Nulägesrapport över arbetet i Modellområde Vänersborg Handlingsplaner

Transkript

1 Nulägesrapport över arbetet i Modellområde Vänersborg Handlingsplaner Rapporten sammanställd av Carianne Lundvall Karlsson Processledare Modellområde Vänersborg 1

2 Bakgrund Vänersborg deltar sedan hösten 2009 i det nationella projektet Modellområden psykisk hälsa barn och unga. Projektet finansieras av Socialdepartementet och drivs av SKL (Sveriges kommuner och landsting). Vänersborg är ett av 14 Modellområden i Sverige och tanken är att vi skall kunna genom att utveckla arbetet på sikt skall kunna vara modeller för andra områden i landet. Målsättningen är att barn och ungdomar i området ska må bra/ ha en god psykisk hälsa. Vi skall kunna utnyttja befintliga resurser på bästa sätt och varje individ skall få rätt vård på rätt nivå. Olika organisationer skall känna till varandras verksamheter och samverkan skall ske för barn, unga och deras föräldrars bästa. Tanken är inte att vi skall hitta på nya verksamheter, utan vi skall se över vad som finns, utveckla och skapa samverkansrutiner där dessa saknas. Varje område har sina förutsättningar med redan upparbetade rutiner och kanaler, och det gäller att få ihop tankar från region och kommun till en helhet. Ett ledord i projektet är Psynkronisering psykisk hälsa - synkronisering. Projektet drivs i tre år med tre olika delar: analysera, arbeta med förbättring, utvärdera. Vi är nu inne på projektets andra år, och i detta dokument beskrivs hur långt vi nu kommit och hur vi tagit oss dit. SKL bidrar med stöd utifrån ett projektkansli som leds av Ing-Marie Wieselgren. Stödet innefattar både råd till de direkta områdena, besök från kansliet här hos oss vid olika informationstillfällen och sammanträden. Det ordnas också konferenser av olika slag i Stockholm för projektledare, politiker, styrgrupper. I november kommer en dag för barn och unga att ordnas i Stockholm. Fokus för denna är Om vi får bestämma!, och Vänersborg kommer att delta med 6 ungdomar och dessutom medföljande personal. Modellområdesprojektet har dock i stort satsat på resfria möten; det ordnas webbkonferenser som verksamheterna kan delta i, projektledarträffar sker fortlöpande digitalt etc. Det erbjuds medverkan i olika delprojekt; exempelvis socioekonomi, tandvårdsstudie, effekter av framgångsrik samverkan. SKL gör fortlöpande mätningar kring hur verksamhetschefer här i Vänersborg upplever att samverkan utvecklas. Denna mätning kallas Temperaturmätaren. 2

3 Projektorganisation Styrgruppen (bildades i juni 2010) består av: Tommy Olsson förvaltningschef Gymnasieförvaltningen Sture Johansson förvaltningschef Socialförvaltningen Kent Javette förvaltningschef Barn- och ungdomsförvaltningen Per Lundgren Områdeschef, barnkliniken Joakim Sjöling Gymnasienämnden (s) Orvar Carlsson Gymnasienämnden (kd) Kjell Nilsson Gymnasienämnden (s) Lennart Niklasson Socialnämnden (s) Tove af Geijerstam Socialnämnden (fp) Ann-Britth Fröjd Socialnämnden (c) Anders Forsström Utsedd av BoU utskott (m) Marianne Karlsson Utsedda av BoU utskott (c) Marie Dahlin Utsedd av BoU utskott (s) Peter Spjuth NU-styrelsen (v) Ledningsgruppen består av: Gerd Karlsson BUP Anna Kågeson Barn- och ungdomshabiliteringen Sonja Nyström IFO Anne-Len Kriewitz Barn och ungdom, Stödenheten Boel Jansson Barn och ungdom, Grundskolan Christer Glännestrand Barn och ungdom, Kultur o fritid Lena Hansson Gymnasiet Per Möllborg Centrala barnhälsovården Sten Nilsson Omsorg om funktionshindrade Steve Sandén Johansson Polisen Mikael Johansson Ungdomsmottagningen Anställd som processledare (efter 1 juli 2010 på 100%, dessförinnan på 60%) är: Carianne Lundvall Karlsson Projektgruppen Johan Lundh IFO Råd och stöd Inger Carlsson Barn och ungdom, Grundskolan Anne-Lie Lindgren Utvecklingskontoret, Folkhälsa 3

