Direktiv och utgångspunkter

Transkript

1 Direktiv och utgångspunkter

2 Uppföljning av ÖPL Direktiv för arbetet 178 Övriga utgångspunkter 182 ÖP2010 antagandhandling 184 Källor 186

3 DIREKTIV OCH UTGÅNGSPUNKTER Datoranimation som visar Brunnshögsområdet från nordost, med forskningsanläggningarna ESS och MAX IV i områdets västra del. 178

4 Uppföljning av ÖPL -98 Arbetet med att ta fram den nya översiktsplanen ÖP 2010 inleddes med en uppföljning och utvärdering av den gällande planen ÖPL -98. Uppföljningen gjordes inom sex olika teman och sammanfattades i ett antal rapporter. Uppföljningen konstaterade att ÖPL -98 i många stycken alltjämt var aktuell, inte minst vad gäller planens övergripande strategier. Förändringar i omvärlden, till exempel ny lagstiftning, nya nationella och internationella mål, en breddad syn på översiktsplanens roll, en förändrad regional geografi med mera, ställde dock krav på en uppdatering och revidering av översiktsplanen. Direktiv för arbetet Kommunfullmäktige beslutade den 27 mars 2008 om direktiv för revidering av den kommunomfattande översiktsplanen. Direktiven anger en övergripande målsättning, utgångspunkter, strategiska frågor, arbetsprocess samt beslutsprocess för framtagandet av ÖP Som övergripande målsättning nämns att översiktsplanen ska bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle ekonomiskt, socialt, ekologiskt och kulturellt och att miljösituationen totalt sett förbättras. Kommun ska inta en ledande roll i arbetet med att minska samhällets utsläpp av växthusgaser. Översiktsplanen ska därför medverka till att utsläppen minskas med 85 procent till år Direktiven redovisas nedan. Övergripande målsättning Utgångspunkt för planeringen i Lund är definitionen på hållbar utveckling att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov (Världskommissionen för Miljö och utveckling, även kallad Brundtlandkommissionen). Översiktsplanen ska bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle ekonomiskt, socialt, ekologiskt och kulturellt. Strävan ska vara att samordna målen i så hög grad som möjligt. Planeringen ska bidra till att miljösituationen totalt sett förbättras. Den ekologiska aspekten har en särställning som ramverk och förutsättning för all annan utveckling. Översiktsplanen ska möjliggöra för Lunds kommun att inta en ledande roll i arbetet med att minska samhällets utsläpp av växthusgaser. Översiktsplanens långsiktiga horisont sammanfaller med det framtidsperspektiv som diskuteras i samband med klimatfrågan, år Översiktsplanen ska medverka till att utsläppen minskas med 85 procent till detta år. Lund har många arbetsplatser med anknytning till forskning och utveckling beroende på kopplingen till bland annat universitetet, Ideon med flera. Arbetsplatserna i Lund har stor regional betydelse eftersom många av de anställda bor i andra kommuner. Lunds kommun har ansvar för att det ska finnas goda möjligheter för företag att etablera sig i kommunen vilket kan bidra till att skapa arbetstillfällen. Hög sysselsättning är bland annat en förutsättning för att få tillräckliga ekonomiska resurser för att klara av omställningen till ett långsiktigt hållbart samhälle. Nyföretagande ska stimuleras Det gäller i synnerhet företag som är beroende av de forskningsmiljöer som finns i Lund. Kommunen verkar för att forskningsanläggningen ESS (European Spallation Source) förläggs till Lund. Förutsättningen för etableringen är självklart att alla frågor kring miljö och säkerhet har klarlagts. Lunds kommun måste också ta sin del av ansvaret för att det byggs tillräckligt antal bostäder i regionen och för att allas rätt till en bostad kan tillgodoses inom rimlig tid. UPPFÖLJNING AV ÖPL 98 samt DIREKTIV FÖR ARBETET Lund är en del av regionen. I ÖPL -98 lyftes också det regionala sambandet och planeringen fram. Ett av de övergripande målen i ÖPL -98 (sid 12) är en spridning av exploateringstrycket från SV Skåne dels mot Mellanskåne, dels österut mot Sjöbo och Österlen. Utvecklingen i Lunds kommun har således ett klart regionalt samband. Därför bör det ske en dialog med grannkommuner och Region Skåne i syfte att skapa en gemensam syn. Detta bör ske tidigt i processen. Utgångspunkter Översiktsplanen ska bidra till att samordna mål för social, ekonomisk, ekologisk och kulturell hållbar utveckling. Den ekologiska dimensionen utgör ramverket och den nödvändiga förutsättningen för all annan utveckling. Översiktsplanens syntesbild är fortfarande relevant och aktuell. Den gällande översiktsplanen och senare gjorda fördjupningar, utgör en självklar utgångspunkt för arbetet. Översiktsplanen ska beakta av kommunfullmäktige antagna mål och strategier, särskilt de som uttrycks i LundaMaTs, LundaEko och Grönstruktur- och naturvårdsprogrammet. Bebyggelsen ska främst förläggas längs kollektivtrafikstråk med befintlig och planerad spårburen trafik. Målsättningen är en planberedskap som möjliggör byggandet av i genomsnitt 700 bostäder/år inkl förtätningar. Målsättningen är också en planberedskap som möjliggör etablerandet av verksamheter inom en areal motsvarande i genomsnitt 7 hektar/år Infrastruktursatsningar, reservat för järnvägar, spår, vägar och gång- och cykelvägar anges och markeras med hänsyn till eventuellt framtida behov. Målsättningen är att ha handlingsfrihet för framtiden. Varje enskilt objekt prövas särskilt inför beslut om byggande. 179

