... 4 Avvikelsehantering och händelseanalys... 5 Anmälningsärenden... 5 Miljö... 5 KVALITETSPARAMETRAR KIRURGI... 6 Strukturmått (förutsättningar för verksamheten)... 6 Remissflöde... 6 Patientbeskrivning... 6 Diagnostyp... 8 Processmått (beskriver verksamheten)... 9 Mottagningen... 9 Anestesi Postoperationsavdelningen Avdelning Administration Resultatmått Resultat Resultatdiskussion Komplikationer Reoperationer PÅGÅENDE FORSKNING VID SSC PLANERING FÖR

3 Kvalitetsredovisning GHP - Stockholm Spine Center AB (SSC) 2014 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Vi samlar alla yrkeskategorier som arbetar med patienter med ryggbesvär på en klinik och har således resurser både för kirurgi och för rehabilitering. Vi är en högspecialiserad klinik med stor produktion och vi ligger i frontlinjen när det gäller att införa/utvärdera nya metoder inom ryggkirurgi/ryggrehabilitering. Vi har spetskompetens inom ryggkirurgi från både ortopedi och neurokirurgi. Vår personal har stor kunskap och erfarenhet av ryggpatienter. Vi bedriver utbildning inom ryggkirurgi/ryggrehabilitering för olika personalgrupper. Våra resultat ska vara minst lika bra som vad andra kliniker har på jämförbara patientgrupper och vi ska erbjuda bästa möjliga vård för patienterna och samtidigt korta de långa vårdköerna till adekvat ryggbehandling. Förutsättningar SSC har en mottagning, fyra operationssalar, sju postoperativa platser samt en avdelning med 27 vårdplatser som är öppen hela veckan på Löwenströmska Sjukhuset. En del av vår mottagning på Löwenströmska är inriktad mot patienter som ej kan opereras eller patienter som har utökat vårdbehov före eller efter kirurgi (resursteamet). Resursteamet består av smärtläkare, psykiater, sjukgymnast, sjuksköterska och psykolog. Vi har även en mottagningsverksamhet på Karlavägen/Garnisonen där vi har läkare, sjukgymnast, naprapat och psykolog. Denna mottagning vänder sig i första hand till försäkringspatienter. I oktober 2014 öppnade vi en rehabiliteringsmottagning på Karlavägen/Garnisonen med inriktning mot långvarig smärta och utmattningssyndrom. Mot Stockholms Läns Landsting (SLL) arbetar vi nu i tre olika vårdval: Ryggkirurgi, Specialiserad sjukgymnastik samt Rehabilitering för långvarig smärta med eller utan samsjuklighet och för utmattningssyndrom. Vi hade anställda och konsulter varav: 15 kirurger 3 ryggläkare 3 rehabläkare 3 anestesiläkare 37 sjuksköterskor 15 undersköterskor 18 sjukgymnaster 11 läkarsekreterare 5 psykolog 2 naprapat 1 kurator 8 administration Vi utförde: mottagningsbesök till kirurg mottagningsbesök till övriga vårdgivare såsom ryggläkare, narkosläkare, sjukgymnast, sjuksköterska, naprapat, kurator och psykolog operationer varav 241 dagkirurgiska Samarbetspartners SSC ägs av Global Health Partner (GHP). Inom GHP finns även GHP Spine Center Göteborg som vi samarbetar mycket med. Om det finns stor risk för postoperativ intensivvård har vi möjlighet att utföra operationer på St Görans Sjukhus. Om intensivvård skulle behövas akut kontaktar vi i första hand Danderyds sjukhus eller Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (KS). Vi samarbetar med GHP Ortho Center Stockholm. KS laboratorier anlitas för våra prover och Aleris ger oss snabb service med t.ex. magnetröntgen, slätröntgen och datortomografi. Vid medicinska utredningar anlitar vi företrädesvis Aleris Fysiologlab. Inom rehabiliteringen samarbetar vi med Stressmottagningen för omhändertagande av patienter med utmattningssyndrom. 3

4 Vision och värdegrund SSC skapar förebilden för multiprofessionell behandling av rygg- och nackbesvär. Vår värdegrund bygger på fyra värdeord: respekt, tydlighet, utveckling och trovärdighet. Vi menar att med respekt och tydlighet läggs grunden för ett gott samarbete där alla kan känna glädje och engagemang i att utveckla kliniken så att resultaten på ett trovärdigt sätt talar för att vi arbetar mot vår vision. PATIENTSÄKERHET OCH KVALITET Kvalitetsarbetet är en ständigt pågående process och vi arbetar med att kontinuerligt förbättra vår dagliga verksamhet. Utgångspunkt för vårt arbete är patientens behov och förväntningar. Kvalitetsregister Vi deltar aktivt i ett rikstäckande kvalitetsregister, Svenska ryggregistret (Swespine). Alla våra olika diagnosgrupper har registrerats sedan år Sen oktober 2014 registrerar vi även alla våra rehabpatienter i Nationella registret för smärtrehabilitering (NRS). Benchmark Vi rapporterar och analyserar specifika nyckeltal (KPI) för att månadsvis mäta och jämföra effektivitet och kvalitet mellan kliniker inom GHP. Punktprevalensmätning Via Sveriges kommuner och landsting (SKL) har vi deltagit i mätning av vårdrelaterade infektioner (VRI). Patientsäkerhet Den nya patientsäkerhetslagen (SFS 1010:659) trädde i kraft I den framgår att vi har en skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete genom att planera, leda och kontrollera verksamheten. Vi har under många år bedrivit ett aktivt kvalitetsarbete med syfte att ge våra patienter en god och säker vård med minsta risk för vårdskada. Arbetet bygger på delaktighet från alla medarbetare. Kvalitetsmått enligt en genomarbetad standard har följts upp kontinuerligt. Förändringar har analyserats och lett till förbättrade rutiner. Patienten ska i alla led mötas av kompetent personal och ett handläggande som identifierar risker. Andra viktiga komponenter i patientsäkerhetsarbetet är avvikelserapportering, komplikationsuppföljning, resultatuppföljning och analys av anmälningsärenden. Patientsäkerhetsberättelse Skrivs i ett eget dokument efter mall från SKL. 4