4 Ingela Näslund Barn och ungdom, utredning Lena Rohlin BUP öppenvård Barbro Tidbeck Barn och ungdom, förskolan Mats Runfors Barn och ungdom, grundskolan Lena Ericsson Barn och ungdom, Stödenhet Katarina Susena Mödra-barnhälsovård (vakant plats, ersättare?) Anna-Lisa Olsgaard BUP slutenvård Gunilla Bryntesson Barn och ungdomshabiliteringen Björn Hård af Segerstad Gymnasiet Helen Svensson Omsorg om funktionshindrade Gunilla Grandin Gymnasiet Yvonne Andersson Barn och ungdom, grundskolan (anställd 20% i projektet för mått och mätning) Verksamhetsplan höst 2010, se bilaga 1 4

5 Oktober 2010 Hur ligger vi till i Modellområdesarbetet? Under första året av arbetet i Modellområde Vänersborg genomfördes ett omfattande analysarbete på olika sätt, som nu ligger till grund för det vi håller på med just nu: Centrala register Laxen (länk till statistik om Vänersborgs kommun, klicka på länken genom att trycka ner ctrl + klicka) Insamlande av dokument från olika verksamheter. Dokumenten ligger samlade i en databank på SKL tillgänglig för oss i projektet. Består av verksamhetsberättelser, kvalitetsrapporter, årsredovisningar, projektbeskrivningar, samverkansavtal, organisationsskisser, utvärderingar mm. Åtkomst till dokumenten genom inloggning i Project Place. Intervjuer i form av analysguide till chefer Vinjettarbete, se bil 2. Vinjetter består av fallbeskrivningar där vi diskuterat i olika gruppkonstellationer hur fallet skulle behandlas här i Vänersborg. Beskrivningen i bilagan gjordes i maj -10. Ytterligare vinjetter är gjorda sedan dess, bl a med chefer inom grundskolan. Aktörspyramid (installera Silver Light enligt instruktionen om din dator ber dig). Arbetet har fokuserat på en kartläggning av befintliga verksamheter i modellområdet samt deras funktion och målgrupp. Samverkanspyramid - även kallad Korven. Beskriver olika samverkansgrupper som finns i området. Folkhälsoinstitutets nationella kartläggning kring elever i år 6 o 9 ( Grodan ) Övriga intervjuer mm Mer om kartläggningsarbetet centralt finns att läsa på 5

6 Under arbetet med denna kartläggning framkom 35 områden där vi såg förbättringspotential gällande arbetet med barn och ungas psykiska hälsa, både när det gäller den generella nivån men också inom första linjen och på specialistnivå. Diskussioner fördes inom ledningsgrupp och projektgrupp kring de olika områden som framkommit. Slående är att det finns mycket resurser för barn och unga. De synpunkter som framkom i negativ riktning rörde mestadels samordning, dålig kunskap om rutiner och liknande. Det visade sig också att mycket av det som framkom var områden där det redan pågår ett arbete kring implementering av fastställda rutiner. Vissa saker kunde också åtgärdas på ett sätt som inte behövde så stora resurser i form av arbetsgrupper, resurser etc. Inom ett område visade det sig dock att brister finns; på första linjens nivå är resurserna bristfälliga för barn 7-12 år när det gäller psykiska besvär som inte är skolrelaterade, dvs inom primärvården. Parallellt med kartläggningen deltog ett stort antal personer i olika utbildningsinsatser som rörde barn och ungas psykiska hälsa, både personer inom styr-, lednings- och projektgrupper, men också personer som jobbar ute i de olika verksamheterna. Vi vidareutbildade oss också genom de olika tillfällen till webbkonferenser som anordnades. En stor inspirationsdag ordnades på Idrottshuset kring modellområdesarbetet med syfte att informera och marknadsföra. Till denna dag inbjöds all personal på de olika nivåerna och även föräldrar till en kvällsföreläsning. Andra exempel på möten där Modellområdesarbetet presenterats: APT inom de olika verksamheterna, Trenämndsmöten, IFO-dagar, Chef- och ledardag inom Barn- och ungdom, Idébytardag ( De goda idéerna i fokus ), Klinikdag BUP, Workshop Västbus, Västbus ledningsgrupp, Västbus rådslag, nätverk inom beställnarnämnderna rörande barn och ungas hälsa, upptaktsdagar för styrgrupp, ledningsgrupp och projektgrupp, uppstartsmöten i de olika förbättringsområdena, regionens sjukhuslärarträff, Beredningen Hälsa Fyrbodal, regional skolkuratorträff, rektorsmöte inom grundskola och gymnasium mm, mm... 6

