DEL 3 DIREKTIV GENOMFÖRANDE KONSEKVENSER ÖVERSIKTSPLAN 2010 UTSTÄLLNINGSHANDLING BYGGNADSNÄMNDEN

Transkript

1 DEL 3 DIREKTIV GENOMFÖRANDE KONSEKVENSER ÖVERSIKTSPLAN 2010 UTSTÄLLNINGSHANDLING BYGGNADSNÄMNDEN

2 INNEHÅLL Byggnadsnämnden beslutade att låta förslaget till Översiktsplan 2010 ställas ut till granskning. Översiktsplanen består av fyra delar: Del 1 - Strategier och markanvändning, beskriver översiktsplanens förändringskarta tillsammans med de viktiga framtidsfrågor och utvecklingsstrategier som har legat till grund för denna. I denna del finns även en redogörelse för mellankommunala intressen samt planens påverkan på riksintressena. Del 1 presenterar en helhetsbild av hur Lunds kommun vill att kommunen ska utvecklas de kommande 40 åren. Del 2 - Allmänna intressen och ställningstaganden, går igenom de allmänna intressena och kommunens avsikter kring dessa. Del 3 - Direktiv, genomförande och konsekvenser, redogör för de politiska direktiv och beslut som har utgjort ramen för arbetet. Delen behandlar också hur planen ska genomföras, samt sociala, ekonomiska och miljökonsekvenser. Del 4 - Samrådsredogörelse, innehåller en sammanställning av inkomna synpunkter under samrådet, där Länsstyrelsens yttrande återfinns i sin helhet. ÖP 2010 finns också att läsa på DEL 1 DEL 2 DEL 3 STRATEGIER MARKANVÄNDNING ALLMÄNNA INTRESSEN STÄLLNINGSTAGANDEN DIREKTIV GENOMFÖRANDE KONSEKVENSER DEL 4 SAMRÅDSREDOGÖRELSE ÖVERSIKTSPLAN 2010 UTSTÄLLNINGSHANDLING ÖVERSIKTSPLAN 2010 UTSTÄLLNINGSHANDLING ÖVERSIKTSPLAN 2010 UTSTÄLLNINGSHANDLING ÖVERSIKTSPLAN 2010 UTSTÄLLNINGSHANDLING BYGGNADSNÄMNDEN BYGGNADSNÄMNDEN BYGGNADSNÄMNDEN BYGGNADSNÄMNDEN Strategier, markanvändning Allmänna intressen, ställningstaganden Direktiv, genomförande, konsekvenser Samrådsredogörelse Innehåll Förord Inledning Framtidsfrågor Viktiga frågor i samrådet Utvecklingsstrategier Planbeskrivning Mellankommunala intressen Riksintressen Pågående dialoger 2 Innehåll Befolkning och boende Bebyggelse Kulturmiljö Samhällsservice Näringsliv Handel Kommunikationer Större opåverkade områden Jord- och skogsbruk Friluftsliv, rekreation och landsbygdsturism Hästhållning Naturmiljö Vatten och strandskydd Kretslopp och teknisk försörjning Energi Grus- och stentäkter Hälsa, säkerhet och riskhänsyn Totalförsvar Innehåll Planprocessen Genomförande Konsekvensbeskrivning Källor Ordförklaringar Deltagande tjänstemän Sammanställning av inkomna yttranden Företckning över inkomna yttranden Länsstyrelsens granskningsyttrande Sammanfattningar av inkomna yttranden Claus Pedersen, översiktsplanechef / Christina Zoric Persson, projektledare, landskapsarkitekt / Åke Hellström, översiktplanearkitekt / Lars-Eric Holmgren, utredningsskreterare / Linda Kummel, samhällsplanerare / Ellen Rube, vik samhällsplanerare / Birgitta Nilsson, kartingenjör / Daniel Svärd, planeringssekreterare / Annika André, informatör

3 INNEHÅLL Del 3 - Innehåll Planprocessen... 4 Gällande plan ÖPL Uppföljning av ÖPL Direktiv för arbetet... 5 Övriga utgångspunkter... 8 Samråd hölls mellan 9 mars och 11 maj Kommunstyrelsens inriktningsbeslut för utställningsförslaget... 9 Genomförande Övergripande strategi Strategi för spårburen trafik Strategiska planelement Genomförandeinstrument/verktyg Planerings- och genomförandeorganisation Utvärdering Konsekvensbeskrivning Inledning Omarbetning efter samrådet Studerade alternativ Sammanfattning Förebyggande åtgärder Uppföljning och övervakning Miljökonsekvenser Sociala konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Utredningsområden Metod Planeringsunderlag, källor, ordlista... 48

4 PLANPROCESSEN Planprocessen Gällande plan ÖPL-98 Den gällande översiktsplanen, ÖPL-98 antogs av kommunfullmäktige den 28 maj 1998 och har därefter förklarats aktuell 2001 och Planen är dimensionerad för ett byggande på 500 bostäder per år, varav 2000 genom förtätning i Lunds stad. 15 ha verksamhetsytor per år förutsätts också tillkomma. Översiktsplanen, som gäller för hela kommunens yta, ger en samlad bild av mark- och vattenanvändningen i ett långsiktigt perspektiv. ÖPL-98 omfattar en tidsperiod på 20 respektive 40 år. Planens inriktning kan sammanfattas i en tydligt regionalt strategisk inriktning, med fokus på energifrågorna och den fysiska strukturen för utbyggnad och kommunikationsstråk. Detta innebär en god beredskap för boende lokaliserade inom stråk med förutsättningar för spårburen kollektivtrafik, inom fem kilometers cykelavstånd till arbetsplatser och centrum eller i lägen med sämre åkermark. Synteskartan ger en överskådlig bild av översiktsplanens strategiska inslag. För begränsade delar av kommunen har sedan 1998 ett antal fördjupningar av översiktsplanen (FÖP) tagits fram. Dessa är: FÖP Universitets-, sjukhus- och forskningsområdet -99 FÖP Brunnshögsområdet -99 FÖP Stångby stationssamhälle -02 FÖP Dalby -02 FÖP Värna och vinna staden -05 FÖP Skrylleområdet -06 FÖP Linero-Norränga-Stora Råby-08 En fördjupning av översiktsplanen för Kungsmarken med omland togs fram och var föremål för samråd under 2001, men på grund av förändrade förutsättningar så avbröts arbetet. I Södra Sandby pågår ett arbete med att fördjupa översiktsplanen och den förväntas bli antagen under Fördjupningarna fortsätter att gälla, men med några större avvikelser: Fördjupningen för Brunnshög ersätts av denna översiktsplan. Fördjupningen för Dalby ersätts av denna översiktsplan söder om Simrishamnsbanan och Påskagänget. Två nya utbyggnadsområden för bostäder vid Lögarevägen och ett vid Galgabacken prövas också i denna plan på mark som i fördjupningen reserverats för bevarande av natur. Härutöver prövas ca 200 bostäder som förtätningar på redan detaljplanelagd mark utöver vad som redovisats i fördjupningen. Ett utredningsområde har presicerats till grönstruktur i denna plan. Lundalänkens sträckning har preciserats till att gå in västerifrån till det nya stationsområdet först och därefter till sluthållplatsen vid nuvarande Dalby centrum. Kapitel fem om handel i fördjupningen Värna, vinna staden ersätts av handelskapitlet i denna plan. Ett utredningsområde i fördjupningen för Stångby har preciserats till ett verksamhetsområde i denna plan. Uppföljning av ÖPL -98 Arbetet med att ta fram den nya översiktsplanen ÖP 2010 har inletts med en uppföljning och utvärdering av den gällande planen ÖPL -98. Uppföljningen har skett inom sex olika teman och sammanfattats i en sjunde rapport: Befolkning Vad har byggts/anlagts Fysisk planering i Lund (med vissa utblickar) Andra kommunala planer och program Överordnade mål och riktlinjer Utvecklingstendenser Uppföljning och utvärdering av översiktsplanen ÖPL -98 Den sammanfattande uppföljningsrapporten konstaterar att ÖPL -98 i många stycken alltjämt är aktuell, inte minst vad gäller planens övergripande strategier. Förändringar i omvärlden, till exempel genom ny lagstiftning, nya nationella och internationella mål, en breddad syn på översiktsplanens roll, en förändrad regional geografi m.m., ställer dock krav på att den gällande översiktsplanen revideras och uppdateras.