5 DIREKTIV OCH UTGÅNGSPUNKTER Frågan om lokalisering av forskningsanläggningarna MAX Lab IV och ESS (European Spallation Source), med kommande plan- och miljöprövning, utgör en utgångspunkt för revideringen. I det pågående arbetet med fördjupning av översiktsplanen för Sturup Malmö flygplats prövas bland annat om den planerade tvärbanan kan ersättas av en oberoende parallellbana. Översiktsplanen ska ha ett långsiktigt tidsperspektiv. Markanvändningen ska redovisas i ett tjugo- respektive fyrtioårsperspektiv. Strategiska frågor Översiktsplanen ska främja ett hållbart samhälle med en energi- och resurssnål samhällsutveckling. Hushållningen med mark och i synnerhet den högvärdiga jordbruksmarken, ska särskilt beaktas. Sociala frågor i vid mening påverkar planeringen. Med hänsyn till översiktsplanens långsiktiga perspektiv är det viktigt att man uppmärksammar och har en beredskap för förändringar i planeringen. Konkretisering sker främst i stadsdelsprogram, fördjupningar av översiktsplanen samt i Utbyggnadsprogrammet. Kulturens möjligheter att bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle beaktas. Översiktsplanen ska ta fram riktlinjer för bevarandeoch utvecklingsfrågorna för staden, tätorterna och landsbygden. Även principer för hur och när balanseringsprincipen kan användas bör anges. Riktlinjer för förtätning i staden och övriga tätorter ska utformas i översiktsplanen, i en sammanvägning med sociala, kulturella, ekonomiska och ekologiska aspekter samt arkitektur- och kvalitetsfrågor. Möjligheter till integrering av bostäder och arbetsplatser ska tillvaratas. Mer konkret arbete sker i stadsdelsprogram och fördjupningar. Mindre tätorters, till exempel Torna Hällestads och Revingebys, möjligheter till utbyggnad ska uppmärksammas, m h t målsättningen att kunna bibehålla och utveckla servicen. Utvecklingen på landsbygden med hänsyn till produktion av livsmedel, förnyelsebar energi, natur- och kulturmiljöer samt betydelsen för rekreation, friluftsliv och möjligheter till naturupplevelser ska särskilt beaktas. En aktualiserad handelspolicy ska ingå i översiktsplanen, med beaktande av serviceperspektivet på stadsdels- och kommundelsnivå. Översiktsplanen ska koordineras med framtagandet av trafikplaner avseende vägtrafik, kollektivtrafik, cykeltrafik och gångtrafik, varvid tillgänglighetsfrågor särskilt beaktas. Frågan om en möjlig utveckling av ett Light-Railsystem studeras i nära samverkan med den regionala infrastrukturplaneringen. Reservat för Light-Rail bör särskilt uppmärksammas och den av kommunerna i västra Skåne och Region Skåne framtagna Light-Railvisionen bör kunna ligga till grund för planeringen. Kommunens policy för vindkraft ska uppdateras och föras in i översiktsplanen. Översiktsplanen ska främja samhällets anpassning till följderna av ett förändrat klimat. Vattenfrågorna bedöms få allt större betydelse i den fysiska planeringen och ska behandlas i översiktsplanen. Arbetsprocess Dialog Tidig dialog genomförs med grannkommuner, Länsstyrelsen, Region Skåne, Banverket, Vägverket, Universitetet, näringsliv, fackliga organisationer, miljöorganisationer med flera. Andra förvaltningar i kommunen ska involveras. Form och omfattning för en praktisk och informell dialog och samverkan på förvaltningsnivå ska tas fram. En löpande dialog ska ske med kommunstyrelsen, på sätt som styrelsen bedömer lämpligt. Inom ramen för plan- och bygglagens regler om offentlighet är strävan att ha en dialog med olika grupper av människor i Lunds kommun. Byggnadsnämnden fastställer snarast möjligt, ett arbetsprogram, där bland annat arbetsprocess och former för dialog med medborgare samt grannkommuner med flera utvecklas och konkretiseras. Beslutsprocess Efter kommunfullmäktiges beslut om direktiv tar byggnadsnämnden fram och konsekvensbeskriver olika utvecklingsalternativ. Byggnadsnämnden håller därefter samråd enligt plan- och bygglagen, PBL, kring alternativen. Med stöd av samrådet föreslår byggnadsnämnden kommunstyrelsen vilket alternativ som ska ligga till grund för fortsatt planarbete. Byggnadsnämnden tar fram ett utställningsförslag och beslutar om utställning. Efter utställning bearbetas förslaget, vid behov, ytterligare. 180

