DEL 1 STRATEGIER MARKANVÄNDNING ÖVERSIKTSPLAN 2010 UTSTÄLLNINGSHANDLING BYGGNADSNÄMNDEN

Transkript

1 DEL 1 STRATEGIER MARKANVÄNDNING ÖVERSIKTSPLAN 2010 UTSTÄLLNINGSHANDLING BYGGNADSNÄMNDEN

2 INNEHÅLL Byggnadsnämnden beslutade att låta förslaget till Översiktsplan 2010 ställas ut till granskning. Översiktsplanen består av fyra delar: Del 1 - Strategier och markanvändning, beskriver översiktsplanens förändringskarta tillsammans med de viktiga framtidsfrågor och utvecklingsstrategier som har legat till grund för denna. I denna del finns även en redogörelse för mellankommunala intressen samt planens påverkan på riksintressena. Del 1 presenterar en helhetsbild av hur Lunds kommun vill att kommunen ska utvecklas de kommande 40 åren. Del 2 - Allmänna intressen och ställningstaganden, går igenom de allmänna intressena och kommunens avsikter kring dessa. Del 3 - Direktiv, genomförande och konsekvenser, redogör för de politiska direktiv och beslut som har utgjort ramen för arbetet. Delen behandlar också hur planen ska genomföras, samt sociala, ekonomiska och miljökonsekvenser. Del 4 - Samrådsredogörelse, innehåller en sammanställning av inkomna synpunkter under samrådet, där Länsstyrelsens yttrande återfinns i sin helhet. ÖP 2010 finns också att läsa på DEL 1 STRATEGIER MARKANVÄNDNING DEL 2 ALLMÄNNA INTRESSEN STÄLLNINGSTAGANDEN DEL 3 DIREKTIV GENOMFÖRANDE KONSEKVENSER DEL 4 SAMRÅDSREDOGÖRELSE ÖVERSIKTSPLAN 2010 UTSTÄLLNINGSHANDLING BYGGNADSNÄMNDEN ÖVERSIKTSPLAN 2010 UTSTÄLLNINGSHANDLING BYGGNADSNÄMNDEN ÖVERSIKTSPLAN 2010 UTSTÄLLNINGSHANDLING BYGGNADSNÄMNDEN ÖVERSIKTSPLAN 2010 UTSTÄLLNINGSHANDLING BYGGNADSNÄMNDEN Strategier, markanvändning Allmänna intressen, ställningstaganden Direktiv, genomförande, konsekvenser Samrådsredogörelse Innehåll Förord Inledning Framtidsfrågor Viktiga frågor i samrådet Utvecklingsstrategier Planbeskrivning Mellankommunala intressen Riksintressen Pågående dialoger 2 Innehåll Befolkning och boende Bebyggelse Kulturmiljö Samhällsservice Näringsliv Handel Kommunikationer Större opåverkade områden Jord- och skogsbruk Friluftsliv, rekreation och landsbygdsturism Hästhållning Naturmiljö Vatten och strandskydd Kretslopp och teknisk försörjning Energi Grus- och stentäkter Hälsa, säkerhet och riskhänsyn Totalförsvar Innehåll Planprocessen Genomförande Konsekvensbeskrivning Källor Ordförklaringar Deltagande tjänstemän Sammanställning av inkomna yttranden Företckning över inkomna yttranden Länsstyrelsens granskningsyttrande Sammanfattningar av inkomna yttranden Claus Pedersen, översiktsplanechef / Christina Zoric Persson, projektledare, landskapsarkitekt / Åke Hellström, översiktplanearkitekt / Lars-Eric Holmgren, utredningsskreterare / Linda Kummel, samhällsplanerare / Ellen Rube, vik samhällsplanerare / Birgitta Nilsson, kartingenjör / Daniel Svärd, planeringssekreterare / Annika André, informatör

3 INNEHÅLL Del 1 - Innehåll Byggnadsnämndens förord... 4 Strategi för Lunds kommuns långsiktiga utveckling samt frågeställningar kring utställningsförslag av ÖP Inledning...7 Vad är en översiktsplan?...7 Ny översiktsplan nu - varför?...7 Hur ser processen ut?...7 Framtidsfrågor...8 Vision 2025 Lund - idéernas stad...8 Visionen för Lunds centrum Fokus Dalby...9 Visionen om ett hållbart transportsystem i Lund 2030 LundaMaTs II...9 Ett ekologiskt ramverk...9 Sociala och kulturella perspektiv...10 Ekonomisk utveckling i regionen...10 Syntes...12 Viktiga frågor i samrådet...13 Slutsatser från konsekvensbedömningen och synpunkter lämnade i samrådet...13 Kommunstyrelsens inriktningsbeslut för utställningsförslaget...13 Utvecklingsstrategier för staden, tätorterna och landsbygden...14 Attraktiv och hållbar stad...15 Livskraftiga tätorter...18 Levande landsbygd...20 Planbeskrivning...23 Allmänt om bebyggelseutveckling...23 Bebyggelsetyper och täthet...24 Beteckningar på förändringskartan...27 Kollektivtrafik...37 Mellankommunala intressen...38 Riksintressen...39 Riksintresse för yrkesfisket...39 Riksintresse för naturvården och Natura Riksintresse för kulturmiljön...41 Riksintresse för friluftslivet...42 Riksintresse för värdefulla ämnen och material...43 Riksintresse för kommunikationer...44 Riksintresse för totalförsvaret...45 Riksintresse för turism och friluftsliv...45 Pågående dialoger...47 MAX IV...47 ESS...47 Kraftledningar...47 Täkter...48 Utveckling av Malmö flygplats...48 Fördjupning av översiktplanen för Södra Sandby...49 Nätverket Simrishamnsbanan...49