5 PLANPROCESSEN Direktiv för arbetet Kommunfullmäktige beslutade den 27 mars 2008 om direktiv för revidering av den kommunomfattande översiktsplanen. Direktiven anger en övergripande målsättning, utgångspunkter, strategiska frågor, arbetsprocess samt beslutsprocess för framtagandet av ÖP Som övergripande målsättning nämns att översiktsplanen ska bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle ekonomiskt, socialt, ekologiskt och kulturellt och att miljösituationen totalt sett förbättras. Kommun ska inta en ledande roll i arbetet med att minska samhällets utsläpp av växthusgaser. Översiktsplanen ska därför medverka till att utsläppen minskas med 85 procent till år Direktiven redovisas nedan. Övergripande målsättning Utgångspunkt för planeringen i Lund är definitionen på hållbar utveckling att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov (Världskommissionen för Miljö och utveckling, även kallad Brundtlandkommissionen). Översiktsplanen skall bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle ekonomiskt, socialt, ekologiskt och kulturellt. Strävan skall vara att samordna målen i så hög grad som möjligt. Planeringen skall bidra till att miljösituationen totalt sett förbättras. Den ekologiska aspekten har en särställning som ramverk och förutsättning för all annan utveckling. Översiktsplanen ska möjliggöra för Lunds kommun att inta en ledande roll i arbetet med att minska samhällets utsläpp av växthusgaser. Översiktsplanens långsiktiga horisont sammanfaller med det framtidsperspektiv som diskuteras i samband med klimatfrågan, år Översiktsplanen ska medverka till att utsläppen minskas med 85 procent till detta år. Lund har många arbetsplatser med anknytning till forskning och utveckling beroende på kopplingen till bl a universitetet, Ideon m fl. Arbetsplatserna i Lund har stor regional betydelse eftersom många av de anställda bor i andra kommuner. Lunds kommun har ansvar för att det skall finnas goda möjligheter för företag att etablera sig i kommunen vilket kan bidra till att skapa arbetstillfällen. Hög sysselsättning är bl a en förutsättning för att få tillräckliga ekonomiska resurser för att klara av omställningen till ett långsiktigt hållbart samhälle. Nyföretagande ska stimuleras Det gäller i synnerhet företag som är beroende av de forskningsmiljöer som finns i Lund. Kommunen verkar för att forskningsanläggningen ESS (European Spallation Source) förläggs till Lund. Förutsättningen för etableringen är självklart att alla frågor kring miljö och säkerhet har klarlagts. Lunds kommun måste också ta sin del av ansvaret för att det byggs tillräckligt antal bostäder i regionen och för att allas rätt till en bostad kan tillgodoses inom rimlig tid. Lund är en del av regionen. I ÖPL 98 lyftes också det regionala sambandet och planeringen fram. Ett av de övergripande målen i ÖPL 98 (sid 12) är en spridning av exploateringstrycket från SV Skåne dels mot Mellanskåne, dels österut mot Sjöbo och Österlen. Utvecklingen i Lunds kommun har således ett klart regionalt samband. Därför bör det ske en dialog med grannkommuner och Region Skåne i syfte att skapa en dialog och en förhoppningsvis en gemensam syn. Detta bör ske tidigt i processen.

6 PLANPROCESSEN Utgångspunkter Frågan om lokalisering av forskningsanläggningarna MAX Lab IV och ESS (European Spallation Source), med kommande plan- och miljöprövning, utgör en utgångspunkt för revideringen. 10. I det pågående arbetet med fördjupning av översiktsplanen för Sturup Malmö flygplats prövas bl a om den planerade tvärbanan kan ersättas av en oberoende parallellbana. 11. Översiktsplanen ska ha ett långsiktigt tidsperspektiv. Markanvändningen ska redovisas i ett tjugo- respektive fyrtioårsperspektiv. Översiktsplanen ska bidra till att samordna mål för social, ekonomisk, ekologisk och kulturell hållbar utveckling. Den ekologiska dimensionen utgör ramverket och den nödvändiga förutsättningen för all annan utveckling. Översiktsplanens syntesbild är fortfarande relevant och aktuell. Den gällande översiktsplanen och senare gjorda fördjupningar, utgör en självklar utgångspunkt för arbetet. Översiktsplanen ska beakta av kommunfullmäktige antagna mål och strategier, särskilt de som uttrycks i LundaMaTs, LundaEko och Grönstruktur- och NaturvårdsProgrammet. Bebyggelsen skall främst förläggas längs kollektivtrafikstråk med befintlig och planerad spårburen trafik. Målsättningen är en planberedskap som möjliggör byggandet av i genomsnitt 700 bostäder/år inkl förtätningar. Målsättningen är också en planberedskap som möjliggör etablerandet av verksamheter inom en areal motsvarande i genomsnitt 7 hektar/år Infrastruktursatsningar, reservat för järnvägar, spår, vägar och gång- och cykelvägar anges och markeras med hänsyn till eventuellt framtida behov. Målsättningen är att ha handlingsfrihet för framtiden. Varje enskilt objekt prövas särskilt inför beslut om byggande. Simrishamnsba- 6