7 Vid ett analysmöte 11 maj 2010 och ledningsgruppsmöte därefter fastställdes de fyra förbättringsområden som vi skall satsa extra på: Ökad skolnärvaro Förstärkt hembesök BVC Lätt tillgänglig och samordnad information, vägledning och rådgivning på hemsidor och på annat sätt till barn, unga och deras föräldrar Primärvård för barn 7-12 år med lindriga psykiska besvär Projektets styrgrupp har styrkt detta beslut i efterhand. I slutet av detta dokument ligger handlingsplaner för resp förb område. I varje förbättringsområde finns en ansvarig från ledningsgruppen. I tur och ordning som ovan är dessa Christer Glännestrand, Per Möllborg, Sonja Nyström, Gerd Karlsson. Vad händer då med de förbättringsområden som kom fram i kartläggningen och som inte prioriterades högst av ledningsgruppen? Nedan följer en sammanställning gjord av Anne-Len Kriewitz: Samarbetet mellan BUP och Resursgruppen Ungdomshuset: Nytt avtal träder i kraft from denna termin Samverkan Ungdomsmottagningen: Utbyte och upptakt inplanerad under hösten. Likabehandlingsplaner: Prioriterat arbete inom BoU förvaltningen Översyn av enkäter: Utv område i resp förvaltning Förtydligande av de samverkansformer som finns: Korven! Återkoppling efter anmälan till IFO; hur blir det ett flöde?: Ifo fokuserar på uppföljning Förbättrat och gemensamt kvalitetsarbete: Socioek utb, utvärderingsgruppen (effekter av ett framgångsrikt samarbete), RA-planer, kvalitetsrapporter Gränsdragningar i samarbetet mellan BUP/HAB Vårdflödesschema Central handlingsplan för hantering av barn med riskbeteende: Påbörjat av Ifo 7

8 Utöver ovanstående förbättringsområden framkom ytterligare områden som bör ses över. Dessa prioriterades som nedan. Vissa av dem har det skett framsteg inom, även om de inte är förbättringsområden som prioriterats inom Modellområdesarbetet. När man pratar om olika problem och idéer i våra olika grupperingar, tar medlemmar tag i saker på egen hand och driver frågor vidare inom sin egen organisation eller med andra. 1. Hur jobbar vi tillsammans med barn till psykiskt sjuka och barn till föräldrar med begåvningshandikapp? 2. Översyn av elevhälsan på gymnasiet. Rutiner för samarbete med andra myndigheter, göra rutiner kända. 3. Gemensamma verktyg gemensamt språk, t ex Pinocchio, ESTER. Tidig upptäckt av barn med normbrytande beteende, gemensamma insatser. 4. Hur upptäcker man depression hos barn och ungdomar? Utbildning av lärare i samverkan med elevhälsan. 5. Unga förövare, unga lagöverträdare kan vi följa upp bättre? Förstagångsförseelse av brott, kan föräldrar få mer hjälp och stöd? 6. Samverkan BVC förskolan inom alla kommundelar 7. Självskadebeteende hur får man det att minska? Rutiner behövs för samverkan. 8. Familjer och barn/ungdomar med många kontakter. Samordning behövs. Koodinatorfunktion efterlyses. 9. Familjer där socialtjänst och Barn och ungdomshabiliteringen är inne Vem gör vad? Samverkansformer behövs. 10. Konsultationsmöjligheter vad finns? Lathund behövs för det som gäller enligt Västbus. 11. Ökat samarbete med brukare. Vad önskar föräldrar? Fokus kring vad forskare säger om detta. 12. Rutiner behöver följas/bli kända av alla. Informationstillfällen bör ordnas. 13. Föräldrastöd till föräldrar med begåvningshandikapp. 14. Ansvarsfördelning och samverkan mellan primärvård (även privata aktörer) och övriga (elevhälsa, BUP, Barn och ungdomshab, IFO) 15. Arena Ungdom, verksamheter för ungdomar samlas på ett ställe. 16. Rätt insats på rätt nivå inom IFO (pågående arbete) 17. LSS/SoL. Otydliga riktlinjer gör att barnens skyddsnät försvagas (pågående arbete) 18. Dyslexi samordning mellan Stödenheten och gymnasiet (pågående arbete) 8