5 Avvikelsehantering och händelseanalys Avvikelserapportering är en hörnpelare i kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet. Avvikelserna hanteras numera i enheternas LEAN-arbete. Allvarliga medicinska avvikelser hanteras av händelseanalysteamet. Vårt händelseanalysteam består av två personer. Händelsanalyser görs på initiativ av verksamhetschefen. Anmälningsärenden Patientnämnden, PaN Anmälningsår Antal Anmälningarna till PaN gäller framförallt patienter som upplever att de inte blivit så bra som de förväntat sig efter besök eller behandling samt att de fått utlåtanden och svar som de ej varit nöjda med. Dessa anmälningar behandlas av verksamhetschefen och kvalitetsansvarig sjuksköterska. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Vi har under året mottagit fyra enskilda klagomål som handläggs av IVO. Tre av dessa är idag avslutade utan kritik. Personskaderegleringen (PSR) Generellt gäller att 1/3 av anmälningarna kommer inom ett år, 1/3 kommer inom andra året och 1/3 upp till tio år efter skadan. Då eftersläpningen är stor både när det gäller anmälningar och beslut har vi valt att redovisa anmälningarna efter anmälningsår. Anmälningsår Antal Avslag Tillstyrkt Andel tillstyrkta Ej avgjort ,27% ,04% ,89% ,13% ,13% ,45% 22 Miljö Vi arbetar efter ett miljöledningssystem som finns tillgängligt för all personal på vårt intranät. SSC är sedan 2007 miljöcertifierat enligt ISO :2004 och arbetet med att förbättra vår miljö fortgår kontinuerligt. En grupp på sex anställda arbetar aktivt med att försöka minska SSCs miljöpåverkan, uppdatera handlingsplaner, utforma miljöpolicy och mål för att upprätthålla vår miljöcertifiering. Miljöledningssystemet revideras årligen. 5

6 KVALITETSPARAMETRAR KIRURGI Vi redovisar våra kvalitetsmått efter den mall som tagits fram för Service Line Spine, GHP. Den är uppdelad på strukturmått, processmått och resultat. Resultat redovisas ofta i åtta olika resultatgrupper. Definitioner finns beskrivna på sidan 23. Remissflöde Strukturmått (förutsättningar för verksamheten) Patientbeskrivning Ålder Definition: Åldersfördelning av totala antalet opererade. Redovisat per åldersdecennium samt medelvärde. 6

7 Kön Definition: Fördelning män/kvinnor av totala antalet operationer. Kvinnor 48 % Män 52 % Allmänt hälsotillstånd Definition: Medelvärdet av EQ 5D (0-1) preoperativt av totala antalet opererade patienter. Ländrygg 0,37 Halsrygg 0,47 ASA-gruppering Definition: Fördelning i % mellan ASA-grupp 1, 2 och 3. Totalt av alla operationer. Andel förstagångskirurgi Definition: Svarat nej på fråga 3 respektive 2 i basformuläret i Swespine: Har du tidigare genomgått någon rygg/nackoperation? 82 % 7

8 Diagnostyp Definition: Antal och % av klinikens totala antal operationer. Definition: Antal och % av antalet lumbala operationer. Definition: Antal och % av antalet cervikala operationer. 8

9 Processmått (beskriver verksamheten) Mottagningen Väntetid mellan remissens ankomstdatum och ett första besök. Medianväntetiden är 34 dagar, medelväntetiden är 56 dagar 46 % har fått besök inom 30 dagar, 68 % har besök inom 60 dagar Andel operationer av kirurgmottagningens nybesök från: SLL 29 % ULP 29 % Privat 41 % Väntetid beslut operation. Målet för 2014 var < 90 dagar för samtliga grupper = vårdgarantin. Antal egna operationer på annat sjukhus Definition: Antal / % patienter som av medicinska skäl blivit opererade på annat sjukhus av klinikens egna läkare. 10 operationer 0,6 % Strukna patienter från operation av administrativa skäl Definition: Patienter som strukits från sin planerade/meddelade operationstid pga läkarbrist eller brist på operationsutrymme. 6 st 9

10 Strukna patienter från operation av medicinska skäl Definition: Patienter som strukits från sin planerade/meddelade operationstid pga medicinska skäl såsom nyupptäckt högt blodtryck. 30 st Remissbedömning När en remiss anländer till SSC, så får patienten omgående ett brev med kompletterande frågor gällande sjukskrivning, tidigare behandlingar, besvärsgrad och genomgångna utredningar. Dessutom ställs frågan om man kan acceptera att initialt få komma till specialutbildad ryggsjukgymnast istället för till ortoped/neurokirurg. Vi ser att detta ger patienten möjlighet att direkt komma till rätt vårdinstans utan onödiga väntetider och kirurgbesök. Detta innebär också att väntetiderna till kirurgen blir kortare. Vår erfarenhet är att det sannolikt borde vara fler nybesök till sjukgymnast. Vi arbetar ständigt med att förbättra remisshanteringen för att nå målet att 40 % av nybesöken till ryggkirurg ska gå till kirurgi samt att hålla korta väntetider till första besök. Antalet patienter på väntelistan till mottagningen från SLL har minskat. Vi ser att 38 % av alla med remissdatum 2014 har fått besök inom 60 dagar. Medelväntetiden är 86 dagar. Mål 2014: < 60 dagar till första besök. 10