7 Strategiska frågor 12. Översiktsplanen ska främja ett hållbart samhälle med en energi- och resurssnål samhällsutveckling. Hushållningen med mark och i synnerhet den högvärdiga jordbruksmarken, skall särskilt beaktas. 13. Sociala frågor i vid mening påverkar planeringen. Med hänsyn till översiktsplanens långsiktiga perspektiv är det viktigt att man uppmärksammar och har en beredskap för förändringar i planeringen. Konkretisering sker främst i stadsdelsprogram, fördjupningar av översiktsplanen samt i Utbyggnadsprogrammet. 14. Kulturens möjligheter att bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle beaktas. 15. Översiktsplanen ska ta fram riktlinjer för bevarandeoch utvecklingsfrågorna för staden, tätorterna och landsbygden. Även principer för hur och när balanseringsprincipen kan användas bör anges. 16. Riktlinjer för förtätning i staden och övriga tätorter ska utformas i översiktsplanen, i en sammanvägning med sociala, kulturella, ekonomiska och ekologiska aspekter samt arkitektur- och kvalitetsfrågor. Möjligheter till integrering av bostäder och arbetsplatser ska tillvaratas. Mer konkret arbete sker i stadsdelsprogram och fördjupningar. 17. Mindre tätorters, t ex Torna Hällestads och Revingebys, möjligheter till utbyggnad skall uppmärksammas, m h t målsättningen att kunna bibehålla och utveckla servicen. 18. Utvecklingen på landsbygden m h t produktion av livsmedel, förnyelsebar energi, natur- och kulturmiljöer samt betydelsen för rekreation, friluftsliv och möjligheter till naturupplevelser skall särskilt beaktas. 19. En aktualiserad handelspolicy skall ingå i översiktsplanen, med beaktande av serviceperspektivet på stadsdels- och kommundelsnivå. 20. Översiktsplanen ska koordineras med framtagandet av trafikplaner avseende vägtrafik, kollektivtrafik, cykeltrafik och gångtrafik, varvid tillgänglighetsfrågor särskilt beaktas. Frågan om en möjlig utveckling av ett Light-Railsystem studeras i nära samverkan med den regionala infrastrukturplaneringen. Reservat för Light-Rail bör särskilt uppmärksammas och den av kommunerna i västra Skåne och Region Skåne framtagna Light-Railvisionen bör kunna ligga till grund för planeringen. 21. Kommunens policy för vindkraft ska uppdateras och föras in i översiktsplanen. 22. Översiktsplanen ska främja samhällets anpassning till följderna av ett förändrat klimat. 23. Vattenfrågorna bedöms få allt större betydelse i den fysiska planeringen och ska behandlas i översiktsplanen. Arbetsprocess Dialog 24. Tidig dialog genomförs med grannkommuner, Länsstyrelsen, Region Skåne, Banverket, Vägverket, Universitetet, näringsliv, fackliga organisationer, miljöorganisationer m fl. 25. Andra förvaltningar i kommunen skall involveras. Form och omfattning för en praktisk och informell dialog och samverkan på förvaltningsnivå ska tas fram. 26. En löpande dialog ska ske med kommunstyrelsen, på sätt som styrelsen bedömer lämpligt. 27. Inom ramen för plan- och bygglagens regler om offentlighet är strävan att ha en dialog med olika grupper av människor i Lunds kommun. 28. Byggnadsnämnden fastställer snarast möjligt, ett arbetsprogram, där bl a arbetsprocess och former för dialog med medborgare samt grannkommuner m fl utvecklas och konkretiseras. PLANPROCESSEN Beslutsprocess 29. Efter kommunfullmäktiges beslut om direktiv tar byggnadsnämnden fram och konsekvensbeskriver olika utvecklingsalternativ. 30. Byggnadsnämnden håller därefter samråd enligt plan- och bygglagen, PBL, kring alternativen. 31. Med stöd av samrådet föreslår byggnadsnämnden kommunstyrelsen vilket alternativ som ska ligga till grund för fortsatt planarbete. 32. Byggnadsnämnden tar fram ett utställningsförslag och beslutar om utställning. 33. Efter utställning bearbetas förslaget, vid behov, ytterligare. 34. Byggnadsnämnden beslutar att föra förslaget till kommunfullmäktige för antagande. 35. Målsättningen är att kommunfullmäktige antar planen senast februari 2010.

8 PLANPROCESSEN Övriga utgångspunkter LundaMaTs II strategi för ett miljöanpassat transportsystem i Lund 2030 LundaMaTs innehåller ett antal insatser inom sex olika så kallade reformområden: gångtrafik, cykeltrafik, kollektivtrafik, biltrafik, verksamheters transporter och samhällsplanering. LundaMats II innehåller 18 olika mål och 42 förslag till projekt. Grönstruktur- och naturvårdsprogram för Lunds kommun bevarande och utveckling Programmet är ett strategiskt dokument för bevarande, utveckling och skötsel av natur-, rekreations- och parkområden i kommunen och utgör som sådant ett underlag för bland annat den fysiska planeringen. Programmet anger fyra övergripande mål: Tillgodose människors rätt till och behov av gröna miljöer Bevara och utveckla naturvärdena Bevara och utveckla de gröna kulturmiljöerna Öka kunskapen om och förståelsen för gröna miljöer Utbyggnadsprogram för Lunds kommun med utblickar mot 2025 Utbyggnadsprogrammet kan ses som ett genomförandeverktyg till den kommunala översiktsplanen. Utifrån en bedömning av behovet av kommunala investeringar i form av infrastruktur, skola, fritidsanläggningar med mera anger utbyggnadsprogrammet i vilken takt och ordning som översiktsplanens markreservat ska tas i anspråk. Programmet ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling och ge Lund en ledande position i regionen när det gäller utveckling av attraktiva bostäder och bostadsmiljöer liksom attraktiva miljöer för företag och offentlig sektor. Programmet ska också uppmärksamma energihushållning och energieffektivitet i byggandet. LundaEko ett Agenda 21-dokument LundaEko är kommunens program för en ekologiskt hållbar utveckling och utgår från de 15 nationella miljömålen. LundaEko innehåller således 60 lokala miljömål och 124 åtgärder för att nå dessa mål fördelade mellan ansvariga kommunala nämnder och bolag. 8