9 Modellområdena har även erbjudits deltagande i fördjupade studier inom olika intressanta delprojekt. Vi har valt att delta i två av dessa: 1. Effekter av en framgångsrik samverkan SKL:s projektkansli genomför i samarbete med professor Berth Danemark m fl vid Örebro Universitet en studie kring effekter av samverkan när det gäller barn och ungas psykiska hälsa. Vi skall ges möjlighet till lärande kring de förutsättningar för samverkan som finns i vårt område, vår egen samverkansprocess och resultatet av den. En förutsättning för mätandet är att man identifierat ett förbättringsområde att studera. Vi har valt att mäta kring Ökad Skolnärvaro, men även de övriga förbättringsområdena kommer att få ta del av lärandet. Mätningar sker på olika sätt av samverkansprocessen i chefsgruppen inom förbättringsområdet Ökad skolnärvaro. Man mäter även själva resultatet och processerna i våra delmål för att få ner skolfrånvaron. Tre personer arbetar med detta delprojekt: Yvonne Andersson (har 20% av sin tjänst i projektet), Lena Ericsson samt Carianne Lundvall Karlsson. 2. Utbildning för att värdera de socioekonomiska effekterna av tidiga och samordnade insatser kring barn och unga En grupp ur Modellområdet har deltagit i 6 dagars utbildning kring socioekonomi (Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog). Utbildningens mål har varit att skapa förutsättningar för ett socioekonomiskt synsätt kring barn och unga baserat på begrepp som långsiktighet, helhetssyn, delaktighet och egenmakt. Man har fokuserat på att rent konkret beräkna kostnader för det förebyggande arbetet i vår kommun. För Vänersborgs del kopplas arbetet på utbildningen till det valda förbättringsarbetet om skolfrånvaro. En rapport är skriven och kan rekvireras från ingela.naslund@vanersborg.se. Deltagare på kursen har varit en tvärgrupp av representatnter från berörda verksamheter: Maritha Ackermann, Gunilla Bryntesson, Christer Glännestrand, Pernilla Johansson, Gerd Karlsson, Anne-Lie Lindgren, Sonja Nyström och Ingela Näslund. 9

10 Bilaga 1 Vänersborg Kalendarium för Modellområde Vänersborg höst 2010 Ersätter utskick Nedan följer en sammanställning över de datum som hittills är bestämda. Upplägg: Gemensamt för oss alla från SKL Specifikt för styrgruppen Specifikt för projektgruppen Specifikt för ledningsgruppen Varje ansvarig för de olika förbättringsområdena gör upp tider för sina arbetsgrupper. Utöver nedanstående ordnas dessutom en trenämndsdag 21 okt som handlar om Socioekonomi (Ingvar Nilsson) Gemensamt information till oss alla från SKL 31 aug Uppstart kring forskningsstudie mått o mätning. Möte med forskargruppen i Stockholm. Deltar från Vänersborg gör Yvonne Andersson, Lena Ericsson och Carianne Lundvall Karlsson...\Berth Danemark\Inbjudan 31 aug.doc 9 sep Heldag för alla Modellområdens styrgrupper på Clarion, Skanstull i Stockholm med inledande middag på kvällen 8 sep. Från Vänersborg deltar Sonja Nyström, Anna Kågeson, Boel Jansson, Sten Nilsson, Gerd Karlsson och Carianne Lundvall Karlsson...\Stockholm 8-9 sep 2010\Inbjudan 8-9 september 2010.doc 21 sep Webbkonferens om mätning Bra och dåligt. Mer info kommer när detaljprogram kommer. Storbild ordnas på Mötesplats Vänersborg (gamla högskolan) rum okt Webbkonf på Mötesplats Vänersborg rum 272. Vi ordnar utsändning hela dagen från Socialstyrelsens konf Barns psykiska hälsa en utmaning också för förskolan och skolan. Kolla programmet på nätet, ej klart ännu, och kom när det passar dig. 27 okt Politikerna i de 14 modellområdena bjuds in till konferens på Piperska muren i Stockholm. Tema: Möjligt att mäta? Hur mäter man hur barn mår?..\27 okt -10 Politikerdag Sthlm\program inbjudan.doc 10

