ANALYSERANDE ÅRSRAPPORT

Transkript

1 ANALYSERANDE ÅRSRAPPORT 1. Bakgrund och syfte Ryggsjukdomar beräknas kosta den svenska staten 30 miljarder kr årligen och orsakar således förutom stort lidande för den enskilde patienten också en mycket tung ekonomisk belastning för landet. En begränsad del av ryggsjukdomarna behandlas kirurgiskt, degenerativa ländryggssjukdomar såsom diskbråck, ryggmärgskanalsförträngning, kotglidning och segmentrelaterad smärta. Ryggkirurgin har genomgått en radikal förändring betingad av förbättrade utredningstekniker såsom magnetkameraundersökning och datortomografi som detaljkartlägger patientanatomin, samt genom nya implantat alltifrån diskproteser till fixationsinstrument för ländryggen. Denna utveckling har medfört en ökad frekvens ryggkirurgi som emellertid ännu inte har blivit föremål för dokumentation beträffande dess effekt. Man räknar med att drygt operativa ingrepp för degenerativ lumbal ryggsjukdom utföres i Sverige årligen. Målsättningen med det nationella registret för ländryggskirurgi är att studera om likartade indikationsställningar göres vid olika kliniker, om komplikationsfrekvenser och resultat är lika och på en acceptabel nivå samt också att dokumentera effekten av nya implantat. 2. Deltagande enheter 35 deltagande enheter varav 32 hade inkommit med årssammanställning för år 2000 vid tidpunkten för denna rapports sammanställande. Man räknar med att 44 kliniker i Sverige bedriver ryggkirurgi, dock finns de bland de icke deltagande klinikerna några med mycket liten produktion. 3. Täckning Täckningsgraden ligger kring 80 % i nuläget. Några få stora kliniker, särskilt neurokirurgiska, saknas och bearbetning pågår för att få dessa till att ansluta sig till registreringen. För kliniker med mycket liten ryggkirurgiproduktion bedöms indikationen för att delta i registret mindre stark. Vi räknar med att när hela materialet för år 2000 är sammanställt kommer 75 % av patienter/åtgärder (marginell skillnad i antal) att vara inkluderade. Från år 2001 har vi en ökad anslutning; denna bör kunna leda till 85 % täckning av ryggkirurgiska åtgärder i landet. Vi ser en klart positiv trend i anslutningsfrekvens. 12 kliniker deltog 1998, , 35 år 2000 och

2 42 innevarande år. Ryggkirurgifrekvensen under de senaste åren i landet förefaller vara ganska oförändrad. 4. Kvalitet och validitet Vid jämförelser mellan lokala registreringar vid sjukhusen i Lund, Göteborg och Falun visar det sig att registret täcker ryggkirurgifrekvensen bättre än ICD-klassifikationen där några enstaka procent av den aktuella typen av kirurgi har bortfallit. Detta är gjort via stickprovskontroller. Validiteten av smärtmätning på olika sätt har gjorts på ett isolerat Lunda-material som är under publikation i Spine (Zanoli, Strömqvist, Jönsson). 5. Inrapportering För närvarande görs datainsamling via diskett en gång per år och bearbetas centralt. Målsättningen är att fullfölja en påbörjad internetversion av registret som möjliggör on lineregistrering, denna registrering skulle medföra snabbare handläggning och möjlighet för den enskilda kliniken att omedelbart jämföra sina resultat med de nationella fortlöpande. Applikationen kommer att visas för första gången under Eurospine-mötet i Göteborg september 01. Kopia av rapport för år 2000 bifogad. 6. Återrapportering Årsrapport sammanställes med statistik av aggregerade data. Återföring av enskilda klinikers data till den enskilda kliniken men inte publicerad. Dokumentation av kirurgi på olika sjukhustyper (universitetssjukhus, centralsjukhus, länssjukhus). Ett första gemensamt diskussionsforum för deltagande registerenheter skall hållas i Stockholm arrangerat av registergruppen inom Svensk Ryggkirurgisk Förening. 7. Registerdata Indikationsdata: Diagnos. Smärta i rygg och ben beskrivet på VAS-skala, analgeticakonsumtion, gångsträcka. Arbetsförmåga. Livskvalitet med Euroqol och SF-36 score. Processdata: Diagnos för operation, operationstyp. Typ av implantat. Vårdtid. Komplikationsdokumentation. Diagnostisk utredningsgång. Operatör. Typ av vårdenhet. Resultatdata: Komplikationsregistrering. Reoperationsdokumentation. Patienttillfredsställelse: smärtupplevelse i ben resp rygg jämfört med preoperativt, allmän tillfredsställelse med