4 FÖRORD Byggnadsnämndens förord Strategi för Lunds kommuns långsiktiga utveckling samt frågeställningar kring utställningsförslag av ÖP 2010 Bakgrund Under perioden har det i genomsnitt färdigställts 818 bostäder per år inom Lunds kommuns nuvarande gränser. Det pågår en stark urbanisering i hela världen som innebär en stor inflyttning till storstadsregioner. Lunds kommun är belägen i en av Sveriges tre storstadsregioner. Tillsammans med Storköpenhamn är det Nordens folkrikaste region. Därutöver har Lunds kommun med sitt universitet och sina många högteknologiska företag mycket gynnsamma förutsättningar vilket skapar många arbetstillfällen och snabb tillväxt. När arbetstillfällena ökar så ökar också befolkningen och därför är det självklart också nödvändigt att bygga bostäder. Därför är det viktigt att ha en god planberedskap för en omfattande utbyggnad även kommande decennier. Kommunstyrelsen har beslutat om en planberedskap om minst 900 bostäder per år. Enligt detta utställningsförslag till ÖP 2010 föreslås närmare 70 procent av bostadsutbyggnaden ske i Lund, Stångby och Håstad där det redan idag finns tillgång till spårburen kollektivtrafik. Tillväxten skapar dock också målkonflikter bland annat när det gäller utbyggnad på den mycket goda åkermark som omger staden Lund och övriga orter norr om staden. Strategi för Lunds kommuns långsiktiga utveckling Verksamheter med anknytning till avancerad forskning är i många fall beroende av och önskar vara belägna i eller i anslutning till staden Lund. Därför är det nödvändigt att ge sådana verksamheter utvecklingsmöjligheter långsiktigt i anslutning till bland annat Brunnshögsområdet i nordöstra delen av Lunds stad. De satsningar beträffande forskning med mera, som sannolikt kommer att ske i Lund under de närmaste åren/decennierna kommer att generera ytterligare tillväxt. Det är då viktigt att de medverkar till en positiv utveckling av bland annat arbetstillfällen i andra delar i Skåne än den sydvästra delen. Med goda kollektiva trafikförbindelser är det möjligt att bo i andra delar av kommunen och i regionen, men ändå på ett miljövänligt sätt resa till arbeten i bland annat Lund och Malmö. Lunds kommun anser att det är viktigt att fullfölja ett av de övergripande målen i ÖPL 98 om en spridning av exploateringstrycket från sydvästra Skåne. Genom en kraftfull satsning på möjlig utbyggnad i Dalby och Veberöd och utbyggnad av Simrishamnsbanan för tågtrafik samt Lundalänken till Dalby, så bidrar kommunens planering till att skapa en utvecklingsaxel som kan få en positiv effekt även i Sjöbo kommun och på Österlen. Det medverkar också till att stödja det av regionfullmäktige antagna utvecklingsprogrammet för Skåne vilket som övergripande målsättning har tillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans. En viktig målsättning i Lunds kommuns långsiktiga planering är också bättre balans inom kommunen vad avser fördelning av arbetsplatser. Konkreta åtgärder som stimulerar och inspirerar näringslivet till etablering av ett ökat antal arbetsplatser i berörda orter i kommunens östra delar är viktiga bland annat för att minska behovet av pendling vilket är viktigt för att kunna minska utsläppen av växthusgaser. Genom god plan- och markberedskap, samt att aktivt skapa förutsättningar för en ökad attraktivitet för berörda orter, skall dessa kunna avlasta en del av det höga utbyggnadstryck, som finns i och runt Lunds stad. Det handlar om samverkan med näringslivet, marknadsföring av Lunds östra kommundelar med mera. Det är ett strategiskt arbete som bör ledas av Kommunstyrelsen. Den bördiga åkermarken som omger Lunds stad är en naturresurs som är mycket viktig för produktion av livsmedel och i framtiden möjligtvis också energigrödor. Därför är det nödvändigt att i största möjliga utsträckning värna den och pröva alternativa utbyggnadsmöjligheter för verksamheter och bostäder. Det finns kanske flera skäl att i framtiden bygga betydligt högre och mer stadsmässigt inom vissa delar att av kommunen, framförallt i staden Lund? Ett skäl är att hushålla med marken, men också för att åstadkomma tätare och energisnålare stadsmiljöer. Lunds kommun anser det viktigt att planeringen för utbyggnaden har ett långsiktigt perspektiv, där man ser till strukturer och möjligheterna att skapa goda miljöer för boende och verksamheter. En viktig fråga är att öka tillgängligheten till naturområdena ibland annat stadens närhet samt planera för att de kan sammanbindas med gröna stråk vilket är viktigt bland annat med hänsyn till folkhälsa. Inom vissa områden kan det eventuellt uppstå konflikter med vissa natur- och kulturmiljövärden. De så kalllade kärnområdena bör naturligtvis skyddas. I vissa fall är dock balanseringsprincipen tillämpbar. Denna princip innebär att negativ påverkan som inte kan undvikas, minimeras eller utjämnas i sitt funktionella sammanhang får och helst ska ersättas på annat sätt.

5 FÖRORD Med hänsyn till det ovannämnda önskar Byggnadsnämnden svar av, i första hand kommunens nämnder och styrelser, men självklart är alla välkomna att svara på nedannämnda frågor: Frågeställningar 1. Är områden för verksamheter på Brunnshög och dess omgivningar, med anknytning till i första hand forskning, tillräckliga? 2. Delar Ni Lunds kommuns målsättning att försöka sprida exploateringstrycket, bland annat för att minska exploateringen av den bördigaste åkermarken kring staden Lund? - Om inte motivera varför Vilka är de viktigaste åtgärderna som behöver genomföras för att skapa en kraftfull utveckling i berörda orter längs Simrishamnsbanan som kan attrahera näringsliv och skapa goda och variationsrika boendemiljöer och därmed bidra till att minska trycket på Lund? Inom vilka delar av kommunen är det möjligt och lämpligt med inslag av högre och mer stadsmässig bebyggelse? OpenStreetMap & contributors Ange i vilka sammanhang eller inom vilka områden som Ni anser att balanseringsprincipen kan vara tillämpbar? Hur ser ni på frågan om strategi för handel som redovisas i förslaget? Vad kan Lunds kommun göra ytterligare i samband med den översiktliga planeringen för att bidra till målet om att minska utsläppen av växthusgaser med 85 procent till 2050? Vilka är de viktigaste åtgärderna i övrigt som är nödvändiga för att målsättningarna i ÖP 2010 skall kunna uppfyllas? Eftersom behovet av bostäder långsiktigt bedöms att bli högt bör de remissinstanser som ifrågasätter utbyggnadsområden föreslå alternativa sådana i kommunen Bedömer Ni ytterligare områden lämpliga för grupper av större vindkraftverk med hänsyn till andra intressen, som kommunen långsiktigt bör beakta i sin planering? Övriga frågor som Ni bedömer vara av särskild betydelse för att medverka till skapandet av en kommun och en region som blir långsiktigt hållbar socialt, ekologiskt och ekonomiskt. BYGGNADSNÄMNDEN I LUND