6 UPPFÖLJNING AV ÖPL 98 samt DIREKTIV FÖR ARBETET Byggnadsnämnden beslutar att föra förslaget till kommunfullmäktige för antagande. Målsättningen är att kommunfullmäktige antar planen senast februari

7 DIREKTIV OCH UTGÅNGSPUNKTER Övriga utgångspunkter LundaMaTs II strategi för ett miljöanpassat transportsystem i Lund 2030 LundaMaTs innehåller ett antal insatser inom sex olika så kallade reformområden: gångtrafik, cykeltrafik, kollektivtrafik, biltrafik, verksamheters transporter och samhällsplanering. LundaMats II innehåller 18 olika mål och 42 förslag till projekt. LundaEko ett Agenda 21-dokument LundaEko är kommunens program för en ekologiskt hållbar utveckling och utgår från de 15 nationella miljömålen. LundaEko innehåller således 60 lokala miljömål och 124 åtgärder för att nå dessa mål fördelade mellan ansvariga kommunala nämnder och bolag. Grönstruktur- och naturvårdsprogram för Lunds kommun bevarande och utveckling Programmet är ett strategiskt dokument för bevarande, utveckling och skötsel av natur-, rekreations- och parkområden i kommunen och utgör som sådant ett underlag för bland annat den fysiska planeringen. Programmet anger fyra övergripande mål: Tillgodose människors rätt till och behov av gröna miljöer Bevara och utveckla naturvärdena Bevara och utveckla de gröna kulturmiljöerna Öka kunskapen om och förståelsen för gröna miljöer Utbyggnadsprogram för Lunds kommun med utblickar mot 2025 Utbyggnadsprogrammet kan ses som ett genomförandeverktyg till den kommunala översiktsplanen. Utifrån en bedömning av behovet av kommunala investeringar i form av infrastruktur, skola, fritidsanläggningar med mera anger utbyggnadsprogrammet i vilken takt och ordning som översiktsplanens markreservat ska tas i anspråk. Programmet ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling och ge Lund en ledande position i regionen när det gäller utveckling av attraktiva bostäder och bostadsmiljöer liksom attraktiva miljöer för företag och offentlig sektor. Programmet ska också uppmärksamma energihushållning och energieffektivitet i byggandet. 182