11 Anestesi Vi registrerar och följer löpande våra anestesikomplikationer enligt SFAI s definition. Exempel på rapporterade komplikationer är svår intubering och blodtrycksfall. Alla rapporterade anestesikomplikationer åtgärdades utan vidare konsekvens för patienten. Vi ligger på en stabil nivå med < 2 % rapporterade anestesikomplikationer. Mål 2015: Vi har som mål att hålla anestesikomplikationerna fortsatt under 2 %. Cellsaveranvändande Vi kopplar cellsaver till patienter som bedöms ha ökad risk för stor blödning. Vi kopplar alltid upp cellsaver till diskprotesoperationer oberoende övriga eventuella riskfaktorer. Under 2014 har vi använt cellsaver till ca 16 % av alla patienter och 47 % av dem har fått autologt blod tillbaka. Vår ambition är att ge så lite ickeautologt blod som möjligt. Dock ges blod efter individuella bedömningar när hälsotillståndet så kräver. Under 2014 har ca 3 % av patienterna fått ickeautologt blod. Postoperationsavdelningen Postoperativ smärta totalt under tiden på postoperationsavdelningen (postop) Vi följer kontinuerligt effekten av vår smärtlindringsstrategi och andelen patienter med svårbehandlad smärta ligger runt 2 %. Postoperativt illamående (PONV) Vi följer kontinuerligt frekvensen av PONV och andelen patienter med besvärande PONV låg fortsatt på < 2 % 96 % har inte haft något illamående alls postoperativt. De förebyggande antiemetiska läkemedel som ges vid induktionen fungerar mycket väl. Problemet med PONV är ett fortsatt litet problem. Årlig enkätundersökning på postop Årligen genomförs en enkätundersökning på postop som syftar till att ta reda på patienternas upplevelse av vården när det gäller smärtlindring, integritet samt information och därmed kvalitetssäkra vården var 100 % nöjda med informationen 95 % nöjda med smärtlindringen och 99 % ansåg att den personliga integriteten hade tillgodosetts. Avdelning 72 Vårdtid Medelvårdtid i dygn per resultatgrupp Resultatgrupp: 1 1,5 dygn 2 2,6 dygn 3 5,1 dygn 4 4,9 dygn 5 4,7 dygn 6 3,7 dygn 7 3,6 dygn 8 2,4 dygn 11

12 Utskriven till akutsjukhus 8 patienter Definition: Alla som blev tvungna att åka till akutsjukhus pga medicinsk komplikation och oavsett om de kommit tillbaka till SSC eller ej. Utskriven till extern rehabiliteringsenhet 7 patienter Definition: Alla som av ålder eller sänkt allmäntillstånd inte kunnat skrivas ut till hemmet utan till en rehabiliteringsenhet. Patientnöjdhet Vi har sedan 2012 gemensamma uppföljningsfrågor inom GHP när det gäller patientnöjdhet. Det skickas frågor till samtliga opererade patienter 30-dagar postoperativt via e-post eller om e-post saknas via brev. Resultat för Stockholm Spinecenter när det gäller gemensamma patientnöjdhetsfrågor 30 dagar postoperativt Svarsfrekvens: 86% 31% Hur värderar du som helhet vården/behandlingen du fick? 8% 1% 1% 60% Utmärkt Mycket bra Bra Någorlunda Dåligt Fick du tillräcklig information och vägledning när du skrevs ut? 25% 3% 72% Ja, helt och hållet Delvis Nej Kände du dig bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt av läkarna? 5,2% 0,4% Var du nöjd med behandlingen av smärta och obehag under vårdtiden? 9% 2% Ja, helt och hållet Delvis Nej Ja, helt och hållet Delvis Nej 94% 89% Kände du dig bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt av övrig personal på kliniken? 4,8% 0,2% Fick du tillräckligt med smärtstillande läkemedel med dig hem? (avser även recept) Av nej tog 85% kontakt för nytt recept (102 pat) 9% 14% Ja, helt och hållet Delvis Nej Ja, helt och hållet Delvis Nej 95% 77% Administration Uppföljningsfrekvens andel registrerade i Swespine 2014 registrerades operationer i ryggregistret vilket motsvarar 100 % av primäroperationerna. Preoperativa formulär registrerades till 96 %. 1-års uppföljningar registrerades till 75 %. 5-års uppföljningar registrerades till 60 %. Resultatmått 12

13 Resultat Resultatet redovisas i jämförelse med riket dvs. alla kliniker utom SSC. Resultaten redovisas utifrån följande resultatgrupper: 1. Alla diskbråcksdiagnoser kombinerat med alla typer av diskectomi. 2. Alla typer av stenoser ländrygg kombinerat med alla typer av dekompression, ej sådana med samtidig fusion. 3. Alla typer av stenoser ländrygg kombinerat med alla typer av fusioner. 4. Spondylolisthes kombinerat med alla typer av fusion. 5. Diskbråck, SRS, spondylos, postoperativ instabilitet kombinerat med alla typer av fusioner. 6. Diskbråck, SRS, spondylos, postoperativ instabilitet kombinerat med alla typer av diskproteser. 7. Myelopathi kombinerat med alla typer av operation. 8. Cervikal ritzopathi kombinerat med alla typer av operation. Alla resultat hämtas från Svenska Ryggregistret, SRR. För samtliga diagnoser redovisas 1- och 5-årsresultat för: EuroQol 0-1 där 0 = död och 1 = fullt frisk ODI (Oswestry) NDI (neck disability index) = frisk 100 = svårt nedsatt funktion Nöjdhet Hur är Din inställning till resultatet av Din genomgångna operation? Jag är nöjd, Jag är tveksam, Jag är missnöjd Smärta enl. VAS = ingen smärta och 100 = värsta tänkbara smärta. Global assessment (GA) Hur är Din rygg-, ben- eller armsmärta idag jämfört med före operation? Mycket bättre, Något bättre, Oförändrad och Försämrad. Mycket bättre är en sammanslagning av Helt försvunnen och Mycket bättre. För Myelopathigruppen redovisas även 1-årsresultat för Europeiska Myelopathiskalan (EMS), =tetraplegi, 18=normal neurologi. I de fall där antalet patienter som besvarat GA inte når 100 % beror det på att de uppgivit att de inte haft någon smärta preoperativt. VAS och GA- ben för diskbråck och stenoser VAS och GA- rygg för spondylolisthes och SRS VAS och GA- arm för ritzopathi 13

14 Resultatgrupp 1, Diskbråck/diskectomi För detaljerad information över tid se Bilaga 1 14

15 Resultatgrupp 2, Lumbal spinal stenos/dekompression För detaljerad information över tid se Bilaga 2 15

16 Resultatgrupp 3, Lumbal spinal stenos/fusion För detaljerad information över tid se Bilaga 3 16

17 Resultatgrupp 4, Spondylolisthes/fusion För detaljerad information över tid se Bilaga 4 17

18 Resultatgrupp 5 och 6, SRS, diskbråck, samt postoperativ instabilitet/fusion eller protes För detaljerad information över tid se Bilaga 5 18

19 Resultatgrupp 6, SRS, diskbråck, samt postoperativ instabilitet/diskprotes För detaljerad information över tid se Bilaga 6 19