6 6

7 INLEDNING Inledning Vad är en översiktsplan? Översiktsplanen är ett av kommunens viktigaste strategiska dokument och visar kommunens syn på bland annat den framtida bebyggelseutvecklingen, infrastruktursatsningar och skydd av värdefulla områden. Den är vägledande när kommunen fattar beslut om nya detaljplaner, eller när bygglov ska beviljas, men den är inte juridiskt bindande. Översiktsplanen tas fram i en process där grannkommuner, myndigheter och allmänhet ges möjlighet att lämna synpunkter som på olika sätt vägs in i planen. Innehållet i översiktsplanen kan preciseras för tätorter eller andra områden i en så kallad fördjupning av översiktsplanen. När en sådan fördjupning antas ersätter den översiktsplanen för just det området. Det finns också möjlighet att genom en så kallad tematisk fördjupning belysa en särskild fråga ytterligare, till exempel landsbygdens utveckling. Översiktsplanen behandlar frågor som tar lång tid att förverkliga. För att få en samlad utbyggnadsstrategi som involverar tunga investeringar såsom väg- och järnvägsdragningar måste bebyggelseutvecklingen belysas i ett långsiktigt perspektiv. Översiktsplanen har därför ett 20- respektive ett 40-årsperspektiv. Ny översiktsplan nu - varför? Den bärande strategin i den gällande planen ÖPL -98 att bygga nära spårburen kollektivtrafik och sprida utvecklingstrycket österut längs Simrishamnsbanan gäller fortfarande, men i andra avseenden har planen blivit inaktuell, några exempel: Brunnshögsområdet har givits en ny inriktning mot en tät och blandad kvartersstad och önskemål har kommit om lokalisering av två nya forskningsanläggningar MAX IV och ESS, intresset att förtäta staden har också vida överträffat bedömningarna i den gällande översiktsplanen och Öresundsregionens utveckling och de regionala sammanhangen har ökat i betydelse. Kommunfullmäktige beslutade därför i mars 2008 om direktiv för revidering av ÖPL -98. Hur ser processen ut? Reglerna för planprocessen finns i plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken (MB). Den första fasen i planprocessen, samrådet, genomfördes under våren 2009 mellan 9 mars och 11 maj. I samrådshandlingen presenterades tre olika utvecklingsalternativ, som vart och ett byggde på olika strategiska vägval. Alternativen skulle möjliggöra en utbyggnad av 700 bostäder om året. Alternativen jämfördes inbördes och med ett så kallat nollalternativ, som i huvudsak motsvarade den gällande översiktsplanen med en planberedskap på 500 bostäder om året. Under samrådstiden skickade myndigheter och enskilda in ca 170 yttranden till stadsbyggnadskontoret. Efter att ha tagit del av yttrandena fattade kommunstyrelsen i september 2009 ett beslut om fortsatt inriktning på planarbetet. Därefter har stadsbyggnadskontoret på byggnadsnämndens uppdrag tagit fram ett förslag till översiktsplan, som nu är föremål för utställning. Efter utställningen sammanställs och kommenteras de inkomna synpunkterna och översiktsplanen slutbearbetas inför kommunfullmäktiges antagande som planeras ske i augusti Läs mer om processen i Del 3.

8 FRAMTIDSFRÅGOR Framtidsfrågor Vilken utveckling är önskvärd i kommunen? Hur kan den fysiska planeringen i kommunen medverka till att vi når den önskade framtidsbilden? I det följande presenteras de visionsdokument som kommunen i skilda sammanhang har tagit fram och som ger en bild av den önskvärda framtiden. Visionsdokumenten finns att läsa i sin helhet på Vision 2025 Lund - idéernas stad En ny vision för Lunds kommun - Vision har tagits fram och antagits av kommunfullmäktige den 15 januari Syftet med visionen är att stärka kommunens utvecklings- och handlingskraft samt förbättra den kommunala servicen. Visionen lyder: Lund - idéernas stad I mötet mellan idéer och handlingskraft skapas framtidens Lund. Här kan du vara dig själv och utvecklas tillsammans med andra. Lund har en hållbar utveckling med balanserad tillväxt. Vi är kända för vårt effektiva transportsystem och hushållning med energi och resurser. Här finns en livskvalitet med god hälsa, trivsel och frihet. Lunds stadskärna är levande, lockande och lättillgänglig för alla. Staden och omlandet stödjer varandra i ömsesidig utveckling. Lund är den goda staden - trygg och överblickbar, med en spännande blandning av historia och framtid. Lund är en attraktiv och självklar arena. Här möts idéer, näringsliv och kultur för att berika varandra. Lund är ett ledande internationellt centrum för forskning, utbildning och företagande. Lund är en kreativ miljö, där det är lätt att starta och driva företag. Utbildningen från förskola och skola till universitet är världsledande. I Lund finns naturliga mötesplatser för en levande dialog med delaktighet och påverkan. Servicen är av god kvalitet, lättillgänglig och flexibel för att passa skiftande behov. Genom ökad samverkan mellan kommunen och andra aktörer i regionen, nationellt och internationellt, skapas förutsättningar för en attraktiv region. Utvecklingen drivs av allas engagemang och ansvar för Lund. Alla kan stå på scen men också vara publik. Idéernas Lund kännetecknas av öppenhet för nya intryck, kombinerad med humor och glädje. Här får du vara ung lite längre.

9 Visionen för Lunds centrum 2020 Lunds centrum har fantastiska möjligheter, men innehåller också stora utmaningar när det gäller att möta dagens och morgondagens behov. Ett växande Lund ställer nya krav. Under 2007 inleddes därför ett utrednings- och utvecklingsarbete kring Lunds centrum och trafiken igenom staden. Syftet var att hitta strategier som både tillvaratar stadskärnans boende- och upplevelsekvaliteter och högt ställda krav på välfungerande transporter. Hur kan Lund bli mer tillgängligt samtidigt som störningarna från till exempel busstrafiken ska minska? Bussterminaler och linjesträckningar behöver ses över. Den kommersiella delen av stadskärnan bör utökas med fler bra affärslägen. Gågatorna och mötesplatserna kan utvecklas och bli fler. Belysningen behöver förbättras på många ställen, inte minst för att öka trygghetskänslan. Fokus Dalby Fröet till projekt Fokus Dalby såddes 2003 då Lunds kommunfullmäktige antog en plan för utveckling av Dalby. Projektet vill lyfta fram Dalbys unika kvaliteter och förutsättningar att bli en aktivt bidragande del i begreppet Lund - idéernas stad. Målet är att Dalby utvecklas till en ort där man både vill bo, arbeta och utbilda sig. Kommunen vill se en levande ort med varierade och bra boendeformer, goda kommunikationer och aktiv företagsamhet. Ortens starka historiska förankring och centrala läge i Öresundsregionen, med närheten till arbete och utbildning i Lund, Malmö och Köpenhamn gör Dalby till en framtidsort. Visionen om ett hållbart transportsystem i Lund 2030 LundaMaTs II Lunds kommun har sedan 1997 arbetat med att ta fram strategier för ett miljöanpassat transportsystem i Lund, LundaMaTs. Den andra LundaMaTs-rapporten antogs av kommunfullmäktige 2006 och innehåller en vision, ett antal mål, sex så kallade reformer och över 40 projektförslag. Staden och byarna är planerade så att man oavsett ålder och kön känner sig trygg. Miljön inbjuder till nyttjande av gator och stråk, torg och parker. Alla kan ta del av det som staden, byarna och landsbygden erbjuder. Näringslivets behov av tillgänglighet tillgodoses på ett hållbart sätt. LundaMaTs II omfattar både den ekologiska, ekonomiska och sociala dimensionen av hållbarhetsbegreppet. I LundaMaTs II förtydligas begreppet hållbar utveckling som att den ekologiska dimensionen utgör ramen, den ekonomiska medlet och den sociala dimensionen är målet. Ett ekologiskt ramverk FRAMTIDSFRÅGOR Enligt direktiven ska ÖP 2010 medverka till att kommunens utsläpp av koldioxid minskar med 85 procent till år 2050, vilket är i linje med de mål som Sverige och EU har satt upp för att begränsa den globala temperaturökningen till två grader. Som underlag för arbetet med översiktsplanen har kommunkontorets miljöstrategiska enhet tagit fram en klimatbasutredning, för att ge ramarna för den långsiktiga planeringen. Utredningen finns att läsa på Den fysiska planeringen kan lösa en del av problemen. Det finns utredningar som pekar på att den fysiska samhällsplaneringen kan bidra till en minskning av utsläppen av växthusgaser i storleksordningen procent (bland annat Trivector, 2006). För att komma ner ytterligare krävs det bland annat ny teknik samt ändrade vanor och livsstil. Mer omfattande utsläppsminskningar kräver allt från internationella överenskommelser till förändringar i den enskilda människans vardag. Den fysiska planeringen ska göra det möjligt för invånarna att göra hållbara val i vardagen. Om planering leder till att människorna blir beroende av bilen till vardags får vi inget hållbart samhälle. För att översiktsplanen ska kunna bidra till att minska utsläppen av växthusgaser måste lägen med god tillgång till regional kollektivtrafik prioriteras. Den vardagliga servicen såsom dagligvaruhandel och förskolor måste finnas i hållplatsnära lägen, liksom personal- och kundintensiva arbetsplatser. Bra och utvecklade gång- och cykelförbindelser är viktiga som komplement till kollektivtrafiken. Fjärrvärmen i kommunen planeras i framtiden alstras av biobränslen och blir därför ett ännu bättre alternativ för uppvärmning. I lägen utanför fjärrvärmenätet är det särskilt viktigt att satsa på att bygga energisnåla hus. I det regionala och nationella perspektivet är det viktigt att även godstrafik sker på ett långsiktigt hållbart sätt utan att komma i konflikt med krav på en god boendemiljö. 9