9 Samråd hölls mellan 9 mars och 11 maj 2009 Samrådshandlingen var ute på samråd mellan 9 mars och 11 maj 2009 och hade formen av en tidning. Handlingen innehöll tre utvecklingsalternativ och ett nollaternativ (gällande plan) samt en konsekvensbeskrivning som myndigheter och allmänhet kunde lämna synpunkter på. Materialet lades ut på Lunds hemsida, med möjligheter att bl a med inzoomningar få tillgång till mer detaljerade kartbilder. Sex allmänna informationsmöten hölls i Genarp, Veberöd, Dalby, Linero, Södra Sandby och Lunds stadshall. Minnesanteckningar från samrådsmötena publicerades på hemsidan. Vid samrådstiden slut hade totalt 168 skrivelser kommit in. Inkomna synpunkter och stadsbyggnadskontorets kommentarer finns redovisade i sin helhet i samrådsredogörelsen i del 4. Samrådet medförde följande förändringar: De allmänna intressena såsom befolkning, kulturmiljö, fornlämningar, naturvård, friluftsliv vattenfrågor, bergtäkter, radon, vindkraft, energisnål bebyggelse mm behandlas utförligare i utställningsförslaget (enligt intentionerna i arbetsplanen). Utbyggnad av Björnstorp skjuts på framtiden och görs om till ett utredningsområde på grund av svårigheterna att få ett kollektivtrafikstopp där. Utbyggnadsområdet norr om Räftenvägen i Södra Sandby utgår i det fortsatta arbetet på grund av landskapsvärden. Utbyggnadsområdet väster om Revingeby halveras i utställningsförslaget och anpassas till markeringen av Natura 2000-området. Utbyggnadsområdet på Mossagården i Veberöd tas bort i det fortsatta arbetet då det drivs ekologiskt jordbruk på marken. Utbyggnadsområdena anpassas till fornlämningssituationen bland annat i Veberöd. Endast en mindre del av Idala Strövområde i Veberöd kan bebyggas. Anledningen är att det finns en stor mängd fridlysta arter i området. Den tunga trafiken genom Södra Sandby, Genarp och Veberöd får utredas vidare i fördjupningar av översiktsplanen. Efter samrådstiden gjorde kontoret en analys av de mest bilsnåla lägena och av befolkningsutvecklingen i kommunens tätorter. Denna har legat till grund för etappindelningen. Kommunstyrelsens inriktningsbeslut för utställningsförslaget Mot bakgrund av de synpunkter som kom in under samrådet fattade byggnadsnämnden beslut om vilket alternativ som nämnden ville förorda kommunstyrelsen att gå vidare med. Kommunstyrelsen fattade ett inriktningsbeslut i september 2009 som grund för framtagande av utställningsförslag till ÖP PLANPROCESSEN Beslutet innebär i korthet att utställningsförslaget ska bygga på alternativ 1 med delar av alternativ 2 och 3. Planberedskapen ska höjas till 900 bostäder per år, och planen ska möjliggöra en kraftfull utveckling av bostäder och verksamheter i Dalby och Veberöd. Totalt ska planen medge minst 8000 nya bostäder längs Simrishamnsbanan, inklusive ett utredningsområde för 1500 bostäder i Björnstorp. Av den totala planberedskapen ska bostäder byggas som förtätning, huvudsakligen i Lund. Byggnadsnämnden har därefter beslutat att Vallkärra ska utgå som utbyggnadsområde för bostäder. I kommunstyrelsens inriktningsbeslut önskas en precisering av Lundalänkens dragning vid Dalbyvägen. Inriktningsbeslutet innebär vidare att ett reservat för snabbspårväg mot Södra Sandby ska ingå i planen. Det tydliggörs också att externa handelsetableringar ska motverkas. I beslutet förs fram att en sammanhängande, lättillgänglig grönstruktur ska kunna utvecklas runt staden Lund. Mark ska reserveras för en ny stadspark, och planen ska behandla ekoturism och friluftsliv på landsbygden. Kommunstyrelsen kräver avslutningsvis att utställningsförslaget i högre grad än samrådsförslaget måste medverka till att utsläppen av växthusgaser minskas med 85 procent till år 2050 genom att behandla följande: stadsdelsprogram med mål om miljöpåverkan och energihushållning tidig etablering av kollektivtrafik planera för funktionsblandning mycket energi- och miljöeffektiv bebyggelse ny teknik som solfångare produktion av förnyelsebar energi Dessutom ska bullerproblem uppmärksammas särskilt. 9

10 10 GENOMFÖRANDE Genomförande Planförslagets syfte är att lägga grunden för en långsiktigt hållbar utveckling av Lund med särskild betoning på energi- och klimatfrågan samt hushållningen med den goda åkermarken. Samtidigt innehåller det en planberedskap för en kraftig tillväxt av verksamheter och bostäder som motiveras av utvecklingen av de kunskapsintensiva verksamheterna i kommunen. Tillkomsten av MAX-LAB IV samt ESS antas medföra en accentuering av denna utveckling. Ett sätt att hantera detta anges vara att anlägga en regional syn på utvecklingen och verka för att sprida följdeffekterna/utvecklingen i regionen. Detta skall ske bland annat genom utveckling av den regionala kollektivtrafiken. Spårburen trafik på Simrishamnsbanan och Lundalänken utgör de kraftfullaste satsningarna inom denna sektor. I övrigt rekommenderas tät och energisnål bebyggelse samt trafiksnåla lösningar som medel att uppnå de uppsatta målen. Översiktsplanen, med sin långa tidshorisont, är ett naturligt instrument för att formulera framtidsvisioner och ange strategier för den långsiktiga utvecklingen av kommunen. Man kan med fördel utnyttja planen för att anlägga helhetsbilder för utvecklingen och inte begränsa sig till enbart markanvändningsfrågor, enligt PBL, även om genomförandet, naturligtvis, sedan kräver uppföljning i en rad olika sammanhang. Övergripande strategi Planförslaget innehåller, inklusive ett antal utredningsområden en planberedskap för en utbyggnad av Lund med 940 bostäder per år i 40 år (två tjugoårsperioder). I den första perioden prioriteras de lägen som har bäst tillgång till högvärdig kollektivtrafik, dagligvarubutik och cykelavstånd till Lunds Centrum samt Universitets- sjukhus- och forskningsområdet. Den andra perioden innehåller, på grund av den höga planberedskapen, områden som inte är så bra ur kollektivtrafiksynpunkt (se kategori 3 på vidstående karta). Dessa områden bör bebyggas sist i perioden och först när läget för klimatfrågan och biltrafiken analyserats ytterligare. Utredningsområdena måste också analyseras noggrannare och prioriteras därför lägre. Som grund för bebyggelseutvecklingen har särskilda strategier formulerats för Staden Tätorterna Landsbygden Förtätning/omvandling uppgå till ca bostäder huvudsakligen under den första perioden. (Lund 7 400, och de östra tätorterna 800). En tydlig prioritering av byggandet utanför Lund sker i tätorterna längs den planerade Simrishamnsbanan. Dalby får den ledande rollen under den första perioden. För att bibehålla serviceunderlag mm och därmed verka för en socialt hållbar utveckling ges samtliga tätorter, som en miniminvå, ett jämnt inflöde av barnfamiljer. Inom fjärrvärmens verksamhetsområde prioriteras denna energiform för uppvärmning. Utanför förordas satsning på extra energisnål bebyggelse såsom passivhus, lågenergihus mm. Den tekniska utvecklingen i övrigt styrs mot ett resurssnålt byggande genom Miljöbyggprogrammet, som är under framtagande gemensamt av Lund och Malmö. Fler kommuner förväntas efter hand ansluta sig. Strategi för spårburen trafik Planen syftar till att trafikförsörjningen i så hög grad som möjligt miljöanpassas och utgör en robust och fast strategi över tiden. För att genomföra planens höga mål beträffande trafikförsörjningen krävs stora investeringar där objekten måste införas i planeringen av de kommande infrastrukturinvesteringarna, närmast för åren Det är kommunens uttryckliga målsättning att Lundalänkens första etapp skall vara i drift Här finns ett tydligt samband med förverkligandet av planerna för MAX- LAB 4 och ESS, som beräknas kunna vara klara/under utveckling 2014 respektive Simrishamnsbanans första etapp Malmö-Dalby och andra etapp Dalby- Tomelilla bör, enligt kommunstyrelsen i Lund, vara klar för trafik Det är därmed ett naturligt mål att Lundalänkens etapp 2, Brunnshög-Dalby, blir klar till samma tidpunkt. Finansieringen av de båda spårburna trafiksatsningarna är emellertid ej klarlagd. Särskilt besvärande är det att de inte, i skrivande stund, finns med i förslaget till nästa infrastrukturplan ( ). Detta särskilt som Simrishamnsbanans etapp 1 funnits med i de två tidigare 10- årsplanerna. Ett särskilt nätverk med berörda kommuner och Region Skåne simrishamnsbanan.com har bildats för att verka för genomförande och finansiering. En konsekvent uttryckt kommunal policy som grund för överenskommelser med stat, regionen, kommuner och trafikhuvudmän avses kunna ge förutsättningar att, med tiden, kunna finansiera och genomföra de infrastrukturinvesteringar som strategin innehåller. Kommunen antas, bland annat, kunna ingå långsiktigt bindande överenskommelser, plankontrakt, där den förbinder sig att utnyttja sitt planmonopol för att styra bebyggelse till stationsnära lägen för att bilda underlag för spårinvesteringar.