20 Resultatgrupp 7, Myelopathi För detaljerad information över tid se Bilaga 7 20

21 Resultatgrupp 8, Ritzopathi För detaljerad information över tid se Bilaga 7 21

22 Resultatdiskussion Antalet registrerade degenerativa ryggoperationer i Swespine 2014 har ökat något jämfört med Nu registreras > patienter/år. SSC står för ca 15 % av det totala antalet utförda operationer i Sverige, vad gäller degenerativa besvär i ländrygg och halsrygg. När man jämför resultaten i Swespine måste man beakta skillnaderna i inregistreringsfrekvens och svarsfrekvens. SSC har vid 1 år ett bortfall på mellan % och riket har ett bortfall på %, beroende på diagnosgrupp. Vid 5 år har SSC ett bortfall på %, medan riket har ett bortfall på %. Resultatdiskussion ländrygg Resultatet visar i stort samma mönster i alla resultatgrupper. SSC opererar något mindre sjuka patienter än riket. Detta beror sannolikt på en kombination av högre tillgänglighet och en något liberalare indikation för kirurgi. I nästan samliga parametrar når SSC ett bättre slutresultat än riket. I vår huvudparameter, Global Assessment, är det 5-15 % fler som blir mycket bättre eller helt bra jämfört med riket. Störst skillnad visar sig gällande lumbala diskproteser, 81 % mycket bättre för SSC jämfört med 64 % för riket. Jämförelsen är dock inte helt rättvis då man gör väldigt få operationer utanför SSC. 93 % av alla diskproteser 2014 gjordes på SSC. De patienter som opereras med diskprotes är visserligen en något friskare subgrupp av SRS, men det är anmärkningsvärt hur bra resultaten är. Resultaten ligger i paritet med diskectomierna. Om man tittar på gruppen SRS och slår ihop båda behandlingsgrupperna fusion och diskprotes så är det en stor skillnad till SSC s fördel. Ryggsmärtan VAS (0-100) 1 år postoperativt är på SSC 24 medan i riket är det % anser sig vara helt bra eller mycket bättre på SSC men motsvarande siffra för riket är 59 %. Inom det s.k. SVEUS projektet har man samkört Swespines databas med SCB s databas vad gäller utbildning, inkomst etc. Detta för att kunna jämföra identiska patientgrupper så gott det går. Resultatet blev att för diskbråck var SSC den enda kliniken som var statistiskt bättre än genomsnittet och vad gäller spinal stenos var SSC en av två kliniker som var bättre än snittet. Dessa data kommer att publiceras liksom att man senare kommer att analysera även de andra diagnosgrupperna. Resultatdiskussion halsrygg Även här påtagligt bättre resultat än riket när det gäller ritzopathipatienterna. 18 % av alla operationer görs på SSC. Resultaten ligger väl i paritet med resultaten för ländryggkirurgi. Resultaten vid myelopathi är som förväntat sämre än vid ritzopathi, men fortfarande visar många en förbättring (trots att huvudmålsättningen är att förhindra en försämring). SSC utför endast 4 % av alla myelopathier i riket. I denna grupp har SSC sämre resultat än riket. Det är dock sannolikt olika tradition i diagnossättandet. Det är svårt att förklara att vi gör 18 % av alla ritzopathier men endast 4 % av myelopathierna. Det är endast mycket grava myelopathier som remitterar vi vidare till universitetsklinikerna. Troligen sätter man diagnosen myelopathi lite lättvindigare på andra kliniker och får därmed en lättare patient grupp med bättre resultat. Diagnosproblematiken bör utredas vidare av Swespine. 22

23 Komplikationer När det gäller komplikationer har vi följt dessa regelbundet sedan starten år De senaste fem åren redovisas i efterföljande tabell. Vi har valt att registrera de allvarligaste medicinska komplikationerna som leder till medicinska behandlingar, inläggningar eller till förnyade ingrepp. Vi har en relativt låg komplikationsfrekvens. Internationella jämförelser är svåra då motsvarande redovisning inte finns från andra kliniker. Man redovisar där komplikationer från enskilda studier medan vi redovisar alla våra resultat över tiden. Antalet reoperationer pga komplikationer har de senaste fem år närmast halverats, Från drygt 2 % till lite drygt 1 %. Vår målsättning för 2014 har varit 0 % mortalitet vilket vi uppnått. Andra mål har varit < 1 % tromboemboliska komplikationer vilket vi har uppnått och < 1 % djupa infektioner, vilket vi också har uppnått. Från och med 2011 har vi skickat ut en enkät till samtliga patienter 30 dagar efter operation. Vi efterfrågar där bland annat komplikationer. Vi har en svarsfrekvens på 86 % 2014 och anser oss därmed ha god kontroll på våra komplikationer inom 30 dagar. 23

24 Operationsår Antal operationer Avlidna inom 30 dagar Medicinska komplikationer Tromboemboliska stroke/tia lungemboli djup ventrombos Cirkulation/Respiration hjärtinfarkt,svikt,elektolytrubbn eller arytmi hjärtsvikt arytmi pneumoni Urologiska komplikationer Övrigt varav skickade till akutsjukhus för medicinsk komplikation Totalt antal medicinska komplikationer Andel medicinska komplikationer 0,64% 0,53% 0,63% 0,75% 1,10% Djupa infektioner Discit/Spondylit Inlagda för antibiotikabehandling Reopererade pga djup sårinfektion Totalt reop pga infektion Totalt antal djupa infektioner Andel djupa infektioner 1,12% 1,13% 0,99% 1,76% 0,90% Mekanisk komplikation Felplacerad skruv Diskinlägg/protes Annan osteosyntesproblematik Totalt antal reop pga mek kompl Andel mekaniska komplikationer 0,72% 0,75% 0,42% 0,31% 0,39% Icke-mekanisk komplikation Uretärskada Nervsmärta/nervpåverkan Durarift Blödning Fel nivå Ärrbråck Totalt antal icke-mek. kompl Andel icke-mekanisk komplikation 0,88% 0,98% 1,06% 0,88% 0,52% Antal komplikationer som reopererats Andel reop pga komplikation 2,09% 2,41% 1,90% 1,82% 1,10% Varav op vid samma vårdtillfälle 0,80% 0,75% 0,78% 0,57% 0,52% Varav op på annat sjukhus Antal komplikationer som ej reopererats