10 FRAMTIDSFRÅGOR Att bevara jordbruksmarken är också viktigt ur ett klimatperspektiv. I framtiden kan till exempel instabilt väder och översvämningar göra att skördarna minskar, samtidigt som befolkningsökningen i världen medför att efterfrågan på mat ökar. Att bebygga åkerjord innebär att marken under överskådlig tid blir obrukbar för odling. Jordbruket måste allt mer inriktas mot minskad användning av handelsgödsel och bekämpningsmedel, och kretsloppen av näringsämnen måste slutas. De djur och växter som tillhör odlingslandskapet ska kunna fortleva i livskraftiga populationer. Detta innebär att det kommer att behövas en ökad åkerareal i framtiden för att ge samma skörderesultat som idag. Jordbruksmarken i kommunen är i ett nationellt och europeiskt perspektiv mycket bördig och bör bevaras och användas för matproduktion. De bästa jordarna finns kring staden och hör till den högsta klassen jordbruksmark i intervallet I staden finns också de flesta arbetsplatserna och de bästa kollektivtrafikförbindelserna. Det uppstår därför en konflikt mellan målet att hushålla med den goda jorden och att planera för en i övrigt klimatsmart bostadsutbyggnad. I översiktsplanen hanteras denna intressekonflikt genom att ju högre klass på jordbruksmarken, desto högre krav på bra kollektivtrafik och täthet i den tillkommande bebyggelsen. Småstadsbebyggelse på jordbruksmark av klass 8-10 är därför, ur hushållningssynpunkt, inte avgjort sämre än villa-/radhusbebyggelse på jord av klass 5-7. Sociala och kulturella perspektiv En av kommunens stora styrkor är mängden människor med olika sorters bakgrund. Genom ett stort och varierat bostadsbyggande och genom inblandning av arbetsplatser och service skapas livaktiga stadsdelar. Att skapa trygga miljöer liksom spännande och intressanta mötesplatser är viktiga utgångspunkter. Om staden och tätorterna planeras så att barn och funktionshindrade får god tillgänglighet, fungerar vardagen bra för de flesta. Ekonomisk utveckling i regionen En allt mer integrerad region Genom sammanslagningen av de båda före detta Skånelänen och öppnandet av den fasta förbindelsen över Öresund, är Lund inte längre enbart en skånsk universitetsstad med domkyrka utan en inom högre utbildning, forskning, innovation och företagande framträdande kommun i en region som omfattar ca 3,5 miljoner invånare. Från Lund når man, efter Citytunnelns öppnande, Kastrups flygplats på ca 40 minuter med direkttåg och har där tillgång till 125 destinationer runt om i världen. Inom samma restid med bil når man Sturups flygplats, som kompletterar Kastrups utbud framförallt vad gäller inrikesflyg och charter. Med öppnandet av en fast förbindelse över Fehmarn Bält kommer Hamburg att kunna nås med tåg, med en restid motsvarande att åka till Stockholm med X2000. En satsning på höghastighetståg i korridorerna Stockholm-Göteborg och Stockholm-Öresund har utretts, och på sikt kan även sträckorna mot Oslo och Hamburg bli aktuella. Det är angeläget att höghastighetsbanan knyts ihop med stambanan så att tågen kan angöra Lund C. Regional tillväxtmotor Lund försörjer i kraft av universitetet, sjukvården och de tongivande företagen en stor del av regionen med kvalificerade arbetsplatser och har en funktion som regional motor för tillväxt. Genom sin drygt 1000-åriga historia har Lund på olika sätt haft en framträdande roll. Från att fram till reformationen ha varit ett religiöst centrum och ärkebiskopssäte för Norden, har staden utvecklat sin vetenskapliga profil genom framväxten av ett av Nordens mest framstående universitet och högspecialiserade sjukhus. Stora företag i Lund, såsom Åkerlund & Rausing, Alfa Laval och Tetra Pak har lagt grunden till en industriell utveckling, som under de senaste decennierna tagit ny fart med framväxten av IDEON och etableringen av Er- 10