11 28 okt Heldag på Piperska muren om hur man gör lönsamma sociala investeringar. Målgrupp är politiker, tjänstemän, styrgrupp, ekonomer...\28 okt 2010 Sthlm.doc 9 nov En heldag med barn och unga Om vi får bestämma i Stockholm. Varje område tar med sig 5 barn/ungdomar. Diskussioner och mentometerröstningar. Panel av många organisationer och myndigheter som jobbar med frågor för barn och unga...\9 nov -10 Barn o unga\inbjudan.doc 23 nov Webbkonf på Mötesplats Vänersborg rum om Elevhälsa. Detaljprogram har ej kommit ännu. 9 dec Webbkonf på Mötesplats Vänersborg rum om Inflytande och intresseföreningar. Brukarorganisationer bör bjudas in. (OBS. Denna konf inställd) 3 feb kl till 4 feb kl (OBS!! Ändrade tider och dagar!) Dagar i Stockholm för politiker, tjänstemän, processledare och styrgrupper. Specifikt för ledningsgruppen aug Planering och upptakt på Bohusgården. Ledningsgruppen har möte där 25 aug kl sep Ledningsgruppsmöte 26 okt Ledningsgruppsmöte 26 nov Ledningsgruppsmöte 13 dec (+lunch) Ledningsgruppsmöte Specifikt för projektgruppen aug Planering och upptakt på Bohusgården. Projektgruppen har möte där 25 aug kl sep ca (efter webbkonferensen) Projektgruppsmöte, rum 357 Mötesplats Vänersborg (gamla högskolan) 23 nov ca (efter webbkonferensen) Projektgruppsmöte, rum 354 Mötesplats Vänersborg 9 dec ca (efter webbkonferensen) Projektgruppsmöte, rum 367 kommunhuset OBS! Ändrad lokal 11

12 Specifikt för styrgruppen aug Planering och upptakt på Bohusgården. Strygruppen har möte där 25 aug kl nov Möte i rum 225 Kommunhuset Kalendariet kommer säkert att ändras och fyllas på efter hand. Det är viktigt att deltagande i konferenser är förankrat i styrgrupp eller ledningsgrupp. Om man anmäler sig själv (vilket krävs i de flesta fall) måste man meddela Carianne för anskaffande av tågbiljett etc. Sammanställt av Carianne, processledare aug carianne.lundvall@edu.vanersborg.se 12

13 Bilaga 2 Vänersborg Rapport till SKL om vinjettarbetet i Vänersborgs modellområde Vi har i vårt modellområde valt att använda vinjettarbete i redan befintliga möten. Vid några enstaka tillfällen har vi gjort extra sammandragningar för att göra arbetet. Vi har sett det som en arbetsmetod som möjliggjort samarbete kring fingerade fall, och värdet av arbetet har varit stort och det har skapat engagemang i grupperingarna. Några planerade vinjettarbeten har blivit inställda p g a att personer inte kommit till möten. Vid ett rådslag för politiker och tjänstemän Uddevalla-Vänersborg-Trollhättan var det planerat att vinjettarbete skulle genomföras, men då dök det upp en akut fråga som fick prioriteras. Det första vinjettarbetet gjordes i projektgruppen. Vi valde då att jobba med Ahmed. Redan vid detta första tillfälle märktes något som blivit tydligare och tydligare i projektet; tjänstemän känner inte till varandras verksamheter tillräckligt. Erfarenhetsutbyte är mycket viktigt och det blir tydligt utifrån vinjetterna. Vid mötet framkom att Ahmed kunde få hjälp via en instans som inte alla kände till. Redan vid nästa projektgruppsmöte hade en rektor använt arbetsmodellen i sitt dagliga arbete. Vid APT Stödenheten gjordes vinjetter med ett stort antal medarbetare vid två olika sittningar. Representerade professioner var skolsköterskor, kuratorer, chefer, logoped, talpedagoger, specialpedagoger, personal från familjecentral och familjeförskola, socialpedagoger, personal från sjukhusskolan och resursgruppen Vita Villan. Tyvärr var inte psykologerna med vid detta tillfälle. Vinjetterna Gustav och Mohammed gjordes. Vid en Workshop angående Västbus användes vinjetter som grupparbetsmaterial. Personal från BUP, Socialtjänst och Stödenheten deltog och delades upp i fem grupper. Vinjetten som användes var Jonathan. Diskussioner fördes kring basutredningar, dubbelarbete, köer och ansvarsfördelning. Vinjettarbete bedrevs också vid möte med kommunens skolkuratorer. Grundskolans och gymnasiets kuratorer har olika huvudmän och det är sällan vi diskuterar ärenden på detta sätt. Vinjetten Shiba användes. Vinjettarbete BVC, pedagog öppna förskolan, föräldrarådgivare, pedagog familjeförskolan, socialsekreterare barngruppen samt samverkande socialsekreterare. Sammankallande var chefer inom IFO Råd och stöd och Stödenheten. Dessa chefer samverkar när det gäller dessa verksamheter. Vinjetten som användes var Matilda. 13