3 operationsresultatet. Analgeticakonsumtion. Arbetsförhållande, gångsträcka. Livskvalitetsdokumentation: Euroqol och SF 36 1 och 2 år postoperativt. 1. Kliniskt förbättringsarbete Med det goda exemplet som förebild kan den enskilda kliniken jämföra sig med riksgenomsnittet avseende indikationsställning, vårdtider, komplikationer, implantatanvändande och kirurgiresultat. 2. Måluppfyllelse Registret i sin nuvarande form är tämligen ungt och ett längre tidsperspektiv behövs. Under de gångna 3 åren förefaller indikationsställningen beträffande kirurgi av beskriven typ vara ganska oförändrad över landet och inte skilja sig väsentligt mellan olika sjukhus. Större kirurgiska ingrepp göres vid universitetssjukhusen huvudsakligen. Kirurgiresultaten förefaller likartade vid jämförelse mellan olika sjukhustyper. Vad beträffar fusionskirurgi (steloperation) påvisas att implantatfixation förekommer i sannolikt större omfattning än nödvändigt, detta är föremål för en detaljanalys och kan sannolikt leda till minskade behandlingskostnader. Komplikationsfrekvensen är dock inte ökad vid implantatfixerad steloperation. Rapporterade komplikationer är färre än i den vetenskapliga litteraturen men förekommer och skall analyseras för att kunna förbättra patientsäkerheten. Det svenska registret har väckt stor uppmärksamhet i omvärlden och man överväger att införa det såväl i Norge som Finland. Vidare har man testat det på en del ställen i Schweiz och USA och f n också i Argentina. Internationella jämförelser skulle också vara av mycket stor betydelse och ha stort intresse. Ett huvudmål för registret är att kunna ge den enskilda patienten som står inför en operation av beskriven typ en bra bakgrund av vad som kan förväntas i form av resultat, komplikationer och rehabilitering. Det underlättar patientens definitiva ställningstagande vid indikationsställningen som ju i dessa fall av smärtande åkommor alltid är relativ. 3. Publikationer Jönsson B, Strömqvist B. Ländryggskirurgi: Registret kan räddas. Ortopediskt Magasin 1998; (4): 6-9. Jönsson B, Strömqvist B. Significance of a persistent positive straight leg raising test after lumbar disc surgery. J Neurosurg 1999; 91: Strömqvist B, Jönsson B, Zanoli G. The significance of VAS in evaluating pain outcomes of spine surgery. A prospective, consecutive study of 755 operated patients. Eur Spine J 1999; 8(Suppl 1): 14-5.

4 Strömqvist B, Jönsson B. Det nationella registret blir alltmer fullständigt. Dagens Medicin 2000; Nr 20: 55. Registergruppen. Uppföljning av ländryggskirurgi i Sverige Rapport. 21 s Strömqvist B, Jönsson B, Fritzell P, Hägg O, Larsson B-E, Lind B. The Swedish national register for lumbar spine surgery. Acta Orthop Scand 2001; 72: Strömqvist B, Jönsson B, Fritzell P, Hägg O, Larsson B-E, Lind B. The Swedish national register for lumbar spine surgery. Acta Orthop Scand 2001; 72:

5 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Registret Uppföljning av ländryggskirurgi har under året presenterats dels i skriftlig form, dels vid Svensk Ryggkirurgisk Förenings årsmöte. Vidare har det publicerats i en vetenskaplig artikel i Acta Orthopaedica Scandinavica (Strömqvist et al 2001, bifogad). Vi har också deltagit i årets kvalitetsregistermöte i socialstyrelsens regi samt presenterat registret vid italiensk ortopedisk förenings årsmöte i Turin 2001, finsk ortopedisk förenings årsmöte i Lahtis 2001 och det är också introducerat för ryggsektionen inom norsk ortopedisk förening. Återrapporteringen sker i form av bifogade årsrapport för år återrapportering till de enskilda klinikerna av individuella resultat. Forskning i anslutning till registret har resulterat i ett par publikationer på specifika Lundamaterial (Zanoli G, Strömqvist B. Lessons learned searching for a HRQoL instrument to assess the results of treatment in persons with lumbar disorders. Spine 2000; 25: Zanoli G, Strömqvist B, Jönsson B. Visual analog scales for interpretation of pain intensity in degenerative lumbar spine disorders. Spine In press). Den ekonomiska delen av registret hanteras numera via Svensk Ryggkirurgisk Förening som är officiell registerförare. Socialstyrelsens medel har därför överförts till föreningen/örebro läns landsting där kassören, Heinz Kogler, är verksam. Medlen för år 2001 har endast partiellt täckt två halvtidssekreterare (Carina Blom och Lena Oreby). I övrigt har ekonomiskt stöd givits från Svensk Ryggkirurgisk Förening samt, framför allt, har registrets drift varit beroende av ideella insatser.