11 FRAMTIDSFRÅGOR icsson. Pågående planer för Brunnshögsområdet vittnar om dynamiken i den pågående utvecklingen. Utbyggnaden av forskningsanläggningarna MAX IV i Brunnshögsområdet kommer att ytterligare befästa Lunds ställning inom högre utbildning och forskning på europeisk nivå. En framtida ESS-anläggning (European Spallation Source), kommer att kunna konkurrera på det globala planet med anläggningar i USA och Japan. Kraftig befolkningstillväxt förväntas I det mest expansiva scenariot för utvecklingen i Öresundsregionen bedöms befolkningen kunna öka från dagens 3,6 miljoner invånare till 4,4 miljoner till år Bedömningen är gjord i ett gemensamt projekt i Öresundsregionen, ÖRIB (Öresundsregionens infrastrukturoch byutveckling). Lunds kommun förväntas i detta scenario som mest kunna växa till ca invånare år Rapporten ESS i Lund har tagits fram under 2009 i samarbete med Lunds kommun, Malmö stad, Helsingborgs stad, Länsstyrelsen och Region Skåne med bidrag från EU:s regionalfond. I rapporten bedöms ESS-anlägg- ningen som mest kunna öka efterfrågan på bostäder i Skåne med ca 500 bostäder/år till år 2040 och 7000 m 2 kontorsyta/år varav som mest hälften skulle kunna tillkomma i Lunds kommun. Som jämförelse har Lunds kommun under senare år haft en utbyggnad av kontorsyta på ca m 2 /år. Även kollektivtrafiken förväntas öka med 4-5 procent om året i regionen. Till år 2020 förväntas tågresandet fördubblas liksom godstrafiken på tåg. Skånetrafiken har i dialog med Skånes kommuner tagit fram en tågstrategi till år Enligt tågstrategin kommer alla Öresundståg att trafikera Lund C även under natten. I rusningstid blir det tiominuterstrafik till Malmö och Köpenhamn. Förverkligandet av Simrishamnsbanan och Lundalänken till Brunnshög och Dalby är prioriterade projekt som ska stå klara till år Inriktningsbeslutet i kommunstyrelsen i september 2009 ändrade kommunfullmäktiges direktiv för revidering av översiktsplanen till en planberedskap om minst 900 bostäder per år över 40 år (jämfört med 700 bostäder per år i samrådshandlingen). Detta motsvarar en befolkningsökning om ca invånare till år 2050, beroende på vilken typ av bostäder som byggs, det vill säga en total folkmängd på Balanserad regional utveckling I det regionala utvecklingsprogrammet för Skåne är målet att bostäder ska byggas per år i Skåne. Med ÖP 2010 skulle 18 procent av bostadsutbyggnaden i Skåne kunna ske i Lunds kommun. Med sitt universitet och sina många högteknologiska företag skapas gynnsamma förutsättningar för arbetstillfällen och snabb tillväxt. Tillväxten skapar dock också målkonflikter bland annat när det gäller utbyggnad på den mycket goda åkermark som omger staden. Det är viktigt att de satsningar på forskning med mera, som sannolikt kommer att ske i Lund under de närmaste åren, och som kommer att generera ytterligare tillväxt, även medverkar till en positiv utveckling av andra delar i Skåne än den sydvästra delen. Det är därför viktigt att fullfölja ett av de övergripande måle i ÖPL 98 om en spridning av exploateringstrycket från sydvästra Skåne. Genom en kraftfull satsning på möjlig utbyggnad av bostäder och företagande i Dalby och Veberöd och utbyggnad av Simrishamnsbanan för tågtrafik samt Lundalänken till Dalby, så bidrar kommunens planering till att skapa en utvecklingsaxel österut som kan få positiva effekter för Sjöbo, Tomelilla och Simrishamns kommuner. Det medverkar också till att stödja det av regionfullmäktige antagna utvecklingsprogrammet för Skåne, vilket som övergripande målsättning har tillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans. 11

12 FRAMTIDSFRÅGOR Syntes De ovanstående resonemangen om framtidsfrågor behandlar olika mål och inriktningar som ibland strävar åt olika håll. De olika perspektiven måste balanseras mot varandra när kommunen ska planera användningen av mark och vatten. Enligt direktiven för ÖP 2010 skall planen bidra till att samordna mål för social, ekonomisk, ekologisk och kulturell hållbar utveckling. Den ekologiska dimensionen ska utgöra ramverket och är den nödvändiga förutsättningen för all annan utveckling. Bebyggelse förläggs längs kollektivtrafikstråk med spårburen trafik. Stråket Lund-Dalby förverkligas så snart som möjligt. Samordningen mellan de olika intressena blir tydlig i den så kallade syntesbilden. Bilden visar inriktningen för den fysiska strukturen i kommunen och togs fram redan i förra översiktsplanen, ÖPL-98. Till största delen är den bilden ännu giltig. Syntesbilden kan sammanfattas så här: Lunds kommun har en särställning i Skåne och i Öresundsregionen. Kommunen planeras för en långsiktig utveckling av verksamhetsområden med kunskapsinriktad verksamhet och näringsliv i övrigt. Bostadsområden i staden lokaliseras så att cykelavstånd till arbetsplatser och centrum inte överskrider fem km. Möjligheter till förtätning tas till vara. Den bästa åkerarealen undantas från exploatering så långt det är möjligt. Utbyggnadsområden utanför Lunds stad lokaliseras i första hand till stationer längs Lundalänken eller Simrishamnsbanan, samt i övrigt mark av klass 7 eller lägre. Ett yttre godsspår anläggs utanför Lund. Lunds stad byggs ut inom cykelavstånd, goda lägen för lokal och regional kollektivtrafik prioriteras. Den bästa åkermarken undantas så långt möjligt, från exploatering. Motsvarande hänsyn tas till naturoch kulturvärden. De östra tätorterna utvecklas efter sina behov och förutsättningar och med hänsyn till kollektivtrafikförsörjningen. Dalby får den ledande rollen, särskilt när trafik på Simrishamnsbanan kan återupptas. Modifierad syntesbild från ÖPL-98 som fortfarande gäller. 12