25 Vi har sedan 2011 haft ett övergripande mål att minska våra postoperativa infektioner med 25 % /år med slutmålet 0,5 % djupa infektioner. Vi ämnar bygga om ventilationen på operation, då vi har för höga CFU-värden. Förhandlingar pågår med hyresvärden men en ombyggnad ser ut att bli möjlig först sommaren Trots striktare hygienregler har frekvensen ytliga infektioner gått upp, men vad som är reellt och hur mycket som kan hänföras till en förbättrad rapportering är oklart. Oberoende det så är vi inte nöjda utan jobbar vidare med en sänkning som mål. Det som trots allt är glädjande är att andelen djupa infektioner sjunkit till < 1 %. 25

26 Reoperationer Reoperation kallar vi alla operationer som har föregåtts av en ryggoperation. Det vill säga att en primär cervikal operation kallas reoperation om patienten redan blivit opererad i ländryggen. Detta för att vi inte ska missa någon form av repetitiv kirurgi i ryggen. Vi rapporterar både antal reoperationer på egna primära operationer och antal reoperationer där primäroperationen är gjord på annat sjukhus (AS). Att studera nya ryggoperationer på andra nivåer är för att försöka se om vissa operationsmetoder kan ge framtida besvär från andra delar av ryggen. Vi vill kunna redovisa tidiga komplikationer men också försöka se över tid vilka operationer som behöver kompletteras på samma nivå vilket skulle antyda att man eventuellt valt fel operationsmetod initialt. Alla reoperationer är inte komplikationer. Det finns många olika definitioner på både komplikationer och reoperationer, varför det är svårt att göra någon jämförelse med andra kliniker. Vi har valt att redovisa: Reoperationer inom samma vårdtillfälle (VTF). Reoperation på samma nivå < 1 år och > 1 år efter primäroperationen. Reoperation rygg på annan nivå än primär operation, också det < 1 år och > 1 år efter op. Komplikationer Postoperativ blödning, likvorläckage, infektion, omsättning av felsatt skruv eller protes samt ärrbråck. Inadekvat kirurgi En del reoperationer beror säkerligen på inadekvat kirurgi samt att ingreppet i sig påskyndar den degenerativa processen lokalt. Till denna grupp härrör vi bl.a. redekompression inom 1 år. Fusion/protes efter diskectomi eller dekompression kan ha olika orsaker. Trots allt är det inte att förvänta sig inom 1 år utan får anses bero på initial felbedömning om lämplig operationsmetod. Detta gäller även dekompression efter diskectomi, fusion eller protes. Refusion pga pseudartros och protes som omvandlas till fusion hänför vi till inadekvat kirurgi. Repetitiv kirurgi med eller utan samband med tidigare normal kirurgi Recidivdiskbråck kan bero på inadekvat kirurgi men också på ett normalt förlopp. Vi har valt att räkna det som ett normalförlopp dvs. repetitiv kirurgi till följd av normal kirurgi. Redekompression efter > 1 år anser vi vara repetitiv kirurgi till följd av normal kirurgi. Exstirpation av osteosyntesmaterial som har skett nära eller efter 1-årsgränsen får anses som en del i det normala förloppet efter fusionkirurgi. Diskbråck och stenos som omvandlas till fusion eller protes efter > 1 år kan antingen vara en följd av inadekvat primär kirurgi eller ett led i den degenerativa processen. Vi hänför det som en följd av normal kirurgi. 26

27 Antal reoperationer vid samma vårdtillfälle var 8 st, (0,7 %). 2 pga omsättning av skruv 3 utrymningar av hematom 2 duratätning (samma patient) 1 pga nervsmärta Alla dessa 8 får anses vara komplikationer Antal patienter som reopererades på samma nivå < 1 år var 64 st, (4,1 %). 4 st var från annat sjukhus (AS). Komplikationer: 10 3 infektioner 4 mekaniska komplikationer 1 blödning 2 duratätningar Inadekvat kirurgi: redekompression 15 fusion eller diskprotes efter dekompression eller diskectomi 5 pseudartros nära 1-årsgränsen 2 bakre foraminotomi efter främre fusion i halsryggen Repetitiv kirurgi med troligt samband med tidigare operation: recidivdiskbråck 1 ext av osteosyntesmaterial nära ett års gränsen Antal reoperationer på annan nivå < 1år var 5 st, (0,3 %). Repetitiv kirurgi med troligt samband med tidigare operation: 4 1 dekompression ovan/nedan en dekompression 1 dekompression ovan/nedan en fusion 1 diskectomi ovan en dekompression 1 diskectomi ovan en diskectomi Repetitiv kirurgi utan troligt samband med tidigare operation: 1 1 lumbal operation efter cervikal 27

28 Antal reoperationer på samma nivå > 1 år var 140st, (9 %) 37 st var från annat sjukhus (AS) Komplikation: 1 1 djup infektion Inadekvat kirurgi: pseudartros (7 AS) 2 fusion efter diskprotes 4 dekompression efter fusion 3 korrektion efter fusion Repetitiv kirurgi med troligt samband med tidigare operation: (6 AS) var diskbråck/stenoser som omvandlades till fusion eller protes 10 extraktion av osteosyntesmaterial 26 (9 AS) recidivdiskbråck 16 (6 AS) redekompression 11 dekompression efter diskectomi eller synovialcysta (7 AS) 6 fusion efter fusion (2 AS) och 1 diskectomi efter dekompression Repetitiv kirurgi utan troligt samband med tidigare operation: 1 1 korrektion av scolios efter fusion Antal reoperationer på annan nivå > 1år var 100 st, (6,4 %), 39 st var från annat sjukhus (AS). Repetitiv kirurgi med troligt samband med tidigare operation: (8 AS) fusion ovan fusion 1 fusion ovan dekompression AS 23 (6 AS) dekompression efter fusion eller protes Repetitiv kirurgi utan troligt samband med tidigare operation: ingrepp (24 AS) var helt utan relation till tidigare ingrepp såsom diskbråck eller dekompression på ny nivå, cervikal operation efter lumbal Totalt är 317 st (20,4 %) operationer klassade som reoperation rygg, av de 317 st kom 80 st (22 %) från annat sjukhus. 19 st reopererades pga komplikation 66 st var reoperationer pga inadekvat kirurgi (7 AS) 170 st (49 AS) var repetitiv kirurgi med troligt samband med tidigare operation 62 reoperationer (24 AS) var repetitiv kirurgi utan troligt samband med tidigare ryggkirurgi 28