14 Vinjettarbete pedagoger resursskolan, socialpedagoger resursskolan, specialpedagog stödenheten, socialsekreterare ungdomsgruppen. Samma sammankallande chefer som vid punkten ovan. Vinjetten som användes var Gustav. Vinjettarbete Barngruppen socialtjänsten, BVC och MBHV-psykologerna. Vinjetten som användes var Paris. I sammanfattningen från denna träff sägs att det finns en hel del insatser att erbjuda i kommunen, och att information kring och kunskap om alla dessa verksamheter är viktig att sprida så att barn och föräldrar får den hjälp de behöver. Vinjettarbete på BUP-kliniken, öppenvård. Arbetet gjordes under en heldag vid ett redan befintligt möte. Vinjetterna Shiba, Gustav, Jonathan, Matilda och Ahmed användes. Även om vinjetterna gjordes med personer inom samma verksamhet lärde man sig av varandra. Modellområdesaspekter drogs in i diskussionerna. Speciellt när det gällde vinjetten Gustav blev det prat om basutredningar och vårdgaranti. Ytterligare vinjetter är planerade inom olika områden även om vi redan fångat upp förbättringsområden. Arbetet fortsätter. Övrigt Information om vinjettarbetesmetodiken har bedrivits vid alla tillfällen då vi informerat på olika sätt om Modellområde. Andra personer har efterfrågat var de kan få tag på dessa vinjetter. Vid en idébytardag på Bohusgården frågade personer från våra grannkommuner om de kan använda konceptet. Kommunen har varit delaktig i ett föräldrastödsprojekt tillsammans med städer i Finland och Italien. Vid ett besök i Italien använde två chefer ur Modellområdets styrresp projektgrupp översatta vinjetter för att få igång en diskussion kring hur vi arbetar med föräldrastöd i de olika länderna. Vid en regionträff för skolkuratorer från Fyrbodalområdet användes vinjettarbete som ett sätt att jämföra hur vi jobbar i de olika kommunerna. Vi valde ut tre vinjetter som handlade om barn i de lägre åldrarna i grundskolan, 7-9 åren samt gymnasiet. Arbetssättet gjorde att vi fick idéer från varandra hur man kan jobba. Över 300 personal ur förskolorna har utbildats i hur man kan upptäcka barn med normbrytande beteende och hur man kan screena med ESTER. Vänersborg har ju varit med i Pinocchioprojektet och denna massiva utbildningsinsats är en del i implementeringen av arbetssättet. Vi har gjort en egen vinjett, Simon, som bygger på två av de vinjetter som SKL gjort; allt för att få igång hur man kan arbeta när barn visar normbrytande beteende. Reflektioner Ibland har man mötts av kommentaren att det skulle behövas mer information i vinjetterna. Personal vill kunna ställa följdfrågor kring informationen. Vid några tillfällen under Pinocchioutbildningarna har personal använt verkliga fall istället. 14

15 Det som framkommit som flaggor i vinjettarbetet bygger ofta på okunskap om varandras verksamheter. Vi har därför satt upp detta som en del i förbättringsarbetet. Ofta landar diskussionerna i att vi kan använda de konsultationsmöjligheter som finns inom Västbusavtalet. I och med att det nästan alltid har funnits med någon i varje grupp som känner till /har varit på någon sådan konsultation, så har vinjettarbetet i sig varit ett viktigt informationstillfälle. Intressanta diskussioner har även förts kring attitydfrågor, t ex bemötande av barn och ungdomar. Hur kan man hjälpa kraftlösa föräldrar till hjälp? Vem kan vara den samordnande parten när föräldrar har vandrat runt bland myndigheterna? Dokumentation Alla vinjetter är utlagda på Project Place. Sammanställt av Carianne Lundvall Karlsson