13 Viktiga frågor i samrådet Slutsatser från konsekvensbedömningen och synpunkter lämnade i samrådet Samrådshandlingen var ute på samråd mellan den 9 mars och den 11 maj Handlingen innehöll tre utvecklingsalternativ samt en konsekvensbedömning av dessa som myndigheter och allmänhet kunde lämna synpunkter på. Inkomna synpunkter och stadsbyggnadskontorets kommentarer till dessa finns redovisade i sin helhet i samrådsredogörelsen i del 4. Samrådshandlingen finns också på De viktigaste slutsatserna är: De allmänna intressena såsom befolkning, kulturmiljö, fornlämningar, naturvård, friluftsliv vattenfrågor, bergtäkter, radon, vindkraft, energisnål bebyggelse med mera ska behandlas utförligare i utställningsförslaget. Utbyggnad av Björnstorp skjuts på framtiden och görs om till ett utredningsområde på grund av svårigheterna att få ett kollektivtrafikstopp där. Utbyggnadsområdet norr om Räftenvägen i Södra Sandby utgår i det fortsatta arbetet på grund av landskapsvärden. Utbyggnadsområdet väster om Revingeby halveras i utställningsversionen och anpassas till markeringen av Natura 2000-området. Utbyggnadsområdet på Mossagården i Veberöd tas bort i det fortsatta arbetet då det finns ett intresse att driva ekologiskt jordbruk på marken. Utbyggnadsområdena anpassas till fornlämningssituationen bland annat i Veberöd. Endast en mindre del av Idala Strövområde i Veberöd kan bebyggas. Anledningen är att det finns en stor mängd fridlysta arter i området. Den tunga trafiken genom Södra Sandby, Genarp och Veberöd får utredas vidare i fördjupningar av översiktsplanen. Kommunstyrelsens inriktningsbeslut för utställningsförslaget Mot bakgrund av de synpunkter som kom in under samrådet fattade byggnadsnämnden beslut om vilket alternativ som nämnden ville förorda kommunstyrelsen att gå vidare med. Kommunstyrelsen fattade ett inriktningsbeslut i september 2009 som grund för framtagande av utställningsförslag till ÖP Beslutet innebär i korthet att utställningsförslaget ska bygga på alternativ 1 med delar av alternativ 2 och 3. Planberedskapen ska höjas från 700 till 900 bostäder per år, och planen ska möjliggöra en kraftfull utveckling av bostäder och verksamheter i Dalby och Veberöd. Totalt ska planen medge minst 8000 nya bostäder längs Simrishamnsbanan, inklusive ett utredningsområde för 1500 bostäder i Björnstorp. Av den totala planberedskapen ska bostäder byggas som förtätning, huvudsakligen i Lund. Byggnadsnämnden har därefter beslutat att Vallkärra ska utgå som utbyggnadsområde för bostäder. I kommunstyrelsens inriktningsbeslut önskas en precisering av Lundalänkens dragning vid Dalbyvägen. Inriktningsbeslutet innebär vidare att ett reservat för snabbspårväg mot Södra Sandby ska inga i planen. Det tydliggörs också att behovet av externa handelsetableringar ska motverkas. I beslutet förs fram att en sammanhängande, lättillgänglig grönstruktur ska kunna utvecklas runt staden Lund. VIKTIGA FRÅGOR I SAMRÅDET Mark ska reserveras för en ny stadspark, och planen ska behandla ekoturism och friluftsliv på landsbygden. Kommunstyrelsen kräver avslutningsvis att utställningsförslaget i högre grad än samrådsförslaget måste medverka till att utsläppen av växthusgaser minskas med 85 procent till år 2050 genom att behandla följande: stadsdelsprogram med mål om miljöpåverkan och energihushållning tidig etablering av kollektivtrafik planera för funktionsblandning mycket energi- och miljöeffektiv bebyggelse ny teknik som solfångare produktion av förnyelsebar energi Dessutom ska bullerproblem uppmärksammas särskilt. 13

14 UTVECKLINGSSTRATEGIER FÖR STADEN TÄTORTERNA OCH LANDSBYGDEN Utvecklingsstrategier för staden, tätorterna och landsbygden Översiktsplanen ska tala om hur vi kan skapa ett morgondagens Lund som är ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart. I detta ingår att skapa attraktiva och berikande stads- och boendemiljöer, goda utvecklingsvillkor för utbildning, forskning och företagande samt förutsättningar för en fortsatt positiv utveckling i tätorterna och av omgivande landsbygd. Lunds kommun måste samtidigt visa vägen in i framtiden genom en ansvarsfull hushållning med den goda åkermarken och en ambitiös minskning av utsläppen av växthusgaser. Följande strategier ligger till grund för översiktsplanens förslag till framtida markanvändning och hur den kan medverka till att skapa ett hållbarare och attraktivare Lund. 14

15 UTVECKLINGSSTRATEGIER FÖR STADEN TÄTORTERNA OCH LANDSBYGDEN Attraktiv och hållbar stad 1. Hushåll med den goda jorden Den odlingsbara jordbruksmarken är värdefull och måste skyddas så långt det är möjligt. Det är viktigt att säkerställa resurser för produktion av livsmedel för framtiden. Den globala uppvärmningen kräver en utfasning av fossila bränslen, vilket kommer att ställa krav på mark för odling av grödor som kan omvandlas till biobränsle. Detta kommer att leda till en ökad konkurrens om den odlingsbara jorden, vilket ställer än högre krav på hushållning med marken. I ett nationellt perspektiv är all jordbruksmark i Lunds kommun av hög klass, men den bästa jorden finns runt staden. För att hushålla med den goda åkermarken, är förtätning och omvandling en viktig strategi för stadens utveckling. När jordbruksmark måste tas i anspråk sker detta genom en markeffektiv utbyggnad i stations- och hållplatsnära lägen. De ytkrävande forskningsanläggningarna MAX IV och ESS läge nära staden bedöms ge sådana utvecklingsmöjligheter för kommunen att markanspråket kan motiveras. 2. Skapa en effektiv struktur Lund har i modern tid växt koncentriskt genom att nya bebyggelseenklaver har lagts till den befintliga staden. En sådan struktur ger en kompakt stad, men ju större den blir desto svårare blir den att försörja med effektiv kollektivtrafik. Eftersom människors transporter är energikrävande, i synnerhet enskilt resande med bil, finns stora energivinster att göra på en struktur som gör det möjligt att gå, cykla och åka kollektivt. Med minskad energiåtgång minskar också utsläppen av klimatpåverkande gaser. Genom en koncentration av tillkommande bebyggelse till stations- och hållplatslägen i prioriterade kollektivtrafikstråk kan en hållbar trafik- och bebyggelsestruktur växa fram. Befintliga och nya stadsdelscentra har en viktig funktion i denna struktur. Stadens delar ska bindas samman med snabba och gena stadsbusslinjer och regionala buss-, tåg- och spårvägsförbindelser. Var man än bor och arbetar ska man enkelt kunna ta sig fram med kollektivtrafik och cykel. 3. Blanda staden Den blandade staden är befolkad under större delen av dygnet med bostäder och verksamheter som vänder sig utåt gatan. Det ger en trygg och attraktiv miljö med innehållsrika gator, stråk och platser där människor i olika ålder och med olika bakgrund och ursprung kan mötas. Förutsägbarheten i vardagen minskar och risken att bli störd kan inte uteslutas. De flesta nya arbetstillfällen väntas tillkomma inom kontor, institution och handel. Sådana verksamheter ger få störningar och behöver inte ligga isolerat i särskilda verksamhetsområden. I stället kan de med fördel integreras i de nya stadsdelarna och på så sätt förhindra att de utvecklas till sovstäder. Stadsbyggandet bör därför sträva efter att blanda arbetsplatser, bostäder och service, gärna i samma kvarter eller i samma byggnader. Vid gator och hållplatser med god genomströmning ska lokaler för verksamheter och handel i bottenvåningarna möjliggöras. De nya stadsdelarna ska också blandas genom att planeras för olika upplåtelseformer och bostadsstorlekar. Stadsdelarna byggs inte färdigt på en gång, de ges tid för att växa fram. Arkitekturen och strukturen ger möjlighet till förändring och utveckling. Stadsdelarna utvecklas av många aktörer i samverkan. 15