29 PÅGÅENDE FORSKNING VID SSC Vid SSC bedrivs en omfattande forskningsverksamhet. Vi har ett nära samarbete med Karolinska Institutet och en hög akademisk kompetens på kliniken. Vi driver flera doktorandprojekt och deltar aktivt i såväl nationella som internationella multicenterstudier. Genom vårt engagemang i forskning och utveckling säkerställer vi vår kompetens och driver utvecklingen av svensk ryggvård framåt. Med Dr Martin Skeppholm har under året disputerat med sin avhandling: The value of artificial disc replacement in cervical radiculopathy SSC deltar i en nationell multicenterstudie av spinal stenos. Syftet med studien är att jämföra det kliniska och radiologiska resultatet av enbart dekompression med dekompression och samtidig fusion hos patienter med spinal stenos på en eller högst två lumbala nivåer. Uppföljning pågår i olika perioder under 5år. Resultatet från 2-årsuppföljningen är publicerad. En delstudie gjordes , där jämförs postoperativ instabilitet mellan två olika kirurgiska tekniker, laminectomi och fenestrering, som båda är i allmänt bruk. Resultaten beräknas med 3DCT teknik som är utvecklad av Med Dr Per Svedmark. Dr Peter Försth är ansvarig för dessa studier som ingår i hans doktorandprojekt. Disputation planeras till

30 I samarbete med Karolinska Institutet drivs för närvarande tre studier, ansvarig är Docent, Överläkare Eva Kosek, verksam vid Institutionen för Klinisk Neurovetenskap, Karolinska Institutet och SSC. Dessa studier vänder sig till patienter som är aktuella för kirurgisk behandling, fusion eller diskprotes, på SSC för diskdegenerativa besvär, SRS. Första studien är en singelcenterstudie och startades under Denna studie syftar till att undersöka hur genetiska faktorer påverkar smärtreglering och behandlingsutfall vid kirurgi. Insamling av data är klar och resultatbearbetning pågår. Den andra studien avser att utvärdera vilka genetiska faktorer som kan förutsäga behandlingsutfallet vid ryggkirurgi. Syftet är att i framtiden kunna skräddarsy en mer effektiv behandling utifrån varje patients individuella förutsättningar. Denna multicenterstudie påbörjades 2012 och initialt i samarbete med Ryggkirurgiska kliniken i Strängnäs. Flertalet av de större ryggkirurgiska klinikerna i Sverige har tillfrågats om samarbete för rekrytering av de patienterna som beräknas att pågå i flera år. I den tredje studien ingår patienter som behandlats med kirurgi pga. smärtsam artros i knä/höft eller i ländryggen (diskgeneration). Syftet att öka kunskap om hur inflammation ute i vävnaderna kan spridas till centrala nervsystemet och hur detta kan påverka smärtupplevelsen. Denna kunskap behövs för korrekt smärtbehandling vid artros och ger möjlighet att utveckla nya behandlingsstrategier.samtliga patienter har nu inkluderats och uppföljning och datainsamling pågår. Studien genomförs i samarbete med Ortho Center. Med Dr Svante Berg följer upp sin avhandling från 2011 med en rad uppföljningsstudier. Bland annat; 5-års uppföljning av RCT mellan diskprotes och fusion där han skall handleda ett doktorandprojekt, 5- års uppföljning av RCT mellan tre olika diskproteser samt tre uppföljningsstudier avseende: 2 metall - metall diskproteser, Hybrider och 3-nivåers diskproteser påbörjades en Discitstudie med Med Dr Anton Rasch som huvudansvarig. I studien jämförs två olika administrationssätt av peroperativ antibiotika vid operation av diskbråck. Syftet är att undersöka om det finns skillnader angående frekvens av postoperativ discit efter antibiotika administrerad lokalt (gentamycin) eller intravenöst (cloxacillin) vid operationsstart samt undersöka om antibiotika lokalt kan öka eller minska risken för postoperativ ryggsmärta eller incidensen av recidivdiskbråck. Inkludering av 621 patienter pågår startade en cervikal studie som ska studera en grupp där den kliniska och den radiologiska misstanken är hög att nacksmärtan orsakas av degenerativa förändringar i halsryggen. Dessa patienter behandlas oftast med rehabiliteringsbehandlingar. De patienter som inkluderas lider av kronisk nacksmärta utan uppenbar nervsmärta ut i armen. Frågeställning nu är om steloperation kan förbättra deras tillstånd. Vi jämför Multimodal rehabilitering med Multimodal rehabilitering som föregåtts av kirurgi. Studieansvariga är Med Dr Anton Rasch och Dr Andreas Selander. Leg. Sjukgymnast Roland Fransson har under 2014 fortsatt med ett magisterarbete i samarbete med Dr Peter Försth där han utvärderar och objektivt mäter gångförmåga efter operation av spinal stenos. Leg. Sjukgymnast Maria Thorander har under 2014 tagit en magisterexamen med uppsatsen Femårs uppföljning av funktionsförmågan efter kirurgisk behandling med diskprotes i ländryggen hos patienter med ländryggssmärta. Hon går under vidare med Mastersprogrammet "Klinisk Medicinsk Vetenskap" på KI. Leg. Sjukgymnast Katrin Vaks arbetar med sin magisteruppsats med planerad examen Leg. Sjukgymnaster Lotta Glimstedt och Karin Nygren har under 2014 tagit Magisterexamen med uppsatsen Smärtreglering hos patienter med lumbal myalgi. 30