8 ÖVRIGA UTGÅNGSPUNKTER Kommunstyrelsens inriktningsbeslut för utställningsförslaget Mot bakgrund av de synpunkter som kom in under samrådet fattade byggnadsnämnden beslut om vilket alternativ som nämnden ville förorda kommunstyrelsen att gå vidare med. Kommunstyrelsen fattade ett inriktningsbeslut i september 2009 som grund för framtagande av utställningsförslag till ÖP Beslutet innebar i korthet att utställningsförslaget ska bygga på alternativ 1 med delar av alternativ 2 och 3. Planberedskapen ska höjas till 900 bostäder per år, och planen ska möjliggöra en kraftfull utveckling av bostäder och verksamheter i Dalby och Veberöd. Totalt ska planen medge minst nya bostäder längs Simrishamnsbanan, inklusive ett utredningsområde för bostäder i Björnstorp. Av den totala planberedskapen ska bostäder byggas som förtätning, huvudsakligen i Lund. I kommunstyrelsens inriktningsbeslut önskades en precisering av Lundalänkens dragning vid Dalbyvägen och att ett reservat för snabbspårväg mot Södra Sandby skulle införasi planen. Det tydliggjordes också att externa handelsetableringar ska motverkas. Vidare framfördes att en sammanhängande, lättillgänglig grönstruktur ska kunna utvecklas runt staden Lund, mark reserveras för en ny stadspark och att planen ska behandla ekoturism och friluftsliv på landsbygden. Kommunstyrelsen krävde att utställningsförslaget i högre grad än samrådsförslaget måste medverka till att utsläppen av växthusgaser minskas med 85 procent till år Det framfördes dessutom att bullerproblem ska uppmärksammas särskilt. Efter kommunstyrelsens inriktningsbeslut har byggnadsnämnden har beslutat att Vallkärra ska utgå som utbyggnadsområde för bostäder. 183

9 DIREKTIV OCH UTGÅNGSPUNKTER ÖP 2010 antagandehandling Förslag till ny översiktsplan för Lunds kommun hölls utställt för granskning mellan 18 januari och 21 mars 2010 och var föremål för fem allmänna möten i Lund och de större tätorterna. Byggnadsnämnden fattade i juni 2010 beslut om direktiv för utarbetande av ÖP 2010 inför antagandet. Bland annat preciseras utbyggnadsvolymen i olika orter och ytterligare ställningstaganden adderas. Utställningsförslagets Del 1-3 har av praktiska skäl slagits samman till en rapport. I samband härmed har en mindre omdisposition gjorts av texter så att avsnitten om genomförande och konsekvenser kommer i anslutning till planbeskrivningen. Beskrivning av beröringspunkter med riksintressen och mellankommunala frågor återfinns i slutet av kapitlet om allmänna intressen. Länsstyrelsens granskningsyttrande återges i sin helhet sist i översiktsplanen. Sådana frågor som Länsstyrelsen har berört i sitt granskningsyttrande kommer att utredas vidare i den fortsatta planeringen. Förändringskartan har förändrats på några punkter: Utbyggnadsområdena vid Dalbybadet utgår i sin helhet Utbyggnadsområdet Brunnshög NO 3 delas upp i ett utbyggnadsområde längs vägen och ett utredningsområde söderut mot Puggängarna och omgivande landskap Områden för framtida vindkraftverk i grupper söder om Stora Råby och sydväst om Dalby utgår i sin helhet Utbyggnadsområdet Håstad redovisas som utredningsområde Reservat för framtida spårväg, år, markeras på förändringskartan i enlighet med tidigare redovisning i avsnittet Kommunikationer Utredningsområden söder och väster om Veberöd utgår i sin helhet och ersätts med ett utredningsområde vid Mossagården (tidigare prövat i samrådsskedet som utbyggnadsområde) samt ett nytt utredningsområde söder om det utbyggnadsområde som ligger väster om Idala Två nya utredningsområden pekas ut i Torna Hällestad, ett norr om Tornavallen och ett vid Borelund, Utbyggnaden vid Stångby synkroniseras med gällande fördjupning, vilket framförallt innebär att Stångby söder senareläggs till planens andra etapp Utbyggnadsområden i Revingeby har synkroniserats med pågående detaljplanläggning Antalet bostäder i omvandlingsområdet vid Öresundsvägen minskas med ca 400 till förmån för möjlighet att rymma förskolor och en grundskola Redovisning av utbyggnadsområden och grönstruktur i Brunnshög har förenklats för att överensstämma med översiktsplanen i övrigt. Då det av ovanstående förändringar endast finns tre nya utredningsområden som inte tidigare har belysts, bedöms förändringarna inte vara så omfattande att ny utställning krävs. 184