16 UTVECKLINGSSTRATEGIER FÖR STADEN TÄTORTERNA OCH LANDSBYGDEN 4. Satsa på livskraftiga stadsdelscentra För att vardagslivet ska fungera så smidigt som möjligt är det viktigt att det finns service och handel i stadsdelarna. Det är särskilt viktigt att det finns utrymme för välsorterade dagligvaruaffärer som kan försörja närområdet. Sådan handel finns, men den uppvisar stora skillnader mellan stadsdelarna. Den fysiska planeringen ska därför skapa förutsättningar för att små butiker med ett begränsat utbud ska kunna utvecklas till fullsortimentbutiker mellan m 2. Stadsdelscentra ska utvecklas till livskraftiga mötesplatser med ett välutvecklat utbud av välsorterade dagligvaruaffärer, offentlig och kommersiell service och lokala tjänster. Underlaget för denna kommersiella och offentliga service stärks genom att öka bostadsbebyggelsen i närområdet. Det är viktigt att säkerställa tillgängligheten för alla transportslag, även för bilen om dagligvaruhandeln ska ges rimliga förutsättningar. Entréer till handel, service och arbetsplatser ska placeras nära kollektivhållplatser så att urbana platser och stråk kan skapas kring dessa målpunkter. Nya stadsdelar bör inrymma minst bostäder för att kunna bära en skola och en livsmedelsbutik. 16 Strategi 5 Förtäta staden på ett bra sätt. I stadsutvecklingsområdena finns stor potential att utveckla förbättrade busslinjer och hållplatsmiljöer, attraktiva torg och gaturum med utökad handel och service, genare och tryggare cykelvägar samt högre kavlitet i parkmiljöerna.

17 UTVECKLINGSSTRATEGIER FÖR STADEN TÄTORTERNA OCH LANDSBYGDEN 5. Förtäta staden på ett bra sätt Förtätning av staden är en central strategi för att minska anspråken på åkermark. Förtätning kan grovt indelas i tre kategorier: förtätning i syfte att skapa ännu bättre underlag för handel, service och kollektivtrafik, förtätning genom omvandling av verksamhetsområden, samt förtätning i områden där det finns behov av att läka staden. Staden ska framförallt förtätas i strategiska lägen såsom i stadsdelscentrum, vid starka kollektivtrafikhållplatser och -stråk. Stor potential till förtätning finns vid omvandling av extensivt nyttjade verksamhetsområden till täta kvarter med blandad stadsbebyggelse. Även mer perifert belägna områden i staden rymmer stor potential till förtätning då dessa ofta innehåller omfattande parkeringsytor, lågt utnyttjade grönområden, tilltagna störnings- och säkerhetszoner kring vägar med mera. Gemensamt för all förtätning är att den ska anpassas till stadsdelarnas karaktär och ta hänsyn till kulturhistoriska och arkitektoniska värden. Stadens nät av parker, gröna stråk och koloniområden är viktiga att behålla som lugna oaser i en livfull stad. 6. Utveckla stadens attraktivitet Lunds innerstad är kommersiellt, administrativt och kulturellt centrum för kommunen och närmaste omland. I staden finns studie- och arbetsplatser av regional och nationell betydelse. Det är här som man finner det breda utbudet av caféer, restauranger, specialiserad handel med unikt utbud, administrativa och finansiella tjänster och kultur. Med sin måttfulla skala, sitt lugna trafiktempo samt sin spännande och varierade arkitektur, erbjuder stadskärnan höga upplevelsevärden som är viktiga att bygga vidare på. Kunskapsstråket från stadens mitt genom universitetsområdet och vidare mot den nya stadsdelen Brunnshög är ett annat viktigt signum för staden. Stråket knyter ihop kulturarv, utbildning och innovation. I stadskärnan binds centrala kvarter samman i butiksstråk så att större sammanhängande fotgängarzoner skapas och de östra och västra delarna knyts samman. Platser och lokaler inbjuder unga och gamla till möten och särskilda ansträngningar görs för att funktionshindrade ska få tillgång till sin stad. För att öka Lunds attraktionskraft bör närvaron av universitet göras tydligare för utomstående besökare redan i stadskärnan. Den offentliga miljön i Kunskapsstråket måste utvecklas med fler mötesplatser och få tillgång till mer service. Den nya stadsdelen Brunnshög ska utvecklas till en spännande dynamisk miljö där tillämpad forskning visar hur man kan bygga morgondagens hållbara stad. 7. Utgå från stadens karaktärsdrag Lund är staden som ligger på en södersluttning, tydligt avgränsad mot jordbrukslandskapet. Den har en varierad bebyggelse med måttliga hushöjder, fasaderna är mest i tegel och puts. Stadskärnans sammanhållna byggnadsstruktur är omgiven av öppnare bebyggelse inbäddad i vegetation och det finns intima gatu- och gårdsrum som inbjuder till vila, reflektion och sociala kontakter. Lund har ett levande centrum med ett trafiksystem som prioriterar gående och cyklister. Det finns mycket grönska och träd såväl i centrum som i ytterområdena. Domkyrkan med sina tvillingtorn är ett viktigt landmärke och Allhelgonakyrkan, universitetet, vissa stora företag, större bostadshus och universitetssjukhuset är framträdande inslag i stadsbilden. Utbyggnaden av staden ska ta fasta på stadens karaktärsdrag och landskapets förutsättningar. Stadens parker och annan betydelsefull grönstruktur ska så långt möjligt undantas från exploatering. Bebyggelseutveckling ska ske med hänsyn till stadens skala och uttryck. 17

18 UTVECKLINGSSTRATEGIER FÖR STADEN TÄTORTERNA OCH LANDSBYGDEN 8. Främja ett stadsliv utan alltför mycket biltrafik Lund har sedan flera decennier en trafikreglering i centrum som förhindrar genomfartstrafik för bilar. Centrum har därmed fått en påfallande lugn trafikmiljö som domineras av fotgängare, cyklister och bussar, men där även taxibilar och andra transporter ryms. Det är lätt att promenera och cykla i hela staden. Allt fler resande med tåg skapar förutsättningar för en dynamisk utveckling omkring Lund C. Gång- och cykeltrafikanter ska prioriteras bland annat genom att snabba och attraktiva cykelstråk utvecklas ytterligare, särskilt längs huvudgatunätet. Kollektivtrafikens körvägar och bytespunkter ska utvecklas, samtidigt som störningarna från busstrafiken minskas. Genom sådana attraktivitetshöjande åtgärder skapas förutsättning för att resandet till största delen kan ske med cykel, buss och snabbspårväg. En fortsatt utveckling av området kring Lund C ska ge tågresenärer en tydlig och positiv bild av staden och ge plats för nya personal- och besöksintensiva verksamheter. 9. Bygg på ett ambitiöst, energisnålt och miljöanpassat sätt Översiktsplanen har betydelse för lokalisering av tillkommande bebyggelse, infrastruktur, grönområden med mera. Mycket energi kan sparas genom att lokalisera bebyggelse så att gång-, cykel- och kollektivtrafik prioriteras. Energianvändningen i en byggnad under dess livslängd är dock inte oväsentlig. Genom rätt val av byggnadsteknik, installationer och byggmaterial kan energi- och resursåtgången minskas samtidigt som bra bostadsmiljöer skapas. Nya byggnader ska karaktäriseras av hög ambition och god arkitektur. Stora miljö- och energivinster kan göras genom att byggandet anpassas till kraven i Lunds och Malmö kommuners miljöbyggprogram, Miljöbyggprogram SYD. Möjligheter att skapa nya tysta stadsmiljöer och gårdsrum ska tas tillvara. Gårdarna ska ges bra soloch vindförhållanden och dagvattnet fördröjas med metoder som förskönar utemiljön, även i förtätningsprojekten. Samtidigt som parker och gröna rum utvecklas som oaser för vila och återhämtning, som rum för lek och aktivitet och som arkitektoniska element, så är stadens grönstruktur en viktig del av att skapa ett bra lokalklimat. Livskraftiga tätorter 1. Utveckla orten med kollektivtrafiken som ryggrad Klimatfrågans stora tyngd kräver att en prioritering görs av de orter som har bäst förutsättningar för god tillgänglighet till det regionala kollektivtrafiksystemet. Bilberoendet kan då minskas även för den befintliga befolkningen i dessa orter. Vardagens korta resor blir allt smidigare, en viktig faktor för framtidens konkurrenskraft och attraktivitet. 18