31 Publicerade artiklar under 2014: Maximizing bone formation in posterior spine fusion using rhbmp-2 and zoledronic acid in wild type and NF1 deficient mice. Bobyn J, Rasch A, Kathy M, Little DG, Schindeler A. J Orthop Res Aug;32(8): doi: /jor Epub 2014 Apr 9. PMID: Posterolateral inter-transverse lumbar fusion in a mouse model. Bobyn J, Rasch A, Little DG, Schindeler A. J Orthop Surg Res Jan 23;8:2. doi: / X-8-2. PMID: Perceived exertion at work in women with fibromyalgia explanatory factors and comparison with healthy women. Palstam A, Larsson A, Bjersing J, Löfgren M, Ernberg M, Bileviciute-Ljungar I, Ghafouri B, Sjörs A, Larsson B, Gerdle B, Kosek E, Mannerkorpi K. J Rehabil Med Sep;46(8): Antidepressants and placebo display segregated neuronal mechanisms in treatment for chronic pain. Jensen K, Petzke F, Carville S, Choy E, Fransson P, Gracely R, Mainguy Y, Marcus H, Williams, S, Ingvar M, Kosek E. J Pain, 2014 Dec;15(12): Fibromyalgia is associated with decreased connectivity between pain- and sensorimotor brain areas. Flodin P, Martinsen S, Löfgren M, Ljungar I, Kosek E, Fransson P. Brain Connect Oct;4(8): Neuropathic pain phenotyping as a predictor of treatment response in painful diabetic neuropathy: Data from the randomized, double-blind, COMBO-DN study. Bouhassira D, Wilhelm S, Schacht A, Perrot S, Kosek E, Cruccu G, Freynhagen R, Tesfaye S, Lledó A, Choy E, Marchettini P, Micó JA, Spaeth M, Skljarevski V, Tölle T. Pain Oct;155(10): Fibromyalgia patients had normal distraction related pain inhibition but cognitive impairment reflected in caudate nucleus and hippocampus during the Stroop colour word test. Martinsen S, Flodin P, Berrebi J, Löfgren M, Vileviciute-Ljungar I, Ingvar M, Fransson P, Kosek E. PLoS One Oct 2;9(9):e Retrospective analysis of adverse reactions to metal-on-metal lumbar disc arthroplastiesin 378 consecutive patients. S Berg MD PhD, N Jansen, M Eng SA Orthopaedic Journal Summer 2014 Vol 13 No 4 Transthyretin-derived amyloidosis: Probably a common cause of lumbar spinal stenosis Westermark P,Westermark G, Suhr O, Berg Upsala Journal of Medical Sciences. 2014; Early Online,

32 PLANERING FÖR 2015 SSC strävar efter att vara den kompletta ryggkliniken, dvs inte enbart vara en ryggkirurgisk klinik. Vår ambition är att kunna ta hand om alla patienter med ryggbesvär på degenerativ grund, som inte klaras av primärvården. Detta har möjliggjorts av att man i Stockholms Läns Landsting (SLL) tidigare infört vårdval Ryggkirurgi och Specialiserad sjukgymnastik samt under 2014 även vårdval Rehabilitering för långvarig smärta med eller utan samsjuklighet och för utmattningssyndrom. Det innebär att vi nu har möjlighet att utveckla ett bättre och snabbare flöde för våra ryggpatienter. Hösten 2014 öppnade vi i nya lokaler för både vårdval sjukgymnastik och vårdval rehabilitering. Vi kan nu erbjuda enskilda bedömningar/behandlingar av sjukgymnast/läkare, pre- och postoperativ träning, kirurgi och multimodal rehabilitering. Utmaningen blir att hitta den snabbaste och mest kostnadseffektiva vägen till tillfrisknande. Det är inte lätt och kommer att ta tid, men nu hänger det på oss och inte på att avtalen förhindrar en bra vård. Det multimodala omhändertagandet gäller för patienter inom SLL och patienter med privata sjukförsäkringar. För utomlänspatienter kommer det av praktiska skäl fortfarande vara svårt med ett totalt omhändertagande. För dem kommer vi att förbli en ryggkirurgisk klinik. Vi har en bra kontroll över våra resultat efter kirurgi (som denna skrift visar), det gäller att utveckla uppföljningsinstrumenten även för de som inte opereras. Vad gäller multimodal rehabilitering är vi med i NRS (Nationella smärtregistret) och våra första resultat kan publiceras i vår kvalitetsrapport för Vi följer även våra resultat av icke-operativ behandling hos våra försäkringspatienter med Patients' Global Impression of Change (PGIC), 3 mån efter avslutad behandling. Vad gäller vårdval ryggkirurgi ger den rätt incitament, då 10 % av ersättningen är resultatrelaterad och att man får själv bekosta komplikationerna. Vidare ingår den postoperativa rehabiliteringen i ersättningen. Det finns således flera skäl att försöka minska komplikationerna samt att utveckla en optimal rehabilitering. I första hand ska vi försöka minska antalet postoperativa infektioner samt försöka styra till adekvat postoperativ träning. Några klarar troligen träningen själva, några behöver träning enskilt eller i grupp och andra behöver kanske mer kognitiv träning. En annan huvudinriktning för att förbättra våra resultat är att preoperativt försöka identifiera de patienter som inte blir bättre av kirurgi. Här kommer vårt Resursteam, bestående av smärtläkare, psykolog och sjukgymnast, att fokusera på att hjälpa kirurgerna att identifiera de med stor risk för sämre resultat. Exempelvis de med depression, ångest, personlighetstörning och/eller oklar smärtdiagnostik. Dessa patienter ska istället erbjudas annan vård såsom rehabilitering eller psykologkontakt. Det totala antalet operationer kommer troligen vara relativt lika som föregående år. Vi satsar på att utveckla den degenerativa scolioskirurgin. Det är en utmaning på grund av att det innebär stor kirurgi på en åldrad patientgrupp Den är dock behjärtansvärd då det är en svår grupp att smärtlindra på annat sätt. Vi tror också på att utveckla olika microinvasiva tekniker (MIS), som exempelvis laterala fusioner, för en snabbare rehabilitering. Vi tror att aktiv forskning är en förutsättning för att ligga i frontlinjen för modern sjukvård. Vi har en rad studier på gång. Ytterligare en disputation kommer att ske 2015, med en stor randomiserad studie på dekompression av spinala stenoser med eller utan fusion. Tidigare har det framför allt varit ryggkirurgiska projekt men nu har också ett flertal sjukgymnaster genomfört sina magisterarbeten under 2014 och fler är på gång under När vi väl har fått upp farten på rehabiliteringen hoppas vi att även där kunna bidra med klinisk forskning det finns mycket att studera och försöka utveckla! För att en klinik ska prestera på hög nivå behöver alla anställda vara engagerade i utvecklingsarbetet. Vi gör det genom vårt LEAN arbete, som ständigt behöver stöttas och förfinas. Upplands Väsby 2015 Tycho Tullberg Verksamhetschef Eva Gulle Kvalitetsansvarig 32