10 ÖP 2010 ANTAGANDEHANDLING 185

11 Källor Externa skrifter och rapporter Almér Consulting, Ett attraktivt Lund, rapport 2008 Affärsförädling AB, Framtida handelsutbud i Lunds kommun, rapport 2008 Balanseringsprincipen tillämpning i fysisk samhällsplanering, stadsbyggnadskontoren i Helsingborg, Lund och Malmö kommuner, rapport 2002 Beaudry. Estelle, The effects of parking accessibility on work commuting. Considering parking policies as a mobility management tool for Lund, IIIEE Thesis 2008:16 Bekämpningsmedel i grundvatten, Länsstyrelsen i Skåne län, rapport 2007 Bergström Hans, Wind Resource Mapping of Sweden using the MIUU-model, Wind and Energy Report WE 2008:1, Avdelningen för luft-, vatten och landskapslära vid institutionen för geovetenskaper, Uppsala Universitet. Bättre plats för arbete, Boverket 1995 Det skånska landsbygdsprogrammet, Länsstyrelsen i Skåne län, rapport Skåne i utveckling 2007:10 Elektromagnetisk strålning, Socialstyrelsen: alstyrelsen.se/nr/rdonlyres/6cb54fb2-cce6-4edf-a c469750/3579/ pdf ESS i Lund effekter på regional utveckling, Region Skåne (PricewaterhouseCoopers) 2009 Grusinventering, Länsstyrelsen i Malmöhus län 1989 Handla rätt Länsstyrelsens vägledning för en hållbar handelsutveckling i Skåne, Länsstyrelsen i Skåne län, samhällsbyggnadsavdelningen, rapport Skåne i utveckling, 2007:3. Hästar och bebyggelse underlag för den fysiska planeringen, Länsstyrelsen i Skåne län, rapport Skåne i utveckling 2004:17 Klimat- och sårbarhetsutredningen, SOU 2007:60 Kulturmiljöprogram för Skåne, Länsstyrelsen i Skåne län, 2006 (digitalt program) Kulturminnesvårdsprogram för Skåne, del Malmöhus län, Länsstyrelsen i M län 1982 Miljöbyggprogram Syd, Olsson Anja, Rüll Mónika, Matbutikers lokaliseringar deras betydelse för en hållbar stadsutveckling, Examensarbete, Malmö Högskola, Resvanor-SYD, 2007, Trivector (Banverket, Vägverket, Länsstyrelsen i Skåne, Region Skåne och de skånska kommunerna i samarbete) RIKTSAM (Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen Bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods), Länsstyrelsen i Skåne, Rapport Skåne i utveckling, 2007:06 Riktvärden för trafikbuller, Regeringen, proposition 1996/97:53 Trafikutredningsbyrån, Hur skapar vi en attraktiv promenadoch cykelstad? - idéskrift för Lund NE / Brunnshög och andra stadsdelar, rapport 2008 Trivector, Samhällsplaneringens roll för transportsektorns CO2-utsläpp - Fundament för hållbar utveckling eller en droppe i havet? rapport 2006:39 Öresundsregionen 2025, Öresundsregionens Infrastruktur og Byudvikling, 2009 Planer, program och rapporter, Lunds kommun Bättre för alla, version 3, kommunfullmäktige 2009 Flyingeområdet landskapsanalys och förslag tillutveckling av stråk för ridning, cykling och vandring, Delrapport i projektet Hästen i det Skånska kulturlandskapet, stadsbyggnadskontoret Folkhälsorapport Lunds kommun 2005, kommunkontoret, 2007 Fördjupning av översiktsplanen för Skrylleområdet, kommunfullmäktige 2006 Fördjupning av översiktsplanen för Stångby, kommunfullmäktige 2002 Fördjupning av översiktsplanen för Dalby, kommunfullmäktige 2002 Fördjupning av översiktsplanen för Lunds Stad (Värna och Vinna staden), kommunfullmäktige 2005 Fördjupning av översiktsplanen för Linero-Norränga-Stora Råby, kommunfullmäktige 2008 Fördjupning av översiktsplanen för Kungsmarken, samrådshandling, byggnadsnämnden 2001 Fördjupning av översiktsplanen för Södra Sandby, samrådshandling, byggnadsnämnden 2007 Grönstruktur- och naturvårdsprogram, kommunfullmäktige 2006 Hydrogeologisk inventering och riskklassificering av avfallsupplag i Lunds kommun, Avdelningen för Teknisk Geologi Lunds Tekniska Högskola, rapport 1993 (bilaga till Lunds kommuns avfallsplan) Klimatbasutredning för Lund transporter, energi och jordbruk 2050, kommunkontorets miljöstrategiska enhet Lokalplan , utbildningskansliet, barn- och skolförvaltningarna, Lundafastigheter