19 UTVECKLINGSSTRATEGIER FÖR STADEN TÄTORTERNA OCH LANDSBYGDEN 2. Bygg vidare på den egna identiteten Omkring 20 procent av kommunens befolkning bor i tätorterna Dalby, Södra Sandby, Veberöd, Genarp, Stångby, Revingeby och Torna Hällestad med omland. Samtliga orter är stora nog att kunna erbjuda invånarna viss handel och service redan idag. Tätorterna är fristående samhällen med egen identitet. Utbyggnaden av orterna ska ske så att de får en jämn inflyttning av barnfamiljer med bibehållet underlag för service och handel. Äldre och andra som vill lämna ett stort villaboende ska kunna hitta goda och anpassade bostäder i centrala lägen på orten. Ortsanalyser eller tätortsprogram för tätorterna bör upprättas för att slå vakt om orternas historiska särdrag. 3. Förstärk tätorternas centrum I framförallt Dalby, Veberöd och Södra Sandby kommer antalet äldre att flerfaldigas inom den första tjugoårsperioden. Efterfrågan på attraktiva bostäder i centrumnära lägen kan förväntas öka kraftigt. Situationen ger möjligheter att utveckla orternas centrala delar på ett bra sätt genom förtätning. Stadsmässighet i en anpassad skala eftersträvas i centrala lägen samtidigt som den offentliga miljön upprustas. Vackra gaturum, parker, byggnader, platser och utblickar kan skapas. Möjligheter att blanda in handel, service, kultur och arbetsplatser tas tillvara. 4. Bygg på ett ambitiöst, energisnålt och miljöanpassat sätt Energianvändningen står för den dominerande delen av en byggnads miljöbelastning under dess livslängd. Genom rätt val av byggnadsteknik, installationer och byggmaterial kan energi- och resursåtgången minskas samtidigt som bra bostadsmiljöer skapas. Nya byggnader karaktäriseras av hög ambition och god arkitektur. Stora miljö- och energivinster görs genom att byggandet anpassas till kraven i Lunds och Malmö kommuners miljöbyggprogram, Miljöbyggprogram SYD. I orter som är svåra att ansluta till fjärrvärme (Dalby, Södra Sandby, Veberöd, Revingeby, Torna Hällestad) är det särskilt angeläget att främja mycket energisnål bebyggelse. Gårdarna får bra sol- och vindförhållanden och dagvattnet fördröjs med metoder som förskönar utemiljön, även i förtätningsprojekten. Tätorterna bibehåller och utvecklar sin gröna prägel genom att man följer de riktlinjer för storlekar och avstånd till gröna miljöer som finns i kommunens Grönstruktur- och naturvårdsprogram. 19

20 UTVECKLINGSSTRATEGIER FÖR STADEN TÄTORTERNA OCH LANDSBYGDEN Levande landsbygd 1. Främja en varierad och livskraftig landsbygd Landsbygden i kommunen är rik på kvaliteter. Här finns attraktiva natur- och kulturmiljöer och en lokalt förankrad bebyggelsetradition, entreprenöranda och ett ideellt engagemang. Storskaligt jordbruk inriktat på växtodling dominerar slättbygden i väster, medan jordbruk med inslag av djurhållning återfinns i skogsmarkerna längre österut. Förutom jordbruk bedrivs det även skogsbruk, djurhållning samt häst-, jakt- och turistrelaterad verksamhet. Det är viktigt att ta tillvara landsbygdens goda utvecklingsförutsättningar som en del i en samlad utvecklingsstrategi för kommunen. Det sker en kontinuerlig inflyttning till och föryngring av landsbygden vilket innebär att landsbygdsbefolkningen inte minskar och att kvarboende underlättas. Gårdar och hästgårdar är livskraftiga företag med goda utvecklingsmöjligheter. 2. Värna jordbruket och förutsättningarna för en rationell drift Utveckling av jordbruket i Skåne går mot allt färre men större enheter. De mindre jordbruken försvinner eller blir beroende av binäringar för sin försörjning. En annan trend är ett större utbyte mellan stad och land, med närodlade, ekologiska eller miljövänligt producerade livsmedel. Globalt sett fortsätter jordens befolkning att öka kraftigt, vilket ökar trycket på världens livsmedelsförsörjning. Därför blir det generellt allt viktigare att hushålla med odlingsmarken. För södra Sveriges del kan framtida klimatförändringar betyda längre växtsäsonger med större eller fler skördar. Osäkerheten om hur länge världens oljetillgångar räcker och vad som i framtiden ska ersätta oljan som drivmedel kan innebära svårigheter, men också möjligheter. Jordbruket skulle till exempel kunna få avsättning för restprodukter som energigrödor. Med denna bakgrund måste odlingsmarken värnas, särskilt den bördigaste jorden klass 8-10 i den västra delen av kommunen. Ekologiskt odlad mark bör också undantas från exploatering. 3. Bevara och utveckla landsbygdens natur-, kultur- och rekreationsvärden Landsbygden i Lund har stora natur-, kultur- och landskapliga värden, en följd av hur markägarna och arrendatorerna har brukat sin mark och skog genom tiderna. Den vackra landsbygden med tilltalande vyer och bebyggelse är en stor tillgång för alla kommuninvånare och en stor konkurrensfördel när kommunen vill dra till sig nya invånare, företag och besökare. Därför är det viktigt att områden med orörd, tyst och vacker natur, värdefulla kulturmiljöer och vackra landskapsavsnitt bevaras. 20