11 Kävlinge Västra Hoby Lilla Harrie Örtofta Hurva Prioritetsordning för bostadsutbyggnaden Hög Stävie Furulund Stångby Håstad Gårdstånga Flyinge Flyingeby Askeröd Östraby Lund Södra Sandby Revingeby Harlösa Bjärsjölagård Vollsjö Övedskloster Lomma Hjärup Dalby Torna-Hällestad Åkarp Arlöv Staffanstorp Kyrkheddinge Veberöd Sjöbo Tolånga Grevie Esarp Spjälla Klågerup Genarp Bara Blentarp Sövde Välleröd Holmeja Kristineberg Käglinge Oxie Janstorp Kilometer

12 GENOMFÖRANDE Strategiska planelement Planförslaget innehåller en rad olika förslag till strategiska satsningar och åtgärder. Nedan förtecknas de strategiska planelement som är väsentliga för genomförande av strategierna för hållbar utveckling av Lund. I ett följande avsnitt görs ett försök att identifiera olika bebyggelse/utvecklingsområdens beroende av genomförandet av de strategiska planelementen. MAX IV målår 2014 MAX IV utgör starten för etablering av storskaliga forskningsanläggningar i Lund. Anläggningen utgör också starten för den mer storskaliga utvecklingen i norra Brunnshög. Detta innebär möjligheter att initiera kraftfulla satsningar på hållbar utveckling såsom Lundalänken m m. ESS målår för etablering Innebär en ytterligare befästning av den utveckling som inleds med MAX IV. ESS kan bli mycket avgörande för Lunds framtida utveckling, dels i sig självt dels genom följdinvesteringar av olika slag. Beslutet om lokaliseringen till Lund har bland annat inneburit att planberedskapen för bostadsbyggande höjts i planförslaget. Simrishamnsbanan målår 2020 Etapp 1 Malmö-Dalby Etapp 2 Dalby-Tomelilla/Simrishamn Återupptagen järnvägstrafik på Simrishamnsbanan utgör en av hörnstenarna i Lunds strategi för hållbara transporter. Enligt kommunstyrelsen i Lund bör de båda etapperna vara i trafik Ett genomförande kräver att banan finns med i statens infrastrukturplaner. Särskilt besvärande är därför att de inte, i skrivande stund, finns med i förslaget till nästa infrastrukturplan ( ). Detta särskilt som Simrishamnsbanans etapp 1 funnits med i de två tidigare 10-årsplanerna. Ett särskilt nätverk, med berörda kommuner och Region Skåne simrishamnsbanan. com har bildats för att verka för finansierig och genomförande. Lundalänken Etapp 1. Lunds C-Brunnshög målår 2014 Etapp 2. Brunnshög-Dalby målår 2020 Etapp3. Lund C-Staffanstorp målår 2025 Etapp 1 bör vara klar samtidigt som MAX IV. Etapp 2 har samma målår som Simrishamnsbanans etapp1, Malmö-Dalby. Etapp 2 planeras och genomförs samtidigt med breddning av Dalbyvägen. Härefter prioriteras etapp 3, Lunds C-Staffanstorp. Ytterligare satsningar såsom Brunnshög-S. Sandby och Lund - Bjärred kan bli aktuella först efter Fyra spår genom Lund målår Fyra spår in till Lunds södra gräns genomförs troligen 2025/30. Fyra spår genom Lunds stad är sannolikt en förutsättning för den väntade starka ökningen av tågresande i regionen. Ett genomförande bör kunna väntas i översiktsplanen, etapp 2. Under tiden utreds olika möjligheter att förbättra kapacitet och miljö genom Lund såsom nedgrävning, yttre godsspår etc. Fyra spår på Västkustbanan målår Behovet bör studeras ytterligare i ett regionalt sammanhang. Ett genomförande kan eventuellt förutses sent i översiktsplanens etapp 2, eventuellt tidigare vid behov. Yttre godsspår målår 2025 En åtgärd som är ytterst angelägen främst för att minska störningarna i Lunds centrum och minimera riskerna med farligt gods genom Lund. Höghastighetsbana målår 2025? Den statliga utredningen föreslår ett genomförande Satsningen görs i första hand för att utveckla resandet i korridorerna Stockholm-Göteborg och Stockholm-Öresund, men på sikt kan även sträckor mot Oslo och Hamburg bli aktuella. Lund utgör ett viktigt upptagningsområde och målpunkt, och höghastighetsbanan ska knytas ihop med stambanan så att tågen kan angöra Lund C. Vägförbindelse, norr målår ( ) Behovet av denna förbindelse antas uppkomma först i översiktsplanens sista peroid. Dalbyvägen Utmarksvägen målår 2013 En förbindelse Dalbyvägen Utmarksvägen behövs tidigt för att kunna etablera Lundalänken till Dalby som busstrafik. Killebäcksvägen i S. Sandby målår? Detta utgör ett av förslagen i fördjupningen av översiktsplanen för S. Sandby och kan vara en strategisk åtgärd för att klara problemen med den tunga trafiken genom centrum. En fördjupad analys enligt fyrstegsprincipen (enl LundaMaTs och Vägverket) krävs för bedömning. GC-tunnel under Södra Stambanan målår 2015 En gång- och cykeltunnel under Södra Stambanan vid St Hans backar är exempel på en mindre satsning som ändå kan sägas vara strategisk för att knyta ihop gång och cykelnätet i staden och ge de boende på väster tillgång till de stora grönytorna på norr. 12