16 Förbättringsområde: Lätt tillgänglig och samordnad information, vägledning och rådgivning på hemsidor och på annat sätt till barn, unga och deras föräldrar Identifierat problem/grund för bedömning Förbättringsområde Mål och övergripande mått på framgång 1. För barn/unga eller deras familjer 2. För verksamheterna Delmål Barn, unga och deras föräldrar har svårt att hitta lättillgänglig och samordnad information om var de skall vända sig beroende på behov Kommunens och regionens hemsidor alt på annat sätt ska ge enkel och lättillgänglig information till 1) Barn och unga 2) Föräldrar 1. Unga och föräldrar ska på ett lätt tillgängligt sätt få råd och stöd på kommunens och regionens hemsidor 2. Berörda verksamheter ska enkelt och lätt hitta fram till samverkansparter Ta reda på hur 1. barns och ungas behov ser ut 2. föräldrars behov ser ut 16

17 Aktivitet. Vad ska göras? När? Tidsplan. Nödvändiga beslut Kartläggning av goda exempel. PopUp på vissa ord på kommunens hemsida. Fokusgrupper av unga resp föräldrar Gymnasiegrupp Enkät till skolklasser Ungdomsrådet 2010 Kartläggning och utveckling 2011 Förbättringar genomförs Juni 2010 OK från kommundirektören Utfall Utvärdering Enkät? Nya fokusgrupper? 17

18 Förbättringsområde: Ökad skolnärvaro Identifierad problem/grund för bedömning Under skolår 7-9 och gymnasietiden är frånvaro från skolan ett problem. Orsakerna kan vara varierande som fysisk sjukdom, social fobi, depression, svårigheter i skolan eller i hemmet. Vi ser också en del problem kring elever som går till skolan men inte går på lektioner, s k korridorvandrare. Avsaknad av gemensamma rutiner för skolkhantering på de olika skolorna och bristande statistik, framförallt på grundskolan. Förbättringsområde Att komma tillrätta med otillåten skolfrånvaro Att upprätta rutiner för att förebygga, tidigt upptäcka och hantera otillåten skolfrånvaro inom grundskolan och gymnasiet Alla lärare och berörd personal ska involveras i och omfattas av utvecklingsarbetet Förbättrad info till föräldrar/målsman 18

19 Mål och övergripande mått på framgång 1. för barn/unga eller deras familjer 2. för verksamheterna Delmål Färre elever ska ha otillåten frånvaro. Otillåten frånvarotid ska minska. Förbättrade rutiner för uppföljning av skolk. Gemensamma rutiner för alla grundskolor i Vänersborg. Ökad kompetens och förmåga att hantera skolk på respektive verksamhetsnivå. Bättre samarbete hem, skola och socialtjänst kring skolk och skolkande elever. Antalet skolkande elever och otillåten frånvaro ska ha minskat med 50% 2012 jämfört med En gemensam rutin för skolk, känd och använd av alla inom skolan och övriga instanser samt föräldrar och elever. X fortbildningsdagar genomförs lå 10/11. Alla föräldrar ska vara informerade om skolans rutiner för hantering av skolk och otillåten frånvaro. 19

20 Aktivitet. Vad ska göras? När? Tidsplan Förbättrade rutiner. Ökad samverkan mellan berörda myndigheter och verksamheter. Fortbildning av personal. Föräldrakontakt och information. Eleverna görs delaktiga. Rektorsgruppen arbetar fram gemensam rutin. Samarbetsrutiner för skola, socialtjänst och BUP gällande skolk upprättas/ses över. Vt -10. Riggning av utvecklingsarbetet Ht -10 vt -11 Kartläggning, fortbildning, handlingsplaner Ht -11 Handlingsplanerna gäller, info till föräldrar och elever Nödvändiga beslut Styrgrupp och ledningsgrupp JA Utfall Utvärdering Ht -12 Mäts genom delprojekt Effekter av en framgångsrik samverkan 20