12 LundaEko, Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling, kommunfullmäktige, 2006 LundaMaTs, Strategi för hållbart transportsystem i Lund 2030, kommunfullmäktige, 2006 Lundasiffror, statistiska uppgifter från Lunds hemsida, löpande årgångar, kommunkontoret, staben. Lunds kommun statistisk årsbok löpande årgångar till 2006, Lunds kommun, kommunkontoret Plan för biblioteksverksamheten i Lunds kommun, kommunfullmäktige 2008 Plan för hästsporten, kultur- och fritidsförvaltningen 2008 Plan för stöd, service och omvårdnad, kommunfullmäktige 2004 Policy för gång- och cykeltrafik i Lunds kommun, tekniska förvaltningen, 2007 Resvanor i Lund 2007, tekniska förvaltningen och stadsbyggnadskontoret 2009 Skolplan för Lund, kommunfullmäktige 2009 Tryggare Lund, tekniska förvaltningen och stadsbyggnadskontoret, 2008 Utbyggnadsprogram för Lunds kommun , med utblickar mot 2025, kommunfullmäktige 2007 Vindkraft i Lunds kommun, Stadsbyggnadskontoret, planeringsunderlag för ÖP 2010, 2009 Översiktsplan för Lunds kommun (ÖPL 98), kommunfullmäktige 1998 (aktualitetsförklarad 2001 och 2006). 187

13 LÄNSSTYRELSENS GRANSKNINGSYTTRANDE Länsstyrelsens granskningsyttrande 188

14

15 LÄNSSTYRELSENS GRANSKNINGSYTTRANDE 190

16 191

17 LÄNSSTYRELSENS GRANSKNINGSYTTRANDE 192

18 193

19 LÄNSSTYRELSENS GRANSKNINGSYTTRANDE 194

20 195

21 LÄNSSTYRELSENS GRANSKNINGSYTTRANDE 196