13 GENOMFÖRANDE Flyttning av kraftledningar 400kV-ledning vid/genom Södra Sandby 130kV-ledning (2 st) vid Linero Norränga öster om Lund. 130kV-ledning (2 st) vid Värpinge väster om Lund. Ledningen i Södra Sandby skall flyttas enligt överenskommelse mellan Lunds kommun och Svenska Kraftnät som dock ändrat mening. Ärendet är överklagat till Energimarknadsinspektionen och skall föreläggas regeringen för beslut. Ledningarna öster om Lund skall markförläggas när Norränga byggs ut, enligt preliminär överenskommelse med EON. Eventuell flyttning/kabling av ledningarna väster om Lund skall på nytt utredas i samband med att EON ansöker om förnyad koncession. Kabling bör kunna bli ett realistiskt alternativ i samband med föreslagen exploatering/förtätning på väster - jämförbart med läget vid Norränga, öster om Lund. Olika bebyggelseområdens beroende av genomförande av de strategiska planelementen Förtätning/omvandling prioriteras av klimat/resursskäl. Utvecklingsområden i övrigt prioriteras med hänsyn till /utbyggnad av/ kollektivtrafiken Brunnshög förutsätts få spårburen trafik via Lundalänken genom beslut om MAX IV och ESS Utbyggnad vid Hardebergaspåret förutsätter beslut om Lundalänkens etapp 2 samt hållplats. Utbyggnad av de föreslagna yttre områdena i Dalby och speciellt i Veberöd förutsätter beslut om Simrishamnsbanan, etapp 1 och 2 FÖP Södra Sandby är delvis beroende av flyttning av 400 kv-kraftledningen (förutsätts finansierad av Svenska Kraftnät. Utvecklingen av Norränga förutsätter kabling av två 130 kv-ledningar. Förtätning/bebyggelse på Väster kräver flyttning/kabling av 2 st 130 kv-ledningar. Utbyggnad av Lindegård i Södra Sandby kräver beslut om Lundalänkens fortsättning från Brunnshög Genomförandeinstrument/verktyg Kommunens möjligheter att aktivt styra utbyggnaden är mer begränsade idag än under tidigare perioder. Det är mest märkbart inom bostadsbyggandet, där avregleringen av bostadsmarknaden och det förändrade bostadsfinansieringssystemet dramatiskt inskränkt kommunernas handlingsutrymme. Planmonopolet ger, enligt plan- och bygglagen, möjlighet att lägga restriktioner på bebyggelsen och därmed förhindra icke önskvärd utbyggnad. Däremot är instrumenten klart otillräckliga för att befrämja bostadsbyggande i takt och omfattning som kommunen bedömer önskvärd. Möjligen kan kommunen i en situation med stark bostadsefterfrågan antas ha större möjlighet till påverkan än annars. En allmän reflektion är också att då bostadsbyggandet är högt är oftast intresset att bygga kontor lågt, vilket bäddar för svårigheter att genomföra blandade kvarter. En långsiktig, tydlig kommunal policy med angivna mål för exploateringen är nödvändig. I avsaknad av direkta styrmedel är det främst genom tydlighet i inriktning och krav på hög kvalitet vad gäller miljö, service mm som en hållbar utbyggnad kan stimuleras. Detta gäller såväl bostadsområden som företagsområden. Förändringar i det befintliga beståndet behöver också styras genom en medveten, aktiv kommunal policy. Vid framtagandet av den gällande översiktsplanen, ÖPL- 98, utvecklades ett genomförandesystemet med LundaMaTs och Lunds första Agenda 21, som ett svar på behovet av en tydlig miljöstrategi efter Rio-konferensen om hållbar utveckling. Dessa handlingsplaner kompletterades senare med Utbyggnadsprogrammet, som mer di- rekt syftar till en kommunalekonomiskt effektiv utbyggnadsstrategi/takt inom översiktsplanens ramar. Vad gäller grönstruktur- och naturvårdsfrågor har Grönstruktur och naturvårdsprogram för Lunds kommun också tillkommit. Lunds Agenda 21 har sedan ersatts av LundaEKO. Planens intentioner förverkligas primärt i den kommunala planeringsprocessen. Lokalisering, dimensionering och utformning av bebyggelseområden skall först göras på en relativt översiktlig nivå - genom fördjupningar av översiktsplanen. Därefter konkretiseras i idéerna i den följande detaljplanläggningen. Förtätning och omvandling avses behandlas i så kallade stadsdelsprogram (ett icke formellt planinstrument). Fördjupningar av översiktsplanen och detaljplaneläggning Planen är till sin karaktär strategisk och mycket översiktlig. En rad frågor - såsom exakta lägen för transportleder, bebyggelsens utformning och gestaltning etc - måste därför studeras vidare i en mer detaljerad fysisk planering. Detsamma gäller miljö- och energianpassningen som måste ske med hänsyn till förutsättningarna i varje enskilt område. I fördjupning av översiktsplanen för delområden preciseras efterhand markanvändning m.m. Utformning och gestaltning läggs sedan fast i detaljplan efterhand som utbyggnaden aktualiseras. Fördjupning för Södra Sandby står närmast i tur att genomföra. Därefter är Veberöd aktuell. Arbetet inleds med en s.k. tätortsanalys för att studera ortens historia, karaktär m.m. Detta kan också ses som ett programskede till fördjupningen. 13

14 GENOMFÖRANDE Stadsdels/tätortsprogram Planens höga ambitioner vad gäller förtätning och omvandling av bebyggelse, speciellt i staden men även i de östra tätorterna, ställer krav på särskilda studier av förutsättningar och möjligheter. Här föreslås ett särskilt, icke formellt planinstrument, enligt PBL benämnt stadsdels/tätortsprogram. I programmen beskrivs de befintliga stadsdelarnas/orternas karaktär, funktion, historia, befolkning, service och deras potential för förändringar. Programmen ger kommunen möjlighet att, i ett helhetsperspektiv, bedöma och utvärdera förtätnings- och omvandlingsmöjligheter inom hela stadsdelar. I arbetet med dessa analyseras vad som kan vara en hållbar utveckling för stadsdelen/orten och i arbetsprocessen lyfts dialogen med de boende fram som ett viktigt inslag. I strategin för staden framhålls särskilt stadsdels/tätortscentras betydelse för hållbar utveckling. Det är därför av särskild vikt att ett kontinuerligt arbete pågår med att i olika avseenden förstärka attraktiviteten hos dessa. Det kan handla om förutsättningar för torghandel, tillgänglighet för gång och cykeltrafik, parkering, toaletter, försköning genom konst, blomsterplanteringar mm. Vidare krävs förbättrad skötsel, underhåll, renhållning etc. Detta arbete bör bedrivas som särskilt, ständigt pågående projekt. Stadsutvecklingsområden De i planen utpekade stadsutvecklingsområdena måste behandlas som egna projekt fristående från arbetet med stadsdelsprogrammen. Normalt bör planprogram, enligt PBL, vara aktuellt men det krävs också sammarbete med exempelvis gatukontoret, kollektivtrafiken, park och naturkontoret med flera. På kartan identifieras de områden i staden som är i störst behov av att utvecklas och förändras. Kommunen ska ta initiativet genom att arbeta med stadsutvecklingsprogram, där dialogen med invånarna prioriteras. För dessa områden finns det stor potential att utveckla: Förbättrade busslinjer och hållplatsmiljöer Attraktiva torg och gaturum med utökad handel och service Genare och tryggare cykelvägar Högre kvalitet i parkmiljöerna 14