21 Förbättringsområde: Förstärkt hembesök inom barnhälsovården Ett utvecklingsprojekt med hälsopromotivt och preventivt synsätt Identifierat problem/grund för bedömning Förbättringsområde Mål och övergripande mått på framgång 1. För barn, unga och/eller deras familjer 2. För verksamheterna Genom två stycken extra hembesök få dels en i nutid förstärkt kompetens hos föräldrarna att möta svårigheter samt långsiktigt öka psykisk hälsa hos barn och deras föräldrar. Problem : Dagens föräldrar upplever ofta en bristande tro på sin egen förmåga utan att anlita expert eller leta i media. Ökat psykiskt välmående avseende sitt föräldraskap. För barnen sekundär vinst att föräldrar är trygga och välinformerade med en tro på sin egen förmåga. Långsiktigt färre depressioner hos barn/ungdom? 1. Efter genomförda extra hembesök vid 4 resp 8 mån ålder skall föräldraparet ha förstärkt kunskap och självkänsla i sitt föräldraskap. Detta skall delvis kunna mätas vid 1 års ålder och jämföras med en kontrollgrupp. En långsiktig effekt på barnets psykiska hälsa längre fram under småbarnsåldern är en förhoppning att kunna mäta. 21

22 2. Om projektet lyckas med sin avsikt kommer förskoleverksamhet att dra nytta av ökad psykisk hälsa hos barnen, liksom färre vårdbesök (vårdcentraler jourcentraler), färre BUP-besök samt långsiktigt minskat behov av insatser av kommunens socialtjänst. Delmål Aktivitet, vad ska göras? Arbetsgrupp! Förankring. Manual. Utbildning för utförare. Litteraturstudier. Logistik. Utvärdering. Speciellt genusperspektiv. Pappor med! Innehåll skall spegla både medicinska faktorer, sociala faktorer, psykologiska faktorer samt innehålla ett positivt synsätt på föräldrarollen. När? Tidsplan Bildande av arbetsgrupp: Sommaren/hösten 2010 Avtal PV Sirius/Vargön: Hösten 2010, klart innan Manual för förstärkt hembesök 1 (4 mån ålder) Manual för förstärkt hembesök 2 (8 mån ålder) Klart årsskiftet 2010/

23 Nödvändiga beslut Beslut i ledningsgrupp JA Ekonomisk ram Kontakt tagen med PV för avtal Avtal klart Manualer JA JA NEJ Arbetas med Utvärdering När barnet är ett år gammalt enkätutvärdering av gruppen som fått förstärkt hembesök avseende båda föräldrarna. Detta resultat jämförs med kontrollgrupp som bara fått ordinarie hembesök. En långtidsuppföljning av barnets fysiska och psykiska hälsa vid 3-5 års ålder (om möjligt avseende ekonomi, resurser). 23

24 Förbättringsområde: Primärvård för barn 7-12 år med lindriga psykiska besvär Identifierat problem/grund för bedömning Förbättringsområde Mål och övergripande mått på framgång 1. För barn, unga och/eller deras familjer 2. För verksamheterna Delmål Behov finns att identifiera hur samarbetet mellan primärvård/vårdcentral och barnpsykiatrin skall utformas. Patienter med lindriga psykiatriska tillstånd ska få hjälp snabbt och tidigt. Tidig upptäckt av psykisk ohälsa. 1. Målet är att de med lindrig ohälsa ska få hjälp tidigt. 2. BUP och primärvård/vårdcentral ska utforma konsultationsmodeller. Målet är också kunskapsöverföring. Ta reda på hur det ser ut idag inom primärvård vad gäller psykisk ohälsa hos barn och unga; även vad gäller resurser, kompetens och samarbete. 24

25 Aktivitet. Vad ska göras? Dialogdagar mellan BUP och vårdcentralerna. När? Tidsplan Dialogdagar är inbokade 9 och 11 nov Nödvändiga beslut Beslut i styrgrupp och ledningsgrupp JA Regionsriktlinjer finns för hur samarbetet skall utvecklas mellan primärvård/vårdcentral och barnpsykiatri JA Utfall Konsultationsmodell utarbetas mellan BUP öppenvård och 5 vårdcentraler. Rutiner för remisshantering ses över. Kunskapsförmedling avseende symtom inom psykisk ohälsa för barn och unga. Utvärdering Utvärderas efter varje halvår. Lärdomar tas för att kunna gå vidare för fortsatt spridning. 25