33 Resultatgrupp 1, Diskbråck/diskectomi Bilaga 1 1. Diskbråck Medialt och lateralt diskbråck kombinerad med konventionell och mikroskopisk diskectomi Produktion; SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket Antal (SSC/Riket) SSC Andel 18% 18% 18% 18% 14% 18% 20% 19% 20% Bortfall: (%) SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket Snitt 1år(SSC/Riket) år(SSC/Riket) Bensmärta VAS Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5år SSC Riket Oswestry pre op/ 1år/5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5år SSC (%) Riket (%) EuroQol (0-1) Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5år SSC preop 0,31 0,79 0,79 0,34 0,76 0,82 0,29 0,75 0,82 0,35 0,76 0,80 0,32 0,76 0,32 0,77 0,33 0,76 0,31 0,76 0,32 0,76 0,81 Riket preop 0,26 0,70 0,75 0,24 0,72 0,77 0,24 0,70 0,73 0,25 0,70 0,72 0,25 0,71 0,26 0,71 0,24 0,69 0,23 0,71 0,25 0,71 0,74 Global assesment Hur är din bensmärta jmf med före op? 1år/5år Snitt SSC (%) 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 1år 1år 1år 1år 5år Mycket bättre Något bättre Oförändrad Sämre Riket (%) Mycket bättre Något bättre Oförändrad Sämre Inställning SSC (%) 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 1år 1år 1år 1år 5år Nöjd Tveksam Missnöjd Inställning Riket (%) Nöjd Tveksam Missnöjd

34 Resultatgrupp 2, Lumbal spinal stenos/dekompression Bilaga 2 2. Lumbal stenos enbart decompression Lateral och central lumbal stenos kombinerad med dekomprimering Produktion; SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket Antal (SSC/Riket) SSC Andel 14% 14% 13% 12% 10% 10% 12% 15% 12% Bortfall: (%) SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket Snitt 1år(SSC/Riket) år(SSC/Riket) Bensmärta VAS Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5år SSC Riket Oswestry pre op/ 1år/5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5år SSC (%) Riket (%) EuroQol (0-1) Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5år SSC 0,41 0,71 0,70 0,44 0,67 0,66 0,42 0,68 0,67 0,43 0,69 0,66 0,45 0,66 0,43 0,68 0,44 0,64 0,43 0,67 0,43 0,67 0,67 Riket 0,34 0,59 0,59 0,34 0,61 0,60 0,35 0,62 0,62 0,35 0,61 0,61 0,36 0,63 0,37 0,62 0,36 0,62 0,36 0,62 0,35 0,61 0,61 Global assesment Hur är din bensmärta jmf med före op? 1år/5år Snitt SSC (%) 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 1år 1år 1år 1år 5år Mycket bättre Något bättre Oförändrad Sämre Riket (%) Mycket bättre Något bättre Oförändrad Sämre Inställning SSC (%) 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 1år 1år 1år 1år 5år Nöjd Tveksam Missnöjd Inställning Riket (%) Nöjd Tveksam Missnöjd

35 Resultatgrupp 3, Lumbal spinal stenos/fusion Bilaga 3 3. Lumbal stenos - fusion Lateral och central lumbal stenos kombinerad med alla former av fusion Produktion; SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket Antal (SSC/Riket) SSC Andel 15% 19% 14% 10% 10% 12% 11% 12% 10% Bortfall: (%) SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket Snitt 1år(SSC/Riket) år(SSC/Riket) Bensmärta VAS Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5år SSC Riket Oswestry pre op/ 1år/5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5år SSC (%) Riket (%) EuroQol (0-1) Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5år SSC preop 0,39 0,65 0,62 0,37 0,72 0,66 0,40 0,65 0,61 0,32 0,69 0,58 0,32 0,69 0,34 0,69 0,41 0,65 0,42 0,72 0,37 0,68 0,62 Riket preop 0,31 0,62 0,59 0,31 0,65 0,62 0,28 0,61 0,59 0,29 0,63 0,58 0,30 0,62 0,26 0,61 0,30 0,62 0,29 0,62 0,29 0,62 0,60 Global assesment Hur är din bensmärta jmf med före op? 1år/5år Snitt SSC (%) 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 1år 1år 1år 1år 5år Mycket bättre Något bättre Oförändrad Sämre Riket (%) Mycket bättre Något bättre Oförändrad Sämre Inställning SSC (%) 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 1år 1år 1år 1år 5år Nöjd Tveksam Missnöjd Inställning Riket (%) Nöjd Tveksam Missnöjd

36 Resultatgrupp 4, Spondylolisthes Bilaga 4 4. Spondylolisthes Spondylolisthes kombinerad med alla typer av fusion Produktion; SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket Antal (SSC/Riket) SSC Andel 22% 20% 23% 17% 13% 14% 21% 18% 20% Bortfall: (%) SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket SSC Riket Snitt 1år(SSC/Riket) år(SSC/Riket) Ryggsmärta VAS Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Snitt SSC Riket Oswestry pre op/ 1år/5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5år SSC (%) Riket (%) EuroQol (0-1) Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år 5år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år Preop 1år 5år SSC preop 0,44 0,67 0,72 0,43 0,67 0,69 0,42 0,72 0,68 0,43 0,75 0,73 0,38 0,73 0,43 0,75 0,46 0,71 0,49 0,70 0,44 0,71 0,71 Riket preop 0,37 0,64 0,70 0,34 0,62 0,66 0,33 0,64 0,66 0,37 0,68 0,72 0,36 0,68 0,31 0,70 0,30 0,64 0,38 0,70 0,35 0,66 0,69 Global assesment Hur är din ryggsmärta jmf med före op? 1år/5år Snitt SSC (%) 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 1år 1år 1år 1år 5år Mycket bättre Något bättre Oförändrad Sämre Riket (%) Mycket bättre Något bättre Oförändrad Sämre Inställning SSC (%) 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 5år 1år 1år 1år 1år 1år 5år Nöjd Tveksam Missnöjd Inställning Riket (%) Nöjd Tveksam Missnöjd