15 GENOMFÖRANDE Kvalitets-, service- och miljökrav I det fortsatta planarbetet bör mål formuleras inom olika delområden. Bl a bör följande tas upp: socialt, kulturellt och kommersiellt utbud i kommundelarna identitet i respektive kommundel god boendemiljö möjlighet till integrering av bostäder och verksamheter miljö- och kretsloppsanpassning av bebyggelse, omhändertagande av dagvatten och avloppsvatten, material, energianvändning m m Utbyggnadsförutsättningar Avvägningen av utbyggnadstakt och -ordning samt bebyggelsetäthet och samspel med omgivningen är, som bl a alternativen i samrådet visat, alltmer angelägen i dag. Därför kommer det att ställas större krav på samspelet mellan kommun och byggherrar så att önskad utbyggnad faktiskt kan komma till stånd. Kombinationen av bostad och omgivande kvaliteter såsom miljö, kommunikationer, barnomsorg, skola och annan service kommer att - åtminstone vid större utbyggnader - av kommunen kräva engagemang, tydlig viljeyttring samt beredvillighet till samarbete med byggherrar. Erfarenheterna av den dialogform, med byggherrar, som infördes i projektet ökat bostadsbyggande bör tillvaratas och vidareutvecklas för att säkra och samordna kvalitéer i olika exploateringsområden. Ambitionen att dela upp större exploateringsområden på fler byggherrar, för att åstadkomma större mångfald, bör kvarstå. Sociala synpunkter i planeringen Utvecklingen från social synpunkt har starka samband med bostadsbyggandet. Bebyggelsetäthet, lägenhetsstorlekar och upplåtelseformer har därvid stor betydelse. För lokalisering och dimensionering krävs vidare kunskap om behov och efterfrågan. Val av utbyggnadsordning och utbyggnadstakt kräver överväganden av såväl kommunalekonomisk som exploateringsekonomisk art. Särskilda insatser behövs för att fånga upp dessa aspekter. Utbyggnadsprogrammet - ett komplement Ett genomförande av översiktsplanen med ovannämnda ambitioner ställer krav på delvis nytt planeringsunderlag i den efterföljande planeringsprocessen. Genom organisationsreformen i kommunen 1995/96 inrättades två nya programformer som ersättning för det tidigare kommunala bostadsförsörjningsprogrammet (KBP). Båda programmen omfattar även mark för verksamheter. Formen för det ena programmet Utbyggnadsprogram för mark och bostäder har preciserats genom att det genomförts vid två tillfällen, 2001 och Det uttrycker kommunens utbyggnadsstrategi för ekonomi- och verksamhetsplanens (EVP) horisont, med utblickar över olika alternativ de närmaste åren. Det skall också vara ett mellanled mellan översiktsplan/fördjupning av denna och detaljplanläggning. Det andra programmet är Mark- och bostadsförsörjningsprogram (MBP) med en treårig tidshorisont, vilket har givits en direkt produktionsförberedande roll. I det speglas den kortsiktiga efterfrågesituationen och utbyggnadsområdena preciseras, såväl de som redan är detaljplanlagda som de som står i tur för planläggning. Det första MBP antogs hösten 1996 och gällde perioden Ett alternativ till UBP kan vara ett utvecklat genomförandeavsnitt/program i översiktsplanen som förnyas varje mandatperiod när översiktsplanen skall aktualitetsförklaras eller aktualiseras på någon sätt. På så sätt skulle kommunfullmäktige varje mandatperiod få ta ställning till viktiga genomförandefrågor för den hållbara utvecklingen i kommunen. MBP skulle då kunna förändras med hänsyn härtill och ges ett avvägt strategiskt innehåll. Genomförandemöjligheter i övrigt Viktiga instrument för genomförande av planens intentioner är också kommunens markpolitik/markinnehav, arrenden samt exploateringsavtalen. Kommunen bör föra en framåtsyftande markpolitik där strategiska områden för utbyggnad, rekreation m m köps in efter hand. En markpolicy som tar sin utgångspunkt i övergripande mål för den långsiktiga utvecklingen bör formuleras som grund för strategin. I arrenden kan villkor för drift ställas, anpassade efter krav på långsiktigt hållbar utveckling. På motsvarande sätt kan möjligheter till gröna stråk i landskapet (beträdor och liknande) skapas. I exploateringsavtal kan kommunen som markägare ställa krav på kretsloppsanpassning, basanpassning av bostäder för handikappade med mera. 15

16 GENOMFÖRANDE Regional samverkan/ planering Det är angeläget att det på regional nivå utvecklas en planering för att hantera bl a fördelning av utbyggnaden i regionen, satsningen på infrastruktur m.m. Detta skulle ge möjlighet att på ett bättre sätt undvika konflikter med god åkermark, riksintressen m.m. De pågående regionala projekten ÖRIB/UIB Öresundsregionen och Regional strukturbild Region Skåne, ger ökade kunskaper men ej någon reell styrning av utvecklingen. Trafikplanering/trafikpolitik Regional samverkan kring Skånetrafikens tågstrategi och RTI-planen bör få stor inverkan på lokaliseringen av bostäder och verksamheter. Insatser på olika nivåer krävs vid försöken att minska de negativa konsekvenserna av en ökning av trafikalstrande verksamheter samt för att styra ny bebyggelse till de bäst lämpade kommunikationsstråken. Ekonomiska styrmedel för att minska biltrafiken är i dag en fråga för den nationella nivån, men på sikt kan beslutsrätt att införa t.ex trängselavgifter flyttas till kommunal/regional nivå. Bebyggelselokalisering är en fråga för såväl regional som lokal (kommunal) nivå, medan t ex miljözoner och liknande främst är en fråga för den lokala nivån. Därutöver blir det nödvändigt med satsning på högklassig kollektivtrafik samt - på i första hand den lokala nivån - cykeln som alternativt transportmedel, främst inom staden, i syfte att förbättra miljön och minska de negativa effekterna av biltrafiken. I Lunds kommun pågår sedan några år ett s.k. KLIMP-projekt Bilsnål planering som syftar till att implementera åtgärder för att minska biltrafiken i planläggning, byggande m.m. Planerings- och genomförandeorganisation En utbyggnadstakt enligt den planberedskap som redovisas i översiktsplanen över 900 bostäder per år samt ett stort tillskott av verksamheter, kräver en avsevärd utökning av resurserna för planering och genomförande. Varje större exploateringsområde som Sockerbruksområdet, Brunnshög, Norränga, Hasslanda etc, behöver egentligen en egen förvaltningsövergripande projektgrupp för genomförandefrågor. Utvärdering En strävan bör vara att inom olika sakområden formulera operativa mål som kan följas upp över tiden. Ett instrument för måluppföljning finns i kommunens integrerade miljö- och ledningssystem (ILS). Detta bör vidareutvecklas och implementeras i stadsbyggnadskontorets löpande verksamhet. Planindikatorer bör tas fram efter utställningen. Följande källor finns Aktualiseringen (uppföljningen) av ÖPL-98 BN:s mål Strategierna för staden, tätorterna och landsbygden MKB:s förebyggande åtgärder LundaMaTs Grönstruktur- och naturvårdsprogrammet LundaEKO Idéer till årlig uppföljning Ny bostadsbebyggelse; andelar i förtätning resp. nyexploatering Ny bostadsbebyggelse; andelar i Lund stad resp övriga tätortet och landsbygd Uppvärmning; andel ny bebyggelse med fjärrvärme Uppvärmning; andel ny bebyggelse som passivhus respektive lågenergihus Byggande i övrigt; uppföljning enligt miljöbyggprogrammet Trafik; några övergripande mål från LundaMaTs Grönstruktur: några övergripande mål från GsNvP med mera 16

17 GENOMFÖRANDE Linero III etapp 1 17

18 KONSEKVENSBESKRIVNING Konsekvensbeskrivning Inledning Enligt Plan- och bygglagen och Miljöbalken ska översiktsplanen miljöbedömas. Syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Begreppet miljöbedömning avser själva arbetsprocessen medan själva redovisningen kalllas miljökonsekvensbeskrivning. Endast de aspekter som ger betydande påverkan ska konsekvensbeskrivas. En särskild förordning om miljökonsekvensbeskrivningar styr metodiken. För att göra redovisningen fullständig har stadsbyggnadskontoret valt att även beskriva och bedöma sociala och ekonomiska konsekvenser på samma sätt. Metoden finns beskriven sist i kapitlet. Omarbetning efter samrådet Den konsekvensbeskrivning som presenterades för de tre alternativa utvecklingsförslagen i samrådet under våren 2009 är inte längre aktuell. Utställningsförslaget har utarbetats efter överväganden, bland annat kring synpunkterna som lämnades i samrådet. Studerade alternativ Utställningsförslaget Den största förändringen sedan samrådet är att den önskade planberedskapen har höjts från 700 bostäder per år till 840 bostäder per år i utställningsförslaget. Anledningen är att en ESS-etabering i Lund blivit allt troligare. Ett antal utredningsområden har också lagts till utställningsförslaget. Om de förverkligas, kan de medföra att planberedskapen stiger till ca 940 bostäder per år. Några helt nya områden prövas som utbyggnadsområden för bostäder i Torna Hällestad och i östra Dalby, varav det senare har mycket höga naturvärden. Ett mycket värdefullt naturområde (Natura 2000) väster om Revingeby har tagits bort som utbyggnadsområde, och ett annat område i södra Veberöd vid Idala/Raggeborg har delvis tagits bort. Området Vallkärra station, som läge för bostadsbebyggelse har utgått, med hänvisning till den goda åkermarken. Utställningsförslaget innebär att förtätning i den redan byggda staden och tätorterna prioriteras kompletterat med tät nybyggnation i hållplatslägen längs med Lundalänken och Simrishamnsbanan. Omvandling och förtätning sker i stor skala framför allt i staden Lund där möjlighet till korta avstånd till arbetsplatser och handel kan kombineras med möjlighet till hållbara transporter. I den senare tidsperioden finns dock utbyggnadsområden i tätorternas utkanter, vilka antas bli svåra att förse med god kollektivtrafik. Den höga planberedskapen skulle kunna innebära att Lunds kommun har cirka invånare år Denna stora ökning kan jämföras med den befolkningsprognos som gemensamt gjorts för Öresundsregionen, i projektet ÖRIB. Enligt den prognosens mest expansiva scenario, bedöms Lunds kommun kunna växa till invånare år Utställningsförslaget beskrivs i sin helhet i del 1 under rubriken planbeskrivning med tillhörande karta i del 1. Nollalternativet Utställningsförslaget jämförs med ett nollalternativ, som ska illustrera den troliga utvecklingen om kommunen inte antar utställningsförslaget till ÖP Nollalternativet består i princip av den nu gällande ÖPL-98, med antagna fördjupningar och redan påbörjad planering. Nollalternativet fanns med som en jämförelse redan i samrådet våren 2009, men har förändrats sedan dess genom att forskningsanläggningen MAX IV lagts till eftersom detaljplanen antagits av kommunfullmäktige. Däremot finns inte ESS-anläggningen med. Kontoret antar dock att även i nollalternativet, en del av jordbruksmarken norr om MAX IV, även utan ESS, kommer att tas i anspråk för kunskapsrelaterade verksamheter. De strategiska riktningarna är likartade i båda alternativen. Planberedskapen för bostäder är mycket mindre i nollalternativet (ca 500 per år). De fördelar sig på ett sådant sätt att en glesare bebyggelse struktur kan förväntas, liksom en större andel bostadsområden utan verksamheter och service. Totalt skulle befolkningen kunna stiga till drygt invånare till 2050, vilket även det är högre än de regionala prognosernas mest expansiva scenario. En utförligare beskrivning av nollalternativet finns sist i kapitlet. Nollalternativet i siffror Antal bostäder Bostäder i förtätning Ny verksamhetsmark, ha 164 Kontorsyta, tusen m Totalt ny mark, ha

19 Kävlinge Västra Hoby Väg 108 Håstad Västkustbanan Vallkärra station Stångby Lund Örtofta Södra Stambanan Odarslöv Brunnshög Kungsmarken E22 Flyinge Flyingeby Södra Sandby Nollalternativet Revingeby Förändrad markanvändning F Bostadsområde, 1-20 år Bostadsområde, år Blandad bebyggelse, 1-20 år Förtätning Verksamheter Område under bebyggande Grönstruktur Reservat för infrastruktur Järnväg, nybyggnad Godsbana, alternativ Spårväg Lomma Hjärup Värpinge F Linero Norränga Stora Råby Råbytorp Dalby Torna-Hällestad Vägreservat, nybyggnad Trafikplats Järnvägsstation Hållplats Kraftledningsreservat Bevarande Värdefull natur E22 Staffanstorp Björnstorp Veberöd Väg 11 Värdefull landskapsbild Värdefull kulturmiljö Sjöbo Väg 108 Genarp Kilometer